Kursbeskrivning. Förskolan i samhället, 8 hp. Grundläggande nivå, halvfart inom VAL-projektet. Kurskod: UB11VU. Höstterminen 2018

Transkript

1 1 (12) 13 juni 2018 Kursbeskrivning Förskolan i samhället, 8 hp Grundläggande nivå, halvfart inom VAL-projektet Kurskod: UB11VU Höstterminen 2018 Kursansvarig/examinator Ann Nehlin ann.nehlin@buv.su.se Kursadministratör Emma Lindstedt Emma.lindstedt@buv.su.se Lärare Ann Nehlin Carina Östbrant ann.nehlin@buv.su.se carina.ostbrant@buv.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Frescati Hagväg 24, 20 & 16B

2 2 (12) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Information om hur du förbereder dig inför de olika seminarierna och föreläsningar på kursen hittar du i Seminarieplaneringen som finns tillgänglig under Filsamling på kursens kurssida i lärplattformen Mondo. All kommunikation om kursen sker via kurssidan på Mondo. Logga in där ofta, helst varje dag. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB11VU. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Ta för vana att kontinuerligt kontrollera schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Registrering Kursintroduktionen är obligatorisk och ni kommer att bli registrerade efter att ni har närvarat vid den. Vid frånvaro kontakta kursadministratören. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Innehåll Delkurs 1: Förskolans historia och barnets rättigheter. I delkurs 1 ges en introduktion till förskolans framväxt, förskolans idéarv och kunskapstraditioner i nationellt och internationellt perspektiv. Centrala teman är konventionen om barnets rättigheter, skollagen, läroplanen för förskolan och förskollärarprofessionens yrkesetiska aspekter. I kursen behandlas även referenshantering. I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på Mondo. (Borås-guiden) Delkurs 2: Utvärderings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet. Under delkurs 2 behandlas frågor om utvärdering och verksamhetsutveckling i relation till nationella styrdokument och lokala förskolors förutsättningar, liksom olika metoder för 2

3 3 (12) systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering. Teoretiska perspektiv på kvalitet, bedömning och utvärdering liksom kritisk granskning av utvärderingsverktyg studeras. Kursen tar upp förskollärares ansvar för arbetet med dokumentation, uppföljning, utvärdering och verksamhetsutveckling vilket relateras till innebörder av att följa och dokumentera barns lärande och utveckling. I kursen behandlas även olika typer av akademiska texter, referenshantering och vetenskaplig metod. I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på Mondo. Förväntade studieresultat Delkurs 1: Förskolans historia och barnets rättigheter, 4 hp. Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: beskriva framväxten av samhällsinstitutioner för små barn i ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv, sammanfatta förskolans idéarv och kunskapstraditioner och resonera kring dess betydelse i nutida verksamhet, kunna resonera kring innebörder av "barnets bästa" ur ett rättighetsperspektiv, kunna redogöra för styrdokument samt yrkesetiska aspekter i förskollärarens yrkesutövning, samt visa kännedom om akademiskt skrivande, referenshantering och vetenskaplig metod. Delkurs 2: Utvärderings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet, 4 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: beskriva, jämföra och diskutera olika utvärderingsformer utifrån teoretiska utgångspunkter, värdera och kritiskt granska olika dokumentations-, bedömnings- och utvärderingsformer genom att analysera deras pedagogiskt/didaktiska konsekvenser, diskutera förskollärares ansvar och ledarskap i förhållande till uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten, samt visa kännedom om akademiskt skrivande, referenshantering och vetenskaplig metod. Kursens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. En webbaserad lärplattform - Mondo - används i kursen. Kursen förutsätter självständig inläsning av litteraturen. 3

4 4 (12) Obligatorisk närvaro Samtliga seminarier är obligatoriska. Frånvaro kompenseras alltid med skriftliga uppgifter som lämnas in innan kursen är slut. Alla kurskrav som anges i kursbeskrivningen måste vara fullgjorda innan slutbetyg ges. Examinationer och uppgifter Kursens del 1, Förskolans historia och barnets rättigheter, 4 hp examineras genom: Individuell skriftlig uppgift, betygsskala A-F Grupparbete med redovisning, betygsskala G-U Kursens del 2, Utvärderings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet, 4 hp examineras genom: Individuell skriftlig uppgift, betygsskala A-F Grupparbete med redovisning, betygsskala G-U Obligatorisk litteratur Observera att en del av litteraturen finns tillgänglig elektroniskt och en del som pdf. under Filsamling på Mondo. Delkurs 1 Förskolans historia och barnets rättigheter, 4 hp Barnomsorg- och Skolakommittén (1997). Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Slutbetänkande (SOU 1997:157). Stockholm: Utbildningsdepartementet. ss (31 s.)* Delegationen för jämställdhet i förskolan (2006). Jämställd förskola om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. (SOU 2006:75). Stockholm: Utbildningsdepartementet. ss (24 s.)* Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. Göteborgs: Göteborgs universitet. ss , (97 s.)* Emilson, A. (2014). Demokrati och inflytande i förskolan. I Johansson, E. & Thornberg, R. (red.) Värdepedagogik: Etik och pedagogik i förskola och skola. Stockholm: Liber, ss (13 s.)* Gustafsson, L. H (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur. ss (152 s.) Hammarström-Lewenhagen, B. (2013). Den unika möjligheten en studie av den svenska förskolemodellen Diss. Stockholm: Stockholms universitet. ss , 54-99, , (114 s.)* 4

5 5 (12) Lunneblad, J. (2013). Tid till att bli svensk: En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic Early Childhood Education Research, 6(8), ss (15 s.)* Olausson, A. (2012). Att göra sig gällande: Mångfald i förskolebarns kamratkulturer. Akademisk avhandling. Umeå: Umeå universitet. ss. 3-32, 49-61, (63 s.)* Vallberg Roth, A-C. (2011). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur. (180 sid.) Delkurs 2 Utvärderings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet, 4 hp Eidevald, C. (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: Hallå hur gör man? 2 uppl. Stockholm: Liber. (312 s.) Elfström, I. (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. ss , (82 s.)* Folke-Fichtelius, M. & Lundahl, C. (2015). Förskolebarns lärande som mått på kvalitet - statliga krav på dokumentation i förskolan. I Åsen, G. (red.) Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber. ss (13 s.)* Kärrby, G. (1997). Bedömning av pedagogisk kvalitet. Förskolan i fokus. Pedagogisk Forskning i Sverige, (1), ss (17 s.)* Lager, K. (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling. En policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet. ss (10 s.)* Martin Korpi, B. (2006). Förskolan i politiken om intentioner och beslut bakom den svenska skolans framväxt. 2. uppl., Stockholm: Utbildningsdepartementet. ss. 9-36, 43-69, (68 s.)* Simonsson, M. & Markström A-M. (2013). Utvecklingssamtal som uppgift och verktyg i förskollärares professionssträvanden i interaktion med föräldrar. Nordic Early Childhood Education Research, 6(12), ss (18 s.)* Skolinspektionen (2018) Förskolans kvalitet och måluppfyllelse ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. Stockholm: Skolinspektionen. (70 s.)* Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2015). En likvärdig förskola. I Barngrupppens storlek i förskolan. Konsekvenser för utveckling och kvalitet. Stockholm: Natur & Kultur. ss (14 s.)* 5

6 6 (12) Referenslitteratur till båda delkurserna Blomström, V. & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. Guide för Harvardsystemet (2016). Borås: Högskolan i Borås.* Regeringskansliet (2014). Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm: Regeringskansliet.* SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.* Skolinspektionen (2013). Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning Stockholm: Skolinspektionen.* Skolverket (2004). Förskola i brytningstid - en nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Skolverket.* Skolverket (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. * Skolverket (2016). Förskolan. (Serie: Skolverkets allmänna råd med kommentarer.) 2:a rev. uppl. Stockholm: Skolverket.* Läroplan för förskolan Lpfö 98. (2016). Stockholm: Skolverket.* Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2016). Stockholm: Skolverket. * Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.* *Finns som elektronisk resurs. Seminarieplanering med läsanvisningar För detaljerat schema med läsanvisningar, se särskild bilaga (Seminarieplanering) som finns tillgänglig i Mondo under Filsamling. Examination Student som fått lägst betyget E på examinationsuppgift får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Samtliga examinationsuppgifter publiceras i och lämnas in i Mondo, enligt datum i schemat. 6

7 7 (12) Uppgifter ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum. Betyget publiceras på mitt.su.se. Kursperioderna är följande: Delkurs 1: Förskolans historia och barnets rättigheter, 6/9-28/9, Delkurs 2: Utvärderings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet. 28/9-6/8, Grupparbete med redovisning, betygsskala G-U. Inlämning på Mondo senast den 27 september kl Individuell skriftlig uppgift, betygsskala A-F. Inlämning på Mondo senast den 1 oktober kl Delkurs 2: Utvärderings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet, 28/9-8/11, Individuell skriftlig uppgift, betygsskala A-F. Inlämning på Mondo senast den 6 november kl Redovisning av grupparbete, betyg G eller U. 8 november Omexamination Student som fått betyget Fx har en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera inlämnad examination inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, skall studenten omexamineras. Studerande som fått betyget Fx eller F (U på prov där tvågradig betygsskala tillämpas) på prov två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande examination, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta skall i sådana fall göras till prefekt. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även det läsår som kurstillfälle saknas. Formerna för detta preciseras i kursbeskrivningen. Under hösten 2018 ges möjlighet till omexamination av de skriftliga individuella proven enligt följande: Delkurs 1: Förskolans historia och barnets rättigheter Individuell skriftlig uppgift, inlämning den 12 november senast kl Delkurs 2: Utvärderings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet Individuell skriftlig uppgift, inlämning den 19 december. 7

8 8 (12) Möjlighet till omexamination ges därefter en gång per termin. För möjlighet till omexamination av redovisning kontakta kursansvarig. Betyg och betygskriterier För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinations-uppgifter, fullgjorda obligatoriska uppgifter (kurskrav) samt fullgjord närvaro alternativt genomförda kompletteringsuppgifter. Publicering av uppgifter liksom inlämningar och återkoppling på texter och examinationer görs via Mondo. Grupparbeten med redovisningar Betygskriterier: G. Godkänd. För G krävs att det egna inlämnade och redovisade arbetet, liksom granskning av annat arbete, visar ett kritiskt, konstruktivt och problematiserande förhållningssätt. U. Underkänd. Ovanstående kvalitet i uppgiften saknas. Betygssättning på de individuella uppgifterna samt på hel kurs sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Betyg Fx, F och U är underkända betyg. Betygskriterier: Individuell skriftlig uppgift delkurs 1: A. Utmärkt: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fördjupande och kritiskt hållen diskussion av förskolans framväxt och idétraditioner samt förhåller sig självständigt och problematiserade till frågor om yrkesetik och barnets rättigheter. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan större brister. B. Mycket bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fördjupande diskussion av förskolans framväxt och idétraditioner samt förhåller sig problematiserade till frågor om yrkesetik och barnets rättigheter. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan större brister. C. Bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en utförlig diskussion av förskolans framväxt och idétraditioner samt förhåller sig 8

9 9 (12) reflekterande till frågor om yrkesetik och barnets rättigheter. Texten är språkligt funktionell, formalia utan större brister. D. Tillfredställande: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en täckande diskussion av förskolans framväxt och idétraditioner samt förhåller sig diskuterande till frågor om yrkesetik och barnets rättigheter. Texten air språkligt godtagbar, formalia utan större brister. E. Tillräckligt: Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en tillräcklig täckande diskussion om förskolans framväxt och idétraditioner samt förhåller sig till frågor om yrkesetik och barnets rättigheter. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. Fx. Otillräckligt: Examination uppvisar några mindre brister i relation till kravet för betyget E som kan åtgärdas inom en vecka, t.ex. brister i referenshantering och/eller språkhantering, någon eller några delar av examinationsuppgiften är otillräckliga. Student som fått betyget Fx har en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. F. Helt otillräckligt: För kortfattad. Kopplingen till kurslitteraturen är för svag. Beskrivningar och/eller definitioner samt jämförelser av begrepp är för otydliga. Diskussion saknas. Brister i referenshantering och/eller språkhantering. Individuell skriftlig uppgift delkurs 2: A. Utmärkt: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fördjupande och kritiskt hållen diskussion av utvärdering och verksamhetsutveckling samt förhåller sig självständigt och problematiserade till metoder för systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan större brister. B. Mycket bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fördjupande diskussion av utvärdering och verksamhetsutveckling samt förhåller sig problematiserade till metoder för systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan större brister. C. Bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en utförlig diskussion av utvärdering och verksamhetsutveckling samt förhåller sig reflekterande till metoder för systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering. Texten är språkligt funktionell, formalia utan större brister. D. Tillfredställande: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en diskussion av utvärdering och verksamhetsutveckling samt förhåller sig diskuterande till metoder för systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. 9

10 10 (12) E. Tillräckligt: Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en tillräcklig täckande diskussion av utvärdering och verksamhetsutveckling samt förhåller sig till metoder för systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. Fx. Otillräckligt: Examination uppvisar några mindre brister i relation till kravet för betyget E som kan åtgärdas inom en vecka, t.ex. brister i referenshantering och/eller språkhantering, någon eller några delar av examinationsuppgiften är otillräckliga. Student som fått betyget Fx har en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. F. Helt otillräckligt: För kortfattad. Kopplingen till kurslitteraturen är för svag. Beskrivningar och/eller definitioner samt jämförelser av begrepp är för otydliga. Diskussion saknas. Brister i referenshantering och/eller språkhantering. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen på delkurs 1 och delkurs 2 vägs samman för betyg på hel kurs enligt nedanstående mall. Bokstavsbetygen på den individuella uppgiften på delkurs 1 och 2 transformeras först till en femstegsskala (A=5p, B=4p, C=3p, D=2p och E=1p). De delkursernas sifferbetyg adderas och summan delas därefter med två. Det på så sätt erhållna medeltalet avrundas till närmaste heltal (0,5 och uppåt ger det närmaste högre talet) och transformeras tillbaka till bokstavsbeteckning. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, 10

11 11 (12) etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer för att kontrollera inlämnade texter. I denna kurs sker kontroll för samtliga skriftliga studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart 11

12 12 (12) vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionsnedsättning. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av t.ex. Stockholms universitetsbibliotek, Printomat m.m. 12