Kursbeskrivning. Förskolan i samhället, 8 hp. grundläggande nivå, halvfart inom VAL-projektet. Kurskod: UB03VU, Höstterminen 2016

Transkript

1 1 (10) Kursbeskrivning Förskolan i samhället, 8 hp grundläggande nivå, halvfart inom VAL-projektet Kurskod: UB03VU, Höstterminen 2016 Kursen ges på halvfart höstterminen 2016 Kursansvarig och examinator Kursadministrator Lärare Katarina Ayton Josefine Moss Carina Östbrant Adrian Thomasson katarina.ayton@buv.su.se josefine.moss@buv.su.se Carina.ostbrant@buv.su.se adrian.thomasson@buv.su.se Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehall, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Registrering Registrering sker på plats vid första undervisningstillfället. Att du registrerar dig betyder att du slutgiltigt tackar ja till din utbildningsplats och du måste därför närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (10) Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB03VU. Välkomstdag för nya studenter vid Stockholms universitet höstterminen 2016: 31 augusti, se vidare Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan och via länken: OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Delkurs 1 Förskolans historia och barnets rättigheter, 4,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: - beskriva framväxten av samhällsinstitutioner för små barn i ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv, - sammanfatta förskolans idéarv och kunskapstraditioner och resonera kring dess betydelse i nutida verksamhet, - kunna resonera kring innebörder av "barnets bästa" ur ett rättighetsperspektiv, - kunna redogöra för styrdokument samt yrkesetiska aspekter i förskollärarens yrkesutövning, samt - visa kännedom om akademiskt skrivande, referenshantering och vetenskaplig metod. Delkurs 2 Utvärderings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet, 3,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: - beskriva, jämföra och diskutera olika utvärderingsformer utifrån teoretiska utgångspunkter, - värdera och kritiskt granska olika dokumentations-, bedömnings- och utvärderingsformer genom att analysera deras pedagogiskt/didaktiska konsekvenser, - reflektera över förskollärares ansvar och ledarskap i förhållande till uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten, samt - visa kännedom om akademiskt skrivande, referenshantering och vetenskaplig metod.

3 3 (10) Innehåll Delkurs 1: Förskolans historia och barnets rättigheter Delkursen pågår den 8 sept. 30 sept. I delkurs 1 ges en introduktion till förskolans framväxt, förskolans idéarv och kunskapstraditioner i nationellt och internationellt perspektiv. Centrala teman är konventionen om barnets rättigheter, skollagen, läroplanen för förskolan och förskollärarprofessionens yrkesetiska aspekter. Delkurs 2: Utvärderings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet Delkursen pågar den 30 sept. 10 nov. Under delkurs 2 behandlas frågor om utvärdering och verksamhetsutveckling i relation till nationella styrdokument och lokala förskolors förutsättningar, liksom olika metoder för systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering. Teoretiska perspektiv på kvalitet, bedömning och utvärdering liksom kritisk granskning av utvärderingsverktyg studeras. Kursen tar upp förskollärares ansvar för arbetet med dokumentation, uppföljning, utvärdering och verksamhetsutveckling vilket relateras till innebörder av att följa och dokumentera barns lärande och utveckling. I kursen behandlas även olika typer av akademiska texter, referenshantering och vetenskaplig metod. I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på Mondo. Kursens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. En webbaserad lärplattform - Mondo - används i kursen. Kursen förutsätter självständig inläsning av litteraturen. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av Kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer Delkurs 1 examineras genom: EXA1 Introduktionsuppgift, 1 hp EXA2 Grupparbete med digital redovisning, 0,5 hp EXA3 Individuell hemskrivning I, 3 hp Delkurs 2 examineras genom: EXA4 Grupparbete med muntlig redovisning, 0,5 hp EXA5 Individuell hemskrivning II, 3 hp

4 4 (10) Litteratur Delkurs 1 Förskolans historia och barnets rättigheter, 4,5 hp (ca 600 sid) Barnomsorg- och Skolakommittén (1997) Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Slutbetänkande SOU 1997:157. (Del I, kap. 1). [Finns som elektronisk resurs] (32 sid.) Delegationen för jämställdhet i förskolan (2006). Jämställd förskola om betydelsen av jämställdhet och genus i förskolans pedagogiska arbete. (SOU 2006:75). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Kap.1. [Finns som elektronisk resurs] (24 sid.) Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Diss. Göteborgs universitet [Finns som elektronisk resurs] (ss , ) Gustafsson, Lars H (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur (ss ) Hammarström-Lewenhagen, Birgitta (2013). Den unika möjligheten en studie av den svenska förskolemodellen Diss. Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. [Finns som elektronisk resurs] (Kap.1, 2, 5, 6, 8, 11, 13, 14, 16, 17 och 20). Vallberg Roth, Ann-Christine (2010). De yngre barnens läroplanshistoria. Lund: Studentlitteratur. (180 sid.) Därtill läses en av följande artiklar: Emilson, Anette & Folkesson, Anne.-Mari (2006). Children s participation and Teacher control. Early Child Development and Care, 176(3&4), eller: Emilson, Anette (2007). Young Children s Influence in Preschool. International Journal of Early Childhood, 39(1), Delkurs 2 Utvärderings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet, 3,5 hp (ca 730 sidor) Eidevald, Christian (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: Hallå hur gör man? Stockholm: Liber. (ss , ) Elfström, Ingela (2013). Uppföljning och utvärdering för förändring: pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Diss. Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. (ss , ) Fredriksson, Ulf (2004). Quatlity Education; the Key Role of Teacher. Education International Working Papers no. 14. [Finns som elektronisk resurs] (ss. 2-17) Grieshaber, Susan J. & Hatch J. Amos (2003). Child observation and pedagogical documentation as effects of globalisation. Journal of Curriculum Theorizing, 19(1), ss Martin Korpi, Barbara (2006). Förskolan i politiken - om intentioner och beslut bakom den svenska skolans framväxt. (Andra upplagan). Stockholm: Utbildningsdepartementet. [Finns som elektronisk resurs] (ss.9-36, 43-69, 78-90) Kärrby, Gunni (1997). Bedömning av pedagogisk kvalitet. Förskolan i fokus. Pedagogisk Forskning i Sverige (1) ss [Finns som elektronisk resurs] (17 sid.)

5 5 (10) Lager, Karin (2010)..Att organisera för kvalitet. En studie om kvalitetsarbete i kommunen och förskolan. Licentiatuppsats. Inst. för pedagogik, kommunikation och lärande. Göteborg: Göteborgs universitet. [Finns som elektronisk resurs] (ss , ) Löfdahl, Annica & Pérez Prieto, Héctor (2009). Between control and resistance: planning and evaluation texts in the Swedish preschool. Journal of Education Policy, 24:4, ss Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande. Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Kvalitetsgranskning rapport 2012:7. Stockholm: Skolinspektionen. [Finns som elektronisk resurs] (82 sid.) Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket. [Finns som elektronisk resurs] (74 sid.) Skolverket (2013). Allmänna råd med kommentarer om förskolan. Stockholm: Skolverket. [Finns som elektronisk resurs] (47 sid.) Åsén, Gunnar, & Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Utvärdering i förskolan - en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 6:2012. Stockholm: Vetenskapsrådet. [Finns som elektronisk resurs] (80 sid.) Arbetsmaterial till båda delkurserna Guide för Harvardsystemet (2014). Stockholms universitet, Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Förskollärarutbildningen. (Finns som elektronisk resurs) (10 sid.) Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. (2014). Stockholm: Regeringskansliet (Finns som elektronisk resurs) (76 sid.) SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) Skolinspektionen (2013). Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning (Finns som elektronisk resurs) (100 sid.) Skolverket (2004). Förskola i brytningstid - en nationell utvärdering av förskolan. Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) (Valda delar, 100 sid.) Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [SKOLFS 1998:16 rev. 2016, ändringar t.o.m. SKOLFS 2016:37]. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2012). Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) Skolverket (2013). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Förskolan. Stockholm: Skolverket. (44 s.) (Finns som elektronisk resurs) Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. (Finns som elektronisk resurs) Willhelmsson, Elisabet (2007). Studiepraktikan om att läsa och skriva i högre utbildning. Stockholm: Liber. (60 sid.)

6 6 (10) Examination Samtliga examinationsuppgifter publiceras i och lämnas in i Mondo, enligt angivna datum. Omexamination Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom två veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. Under hösten 2016 ges möjlighet till omexamination av de skriftliga individuella proven enligt följande: För delkurs 1: Omexamination EXA3: publicering 5 december inlämning 15 december. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör senast 28 november. Möjlighet till omexamination ges därefter en gång per termin. För delkurs 2: Omexamination EXA5: publicering 12 december inlämning 22 december. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör senast 5 december. Möjlighet till omexamination ges därefter en gång per termin. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Publicering av uppgifter liksom inlämningar och återkoppling på texter och examinationer görs via Mondo. Betygssättning på EXA3 och EXA5 samt på hel kurs sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt Betyg Fx, F och U är underkända betyg. Betygssättning på EXA1, EXA2 samt på EXA4 sker enligt en tvågradig betygsskala: G = Godkänd U = Underkänd

7 7 (10) EXA1 (individuell introducerande skrivuppgift) G. Godkänd. För G krävs att studenten sammanfattar och diskuterar texterna som uppgiften omfattar på ett adekvat och språkligt godtagbart sätt med korrekt referenshantering. U. Underkänd. Ovanstående kvalitet i uppgiften saknas. EXA2 och EXA4 (grupparbeten och redovisningar) G. Godkänd. För G krävs att det egna inlämnade och redovisade arbetet, liksom granskning av annat arbete, visar ett kritiskt, konstruktivt och problematiserande förhållningssätt. U. Underkänd. Ovanstående kvalitet i uppgiften saknas. Betygssättning på EXA3 och EXA5 sker enligt sjugradig betygsskala: EXA3: A. Utmärkt: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fördjupande och kritiskt hållen diskussion av förskolans framväxt och idétraditioner samt förhåller sig självständigt och problematiserade till frågor om yrkesetik och barns rättigheter. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan större brister. B. Mycket bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fördjupande diskussion av förskolans framväxt och idétraditioner samt förhåller sig problematiserade till frågor om yrkesetik och barns rättigheter. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan större brister. C. Bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en utförlig diskussion av förskolans framväxt och idétraditioner samt förhåller sig reflekterande till frågor om yrkesetik och barns rättigheter. Texten är språkligt funktionell, formalia utan större brister. D. Tillfredställande: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en diskussion av förskolans framväxt och idétraditioner samt förhåller sig diskuterande till frågor om yrkesetik och barns rättigheter. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. E. Tillräckligt: Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en tillräcklig täckande diskussion av förskolans framväxt och idétraditioner samt förhåller sig till frågor om yrkesetik och barns rättigheter. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. Fx. Otillräckligt: Den individuella skrivningen är otillräckligt genomförd och måste kompletteras. Texten är bristande på någon eller några av följande punkter: För kortfattad. Kopplingen till kurslitteraturen är för svag. Beskrivningar och/eller definitioner samt jämförelser av begrepp är för otydliga. Diskussion saknas. Brister i referenshantering och/eller språkhantering som bedöms som icke ringa. F. Helt otillräckligt: Se Fx, med skillnaden att den individuella skrivningen i detta fall inte bedöms som möjlig att komplettera utan måste göras om. EXA5: A. Utmärkt: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fördjupande och kritiskt hållen diskussion av utvärdering och verksamhetsutveckling

8 8 (10) samt förhåller sig självständigt och problematiserade till metoder för systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan större brister. B. Mycket bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fördjupande diskussion av utvärdering och verksamhetsutveckling samt förhåller sig problematiserade till metoder för systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan större brister. C. Bra: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en utförlig diskussion av utvärdering och verksamhetsutveckling samt förhåller sig reflekterande till metoder för systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering. Texten är språkligt funktionell, formalia utan större brister. D. Tillfredställande: Utförligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en diskussion av utvärdering och verksamhetsutveckling samt förhåller sig diskuterande till metoder för systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. E. Tillräckligt: Tillräckligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en tillräcklig täckande diskussion av utvärdering och verksamhetsutveckling samt förhåller sig till metoder för systematiskt kvalitetsarbete och utvärdering. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. Fx. Otillräckligt: Den individuella skrivningen är otillräckligt genomförd och måste kompletteras. Texten är bristande på någon eller några av följande punkter: För kortfattad. Kopplingen till kurslitteraturen är för svag. Beskrivningar och/eller definitioner samt jämförelser av begrepp är för otydliga. Diskussion saknas. Brister i referenshantering och/eller språkhantering som bedöms som icke ringa. F. Helt otillräckligt: Se Fx, med skillnaden att den individuella skrivningen i detta fall inte bedöms som möjlig att komplettera utan måste göras om. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygen på EXA3 och EXA5 vägs samman för betyg på hel kurs enligt nedanstående mall. Bokstavsbetygen på EXA3 och EXA5 transformeras först till en femstegsskala (A=5p, B=4p, C=3p, D=2p och E=1p). De delkursernas sifferbetyg adderas och summan delas därefter med två. Det på så sätt erhållna medeltalet avrundas till närmaste heltal (0,5 och uppåt ger det närmaste högre talet) och transformeras tillbaka till bokstavsbeteckning. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser.

9 9 (10) Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information:

10 10 (10) Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.