Kursbeskrivning. Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer

Transkript

1 1 (1) Kursbeskrivning (reviderad) Kursbeskrivning Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer 7,5 hp, grundläggand nivå, halvfart Kurskod: UB120F Kursbeskrivningen gäller också för UB202B, vilken under första hälften av terminen samläses med denna kurs. För studerande på UB202B hänvisas också till texten i slutet av denna kursbeskrivning och till separat kursplan. Våren 2015 Kursansvarig/examinator Ingrid Olsson Ingrid.olsson@buv.su.se; Kursadministratör Malin Håkansson malin.hakansson@buv.su.se Lärare Suzanne Kriström Alonzo (vissa tillfällen hålls av andra lärare, se schemat) suzanne.kristrom@buv.su.se Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Barn- och ungdomsvetenskapliga Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se institutionen Stockholm

2 2 (2) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursplanen innehåller bland annat lärandemål, innehåll och litteratur. Vid skillnader mellan kursbeskrivning och kursplan gäller kursplan. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan inklusive litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Registrering och Gruppindelning Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen genom webbregistrering. Vänligen se Välkomstbrev eller kontakta kursadministratör vid frågor kring antagning, registrering, gruppindelning, tillgång till mondo, kurshemsida och schema. Välkomstbrev 2 kommer efter urval 2 i början av januari och då får du mer information. Vänligen notera att beroende på antal studenter på kursen kan seminariegrupper komma att slås ihop eller studenter flyttas mellan grupper inom en vecka efter kursens start. Välkomstdag för nya studenter vid Stockholms universitet vårterminen 2015, 21 januari. För mer information, se Kursens förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna: - redogöra för samt tillämpa centrala begrepp, teorier och perspektiv på barn och ungdomar i svåra livssituationer, - känna igen skydds- och riskfaktorer i barns och ungdomars vardag samt kunna identifiera och kartlägga några av dessa samt - redogöra för och ge exempel på professionella förhållningssätt i praxisnära situationer. Kursens uppläggning Undervisningsformer och arbetssätt omfattar föreläsningar, seminarier med framför allt arbete i grupper samt litteraturstudier. I kursen används APA som referenssystem, se manual på kurshemsidan.

3 3 (3) Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av läraren. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle. Examinationer och uppgifter Kursen examineras på följande vis: - EXA1 Grupparbete, 2,5 hp - EXA2 Individuell skrivning, 5 hp Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan (se ovan). Kontrollera regelbundet för eventuella ändringar. Obligatorisk kursstart Obligatorisk kursstart är vid första undervisningstillfället, se aktuellt schema på kurshemsidan. Litteratur För referenslitteratur, vänligen se kurshemsidan. I litteraturlistan står att det tillkommer litteratur, vilken preciseras i kursbeskrivningen. Den litteratur som tillkommer är nedan markerade med fet stil (nedan). Under rubriken Innehåll framgår när olika delar av litteraturen behandlas. Kurslitteratur som står med nedan men inte vid innehåll ingår i kursen men studenten väljer själv när den läses. Information till studerande på UB202B 15 hp: Nedan anges litteraturen för delkurs 1. Litteraturen för delkurs 2 finns på hemsidan. Obligatorisk litteratur Borge Helmen, A. I. (2011). Resiliens: Risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur. (sid. 1-87) Brodin, J. (Red.). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Stockholm: Gleerup. (sid ) Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups. (hela) Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J., & Lamb. M. (2000). Investigative interviews of child witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, Cocozza, M. (2013). Barn far illa: En analys av bristerna i samhällets familjebygge. Stockholm: Carlssons. (hela)

4 4 (4) Folkhälsomyndigheten. (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. (51 s.) (Finns som elektronisk resurs) Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer: Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Lund: Studentlitteratur. (hela) Näsman, E. (2012). Barnfattigdom: Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia. (hela) Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Asperger syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. (48 s.) (Finns som elektronisk resurs) Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen. (52 s.) (Finns som elektronisk resurs) Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. (Finns som elektronisk resurs) Innehåll För tider vänligen se schemat på kurshemsidan. INTRODUKTION TILL KURSEN OCH TEORIER KRING BARN OCH UNGDOMAR Seminarium 1: Introduktion till kursen Lärare: Suzanne Kriström Alonzo Innehåll: Kursens innehåll introduceras och diskuteras. Inga förberedelser krävs men vi rekommenderar att du läser kursbeskrivning och kursplan före Seminarium 1. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed (Rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. Föreläsning: Utvecklingsekologisk teori och exempel på risker för barn och ungdomar Lärare: Jaana Zaino Brodin, J. (Red.). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Stockholm: Gleerup. (kap. 2: Goda pedagogiska miljöer - fristad och utmaning) Cocozza, M. (2013). Barn far illa: En analys av bristerna i samhällets familjebygge. Stockholm: Carlssons.

5 5 (5) TEMA 1: ATT TA DEL AV BARNS OCH UNGDOMARS PERSPEKTIV Föreläsning (preliminärt, vänligen se uppdaterat schema vid kursstart): Att intervjua barn och unga. Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups. Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J., & Lamb. M. (2000). Investigative interviews of child witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, Seminarium 2: Barns och ungas perspektiv Lärare: Suzanne Kriström Alonzo Innehåll: Vid seminariet diskuterar vi barns och ungas egna perspektiv och rättigheter samt gör övningar kring detta. Förbered dig genom att läsa artikeln av Cederborg med kollegor (2000) och delar av boken av Cederborg (2014). Utgå från litteraturen och välj ut minst fem saker som framstår som viktiga att tänka på vid samtal med barn och unga. Välj så konkreta saker som möjligt, tanken är att ni sedan genomför en samtalsövning utifrån detta. Tänk också ut två diskussionsfrågor utifrån kurslitteraturen. Frågorna ska handla om hur vuxna kan ta del av barns och ungas perspektiv och/eller barns rättigheter. De är tänkta att diskuteras i mindre grupper av studenter. Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups. (kap. 1 och 6). Cederborg, A-C., Orbach, Y., Sternberg, K. J., & Lamb. M. (2000). Investigative interviews of child witnesses in Sweden. Child Abuse and Neglect, 24, TEMA 2: BARN OCH UNGA MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Föreläsning: Att inte förstå fast man har intelligens för det. Om Aspergers syndrom ett kognitivt funktionshinder. Lärare: Kerstin Alm Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Asperger syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. (48 s.)

6 6 (6) Seminarium 3: Barn och unga med funktionsnedsättning. Lärare: Suzanne Kriström Alonzo Innehåll: Detta seminarium behandlar barn och unga med en funktionsnedsättning (särskilt neuropsykiatrisk). Varje student förbereder sig genom att läsa en del av kurslitteraturen till denna gång. Vid seminariet görs sedan bland annat en gruppuppgift kring den delen av litteraturen. Indelning sker vid Seminarium 2. Brodin, J. (Red.). (2008). Barn i utsatta livssituationer. Stockholm: Gleerup. (kap. 3: Barn med funktionsnedsättningar) Folkhälsomyndigheten. (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Asperger syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Stockholm: Socialstyrelsen. TEMA 3: BARN OCH UNGA I SOCIALT UTSATTA SITUATIONER Föreläsning: Barnfattigdom och andra socialt utsatta situationer Lärare: Suzanne Kriström Alonzo Näsman, E. (2012). Barnfattigdom: Om bemötande och metoder ur ett barnperspektiv. Stockholm: Gothia. Föreläsning: Barnavårdsutredningar: rättslig reglering och barnperspektiv Lärare: Elin Hultman Cederborg, A-C. (Red.). (2014). Barnperspektiv i socialtjänstens arbete. Malmö: Gleerups. (särskilt kapitlet av Hultman) Seminarium 4: Barn och unga i socialt utsatta situationer Lärare: Suzanne Kriström Alonzo Innehåll: Vid seminariet diskuterar vi barn och unga i socialt utsatta situationer utifrån kurslitteratur, andra studier och olika exempel. I studiegruppen formuleras ett fall som sedan diskuteras i tvärgrupper samt i helgrupp. Vilka skydds- och riskfaktorer kan studiegruppen identifiera? Resonera hur ni professionellt skulle bemöta barnet/ungdomen utifrån kursens föreläsningar samt litteratur.

7 7 (7) Borge Helmen, A. I. (2011). Resiliens: Risk och sund utveckling. Lund: Studentlitteratur. ( sid ). Killén, K. (2009). Barndomen varar i generationer: Om förebyggande arbete med utsatta familjer. Lund: Studentlitteratur. KURSAVSLUTNING: BARN OCH UNGA I SVÅRA LIVSSITUATIONER Studiegrupparbete: Förberedelse för Seminarium 5. Vid studiegrupparbetet ses studiegruppen för att tillsammans förbereda Seminarium 5. Ni ska då formulera två frågor per studiegrupp och sedan ta med dessa till sista seminariet. Seminarium 5: Fördjupning i att möta barn och unga i svåra livssituationer Lärare: Suzanne Kriström Alonzo Innehåll: Seminariet består av ett arbete i grupp där vi fördjupar oss i kursens teman utifrån kurslitteratur, andra studier och olika exempel. Formulera två frågor per studiegrupp som sedan diskuteras i tvärgrupp samt helgrupp. Vilka primära kunskaper har kursen om utsatta barn gett dig? Konklusion samt avstämning inför examinationen. Examination Kursen examineras på följande vis: - EXA1 Grupparbete, 2,5 hp - EXA2 Individuell skrivning, 5 hp. Grupparbete 2,5 hp Seminarierna är examinerande och kräver ett förberett och aktivt deltagande (se även tidigare text om obligatorisk närvaro). Denna del är uppbyggd med förberedelser individuellt och i studiegrupp samt utförs i övrigt vid seminarierna. Individuell skrivning 5 hp Den individuella skrivningen är i form av en hemskrivning, som du lämnar in i mapp för detta i mondo senast den 20 mars 2015.

8 8 (8) 1) Det ska finnas en försättssida med ditt namn och personnummer, vilken kurs det gäller (Att möta barn och ungdomar i svåra livssituationer), vilken termin du går kursen (V15) och vilken grupp du hör till (Grupp 1 eller Grupp 2). 2) Börja med att formulera en fallbeskrivning. Beskriv gärna en situation med ett händelseförlopp. Beskrivningen bör omfatta ½-1 sida. 3) Välj ut delar av kurslitteraturen som du vill använda för att problematisera och analysera din fallbeskrivning. 4) Beskriv med egna ord vad som står i kurslitteraturen. Använda sedan kurslitteraturen för att resonera kring hur fallbeskrivningen kan förstås och vad som kan hända i fallbeskrivningen. Följande delar ska ingå: beskriv centrala begrepp och teorier, resultat etc. kring barn och ungdomar i svåra livssituationer utifrån olika perspektiv, beskriv en eller flera skydds- och riskfaktorer i barns och ungdomars vardag samt analysera hur man kan förhålla sig professionellt i situationen. Tips på hur du exempelvis kan gå tillväga: Sammanfatta först med egna ord vad som står i kurslitteraturen. Beskriv sedan vad som blir viktigt att fokusera i situationen och/eller hur man skulle kunna gå tillväga i en sådan situation utifrån det som du tog upp ur kurslitteraturen. Resonera också gärna kring vad som sker i situationen och vad det skulle kunna innebära om situationen hanterades på ett andra sätt av vuxna. Du ska använda obligatorisk kurslitteratur från minst två av kursens tre teman (Tema 1, 2 och/eller 3, se ovan) och sammanlagt minst fem titlar från den obligatoriska kurslitteraturen. Den individuella skrivningen ska vara minst 4 och högst 6 A4 sidor (Times 12, enkelt radavstånd eller motsvarande) exklusive försättssida och fallbeskrivning. Referenser skrivs enligt APA-systemet. En manual finns på hemsidan. Om du använder citat ska dessa vara korta och följas av sidhänvisning. Ditt betyg finns inrapporterat i Ladok senast 15 arbetsdagar efter kursens slut och du får också en skriftlig bedömning av läraren (Suzanne Kriström Alonzo). Omexamination Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor.

9 9 (9) Nästkommande omexamination äger rum den 6 juni Student anmäler önskemål om omexamination till läraren (Suzanne Kriström Alonzo) senast två veckor före det. Det är samma uppgift till omexaminationen denna gång. Möjlighet till omexamination ges härutöver en gång per läsår. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EXA1 Grupparbete G. Godkänd. Studenten är förberedd inför och deltar vid grupparbeten. U. Underkänd. Studenten har inte varit förberedd och/eller inte deltagit i grupparbeten vid seminarier i godtagbar utsträckning och tillräckligt väl grundat i kurslitteraturen. EXA2 Individuell skrivning A. Utmärkt. Utförligt och korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en kritisk och självständigt analyserande diskussion som kombinerar olika delar av kurslitteraturen. I arbetet argumenteras och diskuteras innehållet självständigt i förhållande till kurslitteraturen så att tankegångar utöver kurslitteraturen genereras. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större anmärkning. B. Mycket bra. Utförligt och korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en kritisk och analyserande diskussion som kombinerar olika delar av kurslitteraturen. I arbetet diskuteras innehållet självständigt i

10 10 (10) förhållande till kurslitteraturen så att tankegångar utöver kurslitteraturen i viss mån genereras. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större anmärkning. C. Bra. Korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en analyserande diskussion som kombinerar olika delar av kurslitteraturen. I arbetet diskuteras innehållet i förhållande till litteraturen så att tankegångar utöver kurslitteraturen i viss mån genereras. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större anmärkning. D. Tillfredsställande. I huvudsak korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en analyserande diskussion utifrån olika delar av kurslitteraturen. I arbetet diskuteras litteraturen i viss mån självständigt. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. E. Tillräckligt. I tillräcklig omfattning korrekt beskrivet innehåll ur den obligatoriska kurslitteraturen, vilket används för att analysera fallbeskrivningen. Arbetet innehåller en diskussion utifrån kurslitteraturen. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Texten är språkligt godtagbar, formalia utan större brister. Fx. Otillräckligt. Texten uppvisar en eller flera brister vad gäller att beskriva kurlitteraturens innehåll, analysera fallbeskrivningen, föra en diskussion, argumentera och diskutera utifrån kurslitteraturen och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas och/eller texten är inte språkligt godtagbar. Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt. F. Helt otillräckligt. Texten uppvisar flera brister vad gäller att föra en diskussion, argumentera och diskutera utifrån kurslitteraturen och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas och/eller texten är inte språkligt godtagbar. Texten måste göras om för godkänt betyg. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs minst betyget E eller G på respektive prov samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betyget på EXA2 blir även slutbetyg på UB120F samt på UB202B delkurs 1. Betyg på hel kurs för UB202B (delkurs 1 och 2) är genomsnittsbetyget, avrundat uppåt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering till din studentmailadress, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd på Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Disciplinära åtgärder vidtas mot student som med otillåtna hjälpmedel eller på annat

11 11 (11) sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas eller som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi, mm. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Student-avdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Webbmail: Kommunikation kring kursen med dig kommer att ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet. (Förslagsvis skriva så?) Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på:

12 12 (12) Information till studerande på UB202B och UB121F Obs! Nedanstående information gäller endast studerande på UB202B och handlar om nästa delkurs. Det vill säga den gäller inte UB120F och UB202B delkurs 1. Sista hälften av terminen ges den andra delkursen av UB202B. Den kommer att samläsas med UB121F. För mer information vänligen se kurshemsidan. Där finns bland annat schema och kursplan med beskrivning av undervisningsform, examination och kurslitteratur. Ytterligare beskrivning av UB202B delkurs 2 och UB121F läggs ut senast fyra veckor före starten. Examinationen består av: - Seminarieuppgifter, 2,5 hp - Rapport om fältstudie alternativt Fältstudie, 5 hp (namnen är olika beroende på vilken kurskod studenten är antagen på men innehållet är detsamma) Seminarieuppgifter Seminarieuppgifter examineras genom av aktivt och förberett deltagande vid seminarier. Mer instruktion ges skriftligt senast fyra veckor före kursens/delkursens start. Betygskriterier för Seminarieuppgifter: G. Godkänd. Studenten är förberedd inför och deltar vid seminarierna. U. Underkänd. Studenten har inte varit förberedd och/eller inte deltagit i seminarierna i godtagbar utsträckning. Rapport om fältstudie/fältstudie Detta består framför allt av ett grupparbete (parvis), som kallas Fältstudie. Gruppen enas tillsammans med läraren om vad fältstudien ska handla om (ämne) och hur den ska genomföras (tillvägagångssätt). Observera att ämne och tillvägagångssätt ska godkännas av kursens lärare innan fältstudien genomförs. Gruppindelning sker vid första undervisningstillfället för delkursen. Examinationsuppgiften på denna del är en skriftlig rapport som gruppen skriver tillsammans. Rapporten ska innehålla: a) litteraturbakgrund till det valda ämnesområdet b) identifiera och beskriva väsentliga delar i den verksamhet där fältarbetet genomförs. c) verksamhetens arbetssätt och professionella förhållningssätt ska analyseras och diskuteras. Återkoppla till den valda litteraturen. Rapporten ska omfatta cirka 6 A4-sidor exklusive förstasida, litteraturlista och eventuella bilagor (Times 12, samt 1,5 radavstånd). Intyga i ett förord att alla gruppmedlemmar har deltagit i lika stor utsträckning i alla delar av arbetet alternativt beskriv hur arbetet fördelats i grupparbetet. Betygskriterier för Rapport om fältstudie/fältstudie: EXA2 Rapport om fältstudie A. Utmärkt. Relevanta delar av litteraturen beskrivs och diskuteras självständigt, kritiskt i hög omfattning. Arbetet innehåller en välgjord och reflekterande beskrivning av en

13 13 (13) verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används för att analysera och diskutera verksamhetsfältet på ett självständigt, kritiskt och insiktsfullt sätt. Grundat i litteratur och kopplat till verksamhetsfältet diskuterar studenten på ett väl genomfört sätt etiska och vetenskapliga frågor samt hur barns och ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större anmärkning. B. Mycket bra. Relevanta delar av litteraturen beskrivs och diskuteras kritiskt i god omfattning. Arbetet innehåller en välgjord och reflekterande beskrivning av en verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används för att analysera och diskutera verksamhetsfältet på ett självständigt och kritiskt sätt. Grundat i litteratur och kopplat till verksamhetsfältet diskuterar studenten etiska och vetenskapliga frågor i god omfattning samt hur barns och ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större anmärkning. C. Bra. Relevanta delar av litteraturen beskrivs och diskuteras i god omfattning. Arbetet innehåller en välgjord beskrivning av en verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används för att diskutera verksamhetsfältet på ett självständigt sätt. Grundat i litteratur och kopplat till verksamhetsfältet diskuterar studenten etiska och vetenskapliga frågor i god omfattning samt hur barns och ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större anmärkning. D. Tillfredsställande. Relevanta delar av litteraturen beskrivs i tillräcklig omfattning och diskuteras i viss mån. Arbetet innehåller en beskrivning av en verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används för att diskutera verksamhetsfältet. Grundat i litteratur och kopplat till verksamhetsfältet diskuterar studenten etiska och vetenskapliga frågor i tillräcklig omfattning samt hur barns och ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större anmärkning. E. Tillräckligt. Relevanta delar av litteraturen beskrivs i tillräcklig omfattning. Arbetet innehåller en beskrivning av en verksamhet/verksamhetsfält och tillvägagångssättet för detta beskrivs. Litteratur används i viss mån för att diskutera verksamhetsfältet. Studenten redogör för etiska och vetenskapliga frågor samt för hur barns och ungas psykiska hälsa kan främjas och effekter av hur barn och/eller ungdomar bemöts. Alla eller de flesta efterfrågade delar av examinationsuppgiften ingår. Skriftlig klarhet, formalia utan större brister. Fx. Otillräckligt. Texten uppvisar en eller flera brister vad gäller att beskriva litteraturen och en verksamhet/verksamhetsfält samt föra en diskussion kring detta och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas och/eller texten är inte språkligt godtagbar. Texten bedöms som möjlig att komplettera till godkänt. F. Helt otillräckligt. Texten uppvisar flera brister vad gäller att beskriva litteraturen och en verksamhet/verksamhetsfält samt föra en diskussion kring detta och/eller flera efterfrågade delar av examinationsuppgiften saknas och/eller texten är inte språkligt godtagbar. Texten bedöms inte som möjlig att komplettera till godkänt.