Kursbeskrivning Läroplansteori och pedagogisk dokumentation

Transkript

1 1 (9) Kursbeskrivning Läroplansteori och pedagogisk dokumentation 7,5 hp, grundläggande nivå, helfart inom förskollärarprogrammet Kurskod: UB103Y och UB20UU Vårterminen 2017 Kursansvarig Johanna Unga Kursadministratör Johanna Pirttikoski Lärare Grupp 1 och 2: Carina Östbrant Grupp 3: Christine Eriksson Grupp 4 och 5: Emelie Westberg Bernemyr Grupp 6: Kristina Mansfeldt Grupp 7: Hedda Schönbäck Seminarium 2: Agneta Wallander johanna.pirttikoski@buv.su.se carina.ostbrant@buv.su.se christine.eriksson@buv.su.se emelie.bernemyr@buv.su.se kristina.mansfeldt@buv.su.se hedda.schonback@buv.su.se agneta.wallander@buv.su.se Examinator Johanna Unga johanna.unga@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (9) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Varje kursgrupp har även en gruppsida på Mondo, ni lägger till er själva på den sidan genom autojoinlänkar som publiceras på Anslagstavlan vid kursstart. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: reflektera över och analysera pedagogisk dokumentation som teori och filosofi och som arbetsverktyg i förskolan, beskriva och diskutera etiska och läroplansteoretiska aspekter på pedagogisk dokumentation, beskriva och diskutera didaktiska aspekter på pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg i förskolan, använda dokumentationsmaterial och observationer som underlag för eget skrivande och kollektiv reflektion. Kursens upplägg Kursen har som mål att ge kunskaper om pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg, teori och filosofi i förskolans arbete samt om hur pedagogisk dokumentation kan förstås i ett läroplansteoretiskt perspektiv. I kursen ges rika tillfällen att själv pröva att dokumentera (göra enkla trespalter/fotografera/filma/återföra dokumentation), bli dokumenterad samt att öva på

3 3 (9) att reflektera över och analysera dokumentationer både enskilt och kollektivt i relation till teori och styrdokument. Kursen ger också en introduktion till etik och etiskt tänkande/barns inflytande i vid arbete med pedagogisk dokumentation. Kursens innehåll kan sammanfattas i följande punkter: att sammanföra teori och praktik, att ge goda kunskaper i teorierna konstruktivism och konstruktionism och en första inblick i nymaterialism, att ge goda kunskaper om läroplansteori i relation till pedagogisk dokumentation att introducera etik och etiskt tänkande/barns inflytande i relation till ett arbete med pedagogisk dokumentation, att erbjuda en första inblick i forskningsmetod; att få igång skrivflödet och att öva på att observera (inför termin 7) Litteratur Alnervik, Karin (2013). Men så kan man ju också tänka! Pedagogisk dokumentation som förändringsverktyg i förskolan. Diss. Jönköping: Jönköpings högskola, ss. 1-60, , (Finns som elektronisk resurs) Björby, Leicy Olsborn, Björklund, Erika & Essén, Gunilla (2015). Pedagogisk dokumentation: Utvecklas och lära tillsammans. Natur & Kultur Läromedel. Dahlberg, Gunilla (2015). Barnet och Läroplanen. I Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. Liber, ss (Finns som elektronisk resurs). Dahlberg, Gunilla & Elfström, Ingela (2014). Pedagogisk dokumentation i tillblivelse. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 19, nr 4-5, s (Finns som elektronisk resurs). Doverborg, Elisabet, Pramling, Niklas, & Pramling Samuelsson, Ingrid (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber, ss (Finns som elektronisk resurs) Elfström, Ingela (2015). Pedagogisk dokumentation som en del i ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. I Åsén, Gunnar (red.) Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber, ss (Finns som elektronisk resurs) Lenz Taguchi, Hillevi (2015). Betydelsen av materialitet i barns lärande och subjektsskapande. Neomaterialism en ny transdisciplinär forskningsfåra. I Engdahl, Ingrid & Ärleman Hagser, Eva (red.) Att bli förskollärare mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber, ss (Finns som elektronisk resurs) Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation: verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. 2:a rev. upplagan. Malmö: Gleerup. Observera att 1:a upplagan av boken inte kan användas i denna kurs. Linde, Göran (2000). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur.

4 4 (9) Lindgren, Therese (2015). Bland dokumentationer, reflektioner och teoretiska visioner: idéer och diskurser om hur barn skapar mening i förskolan. Lic.avh. Malmö: Malmö högskola, ss (Finns som elektronisk resurs) Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) SOU 1997:157. Att erövra omvärlden. Slutbetänkande av Barnomsorg och Skolakommittén. Stockholm, Fritzes, kap. 2.2, 2.3, 3.8. (Finns som elektronisk resurs) Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig? Studentlitteratur. ss Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor: pedagogisk dokumentation - DVD, bok. Stockholm: Stockholms universitets förlag. Härutöver tillkommer litteratur i form av artiklar, rapporter m.m. (ca 150 s.) Referenslitteratur Barsotti, Anna, Dahlberg, Gunilla, Göthson, Harold & Jonstoij, Tove (2015). Hundra sätt att förundras: pedagogik i en föränderlig omvärld. Liber. ss Halldén, Ola (2011). Piaget kunskap som meningsskapande. I Forsell, Anna (red). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber, ss (Finns som elektronisk resurs) Lindgren, Anne-Li (2016). Etik, integritet och dokumentation i förskolan. Malmö: Gleerups. ss (Finns som elektronisk resurs) Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) Säljö, Roger (2011). L.S Vygotskij forskare, pedagog och visionär. I Forsell, Anna (red). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber, ss. x-x. (Finns som elektronisk resurs) Säljö, Roger (2003). Föreställningar om lärande och tidsandan. I Sellander, Staffan (red.) Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Myndigheten för skolutveckling, ss (Finns som elektronisk resurs) Wahlström, Ninni (2016). När kunskap blev ett krav. Pedagogiska magasinet, nr 3-15, s (Finns som elektronisk resurs) Westberg Bernemyr, Emelie (2015). Ljud som samarbetspartners. En intra-aktiv studie om yngre barns ljudutforskande i förskolan. Lic.avh. Stockholm: Stockholms universitet, ss , (Finns som elektronisk resurs)

5 5 (9) Innehåll För datum, tid och sal se schema i TimeEdit på kurshemsidan. Föreläsning 1: Introduktion till pedagogisk dokumentation och nymaterialistisk teori Anna Palmer, PhD vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Föreläsning 2: Läroplansteori och pedagogisk dokumentation Föreläsare: Ingela Elfström, PhD vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Föreläsning 3: Pedagogisk dokumentation och teori Föreläsare: Hillevi Lenz Taguchi, Professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Föreläsning 4: Lyssnandets pedagogik och pedagogisk dokumentation Föreläsare: Ann Åberg, pedagogista och förskollärare Seminarier Varje seminariegrupp har en kurslärare som studenterna träffar vid seminarierna. En grundläggande tanke med seminarierna är att studenterna själva aktivt ska bidra till att diskussioner förs. Kurslitteraturen omfattar böcker, artiklar och arbetsmaterial i form av styrdokument. Innehållet i kurslitteraturen bearbetas i första hand genom individuella litteraturstudier och grupparbete. Närmare information ges av respektive kurslärare. Ett centralt inslag i kursen är arbete i mindre grupper. Lärarledda seminarier planeras utifrån att studenterna har läst och funderat över litteraturen. Seminarierna är till för att ge studenterna möjlighet att fördjupa sina kunskaper i diskussion och bearbetning med andra studenter och med lärarens stöd. Instruktioner om vad ni förväntas göra mellan seminarierna meddelas muntligt och/eller skriftligt på seminarierna samt i Seminarieplaneringen som finns i Filsamling på Mondo. Du förväntas hålla dig uppdaterad på information som läggs ut på Mondo. Innehållet i seminarierna preciseras i seminarieplaneringen som ligger på gruppsidan i Mondo, liksom läsanvisning av kursens litteratur. Närvaro Alla seminarier i denna kurs är obligatoriska. Frånvaro ska kompenseras enligt följande kompletteringsuppgift: Titta i seminarieplaneringen vilka läsanvisningar som angetts för det seminarium du var frånvarande samt vilka kursmål som ska uppfyllas. Fråga dina kamrater i ditt SA vad som togs upp på seminariet då du var frånvarande och ta del av det material som finns tillgängligt på Mondo såsom eventuell PP och liknande. Skriv två sidor med reflektioner kring litteraturen

6 6 (9) i relation till seminarieinnehållet och kursmålen. Att reflektera betyder att tänka igenom, överväga och fundera och därmed är det inte tillräckligt att endast återge det som skrivs i litteraturen. Din text ska alltså inte vara ett referat av vad du läst utan du ska använda litteraturen för att ställa frågor som hjälper dig att klara kursens förväntade studieresultat. Din text laddar du upp på din gruppsida på Mondo i mappen Uppgifter komplettering vid ev. frånvaro. Lycka till! Att tänka på när man skriver en akademisk text Tänk på att ha en tydlig struktur och att använda rubriker till de olika avsnitten. Läsaren ska kunna följa en röd tråd i texten. Med fördel kan ni försöka erbjuda läsaren övergångar mellan de olika avsnitten. Exempel: Jag har nu redogjort för de olika teorierna konstruktivism och konstruktionism. Nu kommer jag att redogöra för vilka konsekvenser dessa teorier får i barns tillvaro i en förskola. I en examination eller en uppsats ska det alltid framgå av texten vem som står för den information som framförs, du själv eller andra. För att läsaren ska kunna värdera dina uppgifter ska du alltid ange källan, varifrån du fått dina uppgifter. Genom att hänvisa till den ursprungliga källan kan läsarna öppna samma bok och själv läsa det författaren skrivit och gå vidare och fördjupa sig i ämnet. För din egen text är det viktigt att du belägger det du säger, du talar om att det inte är något du tagit ur luften. Du refererar för att visa att det du kommit fram till antingen stämmer överens med eller motsäger det någon annan kommit fram till du för ett samtal med och genom litteraturen. För forskare är det viktigt att de som använder deras forskning och texter talar om att texten och tankarna kommer från dem; att teorierna och idéerna är resultatet av deras arbete. Den som i ett sådant sammanhang inte anger sin källa gör sig skyldig till plagiat (se mer om plagiat nedan). I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på kurshemsidan/mondo. Examination Denna kurs examineras med två skriftliga individuella uppgifter. Examinationerna och betygskriterierna läggs ut i Mondo vid kursstart. Inlämningsdatum för EXX1 meddelas av respektive kurslärare. Inlämningsdatum för EXX2 är den 2 juni 2017 senast kl Examinationen ska lämnas in i en wordfil i Uppgifter på gruppsidan på Mondo och i pappersform om läraren så önskar. Texten skrivs i formatet.doc/.docx/.rtf (ej.odt). Femton arbetsdagar efter examinationsdatumet blir resultatet registrerat i Ladok. Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. De studenter som fått betyget U eller F och de som inte lämnat in någon ordinarie examination får göra en omexamination. Nästkommande omexamination EXX2 äger rum den 14 augusti Student anmäler önskemål om omexamination till emelie.bernemyr@buv.su.se senast en vecka innan inlämning, uppge namn, personnummer, kurslärare och kurskod.

7 7 (9) Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Betygskriterier finns på Mondo. Betygssättning på EXX1 sker enligt en tvågradig betygsskala: G = Godkänd U = Underkänd Betygssättning på EXX2 sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt Betyg Fx, F och U är underkända betyg. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXX2 blir även slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

8 8 (9) etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder.

9 9 (9) Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.