Kursbeskrivning. Lek i förskolan, möten och meningsskapande

Transkript

1 1 (10) Kursbeskrivning Lek i förskolan, möten och meningsskapande 8,5 hp, avancerad nivå, helfart inom PROGRAM Kurskod: UB604Y Vårterminen /1-19/2 Kursansvarig Annelie Fredricson annelie.fredricson@buv.su.se Kursadministratör David Lundberg david.lundberg@buv.su.se Lärare Grupp 1: Annelie Fredricson Grupp 2: Ida Bertell och Emelie Westberg Bernemyr Grupp 3: Katarina Ayton Grupp 4: Magdalena Hulth annelie.fredricson@buv.su.se ida.bertell@buv.su.se emelie.bernemyr@buv.su.se katarina.ayton@buv.su.se magdalena.hulth@buv.su.se Examinator Annelie Fredricson annelie.fredricson@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (10) Varmt välkommen till kursen Lek i förskolan! I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Ta för vana att kontinuerligt kontrollera schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat För att få godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: identifiera och visa förståelse för filosofiska och teoretiska perspektiv på lek och deras didaktiska konsekvenser, identifiera och visa förståelse för barns lekkulturer, analysera observationer av barns lek i relation till filosofiska och teoretiska perspektiv, analysera observationer av barns lek med fokus på interaktion samt kroppsliga och materiella aspekter av lek samt problematisera och visa förståelse för lekens möjlighetsvillkor i pedagogiska miljöer i förskolan utifrån relationer, normer, organisation och material. Kursens upplägg Kursen syftar till att ge kunskaper om lek som fenomen och lekens flertydighet. I kursen problematiseras lek utifrån filosofiska, teoretiska och didaktiska synsätt. Särskilt fokus i kursen är barns lekkulturer. Andra teman som behandlas i kursen är interaktion i lek, kroppsliga och materiella aspekter av lek samt mångfaldsperspektiv på lek.

3 3 (10) Undervisningen består av lärarledda seminarier, föreläsningar, grupparbeten samt ämnesdidaktiska studier/observationer av lek i studenternas VFU-förskolor. Det innebär att du förväntas besöka din VFU-förskola för att genomföra ett antal observationer av barns lek. Förbered dig genom att planera in besöken i god tid i början av kursen och genomför minst tre observationer med följande frågor som vägledning: När, var, hur, med vem och med vad leker barnen? Observationerna som du antecknar med papper och penna kommer du att kunna använda som underlag för att analysera lek under kursen gång samt i den individuella examinationsuppgiften. Ett inslag i kursen är att läsgrupper tilldelas olika textavsnitt som sedan presenteras i mindre grupper (tvärgrupper) där innehåll och begrepp från de olika texterna diskuteras. Ett annat inslag är lekar. I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på Mondo. Litteratur Litteraturlistan finns tillgänglig på kurshemsidan senast två månader före kursstart. Kurslitteratur Obligatorisk Berg, Lars-Erik & Nelson, Anders (2006). Identitet och genus i lek med dockor och figurer i förskolan. Nordic Studies in Education, 26(2), ss (15 s.)* Bergen, Doris, Davis, Darrel & Abbitt, Jason (2016). Technology play and brain development: infancy to adolescence and future implications. New York, NY: Routledge. (151 s.) Bergen, Doris (2014). Foundations of Play Theory. I Brooker, Liz (red.) Sage handbook of play and learning in early childhood, Thousand Oaks, California: Sage Publications, ss (12 s.)* Björk-Willén, Polly (2012). Being Doggy: Disputes Embedded in Preschoolers' Family Role- Play. Sociological Studies of Children and Youth, 15, ss (22 s.)* Cobb-Moore, Charlotte, Danby, Susan & Farrell, Ann (2010). Locking the unlockable: Children s invocation of pretence to define and manage place. Childhood, 17(3), ss (30 s.)* Corsaro, William A. (2003). "We're friends, right? : inside kids' culture. Washington, D.C.: Joseph Henry Press. (264 s.)* Grieshaber, Susan Jane (2010). The Trouble with Play. Milton Keynes: Open University Press. (50 s.)* Hangaard Rasmussen, Torben (red). (2016). Lek på rätt väg? På spaning efter leken. Lund: Studentlitteratur. (247 s.) Huizinga, Johan (1945/2004). Den lekande människan. Stockholm: Natur och kultur, ss (14 s.)* Löfdahl, Annica (2014). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. 2 [rev.] uppl. Stockholm: Liber (120 s.)

4 4 (10) Olausson, Anna (2012). Att göra sig gällande: mångfald i förskolebarns kamratkulturer. Diss. Umeå: Umeå universitet, ss (11 s.)* Änggård, Eva (2009). Skogen som lekplats: naturens material och miljöer som resurser i lek. Nordic studies in education, 29, ss (13 s.)* Änggård, Eva (2015). How matter comes to matter in children's nature play: posthumanist approaches and children's geographies, Children's Geographies, DOI: / (14 s.)* Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber. (198 s.) Härutöver tillkommer litteratur i form av artiklar m.m. (ca 100 s.). Referenslitteratur Brooker, Liz (red.) (2014). Sage Handbook of Play and Learning in Early Childhood. Thousand Oaks, California: Sage Publications.* Carlisle, Rodney P. (red.) (2009). Encyclopedia of Play in Today's Society. Thousand Oaks, California: Sage Publications.* Corsaro, William A. (1979). 'We're friends, right? : Children's use of access rituals in a nursery school. Language in Society, 8(3), ss (21s.)* Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98 [ny rev.utg.]. Stockholm: Skolverket.* *Finns som elektronisk resurs Innehåll Seminarier och föreläsningar i kursen Lek i förskolan möten och meningsskapande UB604Y H17 Inför seminarierna förbereder du dig genom att läsa den anvisade litteraturen och föra anteckningar. Dessa anteckningar används som underlag för gruppdiskussioner och till uppgifter under kursens gång. Förslag på frågor finner du här nedan. - Vilken är den bärande tanken (poängen) i denna text? - Vilka filosofiska/teoretiska synsätt på lek går att hitta i texten? - Finns det bärande begrepp och hur förstår jag dessa begrepp? - Bygger texten på empiriskt material och vilken metod har författaren då använt sig av i sina studier? - Vad tänker jag när jag läser texten, ex: (o)intressant, håller (inte) med, betydelse för mig som förskollärare, andra tankar.

5 5 (10) Aktivitet Inläst kurslitteratur Innehåll Introduktion Se schema i TimeEdit för respektive kursgrupper Kursen introduceras. Genomgång av kursbeskrivningen med innehåll, arbetsformer och examinationer i kursen. Indelning i läsgrupper och tvärgrupper för textavsnitt. Läsanvisningar delas ut Läsgrupperna förbereder seminarium 1 Seminarium 1 Bergen (2014) Hangaard Rasmussen (2016) Kap. 1 Huizinga (2004) Øksnes (2011) kap.1 och 3 Vad är lek? Del 1 Lek med läsgrupp 1 Läsgrupper presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i tvärgrupper Föreläsning 1 Tisdag 23/11 kl Sal B4 Bergen, Davis & Abbitt (2016) s.1-4. Öksnes (2011) kap.5 Ida Bertell, lektor Vad är lek? Vem vet något om lek Läsgrupperna förbereder seminarium 2 Seminarium 2 Hangaard-Rasmussen (2016) kap. 4, 7, 9 Øksnes (2011) kap. 6-9 Vad är lek? Del 2 Läsgrupperna presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i tvärgrupperna Lekar med läsgrupp 2 Läsgrupperna förbereder seminarium 3 Seminarium 3 Hangaard Rasmussen (2016) kap. 5, 6, 8 Björk-Willén (2012) Cobb-Moore et al (2010) Barns interaktion och metakommunikation i lek Läsgrupperna presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i tvärgrupperna. Analysarbete av lek Teman inför seminarium 4 delas ut. Läsgrupp 3 leker med oss Läsgrupperna förbereder seminarium 4 Seminarium 4 Löfdahl (2014) Olausson (2012) Hangaard Rasmussen (2016) Kap. 2 Corsaro (2003) Corsaro (1997) lekstrategier Barns lekkulturer Läsgrupperna presenterar och diskuterar den inlästa litteraturen i tvärgrupperna. Analysarbete av lek Corsaros strategier delas ut som underlag. Leka med läsgrupp 4

6 6 (10) Föreläsning 2 fredag 2/ G-salen Grieshaber & McArdle (2010) kap. 6 Fair play: playing fair Anne-Li Lindgren, professor Är lek alltid lekfullt och lärande? Kritiska perspektiv på lek Observera! Viktig information om termin 7 kommer att ges i samband med föreläsningen. Läsgrupperna förbereder redovisning av EXA 2 Seminarium 5 EXA2 Föreläsning 3 torsdag 8/2 kl Hörsal D8 Seminarium 6 Berg & Nelson (2006) Hangaard Rasmusen (2016) kap. 10, 12 Änggård (2009) Änggård (2015) Bergen, Davis & Abbitt (2016) kap. 1-6 Gruppexamination (EXA2) i form av föräldramöten om lek. Krister Svensson, universitetsadjunkt, författare Att leka med den materiella fiktionen Leksaker som medierande resurser Läsgrupperna förbereder miniutställning till seminarium 6. Materialitet och kroppsliga aspekter i lek Utställning av olika material och leksaker som förskolebarn omges av, använder och «konsumerar» Läsgrupperna presenterar och diskuterar literaturen i tvärgrupper Läsgrupp 5 leker med oss Uppsamlingsseminarium 16/2 kl sal 121b Frånvaro från seminarium 3 och/eller 4 tas igen vid detta tillfälle. Komplettering av övrig frånvaro, se nedan. EXA1 19/2 EXA1 lämnas in 19/2 kl Närvaro Obligatorisk närvaro gäller på alla seminarier. Om du är frånvarande från seminarierna 1, 2 och/eller 6 skall detta tas igen genom kompletteringsuppgifter som finns tillgängliga på Mondo. Kompletteringen lämnas i Mondo under fliken Uppgifter i respektive kursgrupp så snart som möjligt efter missat seminarium. Frånvaro från seminarium 3 och/eller 4 skall tas igen på uppsamlingsseminariet fredag 16/2 som framgår av schemat ovan samt i TimeEdit. Frånvaro från seminarium 5 skall tas igen vid ett omexaminationstillfälle, se nedan. Examination I kursen ingår två examinationsformer: EXA1 Individuell skriftlig uppgift, 5,5hp. Betygsskala: sjugradig. Instruktioner för den individuella examinationen (EXA1) lämnas ut vid kursstart. Inlämning sker senast kl i fliken Uppgifter på kursens gruppsida i Mondo. När du lägger upp filer i Mondo måste filerna sparas i Word-doc, eller docx (ej pdf,

7 7 (10) odt eller rtf) för att examinator ska kunna öppna dem. Referenssystemet enligt Harvard-guiden ska användas. EXA 2 Muntlig och skriftlig gruppuppgift samt en individuell skriftlig reflektion, 3hp. Betygsskala: tvågradig. Instruktioner för den muntliga och skriftliga gruppuppgiften (EXA2) lämnas ut vid kursstart. Gruppuppgiften redovisas under seminarium 5. Den skriftliga gruppuppgiften skickas med e-post till kursläraren innan seminariet. Den individuella skriftliga reflektionen läggs in under fliken Uppgifter i kursens gruppsida på Mondo senast dagen efter seminarium 5. Examinationer ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum eller examinerande seminarium. Betyget publiceras på mitt.su.se Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. Omexamination för den muntliga och skriftliga gruppuppgiften EXA2: Fredag 23 mars kl i sal BUV 204. Studenten anmäler önskemål om omexamination till kursansvarig. Omexamination för den individuella skriftliga examinationen EXA1: Tisdag 3 april kl Examinationsuppgiften läggs in under fliken Uppgifter i kursens gruppsida i Mondo. Om du är förstagångsregistrerad på kursen under terminen VT18 så behöver du inte anmäla dig för att lämna in en omexamination. Student från föregående termin som inte är registrerad på kursen ordinarie termin VT18 måste anmäla önskemål om omexamination till kursadministratör senast en vecka innan examinationen. Du lämnar därefter in examinationen i Word-dokument under Uppgifter på särskild undersajt (Omregistrerade VT18) på kursens Mondosida för studenter som påbörjade kursen tidigare termin än VT18. Komplettering av betyget Fx Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnad examination inom två veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, ska studenten omexamineras. Betyg och betygskriterier EXA1 Individuell skriftlig uppgift A. Utmärkt. B. Mycket bra. C. Bra. D. Tillfredsställande. E. Tillräckligt.

8 8 (10) Fx. Underkänd, något mer arbete krävs. F. Underkänd, mycket mer arbete krävs. EXA2 Muntlig och skriftlig gruppuppgift, samt individuell skriftlig reflektion G. Godkänd. U. Underkänd. Kursens betygskriterier preciseras i examinationsuppgifterna. Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E respektive G på examinationerna, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EXA1 blir även slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan

9 9 (10) även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer för att kontrollera inlämnade texter. I denna kurs sker kontroll för samtliga studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionsnedsättning. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under den tid du tillbringar på universitetet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla

10 10 (10) personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av t.ex. Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.