Kursbeskrivning. Barns uppväxtvillkor, etiska möten och livsfrågor i förskolans vardag

Transkript

1 1 (9) Kursbeskrivning Barns uppväxtvillkor, etiska möten och livsfrågor i förskolans vardag 7,5 hp, grundläggande nivå, helfart inom LFÖRY Kurskod: UB405Y Vårterminen 2019 Reviderad Förändringar markerade med röd stil Kursansvarig Mie Josefson Helena Bergström mie.josefson@buv.su.se helena.bergstrom@buv.su.se Kursadministratör Johanna Pirttikoski Lärare Helena Bergström Gudrun Hellström Magdalena Hulth Mie Josefson Katarina Lindén Adrian Thomasson Agneta Wallander johanna.pirttikoski@buv.su.se helena.bergstrom@buv.su.se gudrun.hellstrom@buv.su.se magdalena.hulth@buv.su.se mie.josefson@buv.su.se katarina.linden@buv.su.se adrian.thomasson@buv.su.se agneta.wallander@buv.su.se Examinator Mie Josefson mie.josefson@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (9) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du en till två månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Kursplanen och litteraturlistan publiceras två månader innan kursstart, medan schema och kursbeskrivning publiceras senast en månad innan kursstart. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Kursens innehåll och förväntade studieresultat För att få godkänt resultat på kursen ska studenten kunna: för barns levda barndom inom och utanför förskolans barns delaktighet, på sociala relationer, utveckling och lärande, - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter. Kursens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, individuella uppgifter och gruppuppgifter. Kommunikation sker via Mondo. I kursen används Harvard som referenssystem, se manual på din kurssida i lärplattformen.

3 3 (9) Litteratur Andersson, A. & Sandberg, E. (2017). Förskolan En god investering i jämlika livsvillkor. Delrapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Stockholm: Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. (97 s.)* Eriksson, M. (2014). Våld, familjerätt och barns utsatthet i förskola och skola. I Cederborg, A-C. & Warnling-Nerep, W. (red.) Barnrätt. Stockholm: Norstedts juridik, ss (18 s.)* Halldén, G. (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson. (kap ) (121 s.) Halvars-Franzén, B. (2010). Barn och etik - studie av möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. (Del I + III-V) (144 s.)* Irisdotter, S., Paulin, A. & Grönlien Zetterqvist, K. (2016). Etik i professionellt lärarskap. 2. uppl. Malmö: Gleerups utbildning. (kapitel ) (86 s.) Josefson, M. (2018). Det ansvarsfulla mötet: en närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, (201 s.)* Närvänen, A-L. & Näsman, E. (2007). Age order and children s agency. I Wintersberger, H., Leena Alanen, Olk, T. & Qvortrup, J. (red.) Childhood, generational order and the welfare state: exploring children's social and economic welfare. Odense: University Press of Southern Denmark, ss (25 s.) Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Malmö: Kommission för ett socialt hållbart Malmö. (36 s.)* Tornehag, C. (2018). Performativa årsringar. Om hur barn gör(s) ålder i förskolan. Masteruppsats. Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Stockholm: Stockholms universitet, (36 s.)* Härutöver tillkommer litteratur i form av artiklar, rapporter m.m. (ca 300 s.) Tillkomna artiklar utöver i kursplanen angiven litteratur De yrkesetiska principerna från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund (2001). * Engdahl, I. (2014). Att vara en i en grupp av likar. Förskoletidningen, 39(1), ss * Skolinspektionen (2016a). Trygghet och lärande för barn under 3 år en ögonblicksbild av förskolans vardag. Kvalitetsgranskning, 2016:2.* Skolinspektionen (2016b). Socioekonomisk resursfördelning till förskolan. Kvalitetsgranskning, 2016.*

4 4 (9) Williams, P., Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I. (2015). En likvärdig förskola. I Barngruppens storlek i förskolan. Konsekvenser för utveckling och kvalitet. Stockholm: Natur & Kultur (ss ). * Arbetsmaterial Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. (2014). Stockholm: Regeringskansliet, Socialdepartementet. * Lpfö 98 (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98: reviderad Stockholm: Skolverket. Skolverket (2018). Skolans ansvar för barn som far illa. [ ] * Finns som elektronisk resurs. Innehåll Kursen pågår mellan 7 maj 7 juni. Innehåll i seminarium/föreläsning, tid Kursintroduktion Kursansvarig: Mie Josefson Föreläsning 1: Barndom och barns livsvillkor rum, plats och socioekonomiska aspekter Föreläsare: Katarina Lindén Kursmål och litteratur som behandlas barns delaktighet, - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter. barns delaktighet Andersson & Sandberg (2017), Halldén (2007), Konventionen om barnets rättigheter, Persson (2012), Skolinspektionen (2016b). Seminarium 1: Barns olika livsvillkor Seminarieledare: Katarina Lindén barns delaktighet

5 5 (9) Andersson & Sandberg (2017), Eriksson (2014), Halldén (2007), Persson (2012), Skolinspektionen (2016b), Skolverket (2018). Föreläsning 2: Etiska perspektiv Föreläsare: Adrian Thomasson Seminarium 2: Att göra etik Seminarieledare: Mie Josefson och Adrian Thomasson - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter Irisdotter Aldenmyr, Paulin & Grönlien Zetterqvist (2016) - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter Irisdotter Aldenmyr, Paulin & Grönlien Zetterqvist (2016), Halvars-Franzén (2010), Josefson (2018), De yrkesetiska principerna. Arbete i SA-lag efter seminarium 2: Diskutera begrepp och innehåll utifrån föreläsningen och seminariet om etik samt påbörja arbetet med den muntliga gruppuppgiften som ska redovisas vid seminarium 6. Föreläsning 3: Om ålderskategorisering och positionering rum/plats och sociala relationer Föreläsare: Helena Bergström Seminarium 3: Om kategorisering och positionering - att göra ålder Seminarieledare: Magdalena Hulth och Katarina Lindén Seminarium 4: Seminarium kring kursens centrala begrepp Seminarieledare: Gudrun Hellström Närvänen & Näsman (2007), Tornehag (2018) Närvänen & Näsman (2007), Tornehag (2018) barns delaktighet, - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter.

6 6 (9) Under workshopen arbetar vi med all kurslitteratur. Medtag kurslitteraturen. Föreläsning 4: Barns relation till vuxna i förskolan och förskolans samverkan med föräldrar/vårdnadshavare Föreläsare: Mie Josefson barns delaktighet, Engdahl (2014), Josefson (2018), Skolinspektionen (2016a), Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson (2015), Läroplanen för förskolan. Seminarium 5: Samverkan mellan hem och förskola Seminarieledare: Magdalena Hulth och Agneta Wallander barns delaktighet, Engdahl (2014), Josefson (2018), Halldén (red.) (2007; kap. 3, 6), Skolinspektionen (2016a), Läroplanen för förskolan. Seminarium 6: Att tolka etiska situationer Seminarieledare: Mie Josefson och Adrian Thomasson - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter Innehåll: Examination av den muntliga gruppuppgiften. Inlämning skriftlig individuell uppgift, den 7 juni, kl Närvaro Frånvaro från seminarium 6 kompenseras genom deltagande i uppsamlingsseminarium. Examinationer Kursen examineras genom: - Muntlig gruppuppgift - Individuell skriftlig uppgift Examinationsuppgifterna med instruktioner samt betygskriterier publiceras i Filsamlingen/Examinationsuppgifter på kursens Mondo-sida.

7 7 (9) Inlämning sker senast , kl , i inlämningsmappen under Uppgifter på kursens Mondo-sida. När du lägger upp filer i Mondo måste filerna sparas i Word-doc, eller docx (ej pdf, odt eller rtf) för att examinator ska kunna öppna dem. Examinationer ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum eller examinerande seminarium. Betyget publiceras i Ladok. Återkoppling fås via Mondo. För att kunna se ditt betyg på kursen måste samtliga examinerande och obligatoriska moment i kursen vara avklarade och godkända. Omexamination Reglerna för omexamination och vad som gäller vid underkänt betyg framgår av kursplanen. Omexamination/uppsamlingsseminarium för den muntliga gruppuppgiften äger rum den , kl Anmäl dig till omexaminationstillfället genom att maila kursadministratören senast Omexamination av den individuella skriftliga uppgiften sker den I inlämningsmappen under Uppgifter på kursens Mondo-sida hittar du instruktioner för omexaminationen. Inlämningsmappen öppnar , kl Observera att omexaminationsuppgiften inte är densamma som den ordinarie examinationsuppgiften. Senast , kl. 23:59 lämnar du in examinationen i inlämningsmappen under Uppgifter på kursens Mondo-sida. Examinationen rättas senast 15 arbetsdagar efter inlämningstillfället. Komplettering av betyget Fx Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, ska studenten omexamineras. Den kompletterade examinationen lämnas in i inlämningsmappen under Uppgifter på kursens Mondo-sida. Inlämningsmappen öppnar , kl På grund av sommaruppehåll lämnas kompletteringen av betyget Fx in senast , kl Betygskriterier Betygssättning på individuell skriftlig uppgift enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Underkänd, något mer arbete krävs F = Underkänd, mycket mer arbete krävs

8 8 (9) Betygssättning på muntlig gruppuppgift sker enligt en tvågradig betygsskala: G = Godkänd U = Underkänd Betyg på hel kurs För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på båda examinationerna. Betyget på individuell skriftlig uppgift blir även slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Som student omfattas du av en rad rättigheter och skyldigheter, vilka regleras i lagar och förordningar samt i lokala föreskrifter vid Stockholms universitet, Det viktigaste finns samlat under Alla anställda och studenter vid Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Detta gäller även under verksamhetsförlagd utbildning/praktik. Läs mer om universitetets arbete för jämlikhet och likabehandling på Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund för att kontrollera inlämnade texter. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplin-ärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldiga att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

9 9 (9) Övrig information Studentinflytande och utvärdering Efter avslutad kurs får du en kursvärdering som vi uppskattar att du besvarar. Svaren från kursvärderingen sammanställs i en kursrapport som ligger till grund för fortsatt utveckling av kursen. Genom kursvärderingen har du möjlighet att påverka kursens utformning framöver i fråga om innehåll, examinationsformer, litteratur och övriga upplägg. Det finns ett studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen som arbetar med studiebevakning, studenträttigheter, studiemiljö och studiesociala frågor. Studentrådet utser också studeranderepresentanter till olika beslutande och beredande organ. Ta reda på mer om dina möjligheter till påverkan under Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser och individuell hjälp kring teman som studieteknik, akademiskt skrivande, inlärning och att tala inför grupp. Läs mer på Om du har dyslexi eller annan varaktig funktionsnedsättning och behöver individuellt anpassat stöd ska du kontakta Studentavdelningens samordnare för studenter med funktionsnedsättning, via studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig i god tid inför kursstart att du har ett intyg om särskilt stöd. Kursansvarig tar då ställning till om det går att anpassa undervisningen utifrån de särskilda behoven. Mer information finns på Studentförsäkring Som student är du försäkrad via Kammarkollegiet i samband med personskada som inträffar på campusområdet eller på vägen till/från campus. Försäkringen gäller även under praktik, Om du råkar ut för en personskada, anmäl händelsen via universitetets inrapporteringssystem: Mitt universitet Genom att logga in på mitt.su.se kan du: se schemat för de kurser du är registrerad på komma åt din kurssajt via universitetets lärplattform se dina betyg och registreringar samt skriva ut intyg aktivera universitetskontot och beställa ett universitetskort som behövs för användning av Stockholms universitetsbibliotek, kopiatortjänsten Printomat m.m. För att du ska kunna ta del av viktig information om dina studier behöver vi ha aktuella kontaktuppgifter till dig. Kontrollera att e-postadress och övriga uppgifter stämmer både under kontohantering.su.se och