Kursbeskrivning. Barns uppväxtvillkor, etiska möten och livsfrågor i förskolans vardag

Transkript

1 1 (10) Kursbeskrivning Barns uppväxtvillkor, etiska möten och livsfrågor i förskolans vardag 7,5 hp, grundläggande nivå, helfart inom LFÖRY Kurskod: UB405Y Vårterminen 2016 Kursansvarig Helena Bergström Helena.bergstrom@buv.su.se Kursadministratör Lärare Examinator Nicole Wickman Katarina Ayton Margareta Aspán Helena Bergström Ingrid Engdahl Sandra Karlsson Mie Josefson Adrian Thomasson Margareta Aspán nicole.wickman@buv.su.se Katarina.ayton@buv.su.se margareta@buv.su.se helena.bergstrom@buv.su.se Ingrid.engdahl@buv.su.se Sandra.karlsson@buv.su.se mie.josefson@buv.su.se Adrian.thomasson@buv.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (10) Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Registrering Information om webbregistrering får du i samband med utskick av välkomstbrev till kursen. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB405Y. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs förväntas studenterna kunna: - beskriva samhälleliga förutsättningar med betydelse för barns levda barndom inom och utanför förskolans arena och visa kunskap om barnets rättigheter, - analysera barn och barndom genom olika perspektiv på sociala relationer, utveckling och lärande, - visa insikt i förskollärarprofessionens etiska aspekter och problematisera metoder som antas gynna förståelse för barns perspektiv och frågor, - beakta forskningsetiska frågor i vetenskaplig metod. Kursens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, individuella uppgifter och gruppuppgifter. Kommunikation sker också via Stockholms universitets internetbaserade lärplattform.

3 3 (10) Obligatorisk närvaro Samtliga seminarier är obligatoriska. Frånvaro från 1 och 2 kompenseras enligt uppgift som publiceras på Mondo. Frånvaro från seminarium 3 och 4 kompenseras genom deltagande i uppsamlingsseminarium i 23 augusti kl Anmäl till kursadministratör nicole.wickman@buv.su.se senast den 19 augusti. Examinationer och uppgifter Kursen examineras genom tre examinationsuppgifter: Individuell skriftlig uppgift med redovisning 1.5 hp (EX01), grupparbete med redovisning 1 hp (EX02) och individuell hemskrivning 5 hp (EX03). Litteratur Einarsdottir, Johanna, Dockett, Sue & Perry, Bob (2009). Making meaning: children's perspectives expressed through drawings. Early Child Development and Care, 179:2, ss Eriksson, Maria (2014). Våld, familjerätt och barns utsatthet i förskola och skola. I Ann-Christin Cederborg & Wiweka Warnling-Nerep (red.) Barnrätt. Stockholm: Norstedts juridik, ss [elektronisk resurs] Hallde n, Gunilla (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson. Halvars-Franzén, Bodil (2010). Barn och etik - studie av möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag. Diss. Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete 8. Stockholm: Stockholms universitet. (Del I, III, IV, V) [Elektronisk resurs] Hensvold, Inger (2011). En fo ra ndrad yrkesidentitet: Fo rskolla rares bera ttelser fyra och tolv år efter examen. Nordisk Barnehageforskning, 4(1), ss [Elektronisk resurs] Irisdotter Aldenmyr, Sara, Paulin, Ann & Grönlien Zetterqvist, Kirsten (2009). Etik i professionellt lärarskap. Malmö: Gleerup. Jonsdottir, Fanny (2007). Barns kamratrelationer i förskolan. Samhörighet tillhörighet vänskap utanförskap. Diss. Malmö Studies in Educational Sciences No. 35. Malmö: Malmö Högskola, Lärarutbildningen. Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla (2009). Förskola för de allra minsta - På gott och ont. Stockholm: Carlsson. Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabet (2007). Age order and children's agency. I H. Wintersberger, L. Alanen, T. Olk and J.Qvortrup (red.) Childhood, generational order and the welfare state: exploring children's social and economic welfare. Odense: University Press of Southern Denmark, ss Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet.

4 4 (10) Tillkomna artiklar utöver i kursplanen angiven litteratur: Engdahl, Ingrid (2014). Att vara en i en grupp av likar. I Förskoletidningen, 39(1), ss [Elektronisk resurs via Mondo] De yrkesetiska principerna från Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund (2001). Persson, Sven (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Skolinspektionen (2016). Trygghet och lärande för barn under 3 år en ögonblicksbild av förskolans vardag. Kvalitetsgranskning, 2016:2. Williams, Pia, Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid (2015). En likvärdig förskola. I Barngrupppens storlek i förskolan. Konsekvenser för utveckling och kvalitet. Stockholm: Natur & Kultur (ss ). Arbetsmaterial Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. (2014). Stockholm: Regeringskansliet, Socialdepartementet. [Elektronisk]. Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98[Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket Innehåll Föreläsning 1: Kursintroduktion Föreläsare: Margareta Aspán och Helena Bergström Litteratur: Einarsdottir, Dockett & Perry (2009), Närvänen & Näsman (2007), Hensvold (2011). Persson (2012), Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson (2015), Konventionen om barnets rättigheter. Föreläsning 2: Barndom och barns livsvillkor Föreläsare: Sandra Karlsson Litteratur: Halldén (2007), Persson (2012). Seminarium 1: Barndom och barns livsvillkor Litteratur: Halldén (2007), Eriksson (2014), Persson (2012). Arbete i SA-lag 1: Diskutera begrepp och innehåll utifrån föreläsning och seminarium "Barndom och barns livsvillkor". Inlämning EX01 12 maj klockan Föreläsning 3: Etiska perspektiv och relationsetik Föreläsare: Adrian Thomasson, Mie Josefson Litteratur: Irisdotter Aldenmyr, Paulin, & Grönlien Zetterqvist (2009), Halvars-Franzén (2010), Jonsdottir (2007). Seminarium 2: Etiska perspektiv och relationsetik

5 5 (10) Arbete i SA-lag 2: Diskutera begrepp och innehåll utifrån föreläsning och seminarium "Etiska perspektiv och relationsetik" Föreläsning 4: Barns relation till vuxna i förskolan och förskolans samverkan med föräldrar Föreläsare: Ingrid Engdahl Litteratur: Engdahl (2014), Kihlbom, Lidholt & Niss (2009), Skolinspektionen (2016), Läroplanen för förskolan, Konventionen om barnets rättigheter. Seminarium 3: Relationella begrepp Redovisning Ex01. Litteratur: Närvänen & Näsman (2007), Hensvold (2011), Einarsdottir, Dockett, & Perry (2009). Arbete i SA-lag 3: Arbeta med EX02 Arbete i SA-lag 4: Förbereda inför EX02 Seminarium 4: Redovisning EX02 Inlämning EX03 3 juni Examinationer EX01, Individuell skriftlig uppgift med redovisning 1,5 hp Begrepp för att analysera uppväxtvillkor Uppgiften handlar om definitioner och tolkningar av begrepp som används i forskning om barn och barndom utifrån olika teoretiska perspektiv på sociala relationer, utveckling och lärande: a) Sammanfatta artikeln Närvänen och Näsman (2007) (ca 200 ord), b) redogör därefter för begreppen positionering, doing age och generation, c) ge slutligen minst ett exempel från förskolan där du belyser barns uppväxtvillkor med hjälp av de tre begreppen. Inlämning i Mondo senast 12 maj klockan Inom varje studentarbetslag läser varje student individuellt de andras texter och kommenterar texterna enligt följande punkter: o tydlighet i sammanfattning och begreppsbeskrivningen, o relevansen av det valda exemplet, o klarhet/oklarhet i referenshanteringen. EX02, Grupparbete med redovisning 1 hp Att tolka etiska situationer Var och en i studentarbetslaget tar med till grupparbetet ett exempel på en situation/ett fall som uppmärksammar etiska aspekter och frågor av vikt för förskollärarprofessionen. Efter diskussion i studentarbetslaget väljs en av situationerna/fallen utifrån erfarenheter från förskolans praktiska villkor. Fallet gestaltas i form av ett rollspel och diskuteras i den större kursgruppen.

6 6 (10) Presentationen skall innehålla en analys av etiska aspekter av vikt för förskollärarprofessionen samt problematisera metoder som antas gynna förståelse för barns perspektiv och frågor, i relation till läroplanen för förskolan och centrala begrepp i kursen. Diskussionerna bör knytas till de begrepp som kan ge situationen kvalificerade tolkningar och även alternativa sätt att hantera den beskrivna situationen utifrån deltagarnas egna erfarenheter och kursens litteratur. Under det examinerande seminariet förväntas alla vara aktivt deltagande. Inför det examinerande seminariet skall gruppen ha förberett: 1. Ett rollspel som baserar sig på det fall som gruppen arbetar med. 2. En diskussionsfråga som kan diskuteras i hela seminariegruppen. 3. En analys av fallet som presenteras muntligt och med stöd av en digital presentation eller annan framställningsform. Det skall tydligt framgå vilka delar av litteraturen ni använder för att analysera fallet. Arbetet presenteras inför hela seminariegruppen vid seminarium 4 och varje arbetslag har 25 minuter till förfogande. Litteratur: Halvars-Franzén, Bodil (2010); Irisdotter Aldenmyr, Sara, Paulin, Ann & Grönlien Zetterqvist, Kirsten (2009); Kihlbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla (2009); Närvänen, Anna-Liisa & Näsman, Elisabet (2007). EX03, Individuell hemskrivning 5 hp Barns uppväxtvillkor i förskolans vardag Beskriv inledningsvis kortfattat en situation som kan uppstå i förskolan och som är adekvat för att belysa delarna i uppgiften nedan. Du kan välja att beskriva en situation från din VFU, ur kurslitteraturen eller ett exempel som behandlades inom EX02. Med utgångspunkt från situationen diskuterar du olika aspekter som spelar in för vad som händer/kan hända i situationen och som spelar roll för barns uppväxtvillkor; rummet, familjens och/eller det omgivande samhällets socioekonomiska sammanhang och relationer mellan de aktörer som deltar i situationen (beakta där etiska aspekter och maktaspekter). Du ska i din framställning beakta frågan om barns perspektiv och barns rättigheter. Litteratur: Huvuddelen av den obligatoriska litteraturen ska användas. Instruktioner för EX03, Individuell hemskrivning 5 hp Sidomfång max 2500 ord exklusive försättsblad och referenslista. Texten skrivs med typsnitt Times New Roman i 12 punkter. Referenser ska användas enligt angiven referensguide som finns på Mondo ( Instruktioner för referenshantering. Guide för Harvardsystemet ). När du sparar ditt dokument för att lägga in det i Uppgifter på Mondo (se nedan), sparar du det enligt följande formel: Efternamn_Förnamn_UB405Y_V16 Försättsblad På försättsbladet ska följande information ingå: Barns uppva xtvillkor, etiska mo ten och livsfra gor i fo rskolans vardag, 7,5 hp (UB405Y), V16, EX03

7 7 (10) Namn: Personnummer: Kursgrupp: Antal ord: Inlämning Examinationen lämnas in i en wordfil (format.doc,.docx, - ej odt) i Mondo under fliken Uppgifter, senast 3 juni Omexamination Nästkommande omexamination för EX03 äger rum 23 augusti Uppgiften publiceras på Mondo i juni och lämnas in på Mondo den 23 februari klockan För deltagande i uppsamlingsseminarium för EX02 och EX01 den 23 augusti kl anmäler studenten deltagande till kursadministratör Nicole Wickman senast den 19 augusti. Student som fått lägst betyget E eller G på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran. Student som fått betyget Fx har möjlighet att komplettera inlämnat betygsunderlag inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte görs inom angiven tid skall studenten omexamineras. Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Ett examinationstillfälle erbjuds även den termin eller det år som kurstillfälle saknas. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. EX01 Individuell skriftlig uppgift med redovisning 1.5 hp G. Godkänd. För G krävs att det egna inlämnade och på seminarium redovisade arbetet tillräckligt väl sammanfattar artikeln, redogör för begrepp och nyttjar dessa i ett valt exempel för att belysa barns uppväxtvillkor. U. Underkänd. Ovanstående kvalitet i uppgiften saknas, det vill säga artikeln är bristfälligt sammanfattad, begrepp otydligt redogjorda för och/eller nyttjas inte i ett valt exemplet för att belysa barns uppväxtvillkor. EX02 Grupparbete med redovisning 1 hp G. Godka nd. För betyget G ska gruppen i den muntliga framställningen visa förmåga att göra en grundläggande analys av förskolla rarprofessionens etiska aspekter utifrån kurslitteraturen.

8 8 (10) Da rtill ska gruppen visa ett kritiskt och problematiserande förhållningssa tt till etiska aspekter i olika situationer i förskola. U. Underkänd. Ovanstående kvalitet i uppgiften saknas. EX03 Individuell hemskrivning 5 hp För betyget E A ska studenten ha lämnat in en språkligt godtagbar text och med godtagbar referenshantering. Studenten visar förmåga att: E Tillräckligt D Tillfredsställande C Bra B Mycket bra A Utmärkt Betyg på hel kurs - översiktligt diskutera olika aspekter av betydelse för barndom inom och utanför förskola. Här ska det rumsliga, samt det socioekonomiska sammanhanget beaktas och olika sociala relationer lyftas fram och beskrivas, med utgångspunkt i den beskrivna situationen. - på ett grundläggande sätt problematisera barns perspektiv i relation till barnets rättigheter där framläggningen förankras i resonemang från litteraturen, - diskutera olika aspekter av betydelse för barndom inom och utanför förskola. Här ska det rumsliga, samt det socioekonomiska sammanhanget beaktas och olika sociala relationer lyftas fram och beskrivas med utgångspunkt i den beskrivna situationen. - problematisera barns perspektiv i relation till barnets rättigheter där framläggningen förankras i resonemang från litteraturen, - utförligt diskutera olika aspekter av betydelse för barndom inom och utanför förskola. Här ska det rumsliga, samt det socioekonomiska sammanhanget beaktas och olika sociala relationer lyftas fram och beskrivas med tydlig koppling till den beskrivna situationen. - problematisera barns perspektiv i relation till barnets rättigheter där framläggningen genomgående förankras i relevanta resonemang från litteraturen, - utförligt och problematiserande diskutera olika aspekter av betydelse för barndom inom och utanför förskola. Här ska den beskrivna situationen analyseras genom att det rumsliga samt det socioekonomiska sammanhanget beaktas och olika sociala relationer lyftas fram. - problematisera barns perspektiv i relation till barnets rättigheter där framläggningen genomgående förankras i relevanta resonemang från litteraturen, - utförligt och självständigt diskutera olika aspekter av betydelse för barndom inom och utanför förskola. Här ska den beskrivna situationen analyseras genom att det rumsliga samt det socioekonomiska sammanhanget beaktas och olika sociala relationer lyftas fram. - kritiskt problematisera barns perspektiv i relation till barnets rättigheter där framläggningen genomgående förankras i relevanta resonemang från litteraturen. För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på EX03 blir även slutbetyg på kursen.

9 9 (10) Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När studenter lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från deras sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt.

10 10 (10) Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder. Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.