Kursbeskrivning. Förskolans uppdrag och pedagogiska miljöer

Transkript

1 1 (13) Kursbeskrivning Förskolans uppdrag och pedagogiska miljöer 16 hp, grundläggande nivå, helfart inom Förskollärarprogrammet Kurskod: UB107Y/UB33UU Höstterminen 2018 Kursansvariga Christian Eidevald Mie Josefson Examinator Mie Josefson Kursadministratör Johanna Pirttikoski Gr. 1 och 2 Gr. 3 Gr. 4 Gr. 5 Gr. 6 och 7 Gr.8 Gr.9 Carina Östbrant Gudrun Hellström Agneta Wallander Christian Eidevald/Gudrun Hellström Antonio Rodriguez Mie Josefson Agneta Wallander carina.ostbrant@buv.su.se gudrun.hellstrom@buv.su.se agneta.wallander@buv.su.se christian.eidevald@buv.su.se antonio.rodriguez@buv.su.se mie.josefson@buv.su.se agneta.wallander@buv.su.se Dramalärare och grupp: Peter Sundebrant: 2a, 4a, 9a David Fopp: 7a, 7b/8b, 9b Julia Fries: 8a peter.sundebrant@hsd.su.se david.fopp@hsd.su.se julia.fries@hsd.su.se Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (13) Allmänt om kursen Anna Johansson: 3a, 3b/4b, 6a Kerstin Bragby 1a, 1b/2b Elsa Szatek: 5a, 5b/6b I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, upplägg och examinationer samt praktisk information kring kursen. Kursbeskrivningen utgår från och relaterar till kursplanen (se kurshemsidan). Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du 1-2 månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen under Mina aktiva sajter. Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan, eller genom att logga in via Ta för vana att kontinuerligt kolla schemat eftersom det kan ändras med kort varsel. Registrering Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för hur och när du registrerar dig på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Kursen behandlar förskolans och förskollärarens uppdrag i ett samhällsperspektiv. I kursen ges en första inblick i förskolans läroplan och dess betydelse för verksamheten, med fokus på omsorg, lek och lärande. Genus, jämställdhet och andra mångfaldsfrågor samt barns delaktighet/inflytande belyses som en del av förskolans värdegrund. Kursen tar upp förskolans pedagogiska miljö det vill säga den fysiska och diskursiva: barnsyn, organiseringen av tid, rum och material, samt dess betydelse for barns lek och lärande. I kursen ges en introduktion till akademiska studier; att läsa och skriva akademiska texter. Kursen ger även en introduktion till grupprocesser och drama/gestaltande arbetssätt samt en förberedelse för VFU (verksamhetsförlagd utbildning). Kursen består av följande delar: Delkurs 1: Omsorg i förskolan 2,5 hp Delkursen syftar till att studenten ska få kunskap om förskolans och förskollärarens uppdrag med fokus på omsorg i relation till läroplanen och dess värdegrund. Vidare syftar delkursen till att studenten ska kunna redogöra för det centrala innehållet i en akademisk text.

3 3 (13) Delkurs 2: Pedagogiska miljöer i förskolan 3 hp Delkursen syftar till att studenten på ett grundläggande sätt ska kunna beskriva och analysera organiseringen av pedagogiska miljöer vad gäller tid, rum och material, samt normer och föreställningar kring genus och etnicitet. Vidare syftar delkursen till att studenten ska få förståelse för vad denna organisering av pedagogiska miljöer kan ha för pedagogiska konsekvenser, med fokus på barns lek och lärande. Delkurs 3: Drama ett gestaltande och undersökande arbetssätt i förskolan 2 hp Delkursen syftar till att studenten via verkstäder får kunskap om drama som ett gestaltande och undersökande arbetssätt i förskolan. Vidare syftar delkursen till att studenten ska få förståelse för lekens betydelse och pedagogens roll för att stödja och inspirera till lek, dramalek och processdrama. Dessutom syftar delkursen till förståelse för gruppdynamik, grupprocess och ledarroll. Delkurs 4: Lek, lärande och undervisning i förskolan 8,5 hp Delkursen syftar till att studenten ska få kunskap om förskolans och förskollärarens uppdrag med fokus på lek, lärande och undervisning i relation till läroplanen och dess värdegrund. Vidare syftar delkursen till att studenten ska få förståelse för vad organisering av pedagogiska miljöers betydelse för barns lek och lärande i förskolan. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på kursens del Omsorg i förskolan 2,5 hp ska studenten kunna: beskriva förskolans och förskollärarens uppdrag med fokus på omsorg i relation till läroplanen, - redogöra for det centrala innehållet i en akademisk text För godkänt resultat på kursens del Pedagogiska miljöer i förskolan 3 hp ska studenten kunna: på ett grundläggande sätt beskriva och analysera organiseringen av pedagogiska miljöer vad gäller tid, rum och material, samt normer och föreställningar kring genus och etnicitet, visa vad denna organisering av pedagogiska miljöer kan ha för pedagogiska konsekvenser, med fokus på barns lek och lärande. För godkänt resultat på kursens del Drama ett gestaltande och undersökande arbetssätt i förskolan 2 hp ska studenten kunna: visa kännedom om drama som ett gestaltande arbetssätt i förskolan För godkänt resultat på kursens del Lek, lärande och undervisning i förskolan 8,5 hp ska studenten kunna: beskriva förskolans och förskollärarens uppdrag med fokus på lek, lärande och undervisning i relation till läroplanen och dess värdegrund, beskriva pedagogiska miljöers betydelse för barns lek och lärande i förskolan Kursens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, verkstäder, grupparbete och individuellt arbete. Utöver fysiska träffar sker kommunikationen via universitets internetbaserade lärplattform Mondo. Deltagande i verkstäder är obligatoriskt (se närvaro).

4 4 (13) Seminarier och studentarbetslag Ett centralt inslag i kursen är arbete i grupper. Varje seminariegrupp har en kurslärare som studenterna träffar vid seminarierna. Seminariegruppen är vidare indelad i studentarbetslag som har ett nära studiesamarbete. En grundläggande tanke med seminarierna är att studenterna själva aktivt ska bidra till att diskussioner förs. Studentarbetslagen (SA) träffas mellan seminarierna och förbereder sig inför seminarierna. Närmare information ges av respektive kurslärare. Föreläsningar och seminarier Innehåll i föreläsning/seminarium Föreläsning 1: Kursintroduktion Mie Josefson Litteratur Kursbeskrivningen Sem 1: Förskolans uppdrag Kursbeskrivningen Tankar kring förskolans och förskollärarens uppdrag, skriva gruppkontrakt etc. Intro till gruppuppgift om Lpfö Föreläsning 2: Omsorg i förskolan Mie Josefson Sem 2: Omsorg i förskolan Litteraturseminarium om omsorg med akvariediskussion utifrån föreläsningen och litteraturen m.m. (halva gruppen) parallellt med grupparbete om Lpfö i studentarbetslagen. Grupparbete om Lpfö Varje studentarbetslag gör ett grupparbete om Lpfö som redovisas muntligt på seminarium 4 Föreläsning 3: Akademiskt läsande och skrivande Riddersporre & Bruce (Red.) (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. (Kap 1, 2, 3, 9, 10, 13, 14). Litteraturen till föreläsning 2 Studenter tar med en sida med anteckningar från litteraturen. Barnomsorg och skolakommitte n (1997). Att ero vra omva rlden. Fo rslag till la roplan fo r fo rskolan: slutbeta nkande. (valda delar se gruppuppgift). Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.]. Blomstro m & Wennerberg (2015). Akademiskt la sande och skrivande. (Kap. 1 3) Info om VFU av VFU-studierektor och om behörighet av studievägledare

5 5 (13) Sem 3: Akademiskt läsande/skrivande Grupparbete utifrån boken Akademiskt läsande och skrivande och Tullgrens avhandling. Se vidare info i filsamlingen inför seminarium 3 Sem4: Redovisning grupparbete om Lpfö Redovisning av grupparbete om läroplanen med etiska dilemman Dramaverkstad 1 Lekens betydelse och pedagogens roll för att stödja och inspirera till lek och dramalek. (Dramaverkstäderna infaller i olika veckor för olika grupper) Föreläsning 4: Lek i förskolan Anne-Li Lindgren Sem 5: Lek i förskolan Litteraturseminarium utifrån leklitteraturen och arbete i smågrupper med analys av lek (se uppgiften i filsamlingen) Barnrättsdagen i Aula Magna kl Blomstro m & Wennerberg (2015). Akademiskt la sande och skrivande. (Kap. 1, 2 och 3) Tullgren (2004). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. (ss ) Barnomsorg och skolakommitte n (1997). Att ero vra omva rlden. Fo rslag till la roplan fo r fo rskolan: slutbeta nkande. (valda delar se gruppuppgift). Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.]. Rasmusson & Erberth (2016). Undervisa i pedagogiskt drama. (ss samt ss ) Knutsdotter Olofsson (2017). Den fria lekens pedagogik. Tullgren (2004). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. Litteraturen till föreläsningen om lek Se separat program i Mondo Föreläsning 5: Lärande och undervisning i förskolan Christian Eidevald Doverborg, Pramling, & Pramling Samuelsson (2013). Att undervisa barn i fo rskolan. Eidevald, Engdahl, Frankenberg, Lenz Taguchi & Palmer (2018). Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan. I Sheridan, S. & Williams, P. (Red.). Undervisning i förskolan En kunskapsöversikt (ss ). Åberg & Lenz Taguchi (2018). Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete. (Kap 1 och 7)

6 6 (13) Text om omsorg (inför inlämningsuppgift 1) lämnas in måndag den 24/9 kl Föreläsning 6: Pedagogiska miljöer Kristina Mansfeldt Åberg & Lenz Taguchi (2018). Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete. (Kap 3, 4 och 5) Sem 6: Förskolans fysiska rum Introduktion till grupparbete om pedagogiska miljöer Litteraturseminarium även innehållande en praktisk gruppuppgift gällande fysiska miljöer i förskolan (tid, rum och material). Eidevald & Wallander (2016). Vad är pedagogisk miljö? Eriksson Bergstro m (2013). Rum, barn och pedagoger Jordan (2015). Konflikthantering i arbetslivet: Fo rsta, hantera, fo rebygg. Att arbeta i grupp uppföljning av gruppkontrakt Sem 7: Lärande och undervisning i förskolan Litteraturen till föreläsning 5 Litteraturseminarium om undervisning och lärande i halv seminariegrupp parallellt med arbete i arbetslag med gruppuppgifter. Drama 2 Rasmusson & Erberth (2016). Undervisa i pedagogiskt drama. (ss ) Dramalek och processdrama. Möjligheter och begränsningar i fysiska, sociala och mentala rum. (Dramaverkstäderna infaller i olika veckor för olika grupper) Skrivhandledning i studentarbetslagen Blomstro m & Wennerberg (2015). Akademiskt la sande och skrivande. (Kap. 4-6) Gensvar ges på texten om omsorg inför inlämningsuppgift 1. Skrivhandledningen sker i respektive studentarbetslag. Se speciellt schema i Mondo. Föreläsning 7: Likabehandling Klara Dolk Andersson & Sandberg (2016). Förskolan En god investering i jämlika livsvillkor. Gruber(2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. (ss )

7 7 (13) Hedlin (2010). Lilla genusha ftet 2.0. Om genus och skolans ja msta lldhetsma l. Föreläsning 8: Bemötanden av flickor, pojkar och familjer Christian Eidevald Sem 8: Pedagogiska miljöer och barnsyn Litteraturseminarium om being, becoming och barns inflytande i halv seminariegrupp parallellt med arbete i arbetslag med gruppuppgifter. Etikdokument inför VFU gås igenom. Salmson & Ivarsson (2015). Normkreativitet i förskolan. Om normkritik och vägar till likabehandling. Skolverket. (2009b). Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Riddersporre & Bruce (Red.) (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. (Kap. 10) Litteraturen till föreläsning 5 och därutöver: Eidevald & Wallander (2016). Vad är pedagogisk miljö? Uprichard (2008). Children as Being and Becomings Inlämning 11/10 kl Individuell text MOM1 (U-G) lämnas in den 11/10. Sem 9: Likabehandling Redovisning och diskussion utifrån litteraturen, föreläsningen och omvärldscheckarna. Litteraturen till föreläsning 7 Likabehandling bearbetas och diskuteras i relation till omvärldscheckarna. Introduktion till VFU Mie Josefson Även viktig info om VFU-portfölj m.m. Sem 10: Redovisning pedagogiska miljöer i form av ett föräldramöte på förskolan Muntlig kursvärdering Drama 3 Individuell text MOM2 (U-G) lämnas in den 23/10. Rasmusson & Erberth (2016). Undervisa i pedagogiskt drama. (ss samt ss )

8 8 (13) Gruppdynamik, grupprocess och ledarroll. Kroppens och röstens betydelse i ledarskapet. Redovisning av uppgift. (Dramaverkstäderna infaller i olika veckor för olika grupper) v skrivtid Intro till VFU-kurs 1 sker den 29/10. Individuell text MOM4 (7-gradig) lämnas in den 7/11. Närvaro Deltagande i verkstäder är obligatoriskt. Frånvaro från verkstäder kompenseras genom deltagande i verkstäder i andra kursgrupper under aktuell termin eller genom deltagande i verkstäder i andra kursgrupper under följande terminer. Kontakta aktuell dramalärare för att i mån av plats få möjlighet att delta vid ett annat kurstillfälle, om du varit frånvarande. Dramalärare i respektive grupp med e-postadresser finns här: Peter Sundebrant 2a, 4a, 9a peter.sundebrant@hsd.su.se David Fopp 7a, 7b/8b, 9b david.fopp@hsd.su.se Julia Fries 8a julia.fries@hsd.su.se Anna Johansson 3a, 3b/4b, 6a Anna.johansson@hsd.su.se Kerstin Bragby 1a, 1b/2b Kerstin.bragby@hsd.su.se Elsa Szatek 5a, 5b/6b Elsa.szatek@hsd.su.se Litteratur Andersson, A. & Sandberg, E. (2016). Förskolan En god investering i jämlika livsvillkor. Delrapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Stockholm: Stockholm stad (s 4, 53-80, 88-92) (Finns som elektronisk resurs) Blomstro m, V. & Wennerberg, J. (2015). Akademiskt la sande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. Doverborg, E., Pramling, N., & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i fo rskolan. Stockholm: Liber. Eidevald, C, Engdahl, I, Frankenberg, S, Lenz Taguchi, H & Palmer, A (2018). Omsorgsfull och lekfull utbildning och undervisning i förskolan. I Sheridan, S. & Williams, P. (Red.). Undervisning i förskolan En kunskapsöversikt (ss ). Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs)

9 9 (13) Eidevald, C. & Wallander, A. (2016). Vad är pedagogisk miljö?. I L. Linder. (Red.). Pedagogisk miljö i tanke och handling (ss ). Stockholm: Lärarförlaget. (Finns på Mondo som pdf) Eriksson Bergstro m, S. (2017). Rum, barn och pedagoger Om möjligheter och begränsningar för lek, kreativitet och förhandlingar. Stockholm: Liber. Gruber, S. (2008). När skolan gör skillnad. Skola, etnicitet och institutionell praktik. Stockholm: Liber, ss (Finns som elektronisk resurs) Hedlin, M. (2010). Lilla genusha ftet 2.0. Om genus och skolans ja msta lldhetsma l. Uppdaterad och omarbetad version. (Finns på Mondo som pdf) Jordan, T. (2015). Konflikthantering i arbetslivet: Fo rsta, hantera, fo rebygg. Malmo : Gleerups, ss (Finns på Mondo som pdf) Knutsdotter Olofsson, B. (2017). Den fria lekens pedagogik. Teori och praktik om fantasileken. Stockholm: Liber. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2016). Stockholm: Skolverket. Rasmusson, V. & Erberth, B. (2016). Undervisa i pedagogiskt drama. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur. Riddersporre, B. & Bruce, B. (Red.) (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur. (Kap 1, 2, 3, 9, 10, 13, 14). Salmson, K. & Ivarsson, J. (2015). Normkreativitet i förskolan. Om normkritik och vägar till likabehandling. Linköping: Olika förlag, (ss ) (Finns på Mondo som pdf) Skolverket. (2009b). Diskriminerad, trakasserad, kränkt?: barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Stockholm: Skolverket (ss ; ) (Finns som elektronisk resurs) Skolverket (2016). Förskolan (Serie: Skolverkets allmänna råd med kommentarer.) Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) Tullgren, C. (2004). Den välreglerade friheten. Att konstruera det lekande barnet. Diss. Malmö, Malmö högskola (ss ) (Finns som elektronisk resurs) Uprichard, E. (2008). Children as Being and Becomings : Children, Childhood and Temporality. Children & Society 22, (ss ) (Finns på Mondo som pdf) (Denna text är referenslitteratur för studenter som läser kursen UB33UU) Åberg, A. & Lenz Taguchi, H. (2018). Lyssnandets pedagogik etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber. Referenslitteratur Barnomsorg och skolakommitte n (1997). Att ero vra omva rlden. Fo rslag till la roplan fo r fo rskolan: slutbeta nkande. (SOU 1997:157). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Del 1, ss (Finns som elektronisk resurs) SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Sveriges riksdag. Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag _sfs / SFS 2010:800. Skollag. Sveriges riksdag.

10 10 (13) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11. (2016) Stockholm: Skolverket. Härutöver tillkommer litteratur i form av artiklar, rapporter m.m. (ca 50 s.) Examination Kursen examineras på följande vis: Delkurs 1: Individuell skriftlig uppgift, betygsskala U-G Delkurs 2: Deltagande i examinerande seminarium och en skriftlig uppgift, betygsskala U-G Delkurs 3: Verkstäder (drama), betygsskala U-G Delkurs 4: Individuell skriftlig uppgift, betygsskala A-F Instruktioner till uppgifter samt betygskriterier läggs ut i Mondo vid kursstarten. MOM1: Individuell uppgift 1 (2, 5 hp) lämnas in Betyg publiceras: 1/11 Fx lämnas in: Gäller inte U-G Omexamination, MOM1: 22/11, kl /10, kl MOM2: Individuell skriftlig uppgift (och muntlig redovisning, 3 hp) 13/11 Gäller inte U-G Omexamination, MOM2 4/12, kl /10, kl MOM3: Verkstad (2 hp) 7/11 Gäller inte U-G Omexamination, MOM3: se kurshemsidan MOM4: Individuell uppgift 2 (8, 5 hp) lämnas in 27/11 4/12, kl Omexamination, MOM4: 18/12, kl /11, kl Uppgifter ska vara rättade senast 15 arbetsdagar efter inlämningsdatum. Betyget publiceras på mitt.su.se. Omexamination Student som fått lägst betyget E på skriftlig uppgift får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänd på studentens begäran.

11 11 (13) Student som fått betyget Fx på den individuella uppgiften har en gång per termin möjlighet att komplettera inlämnad uppgift inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, skall studenten omexamineras. Studerande som fått betyget Fx, F eller U på examinationsuppgift två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande examination, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till studierektor. För varje kurstillfälle ges två examinationstillfällen under aktuell termin. Nästkommande omexamination äger rum nästa gång kursen går. Student anmäler önskemål om omexamination till kursadministratör senast den 7/ Betyg och betygskriterier Betygssättning på delkurs 4 sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Underkänd, något mer arbete krävs F = Underkänd, mycket mer arbete krävs Betygssättning på delkurs 1, 2 och 3 sker enligt en tvågradig betygsskala: G = Godkänd U = Underkänd Betyg på hel kurs För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på samtliga delkurser, samt att alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda. Betyget på delkurs 4 blir även slutbetyg på kursen. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller

12 12 (13) hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund och kompletterande sökmotorer för att kontrollera inlämnade texter. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden erbjuder bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på Om du har en varaktig funktionsnedsättning och behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Meddela även kursansvarig inför kursstart vilken anpassning du är i behov av så att det finns möjlighet att ordna med det praktiska i tid.

13 13 (13) Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionsnedsättning. Studentförsäkring Du är försäkrad under den tid du är på universitet och under resan till och från universitetet samt om du är på praktik. Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något ( Om du råkar ut för en personskada, anmäl det via Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av t.ex. Stockholms universitetsbibliotek, Printomat m.m.