Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel

Transkript

1 Kallelse/föredragningslista Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Tid fredagen den 10 juni 2016, kl. 09:00-12:00 Plats sammanträdesrum Borgsalen, Regionens hus Kaffe serveras utanför Borgsalen från och med 08:45. Meddela mig om ni inte kommer på sammanträdet. Ulrika Jörgensen (M) Ordförande 1. Justering Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att utse Ronny Löfquist (S) att jämte ordföranden justera protokollet. 2. Godkännande av föredragningslistan Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att godkänna den utsända föredragningslistan. 3. Anmälan av delegationsbeslut Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna redovisade delegationsbeslut till protokollet. 4. Anmälan av inkommande skrivelser Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet.

2 5. Hemsjukvårdsavtalet laget runt Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. 6. Budget 2017, plan Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anta budget för hjälpmedelsverksamheten Betalningsmodellen 2017 Rose-Marie Persson och Mats Emanuelsson Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. 8. Hjälpmedelsuppdrag till driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa Rose-Marie Persson och Mats Emanuelsson Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att utfärda uppdrag till driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa. 9. Tillhandahållande av standardmadrasser Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att: Standardmadrass ska följa med vid förskrivning av säng Standardmadrassen faller under medicinteknisk produkt i produktutbudet Vårdriktlinjerna ska revideras under Hälso-och sjukvårdsstrategin Ulrika Jörgensen och Lise-Lotte Bensköld Olsson (ca 10 min) Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet.

3 11. Utvärdering av överenskommelse om hemsjukvården Magdalena Barkström Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att: godkänna att Health Navigator får uppdraget att som extern konsult utvärdera den gällande överenskommelsen om hemsjukvård godkänna att en projektledare tillsätts under ett år kostnaden om totalt kronor för utvärderingen tas av den gemensamma nämnden och ett eventuellt underskott hanteras genom resultathanteringen för Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården Föredragande Anna Gröneberg 10:00 (45 min) Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. 13. Läkarmedverkan Föredragande är Rikard Malm 10:45 (15 min) Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. 14. SärNär Föredragande Stina Grönevall 11:00 (60 min) Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. 15. Information från nämndtjänsteman och presidium Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet.

4 Föredragningslista Sammanträdesdatum Justering Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att utse Ronny Löfquist (S) att jämte ordföranden justera protokollet.

5 2 Godkännande av föredragningslistan Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att godkänna den utsända föredragningslistan.

6 3 Anmälan av delegationsbeslut HNH Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna redovisade delegationsbeslut till protokollet. Ärendet Följande tilldelningsbeslut anmäls av upphandlingschefen: Beslut den 17 mars 2016: Avancerade samtalsapparater, ögonstyrning och programvara (4 stycken)

7 4 Anmälan av inkomna skrivelse HNH Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna inkomna skrivelser till protokollet. Ärendet Följande skrivelse anmäls för anteckning till protokollet: - Protokollsutdrag, Regionstyrelsen 46 Resursfördelning inklusive uppdrag och beställning 2017 inklusive ekonomisk plan ( ) - Protokollsutdrag, driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa 48 Uppföljningsrapport till och med mars 2016 ( ) - Regionstyrelsens arbetsutskott 39 yttrande gällande motion från Vänsterpartiet, Utred möjligheten och vinsterna med att börja använda elektronisk dosett (RS160223) ( )

8 Regionstyrelsen - Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS160154, Louise Lindstedt (ekonomi ledning), (Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden Kultur och skola, Driftnämnden Regionservice, Halmstadsnämnden, Falkenbergsnämnden, Varbergsnämnden, Hyltenämnden, Kungsbackanämnden, Laholmsnämnden, Patientnämnden, Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 46 Resursfördelning inklusive uppdrag och beställning 2017 inklusive ekonomisk plan RS Beslut Regionstyrelsen beslutar att anta budgetramar för nämnder och styrelser inom Regionstyrelsens ansvarsområde, inklusive uppdrag och beställning, under förutsättning av regionfullmäktiges beslut om resursfördelning i Mål och budget 2017 anta investeringsanslag för utrustning och inventarier 2017 för nämnder och styrelser justera texten i dokumentet Resursfördelning Regionstyrelsen inklusive uppdrag och beställning 2017 och plan enligt Mats Erikssons (M) yrkande Yrkande Mats Eriksson (M) yrkar på följande ändringar i dokumentet Resursfördelning Regionstyrelsen inklusive uppdrag och beställning 2017 och plan : Under punkt ta bort raden om sprutbyte i tabellen. Under punkt ta bort raden om kardiologi för den ligger under regionstyrelsen hälso- och sjukvård, lägg till hematologijourlinje. Sista punkten: Driftnämnden Hallands sjukhus ska medverka till genomförande av läkarmedverkan i hemsjukvården efter särskilt beslut i regionstyrelsen. Under punkt , sista punkten: Driftnämnden Hallands sjukhus ska medverka till genomförande av läkarmedverkan i hemsjukvården efter särskilt beslut i regionstyrelsen. Under punkt ta bort raden om fosterdiagnostik i tabellen. Lise-Lotte Bensköld-Olsson (S) yrkar på Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag. Proposition Sedan överläggningarna avslutats ställer ordföranden proposition på arbetsutskottets majoritets justerade förslag samt de förslag på förändringar i dokumentet som lästes upp under sammanträdet och Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag och finner att regionstyrelsen beslutat enligt arbetsutskottets majoritets justerade förslag.

9 Votering Votering begärs och ska verkställas. Följande voteringsproposition läses upp och godkänns. Den som vill bifalla arbetsutskottets majoritets justerade förslag röstar ja. Den som vill bifalla Socialdemokraternas och Vänsterpartiets förslag röstar nej. Vid voteringen avgavs nio ja-röster (Mats Eriksson (M), Stefan Bengtsson (C), Dag Hultefors (M), Ulrika Jörgensen (M), GunMarie Stenström (M), Tommy Rydfeldt (L), Elisabeth Falkhaven (MP), Niklas Mattsson (KD) och Jerzy Golowkin (-)) och sex nej-röster (Lise-Lotte Bensköld-Olsson (S), Per Stané Persson (S), Margit Bik (S), Therese Stoltz (S), Jonas Strand (S) och Lars Fritzon (S)). Reservation Socialdemokraterna (Lise-Lotte Bensköld-Olsson, Per Stané Persson, Margit Bik, Therese Stoltz, Jonas Strand och Lars Fritzon) reserverade sig till förmån för sitt och Vänsterpartiets förslag. Protokollsanteckning Ej tjänstgörande ersättaren Agnes Hultén, V, antecknar till protokollet att hon instämmer i Socialdemokraternas reservation i ärendet. Ärendet Resursfördelningen förutsätter att förslaget kring Mål och Budget 2017 beslutas i Regionfullmäktige den 27 april Om annat beslut än Regionstyrelsens förslag beslutas i Regionfullmäktige, kommer det behövas fatta ett nytt beslut om resursfördelning Arbetsutskottets majoritets justerade förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att anta budgetramar för nämnder och styrelser inom Regionstyrelsens ansvarsområde, inklusive uppdrag och beställning, under förutsättning av regionfullmäktiges beslut om resursfördelning i Mål och budget 2017 anta investeringsanslag för utrustning och inventarier 2017 för nämnder och styrelser Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Resursfördelning Regionstyrelsen inklusive uppdrag och beställning 2017 och plan , majoritetens förslag Resursfördelning Regionstyrelsen inklusive uppdrag och beställning 2017 och plan , S:s och V:s förslag

10 Vid protokollet Maria Fransson Justerat Mats Eriksson Lise-Lotte Bensköld-Olsson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

11

12

13 Datum UPPFÖLJNINGSRAPPORT 1 Nämnd: DN Ambulans, diagnostik och hälsa (ADH) Period: Jan-Mar 2016 Kort sammanfattning Resultatet för perioden januari mars 2016 för förvaltningen Ambulans, diagnostik och hälsa avseende sjukvårdsuppdraget uppgår till 7120 tkr (motsvarar 2,4% av periodens omslutning). Kostnadsutvecklingstakten inom ADH sjukvård uppgår till 1,1 % jämfört med samma period föregående år. Resultatet för ADH hjälpmedel uppgår till 2009 tkr och för Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel (GNHH) är resultatet -938 tkr. Det samlade uppdraget för hjälpmedel redovisar ett utfall på 1072 tkr. Slutsats: ADH bedöms nå åtagandet 6900 tkr. Periodens resultat Verksamhet Utfall janmar 2015 Helhet Delaktighet Samordning Utfall janmar 2016 Budget Diff mot budget 2016 ADH sjukvård ADH hjälpmedel Nämndens resultat ADH hjälpmedel (som ovan) GNHH Summa hjälpmedelsuppdraget Produktion redovisas under respektive verksamhet. Prognos: I framtidsarbetets analysfas beräknades den ekonomiska effektiviseringspotentialen för ADH till 6900 tkr Helårsprognosen för ADH sjukvård 2016 bedöms till 6900 tkr. För att nå prognosen krävs utöver Framtidsarbetets piloter ytterligare åtgärder. Verksamheterna har fått i uppdrag att utarbeta kompletterande åtgärdsplaner. Tidigare framtagen organisationsöversyn (Amb) samt åtgärdsplaner (MD) fortsätter att genomföras. Åtgärderna synkroniseras med Framtidsarbetet. Uppföljningsrapport 1 Ambulans, diagnostik och hälsa

14 Helårsprognosen för ADH hjälpmedel 2016 bedöms vara ett resultat i balans. Fördjupad analys av förändring, avvikelser och planerade åtgärder Tidigare beslut avseende uppdrag till verksamheterna att ta fram åtgärder för att säkra ett nollresultat för helår 2015 fortgår med åtgärder 2016 för att säkra ett resultat i balans. Med bland annat: - Hantering av ökade personalkostnader. - Hantering av produktionsbortfall och ökade personalkostnader vid re- och nyinvesteringar. - Fortsatt införande av produktions- och kapacitetsplanering. Framtidsarbetet ADH har två pilotverksamheter, 1177 och Habiliteringen i Kungsbacka. Bägge verksamheterna har arbetat med förslag enligt framtidsarbetet och har startat aktiviteter under mars månad. Arbete pågår att synkronisera åtgärdsarbeten som pågår inom andra verksamheter i förvaltningen med Framtidsarbetet. Vad har hänt sedan förra månadsrapporteringen? Inga större avvikelser i verksamheten. Investeringar Upphandling av skelettlaboratorier är klar och utbyte av sex maskiner kommer att påbörjas före sommaren. Upphandling av röntgeninformationssystem (RIS/PACS) är överklagat och verksamheten avvaktar beslut i Förvaltningsrätten. Ytterligare två stora upphandlingar är i slutfas, CT-maskiner och MR-kameror. Leverans av 5 ambulanser kommer att ske i juni månad. Det innebär att investeringsutfallet kommer att ha sin tyngdpunkt under andra halvan av Kvalitetsredovisning enligt bilaga Se respektive berörd verksamhet. Målredovisning Se respektive berörd verksamhet. Bilagor Uppföljningsrapport Medicinsk Diagnostik Uppföljningsrapport Ambulanssjukvård Sjukresor 1177 Uppföljningsrapport HFS (sjukvårdsuppdraget) Uppföljningsrapport HFS (hjälpmedelsuppdraget) Uppföljningsrapport 1 Ambulans, diagnostik och hälsa

15 Region Halland som arbetsgivare Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron ökar något årets första två månader jämfört med förra året, en av orsakerna är att årets influensaperiod varit betydligt mer omfattande än förra årets. Under mars minskar sjukfrånvaron. Snittanställningar Antal snittanställda, inga förändringar. Inhyrd personal Se bilaga för Medicinsk diagnostik Uppföljningsrapport 1 Ambulans, diagnostik och hälsa

16 Tabellbilaga personal Tidsanvändning timmar Utfall janmar 2015 Utfall janmar 2016 Diff mot föregående år LAGSTADGAD LEDIGHET ,4% NÄRVARO ,3% SEMESTER ,6% SJUKERSÄTTNING TILLSVIDARE ,0% SJUKFRÅNVARO ,2% STUDIER MED LÖN/DEL AV LÖN ,5% ÖVRIG LEDIGHET/KOMP ,3% Summa ,1% Närvarotid timmar Utfall janmar 2015 Utfall janmar 2016 Diff mot föregående år ARBETAD TID ,8% ARBETE UNDER JOUR OCH BEREDSKAP ,6% MERTID/ÖVERTID ,0% TIMLÖN ,0% Summa ,3% Sjukfrånvaro timmar Utfall janmar 2015 Utfall janmar 2016 Diff mot föregående år Kort (-14 dgr) ,1% Mellan (15-90 dgr) ,2% Lång (91- dgr) ,9% Summa ,4% Personalkostnad (tkr) Utfall janmar 2016 Budget janmar 2016 Diff mot budget 2016 Personalkostnader (kto 4) Kommentar personalsiffror Det har varit problem att få korrekta underlag under analysperioden, flera felaktigheter i siffrorna har korrigerats. Det innebär att det finns viss osäkerhet i ovan rapporterade underlag. Rimlighetsbedömning är gjord. Uppföljningsrapport 1 Ambulans, diagnostik och hälsa

17

18 Datum Medicinsk diagnostik Uppföljningsrapport Uppföljningsrapport 1 Ambulans, diagnostik och hälsa Helhet Delaktighet Samordning

19 Uppföljningsrapport Medicinsk diagnostik Sammanfattning De tre första månaderna 2016 har kännetecknats av något högre efterfrågan på medicinsk diagnostiks tjänster. Modern sjukvård behöver snabb, korrekt och effektiv diagnostik i ökad utsträckning. I produktionen brottas vi generellt med personalförsörjningsproblem samt fallande driftsäkerhet på våra datortomografer och kapacitetsproblem på magnetröntgen i Halmstad. Omfattande investeringar planeras de närmaste åren för att komma tillrätta med problemen. Trots detta har produktionen hållits uppe de tre första månaderna. Det ekonomiska utfallet är tkr vilket är bättre än förväntat. Verksamhet Öka verkningsgraden i Hälso- och sjukvården Förvaltningens Mål Verksamhetens Mål Öka verkningsgraden i Hälso- och sjukvården Andelen vårdskador ska halveras till 2018 ADH ska ge rätt vård, funktionsstöd och diagnostikprocesser på rätt nivå med rätt resurs i rätt tid. Nationella och regionala riktlinjer ska följas Alla verksamheter ska delta i nationella jämförelser, bland annat NYSAM, och vidta åtgärder där ADH har förbättringspotential. Systematiskt arbeta för att minska vårdskador. Planera för deltagande i regionens arbetsgrupp gällande kartläggning av vårdskador på systemnivå. Följsamhet till basala hygien- och klädregler skall vara lika med eller större än 95%. Väntetiderna till konventionell röntgen skall vara maximalt 7 dagar om inte den medicinska prioriteringen kräver längre handläggningstid. Övrig röntgen som prioriteras inom två veckor skall klara till 100% Antal utförda läkemedelsgenomgångar skall rapporteras. Andel remisser inom ramen för Standardiserade vårdförlopp (SVF) som är märkta enligt gällande rutin ska vara minst 80%. Verksamheterna skall delta i NYSAM om det finns tillgång till specialiteten samt identifiera förbättringsområden Produktion / antal analyser/undersökningar Verksamhet Utfall janmar 2015 Utfall janmar 2016 Diff mot föregående år Budget janmar 2016 Diff mot budget 2016 Klinisk kemi ,1% ,9% Transfusionsmedicin ,4% ,1% Mikrobiologen** ,2% ,5% Patolog lab analyser* ,8% ,0% Patolog lab obduktioner ,5% 54 18,5% Mammografiscreening ,0% ,2% Röntgen Halland ,4% ,7% Läkemedelsgenomgångar ,7% #Saknas# #Saknas# * Mars utfall preliminärt ** Ej fullt jämförbart med fg år Uppföljningsrapport 1 Ambulanssjukvård, diagnostik och hälsa

20 Slutsats: - Klinisk kemi: Högre än plan och föregående år. Orsak: Ökad efterfrågan. - Transfusionsmedicin: Över plan Orsak: Efterfrågan har ökat - Mikrobiologi: Enligt plan. - Patolog lab: Under plan och under föregående år. Orsak: Lägre produktion eftersom labsystemet varit stängt fyra dagar på grund av uppgradering. Kliniken beräknar komma ikapp under april månad. - Mammografiscreening: Något under plan i nuläget på grund av läkarbrist. Långsiktiga åtgärder håller på att utredas. På kort sikt köper vi hyrläkare. - Röntgen Halland: Något över plan men i nivå med föregående år. - Läkemedelsenheten Orsak: Antalet läkemedelsgenomgångar har ökat vilket är förväntat då vår kapacitet är större. Tillgänglighet Väntetider för oprioriterade röntgenundersökningar mätt i veckor Falkenberg Halmstad Kungsbacka Varberg Lungor Skelett Datortomografi * Tjocktarmsröntgen Datortomografi * Ultraljud * Magnetkamera * Mammografi, klinisk * 1 * 4 Verksamheten klarar väntetiderna till de traditionella röntgenundersökningarna. Väntetiderna till magnetkamera och datortomografi klaras inte. De åtgärder som krävs för att klara väntetiderna är långsiktiga lösningar som innebär investeringar i maskiner och byggnader. Separat analys av Kungsbacka pågår. Uppföljningsrapport 1 Ambulanssjukvård, diagnostik och hälsa

21 Ekonomi Förvaltningens Mål Verksamhetens Mål Ekonomi Budgetramen ska hållas: ADH:s ekonomiska resultat ska vara större än eller lika med noll. Ekonomistyrning och uppföljning ska ske decentraliserat. Öka verkningsgraden: Produktiviteten och/eller kostnadseffektiviteten ska förbättras jämfört med föregående år.genomföra piloter inom ramen för det regionala framtidsarbetet. Delta och planera för implementering av regionens modell för kunskapsstyrning från förvaltningsnivå till klinisk verksamhet. Ekonomi: Budgetramen skall hållas: Verksamhetens ekonomiska resultat skall vara större än eller lika med noll. Uppföljning och styrning skall ske på så låg nivå som möjligt och leda till kostnadseffektivitet Verkningsgrad: Ökad produktivitet jämfört med föregående år Kontroll av kostnadsökningstakt relaterat till produktionsökningstakt Intäkter Intäkterna påverkas positivt främst av högre produktionsvolymer än budgeterat. Intäktsökningstakten är högre än kostnadsökningstakten. Kostnader Kostnadsökningstakten ligger under index, efter mars 0,4 % högre än samlade kostnader samma period Personalkostnaderna har ökat med 0,7 % efter mars vilket är relativt lågt men inte oväntat med tanke på att vi köper mer extern personal. Genomsnittligt antal anställda har ökat med 0,2 % och tidsanvändningen i timmar minskat med -0,6 % jämfört med motsvarande period förra året. Medicinsk diagnostik Utfall janmar Budget jan- Diff mot budget jan- Verksamhet 2016 mar 2016 mar 2016 Stab Klinisk kemi Mikrobiologiskt laboratorium Patologiskt laboratorium Röntgen Halland Läkemedelsenheten Totalt Uppföljningsrapport 1 Ambulanssjukvård, diagnostik och hälsa

22 Slutsatser: Analys Klinisk kemi: Positiv påverkan av: - Högre intäkter på grund av ökad produktion inom blodcentralen. Analys Mikrobiologiskt laboratorium: I balans Analys Patologiskt laboratorium: Negativ påverkan av: - Kostnader för uppgradering av laboratoriedatasystem för patologin i form av produktionsbortfall under februari och mars - I övrigt höga materialkostnader under februari och mars. Analys kommer att genomföras under april. - Underskott på bårhusverksamheten på 558 tkr Analys Röntgen Halland: Positiv påverkan av: - Låga personalkostnader framförallt i Röntgen Varberg/Falkenberg - Något högre intäkter än planerat Analys Läkemedelsenheten: Positiv påverkan av: - Engångsintäkt på 500 tkr i januari Prognosbedömning: Verksamhetens prognos i dagsläget är ett resultat på tkr. Fortsatta utmaningar: - Personalkostnader i samband med ökad personalomsättning inom Röntgen Halland som leder till köp av hyrläkare och hyrsköterskor. Vi har ett underskott på röntgensjuksköterskor framförallt i Varberg. - RIS/PACS-upphandlingen är överklagad och ett införande riskerar att dra ut på tiden - Fortsatt införande av produktions- och kapacitetsplanering. - Förebygga produktionsbortfall i samband med omfattande re- och nyinvesteringar. - Läkarbrist inom mammografin. Rekrytering pågår. För att möta fortsatta utmaningar under 2016 är en åtgärdsplan framtagen. Fokus på denna är Röntgen Halland kompletterat med åtgärder för att förebygga produktionsbortfall i samband med investeringar med målet att förbättra nuvarande prognos med tkr på hela MD. Uppföljningsrapport 1 Ambulanssjukvård, diagnostik och hälsa

23 Personal Region Halland som arbetsgivare Förvaltningens Mål Verksamhetens Mål Region Halland som arbetsgivare Region Halland ska vara en tydlig och attraktiv arbetsgivare ADH ska medverka i regionövergripande arbeten i syfte att bli en tydlig och attraktiv arbetsgivare. Beslutat chefsuppdrag ska förankras och implementeras. Region Halland som arbetsgivare Region Halland skall vara en tydlig och attraktiv arbetsgivare Halvera kostnaderna för bemanningsföretag jämfört med föregående år Inhyrd personal Personalkategori Utfall janmar 2015 Utfall janmar 2016 Läkare Sjuksköterskor Sekreterare Totalt Externa granskningar Personalstatistik Tidsanvändning timmar Utfall janmar 2015 Utfall janmar 2016 Diff mot föregående år LAGSTADGAD LEDIGHET ,0% NÄRVARO ,4% SEMESTER ,1% SJUKERSÄTTNING TILLSVIDARE ,0% SJUKFRÅNVARO ,7% STUDIER MED LÖN/DEL AV LÖN ,2% ÖVRIG LEDIGHET/KOMP ,2% Totalt: ,6% Uppföljningsrapport 1 Ambulanssjukvård, diagnostik och hälsa

24 Närvarotid timmar Utfall janmar 2015 Utfall janmar 2016 Diff mot föregående år ARBETAD TID ,4% ARBETE UNDER JOUR OCH BEREDSKAP ,9% MERTID/ÖVERTID ,0% TIMLÖN ,3% Summa ,4% Sjukfrånvaro timmar Utfall janmar 2015 Utfall janmar 2016 Diff mot föregående år Kort (-14 dgr) ,3% Mellan (15-90 dgr) ,1% Lång (91- dgr) ,5% Summa ,9% Kommentar: Arbetad tid ökar något. Sjukfrånvaron ökar till samma nivå som Ökningen förklaras till största delen av ett fåtal långtidssjuka. Uppföljningsrapport 1 Ambulanssjukvård, diagnostik och hälsa

25 Ambulans, Diagnostik och Hälsa Datum Ambulanssjukvård Sjukresor 1177 Uppföljningsrapport Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa Helhet Delaktighet Samordning

26 Uppföljningsrapport 1 Ambulanssjukvård, Sjukresor och 1177 Sammanfattning Verksamheten visar på ett positivt resultat, 853 tkr, för perioden januari - mars Samtliga mätvärden för tillgänglighet ligger i nivå med samma period Verksamhet Öka verkningsgraden i Hälso- och sjukvården Förvaltningens Mål Verksamhetens Mål Öka verkningsgraden i Hälso- och sjukvården Andelen vårdskador ska halveras till 2018 ADH ska ge rätt vård, funktionsstöd och diagnostikprocesser på rätt nivå med rätt resurs i rätt tid. Nationella och regionala riktlinjer ska följas Alla verksamheter ska delta i nationella jämförelser, bland annat NYSAM, och vidta åtgärder där ADH har förbättringspotential. Systematiskt arbeta för att minska vårdskador. Planera för deltagande i regionens arbetsgrupp gällande kartläggning av vårdskador på systemnivå. Utvecklas och förbättras mot en god och säker vård genom aktiv registrering och bearbetning av avvikelser och genomförande av riskanalyser och händelseanalyser utifrån behov. Uppföljning sker kontinuerligt i avvikelsesystemet Platina. Verksamhet Uppdrag Mars 2016 Totalt 2016 Förändringsstakt jämfört med 2015 Rullande 12 Ambulanssjukvård Antal ambulansuppdrag % Ambulanssjukvård Liggande sjukresor % 3529 Sjukresor Sjukresor (taxi) % Sjukresor Sjukresor (linjetrafik) % Vårdguiden på telefon Antal hanterade samtal % Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

27 Kommentarer: Ambulanssjukvård: - Antalet uppdrag med ambulans under perioden januari - mars är oförändrat jämfört med samma period föregående år. - Ökningen av prioritet 3 transporter är en direkt följd av en markant ökning av transporter av patienter mellan vårdinrättningar. Sjukresor: - Antalet sjukresor med taxi och antalet resor med linjetrafiken minskar under januari - mars jämfört med samma period Vårdguiden på telefon: - Antalet hanterade samtal ökar med 5 % under januari mars jämfört med samma period Kvalitetsindikatorer Ambulanssjukvård och Sjukresor Primära ambulansuppdrag Indikator Antal bedömda enligt RETTS Fördelning Färg Röd Fördelning Färg Orange Fördelning Färg Gul Fördelning Färg Grön Ej Retts Primärt patientuppdrag Kommentarer till resultat: Ej RETTS är hjärtstopp, avlidna och avböjer vård. Indikator Sjukhus Akutmott. Vårdavdelning Psykiatri Övrigt, ex röntgen, pci Vård-central Följer ej med Vårdnivå Väntetid vid specifika kritiska tillstånd Röda Indikator Hjärtstoppn=88 Stroke n=106 CBSn=82 Utlarmning- till framme adress. Fördelning i minuter - medelvärde: 10,0(8,0) 9,0 (8,0) 10,0 (8,0) Kommentarer till resultat: Mediantid i minuter inom parentes Väntetid vid övriga tillstånd Indikator Röda n=485 Orangen=2483 Gulan=2385 Gröna n=904 Utlarmning- till framme adress. Fördelning i minuter - medelvärde: 11 (8) 12 (9) 14 (11) 13 (10) Kommentarer till resultat: Mediantid i minuter inom parentes Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

28 Övrig hjärtsjukvård (ESS och EKG - åtgärd) Indikator Antal/ ESS 5 Fördelning Röd Fördelning Orange Fördelning Gul Fördelning Grön Följer ej med Antal transport till akutmottagning Antal transport PCI Avdelning Vårdcentral / övrigt 112 till bedömning av ambulans Höftfrakturer ESS 34 Indikator Akutmott. Röntgen / Sjukhus Röntgen / Primärvård Stanna Hemma VG-Region Fördelning Röd Fördelning Orange Fördelning Gul Fördelning Grön Antal transport till Ambulant bedömning Indikator Akutmott. Vårdcentral Bedömd Stanna hemma Antal och Transport till Kommentarer till resultat: Följsamhet i ambulanssjukvården. Målindikator > 80 % 67% Liggande sjukresor Indikator Antal Fördröjning mer än 20 minuter i % Till / från vårdinrättning 879 1% Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

29 Tillgänglighet Verksamhet Tillgänglighet Mål Utfall mars Utfall 2015 jan - mars Utfall 2016 jan - mars Förändringsstakt jämfört med 2015 Ambulanssjukvård Prio1 uppdrag 80 % inom 10 min 72% 72% 70% -2% Sjukresor Linjetrafik över kommungräns 25% 20% 20% 22% 1% 1177 Vårdguiden på telefon Andel besvarade samtal 85% 77% 84% 82% -1% Utfall feb Utfall 2015 jan - feb Utfall 2016 jan - feb Förändringsstakt jämfört med 2015 Färdtjänstavdelningen Andel hanterade ärenden 75 % inom 4 veckor 93% 83% 89% 6% Kommentarer Slutsats: Ambulanssjukvård: - Ett kontinuerligt arbete pågår för att förbättra tillgängligheten inom ambulanssjukvården. - Ett arbete pågår avseende organisationsöversyn inom ASH. Sjukresor: - Ett kontinuerligt arbete pågår för att ytterligare förbättra beläggningen inom linjetrafiken. - Linjetrafikens andel av taxi över kommungräns ligger på 22% under perioden januari -mars. Målvärdet för 2016 är 25 % vilket är en ambitionsökning jämfört med 2015 (20 %). 1177: - Andelen besvarade samtal överstiger det nationella måltalet. Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

30 Ekonomi Förvaltningens Mål Verksamhetens Mål Ekonomi Budgetramen ska hållas: ADH:s ekonomiska resultat ska vara större än eller lika med noll. Ekonomistyrning och uppföljning ska ske decentraliserat. Öka verkningsgraden: Produktiviteten och/eller kostnadseffektiviteten ska förbättras jämfört med föregående år. Genomföra piloter inom ramen för det regionala framtidsarbetet. Delta och planera för implementering av regionens modell för kunskapsstyrning från förvaltningsnivå till klinisk verksamhet. Versamhetenska arbeta kostnadseffektivt genom ett decentraliserat och tydligt ansvar. Då möjlig effektivisering identifieras ska densamma omsättas i konkret handling. Vid negativa avvikelser ska åtgärdsplan inklusive tidsplan utarbetas och verkställas efter beslut. Verksamhet Utfall jan -mars 2015 Utfall jan - mars 2016 Budget jan - mars 2016 Diff mot periodbudget 2016 Resultat R12 Ambulanssjukvård, Sjukresor och Total Analys: Resultatet påverkas positivt av: - Förändrad prissättning av ambulanstransporter i Regionavtalen. - Antalet sjukresor med taxi minskar jämfört med samma period Kostnaden för Inera (1177 VGR) är inte utfördelad från Regionkontoret. Kostnadsutvecklingstakten uppgår till 3,3 % jämfört med samma period Prognosbedömning: Budget i balans. Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

31 Personal Region Halland som arbetsgivare Förvaltningens Mål Verksamhetens Mål Region Halland som arbetsgivare Region Halland ska vara en tydlig och attraktiv arbetsgivare ADH ska medverka i regionövergripande arbeten i syfte att bli en tydlig och attraktiv arbetsgivare. Beslutat chefsuppdrag ska förankras och implementeras. Arbetsmiljöarbetet ska utföras systematiskt och på ett aktivt sätt. Genomföra uppdrag kopplade till arbetsmiljöplanen. Personalstatistik Tidsanvändning timmar Utfall janmars 2015 Utfall janmars 2016 Diff mot föregående år LAGSTADGAD LEDIGHET ,2% NÄRVARO ,5% SEMESTER ,1% SJUKERSÄTTNING TILLSVIDARE ,0% SJUKFRÅNVARO ,5% STUDIER MED LÖN/DEL AV LÖN ,2% ÖVRIG LEDIGHET/KOMP ,7% Summa ,8% Närvarotid timmar Utfall janmars 2015 Utfall janmars 2016 Diff mot föregående år ARBETAD TID ,6% ARBETE UNDER JOUR OCH BEREDSKAP ,1% MERTID/ÖVERTID ,7% TIMLÖN ,0% Summa ,5% Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

32 Sjukfrånvaro timmar Utfall janmars 2015 Utfall janmars 2016 Diff mot föregående år Kort (-14 dgr) ,7% Mellan (15-90 dgr) ,5% Lång (91- dgr) ,2% Summa ,6% Slutsats kommentarer: - Sjukfrånvaron är lägre än samma period Arbetad tid är högre under 2015 än samma period 2015 är delvis beroende på en extra arbetsdag. Medarbetarenkät 2014 Handlingsplaner finns framtagna såväl på verksamhetsnivå som på avdelningsnivå. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal genomförs enligt plan. Lönesamtal Lönesamtal genomförs enligt plan. Hälsofrämjande insatser Ett arbete har påbörjats gällande definiering av hälsofrämjande insatser ur ett verksamhetsperspektiv samt framtagande av gemensam aktivitetsplan för området. Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

33 Ambulans, Diagnostik och Hälsa Datum Hälsa och funktionsstöd Uppföljningsrapport Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa Helhet Delaktighet Samordning

34 Hälsa och funktionsstöd Sammanfattning Resultatet för perioden januari-mars för Hälsa och funktionsstöds hälso- och sjukvårdsuppdrag är ett positivt utfall på tkr. Det är till största delen personalkostnaderna som underskrider budgeterat. Detta beror framförallt på svårrekryterade tjänster och vakanser vid långtidssjukskrivningar som inte kunnat ersättas. Tillgänglighets- och produktionsmålen uppnås inte i de verksamheter där det finns stora vakanser. Åtgärder för kompetensförsörjning krävs för att få produktion och tillgänglighet i balans. Ett ökat antal flykting- och asylsökande har inneburit ökad arbetsbelastning och ökade kostnader för framförallt kvinnohälsovården. Verksamheten planerar för särskilda insatser vid flyktingförläggningarna och har erhållit extra medel för detta. Volymökningen på hjälpmedel inom habiliteringen överskrider budget. Kostnadsutvecklingen följs kontinuerligt men beror på orsaker som ligger utanför verksamhetens mandat (förtroendeförskrivning från framförallt barnoch ungdomspsykiatrin). Verksamheterna arbetar aktivt med att dokumentera och signera journalanteckningarna inom den tid som regelverket anger. Målet är att journalanteckningarna ska vara signerade inom 7 dagar. Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen Förvaltningens Mål Områdets Mål Hälsan ska öka i Halland Skillnaden i hälsa ska minska Ökande trend för deltagande i screening; cellprovskontroll. Andel patienter som fått nybesök inom 60 dagar ska vara >80%. Andelen patienter som fått behandling inom 60 dagar ska vara >80%. Verksamheterna ska utföra och arbeta med preventionsåtgärder. Tillgänglighet Utförda nybesök inom 60 dagar Utfall mar 2015 Antal besök 2015 Utfall mar 2016 Antal besök 2016 Barnhabilitering 82,0% ,0% 13 Vuxenhabilitering 69,0% 11 61,0% 14 Audionommottagning 90,8% ,9% 112 Hörselteamet 100,0% 3 87,5% 7 Syncentral 94,7% 18 75,0% 15 Dako 80,8% 21 69,2% 9 Utförda hörapparatutprovningar 87,9% ,0% 158 Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

35 Utförda nybesök inom 14 dagar Utfall mar 2015 Antal besök 2015 Utfall mar 2016 KHV, ABCD-besök t barnmorska 88,9% 89,2% UM, nybesök t kurator, samtal 71,1% 36,4% UM, nybesök t barnmorska 81,0% 76,2% Antal besök 2016 Väntande till första besök inom 60 Utfall mar Antal besök Utfall mar Antal besök dagar Hörapparatutprovning 94,6% ,4% 600 Kommentarer: Handikappverksamheten: -tillgängligheten till nybesök uppfyller inte målet och är lägre än för motsvarande period 2015 för flera verksamheter. Orsaken beror på vakanta tjänster och ett större antal inkomna remisser. -verksamheterna inom kommunikation har deltagit i senior- och Hylte- mässorna. -telefontillgängligheten har ökat på audionommottagningen i och med införande av TeleQ-picker. Kvinnohälsovården: -kraftig nedgång av antalet cellprov under perioden. Detta beror på att notoriska uteblivare kallas i början av året samt driftstart av nytt kallelsesystem. Extra cellprovsmottagningar kommer att erbjudas. -antalet vårdkontakter av asylsökande har ökat med 70 % i jämförelse med Arbete pågår med att starta en mobil verksamhet för asylsökande. Ungdomsmottagningen: -tillgängligheten till kurator har försämrats vilket beror dels på vakanser och dels på ökad efterfrågan. Ekonomi Förvaltningens Mål Områdets Mål Budgetramen ska hållas: * ADH:s ekonomiska resultat ska vara större än eller lika med noll. * Ekonomistyrning och uppföljning ska ske decentraliserat. Öka verkningsgraden: *Produktiviteten och/eller kostnadseffektiviteten ska förbättras jämfört med föregående år. * Genomföra piloter inom ramen för det regionala framtidsarbetet. * Delta och planera för implementering av regionens modell för kunskapsstyrning från förvaltningsnivå till klinisk verksamhet. Resultat jämfört med budget >0. Ekonomistyrning och uppföljning ska ske decentraliserat. Produktivitet och/eller kostnadseffektiviteten ska förbättras jämfört med föregående år. Genomföra piloter inom ramen för det regionala framtidsarbetet. Delta och planera för implentering av regionens modell för kunskapsstyrning från förvaltningsnivå till kliniska verksamhet. Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

36 Ekonomi Verksamhet Utfall jan-mar 2015 Utfall jan-mar 2016 Budget jan-mar 2016 Diff mot budget 2016 Handikappverksamheten Kvinnohälsovården Ungdomsmottagningen Totalt Utfall jan-mar 2015 Utfall jan-mar 2016 Budget jan-mar 2016 Diff mot budget 2016 Intäkter Personalkostnader Hjälpmedel Övriga kostnader Totalt Produktion Sjukvårdande behandling Utfall jan-mar 2015 Utfall jan-mar 2016 Diff mot föregående år Budget jan-mar 2016 Diff mot budget 2016 Barnhabilitering ,3% ,3% Vuxenhabilitering ,0% ,2% Hörselvård ,9% ,4% Syncentral ,5% ,3% Dako ,7% ,2% Kvinnohälsovård ,0% ,6% Ungdomsmottagning ,7% ,0% Läkarbesök Utfall jan-mar 2015 Utfall jan-mar 2016 Diff mot föregående år Budget jan-mar 2016 Diff mot budget 2016 Barnhabilitering ,8% ,0% Vuxenhabilitering ,5% 13 58,1% Hörselvård ,0% 50 0,0% Syncentral ,3% 5-66,7% Kvinnohälsovård ,4% ,4% Ungdomsmottagning ,9% ,3% Kommentarer: Samtliga avdelningschefer deltar aktivt i uppföljningsarbetet via verksamheternas styrkort Handikappverksamheten: -det positiva resultatet inom handikappverksamheter beror nästan uteslutande på ett överskott av personalbudgeten. Överskridandet inom hjälpmedelsbudgeten kompenseras av detta överskott. -produktionen är i flera fall lägre än budget vilket bland annat beror på vakanta eller partiellt vakanta tjänster. -habiliteringen i Kungsbacka arbetar med att minska antalet uteblivna besök som en del i framtidsarbetet. Förbättringsidéer tas fram och ska sedan spridas till hela verksamheten. -basutbud för vuxna med autismspektrumtillstånd är framtaget och kommer att vara ett infört arbetssätt i september 2016, men redan nu kan basutbudet användas som mall för omhändertagande. -verksamheterna inom basenheten kommunikation arbetar för att införa webbtidbok. Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

37 Kvinnohälsovården: -besök av asylsökande där språktolk är nödvändig innebär att varje besök tar längre tid. -lägre antal cellprovsbesök under våren vilket kommer att kompenseras med extra cellprovsmottagningar. Ungdomsmottagningen: -fortsatt arbete med gränsdragning av psykisk ohälsa. Prognosbedömning: Prognosen beräknas till tkr och är baserad på att erhållen budget för autismenhet inte kommer att utnyttjas under Region Halland som arbetsgivare Förvaltningens Mål Områdets Mål Region Halland ska vara en tydlig och attraktiv arbetsgivare * ADH ska medverka i regionövergripande arbeten i syfte att bli en tydlig och attraktiv arbetsgivare. * Beslutat chefsuppdrag ska förankras och implementeras. Verksamheterna ska medverka i regionövergripande arbeten i syfte att bli en tydlig och attraktiv arbetsgivare. Tidsanvändning timmar Utfall janmars 2015 Utfall janmars 2016 LAGSTADGAD LEDIGHET ,87% NÄRVARO ,17% SEMESTER ,95% SJUKFRÅNVARO ,79% STUDIER MED LÖN/DEL AV LÖN ,62% ÖVRIG LEDIGHET/KOMP ,53% Summa ,02% Diff mot föregående år Närvarotid timmar Utfall janmars 2015 Utfall janmars 2016 ARBETAD TID ,50% MERTID/ÖVERTID ,02% TIMLÖN ,51% Summa ,17% Sjukfrånvaro timmar Utfall janmars 2015 Utfall janmars 2016 Kort (-14 dgr) ,34% Mellan (15-90 dgr) ,32 Lång (91- dgr) ,44% Summa ,79% Diff mot föregående år Diff mot föregående år Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

38 Kommentarer: Den arbetade tiden är i paritet med föregående år. Sjukfrånvaron är marginellt högre, sannolikt beroende på att influensan under februari-mars var mer utbredd i år. Detta kompenseras av att framförallt Kvinnohälsovården har nyttjat fler timanställda. Detta dels för att ersätta frånvaro för månadsanställda medarbetare men också för att möta högre belastning på verksamheten, främst beroende på flyktingströmmen. Kvalitetsredovisning Avvikelser Hab Komm KHV UM Antal avvikelser varav inom högriskområdet Andel riskbedömda 89% 82% 84% 81% Andel avslutade 89% 54% 40% 48% Kommentarer: -den låga andelen avslutade avvikelser är inte tillfredsställande. Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

39 Ambulans, Diagnostik och Hälsa Datum Hjälpmedelscentrum Uppföljningsrapport Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa Helhet Delaktighet Samordning

40 Uppföljningsrapport 1 Hjälpmedelscentrum Sammanfattning Hjälpmedelsverksamheten (inkl hjälpmedel) redovisar ett överskott på tkr för perioden januari mars Samtliga ledtider ligger på bra nivåer. Hjälpmedelsverksamheten upplever att kunderna kräver mer än tidigare, ex fler hemkörningar, nya produkter. Hjälpmedelscentrum har fått ett uppdrag kring Särnär m.m som i närtid kommer att ta stora resurser i anspråk. Detta kan få konsekvenser för kärnverksamheten. Verksamhet Öka verkningsgraden i Hälso- och sjukvården Volymer Antal huvudhjälpmedel ute hos mottagare Antal mottagare Antal mars 2015 Antal mars 2016 Förändringsstakt jämfört med % % Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

41 Ledtider Målvärde Andel mars 2015 Andel mars 2016 Lev.tid av lagerhållet sortiment Lev.tid för beställningssortiment Ledtider för avhjälpande underhåll Leverans av högprioriterade hjm. Inom 5 d 98% 98% Inom 15 d 92% 92% Inom 10 d 93% 95% Inom 2 d 100% 100% Kommentarer: - Antalet huvudhjälpmedel och antalet brukare fortsätter som förväntat att öka. - En oväntat stor volymökning avseende tranporter till ordinära boenden. - Ledtiderna förbättras jämfört med samma period Övriga mål se bilaga hjälpmedelsuppdraget. Patientsäkerhet / avvikelser Under perioden jan mars inkom 33 avvikelse ingen av allvarlig karraktär. 1 patientnämndsärende som är avslutat. Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

42 Ekonomi Verksamhet Utfall Jan - mars 2015 Utfall Jan - mars 2016 Budget Jan - mars 2016 Diff mot periodbudget 2016 Hjälpmedelscentrum Hjälpmedelskostnad Total Analys: Resultatet påverkas positivt av: - Budget uppräknat med hänsyn tagen till bedömd kostnadsutveckling. - Intäkterna på GNHH ligger 938 tkr under förväntad nivå. - Scanningfunktionen i Agresso fungerar inte vilket kan komma att få administrativa konsekvenser. Prognosbedömning: Budget i balans. Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

43 Personal Region Halland som arbetsgivare Personalstatistik Tidsanvändning timmar Utfall janmars 2015 Utfall janmars 2016 Diff mot föregående år LAGSTADGAD LEDIGHET ,9% NÄRVARO ,6% SEMESTER ,1% SJUKFRÅNVARO ,6% STUDIER MED LÖN/DEL AV LÖN ,0% ÖVRIG LEDIGHET/KOMP ,5% Summa ,0% Närvarotid timmar Utfall janmars 2015 Utfall janmars 2016 Diff mot föregående år ARBETAD TID ,2% MERTID/ÖVERTID ,9% TIMLÖN ,4% Summa ,6% Sjukfrånvaro timmar Utfall janmars 2015 Utfall janmars 2016 Diff mot föregående år Kort (-14 dgr) ,1% Mellan (15-90 dgr) 256 Lång (91- dgr) ,3% Summa ,6% Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

44 7 Sjukfrånvaro - HMC jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Slutsats kommentarer: - Sjukfrånvaron sjunker men är högre än samma period Ersättningsrekrytering av två hjälpmedelskonsulenter pågår. Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

45 Hälsa Hög attraktivitet Bilaga HJÄLPMEDELSUPPDRAG 2016 Uppdrag från Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel till Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa GNHH:s uppdrag Uppföljning Bedömning Tillhandahålla rätt HMC har infört en utbildningsmodell som kompetens och adekvat har verit frsmgångsrik. Kunderna kan utbildning för konsultation, beställa uppdragsutbildningar av HMC. teknisk komptens och I dagsläget har HMC 37 beställningar. Pågår logistik. HMC tar fram en intern komptetenplan Tillhandahålla ett hjälpmedelssortiment för att erbjuda möjlighet till ett aktivt liv utifrån brukarens egna förutsättningar. Under 2016 har HMC fem upphandlingar Förskrivare deltar alltid i arbetet Pågår Ta fram underlag för hjälpmedelsanvisningar i Halland. Revidering är påbörjad. Övergripande riktlinjer fastställs Vårdriktlinjerna fastställs Pågår Källsortera kasserade hjälpmedel. Pågår enligt plan. Pågår Säkerställa att utbudspunkterna är jämnt fördelade över länet. Det finns 51 buffertförråd över hela länet. Innehållet i förråden är anpassat till kundens behov. Uppfyllt Bidra till att det finns hög tillgänglighet till hjälpmedelsinformation. Uppdatering av informationen på 1177.sker kontinuerligt Pågår Via samverkan skapa dialog med kunderna gällande hjälpmedelsbehovet. HMC har omorganiserat sina forum. Uppdelning efter sakfrågor. Chefsdialog Samrådsgrupp med förskrivare Brukargrupp Pågår Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

46 Öka verkningsgraden Genom omvärldsbevakning hålla sig à jour och driva utvecklingsfrågor inom hjälpmedelsområdet. Delta i det nationella NYSAM-arbetet (nyckeltal för jämförelser inom hälsooch sjukvården). Genomföra upphandlingar av hjälpmedel som täcker behovet hos invånarna på ett kostnadseffektivt sätt. HMC deltar i de nätverk som hjälpmedelsverksamheterna fastställt. HMC Halland kommer att arrangera två nationell konferenser i höst. HMC deltar också i flera nationella forum med att utveckla hjälpmedelsförsörjningen. Verksamheten deltar i det nationella NYSAM-arbetet och använder resultatet vid uppföljning och utveckling av den egna verksamheten. Kvalité kontra kostnad vägs alltid vid en upphandling.funktionsutvärdering är ett begrepp HMC använder och betryder att man tittar på materriel och hållfasthet. Återanvändning är modellen. Pågår Uppfyllt Pågår Ha en kontinuerlig uppföljning av resultatet kopplat till en effektiv hjälpmedelsförsörjning. Verka för att återanvändningen av hjälpmedel är fortsatt hög. Säkerställa att nedanstående leveransoch ledtider hålls för god tillgänglighet och brukarnöjdhet: Rapporten kommmer i maj Verksamheten följer upp om nyttjandegraden under året varit högre än 90 procent. Enligt plan. Detta redovisas nedan. Uppfyllt Pågår Uppfyllt Pågår Leveranstider av lagerhållet sortiment; högst fem arbetsdagar % 98 % 98 % Pågår Leveranstider för beställningssortiment; högst femton arbetsdagar % 94 % 92 % Pågår Ledtider för avhjälpande underhåll; högst tio arbetsdagar % 95 % 95 % Pågår Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

47 Ekonomi Leverans av högprioriterade hjälpmedel; högst två arbetsdagar % 100 % 100 % Pågår 90 procent av brukarna ska vara nöjda med servicen. 100 procent av brukarna ska vara nöjda med bemötandet % 82 % % % 89 % % Sker hösten 2016 Sker hösten 2016 Kontinuerligt följa upp resultat för Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel enligt Region Hallands uppföljningsanvisningar. Ny controller på HMC HMC följer riktlinjerna Pågår Utifrån uppföljning rapportera eventuella avvikelser som behöver hanteras av Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel. Kontinuerligt hantera och följa upp huvudmännens avräkning. Informera Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel om förväntade effekter av avslutade upphandlingar. Ta fram underlag för prissättningsmodell. Ta fram underlag för avskrivning av osäkra kundfordringar. Sker vid behov Sker kontinuerligt varje månad Sker vid behov. Prissättningsarbetet är ej påbörjat på grund av samma utmaningar som vid ekonomiuppföljningen, se ovan. Ny benämning inför 2017 Sker kontinuerligt Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Uppföljningsrapport 1 Ambulans, Diagnostik och Hälsa

48 Bilaga Intern kontroll Uppföljning DN ADH Återrapportering angående intern kontrollplan 2016 Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa Enligt fastställt reglemente för intern kontroll ska respektive nämnd/styrelse varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa har efter genomförd riskanalys fastställt en intern kontrollplan gällande verksamhetsåret Detta dokument är en uppföljning av fastställd intern kontrollplan i anslutning till uppföljning 1. Den interna kontrollplanen för 2016 omfattar sex områden med totalt sju kontrollmoment. Den sammanfattande bedömningen från förvaltningen är att det finns en god intern kontroll utifrån beslutade kontrollmoment och kontrollmetoder som följs upp efter 3 månader, samt att arbete pågår för att ytterligare förbättra och säkra identifierade områden. Ekonomi Risk Kontrollmoment Kontrollmetod Leveransgodkännande av fakturor sker utan kontroll av att vara/tjänst erhållits/beställts Respektive chef ansvarar för att fakturahantering sköts på ett korrekt sätt inom chefsområdet Avstämning av att utbildning om innebörden av att vara leveransgodkännare och beslutsattestant har genomförts. Attestlista för förvaltningen är genomgången och uppdaterad. Utbildning/information av innebörden av att vara leveransgodkännare och beslutsattestant har genomförts. Möte med Gemensam Administrativ Service (GAS) genomförs löpande under året och eventuella avvikelser hanteras vid dessa möten och kommuniceras i förvaltningens chefsled.

49 IT-system Risk Kontrollmoment Kontrollmetod Bristande kommunikation mellan olika IT-system Uppföljning av avvikelser Statistikuttag ur Platina Förvaltningens bedömning är att arbete för ökad integrering av IT-system pågår och utvecklingen av detta arbete är angeläget att följa utifrån identifierad risk. I breddinförandet av Region Hallands systemförvaltningsmodell deltar ADH aktivt genom utsedda representanter, vilket skapar förutsättningar för att påverka en utveckling som leder till förbättrade integrationer. Systemförvaltningen ska bland annat ansvara för att utbildning erbjuds i tillräcklig omfattning för att säkra en god användarergonomi. Åtta avvikelser är rapporterade i Platina av olika karaktär, de flesta handlar om olika kommunikationsproblem eller haveri. Organisation/styrning/ledning Risk Kontrollmoment Kontrollmetod Att konsekvenser och risker inte identifieras vid organisationsförändringar Uppföljning av antal omorganisationer med riskanalys Intervju med berörda chefer Förvaltningen bildades vid årsskiftet och genomför ett arbete att göra en sammanslagning i Hallandskatalogen, det är inte klart ännu, vilket har påverkan i övriga system som intranät, Platina etc. Målsättning att arbetet ska vara klart under maj månad och att en samordning ska ske i ekonomi- och personalsystem. Inga organisationsförändringar i övrigt är genomförda på ADH.

50 Personal, personalförsörjning och arbetsmiljö Risk Kontrollmoment Kontrollmetod Kort- och långtidssjukskrivningar Beskriva verksamhetseffekten av sjukskrivningar Avvikelsestatistik Genomgång av sjukfrånvarotal sker kontinuerligt. Djupare analyser genomförs vid större avvikelser. De avvikelser som framkommit under 2016 har inte varit relaterade till arbetsmiljöaspekter. Det är svårt att anställa vikarier för de som varit sjukskrivna, på grund av brist på personal med rätt utbildning, vilket påverkar verksamheten. Patientsäkerhet och kvalitet Risk Kontrollmoment Kontrollmetod Upphandlade språktolkar uppfyller inte kraven i avtalen Beskriva den negativa effekten av att tolk inte finns på plats vid undersökning. Gäller både patientsäkerhet och ineffektivitet i verksamheten. Avvikelsestatistik Ca 25 avvikelser finns rapporterade i Platina, vilket innebär att det förmodligen finns fler eftersom avvikelse som kommit under mars månad till stora delar inte är kategoriserade. Det har skapat relativt stora störningar i verksamheterna och innebär konsekvenser för patienterna som ibland inte kan få behandling. Risk Kontrollmoment Kontrollmetod Uteblivna remisser till laboratorierna Redovisa antal remisser som inte skickas in till lab Avvikelsestatistik ur labdatasystem Uteblivna remisser till Klinisk patologi kan endast redovisas för perioden januari-februari på grund av byte av labdatasystem under mars. Totalt 16 stycken.

51 Uteblivna remisser till Klinisk mikrobiologi är 30 stycken under perioden. Uteblivna remisser till Klinisk kemi är Prov som kommer på remiss där ett tidigare prov redan är analyserat är 106. Prov insända från remittent som inte har VAS ska finnas i ett särskilt formulär i VAS där lab kan ombesörja remiss till sig själva. Antal där detta inte har fungerat är 204. I alla dessa fall måste Klinisk kemi åtgärda bristerna för att remittenten ska få svar. Arbetsmiljö Risk Kontrollmoment Kontrollmetod Hot och våld Uppföljning av antal incidenter Avvikelsestatistik En avvikelse rapporterad i Platina och en arbetsskadeanmälan.

52

53 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum RS160223, Driftnämnden Närsjukvård, Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel 39 Motion Utred möjligheten och vinsterna med att börja använda elektronisk dosett RS Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge Driftnämnden Närsjukvård och Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel möjlighet att lämna synpunkter på motionen Utred möjligheten och vinsterna med att börja använda elektronisk dosett. Ärendet Regiongruppen Vänsterpartiet genom Agnes Hulthén har lämnat in motionen Utred möjligheten och vinsterna med att börja använda elektronisk dosett till Region Halland. Förslag att ge Driftnämnden Närsjukvård och Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel möjlighet att lämna synpunkter på motionen. Förslag till beslut Regionstyrelsens arbetsutskott beslutar att ge Driftnämnden Närsjukvård och Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel möjlighet att lämna synpunkter på motionen Utred möjligheten och vinsterna med att börja använda elektronisk dosett. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse från regionkontoret ( ) Vid protokollet Maria Fransson Justerat Stefan Bengtsson Per Stané Persson Protokollet har tillkännagivits på Region Hallands anslagstavla Utdragsbestyrkande Ylva Johansson

54 5 Hemsjukvårdsavtalet laget runt HNH Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Ärendet Återrapportering från respektive politiker samt regionens tjänsteman av överförandet den 7 april 2015.

55 6 Budget 2017 samt ekonomisk plan HNH Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anta budget för hjälpmedelsverksamheten för år Ärendet Samtliga intäkter som är en del av beställningen till driftnämnden redovisas under den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel. Intäkter från brukare och verksamheter för försäljning och hyror av hjälpmedel är intäkter som ligger under den gemensamma nämnden, eftersom dessa är intäkter på utförande som ryms inom grundavtalet som skapades år Budgetförslaget innehåller inspel från utföraren för att kunna möta prognostiserade volymökningar. Budget 2017 i tkr GNHH Prognos 2016 Budget 2016 Differens Budget 2017 Differens Regionbidrag Egenfinansierad del kunder URO Egenavgifter Övriga intäkter hjälpmedel Summa intäkter Köpt utförande * Summa intäkter * Prognosen för köpt utförande 2016 är under förutsättning att ingen resultatreglering sker. Planperiod för i tkr GNHH Budget 2018 Budget 2019 Regionbidrag Egenfinansierad del kunder URO Egenavgifter Övriga intäkter hjälpmedel Summa intäkter Köpt utförande * Summa intäkter

56 Underlag i ärendet Tjänsteskrivelse den 17 maj 2016 Beslut skickas till Hjälpmedelscentralen

57 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionkontoret Hälsa och sjukvård Magdalena Barkström Verksamhetschef Datum Diarienummer HNH Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Verksamhetsbudget för gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel 2017 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anta budget för hjälpmedelsverksamheten Sammanfattning Samtliga intäkter som är en del av beställningen till driftnämnden redovisas under den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel. Intäkter från brukare och verksamheter för försäljning och hyror av hjälpmedel är intäkter som ligger under den gemensamma nämnden, eftersom dessa är intäkter på utförande som ryms inom grundavtalet som skapades år Budgetförslaget innehåller inspel från utföraren för att kunna möta prognostiserade volymökningar. Budget 2017 i tkr GNHH Prognos 2016 Budget 2016 Differens Budget 2017 Differens Regionbidrag Egenfinansierad del kunder URO Egenavgifter Övriga intäkter hjälpmedel Summa intäkter Köpt utförande * Summa intäkter * Prognosen för köpt utförande 2016 är under förutsättning att ingen resultatreglering sker.

58 2(2) Planperiod för i tkr GNHH Budget 2018 Budget 2019 Regionbidrag Egenfinansierad del kunder URO Egenavgifter Övriga intäkter hjälpmedel Summa intäkter Köpt utförande * Summa intäkter Regionkontoret Magdalena Barkström Verksamhetschef

59 7 Betalningsmodellen 2017 HNH Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Ärendet Nämnden ska årligen besluta om betalningsmodellen för nästkommande år. Modellen ligger till grund för hur prissättningen görs i praktiken. Modellen innehåller endast mindre justeringar mot tidigare år samt ett förtydligande om fördelningen av verksamhetskostnader. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse den 13 maj 2016 Betalningsmodell med indexuppräkning 2017 Beslut skickas till Driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa

60 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Regionkontoret Hälsa och sjukvård Magdalena Barkström Verksamhetschef Datum Diarienummer HNH Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Betalningsmodell 2017 Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att fastställa betalningsmodellen för år Sammanfattning Nämnden ska årligen besluta om betalningsmodellen för nästkommande år. Modellen ligger till grund för hur prissättningen görs i praktiken. Modellen innehåller endast mindre justeringar mot tidigare år samt ett förtydligande om fördelningen av verksamhetskostnader. Regionkontoret Magdalena Barkström Verksamhetschef Bilaga: Betalningsmodell med indexuppräkning 2017 Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa

61 Betalningsmodell 2017 med indexuppräkning Hjälpmedelscentrum hanterar nedanstånde: Hyr ut ut hjälpmedel (hyrespriset i prislista avser månadshyra). Försäljer hjälpmedel. Utför specialanpassningar och tjänster mot timersättning (se separat bilaga). Erbjuder utbildningar utöver den sedvanliga förskrivarutbildningen mot timersättning. Allmänt En varukatalog/prislista visar alla de hjälpmedel och tillbehör som finns i sortiment, undantagna är de produkter som köps utanför sortiment och reservdelar. Artiklarna klassas som lagervara eller beställningsvara. Lagervarorna skall alltid finnas tillgängliga på lager, beställningsvara kan finnas tillgängliga (men enbart om de returnerats från brukare), saknas tillgänglighet så beställs de hem. Prissättningen gör ingen skillnad på om artikeln är lagervara eller beställningsvara. Utgående artiklar har generellt sett ett lägre pris. Grundprincipen är att hyreshjälpmedel prissätts efter normalt inköpspris fördelat på beräknad livslängd (avskrivningstid) samt ett påslag för verksamhetskostnader. Det finns även flera tillbehör som inkluderas i huvudhjälpmedlets hyrespris, vilket ska motsvara standardutförandet. Enskilda produktgrupper kan få bära olika andel verksamhetskostnader, vilket innebär att volymprodukter delvis kan subventionera hjälpmedel med låg nyttjandegrad. Alla hjälpmedel är grupperade i så kallade hjälpmedelsfamiljer (sektorer). Exempel på detta är familjen madrasser, sängar etc. Indelningen av sektorer är framförallt till för att underlätta analysen av hjälpmedelskostnader. Påslag för verksamhetskostnader fördelas på varje sektor. Samtliga priser är exkl moms. I samband med upphandlingar och nya avtal kommer priserna att justeras och hanteras vid avtalsstart. I budgetprocessen varje år ses priserna samt volymförändringar över för att få en bild över hur intäkter och kostnader balanserar i sin helhet. En indexhöjning för verksamhetskostnaderna läggs in för att tas hänsyn till i priserna för det kommande verksamhetsåret. Indextalet som används är det som kommer från regionen centralt. Hjälpmedelscentrum Halland Hallands sjukhus Halmstad Besöksadress: Kistingevägen 2 Tfn Fax hjalpmedel@regionhalland.se Org nr

62 Debiteringsformer Hyreshjälpmedel Principen för hyreshjälpmedel är att de kan återanvändas. Hyrespriset baseras på att det är en funktion man hyr. Hjälpmedelscentrum garanterar ett fungerande hjälpmedel och svarar för att hjälpmedlet uppfyller kraven på funktion och säkerhet. Hyrespriset är detsamma oavsett hjälpmedlets ålder och debiteras i 30-dagars perioder. Minimihyra är 30 dagar. I hyrespriset ingår rådgivning och konsultation, ev teknikerinsats för anpassning, inköp och val av sortiment, lagerhållning, transport till buffertförråd, förebyggande och avhjälpande underhåll, rekonditionering, utkörning av ett urval av hjälpmedel till brukaren och viss utbildning/information. Ett fåtal hyreshjälpmedel med mycket varierande utförande och därmed har ett individuellt bestämt hyrespris (ex vis dyra elrullstolar). Det enskilda hjälpmedlets hyrespris är baserat på det enskilda hjälpmedlets anskaffningskostnad. Inom några relativt frekventa produktgrupper är tillbehören dyra och har därför ett eget hyrespris. På grund av upphandlingarna och den tekniska utvecklingen på hjälpmedel är det allt vanligare att gällande sortiment byts ut. Det finns ett stort antal hyreshjälpmedel som är klassade som utgående och innebär att vi har produkten kvar men ej på ett aktivt avtal. För att stimulera återanvändningen bestäms hyrespriset på den utgående produkten till 90 % av priset av den nya produkten. Detta gäller där det finns en så kallad ersättningskedja. Försäljningshjälpmedel Principen för försäljningshjälpmedel är att de inte återanvänds. I försäljningspriset ingår rådgivning och konsultation, inköp, val av sortiment, lagerhållning och transporter till buffertförråden. Prissättningen för försäljningshjälpmedel utgår från inköpspriset och för att täcka hjälpmedelscentralens insatser tillkommer ett procentpåslag. För kosmetiska proteser samt hjälpmedel som specialanpassas eller installeras av extern entreprenör kommer den faktiska kostnaden för hjälpmedlet att debiteras.fraktkostnad kan tillkomma. En administrationskostnad tillkommer på 150 kr/order. Ingen administrationskostnad debiteras dock vid justering av installation/anpassning. Hjälpmedelscentrum Halland Hallands sjukhus Halmstad Besöksadress: Kistingevägen 2 Tfn Fax hjalpmedel@regionhalland.se Org nr

63 Buffertförråd Hjälpmedelscentralen har ett stort antal buffertförråd ute på olika vårdenheter i länet, ca 45 st. Antalet och typ av produkter på förråden är olika utifrån den volym av hjälpmedel som förskrivs inom området. Flera av förråden delas av kunder inom samma geografiska område. Syftet med förråden är att tillhandahålla en god och snabb service till kunderna. Hjälpmedlen på förråden tillhör Hjälpmedelscentralen och det uppstår ingen kostnad i form av hyra eller försäljningspris förrän det förskrivs till en brukare. Eftersom det förekommer att hjälpmedel tas ur buffertförrådet utan att det först registreras på en brukare, uppstår inventeringsdifferenser. Hjälpmedelscentrum tillämpar följande rutin vid debitering av dessa differenser: För individmärkta hjälpmedel debiteras inköpspriset. Återfinns hjälpmedlet och returneras till HMC sker ingen återbetalning. Försäljningshjälpmedel debiteras med försäljningspriset. Tillbehör och inte individmärkta hyreshjälpmedel debiteras med inköpspris. Det är endast det sammanlagda värdet av negativa inventeringsdifferenser som kommer att hanteras. Betalningsansvar Det är endast individuellt förskrivna hjälpmedel inköpta och hanterade av HMC som kan avräknas mot den budget respektive part har tilldelats. Köps hjälpmedel in utan inblandning av HMC betalas detta av respektive part. Detta gäller även behov av eventuell service och reparationer. Hjälpmedelscentrum Halland Hallands sjukhus Halmstad Besöksadress: Kistingevägen 2 Tfn Fax hjalpmedel@regionhalland.se Org nr

64 8 Hjälpmedelsuppdrag till driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa HNH Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att utfärda uppdrag till driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa. Ärendet Uppdraget till driftnämnden baseras på Region Hallands måldokument för år 2017 beslutade på Regionfullmäktige den april år Uppdraget kommer att revideras årligen. Gemensamma nämnden ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen i Halland. Nämnden är en beställarnämnd, medan driftnämnd ambulans, diagnostik och hälsa är ansvarig utförarnämnd. Gemensamma nämnden beslutar således om vad som ska tillhandahållas, medan driftnämnden ansvarar för hur detta ska ske. För att gemensamma nämnden ska kunna försäkra sig om att nå upp till målen för hjälpmedelsförsörjningen i Halland krävs en tydlig beställning till driftnämnden. Detta underlättar driftnämndens arbete och möjliggör en korrekt återrapportering till beställarnämnden. Handlingar i ärendet Uppdragsbeskrivning till driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa år 2017 Beslut skickas till Driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa

65 TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Regionkontoret Hälsa och sjukvård Magdalena Barkström Verksamhetschef Datum Diarienummer HNH Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Hjälpmedelsuppdrag till driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att utfärda uppdrag till driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa. Sammanfattning Uppdraget till driftnämnden baseras på Region Hallands måldokument för år 2017 beslutade på Regionfullmäktige den april. Uppdraget kommer att revideras årligen. Bakgrund Gemensamma nämnden ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen i Halland. Nämnden är en beställarnämnd, medan driftnämnd ambulans, diagnostik och hälsa är ansvarig utförarnämnd. Gemensamma nämnden beslutar således om vad som ska tillhandahållas, medan driftnämnden ansvarar för hur detta ska ske. För att gemensamma nämnden ska kunna försäkra sig om att nå upp till målen för hjälpmedelsförsörjningen i Halland krävs en tydlig beställning till driftnämnden. Detta underlättar driftnämndens arbete och möjliggör en korrekt återrapportering till beställarnämnden. Regionkontoret Magdalena Barkstöm Verksamhetschef Bilaga: Uppdragsbeskrivning Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa

66 1(5) Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels uppdrag till driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel ansvarar för hjälpmedelsförsörjningen i Halland. Nämnden är en beställarnämnd, medan driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa är ansvarig utförarnämnd. Gemensamma nämnden beslutar således om vad som ska tillhandahållas, medan driftnämnden ansvarar för hur detta ska ske. För att den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel ska kunna försäkra sig om att nå upp till målen för hjälpmedelsförsörjningen i Halland krävs en tydlig beställning till driftnämnden. Detta underlättar driftnämndens arbete och möjliggör en korrekt återrapportering till beställarnämnden. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel är en samverkansnämnd mellan de halländska kommunerna och Region Halland. Kommunerna utgör både huvudmän i nämnden och kunder åt utföraren. Driftnämnden har ett generellt uppdrag att, då behov uppstår, genomföra utredningar och kartläggningar utifrån beställning från gemensamma nämnden. Den är även skyldig att rapportera till den gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel då behoven i verksamheten förändras under året. De uppdrag som här presenteras baseras i gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel måldokument för år Måldokumentet följer de övergripande målen och strategierna inom regionen som fastställdes vid regionfullmäktiges möte den 27 och 28 april Dokumentet kommer att revideras årligen.

67 2(5) Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels övergripande uppdrag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel ska via beställning till utförare, i första hand driftnämnd ambulans, diagnostik och hälsa, säkerställa att Hallands invånare erbjuds en god hjälpmedelsförsörjning på lika villkor, med krav på ett effektivt och professionellt omhändertagande i rätt tid och med rätt vårdnivå. Nämnden ska säkerställa att förskrivna hjälpmedel håller utlovad funktion och teknisk prestanda, samt att hjälpmedlet följer patienten. Nämnden ska fastställa övergripande riktlinjer för hjälpmedelsförskrivning av samtliga hjälpmedel i Halland. Nämnden ska ställa krav och fastställa riktlinjer som säkerställer att rätt kompetens, utöver yrkesutbildning, finns och som är lämplig för förskrivning av hjälpmedel. Nämnden ska beställa sådan utbildning samt andra utbildningar inom hjälpmedelsområdet. I produktområdesdelen Hjälpmedelsanvisningarna fastställer nämnden utbud och tjänster för: Daglig livsföring (förutom syn- och hörseltekniska hjälpmedel) Rekreation och normal fritid Hjälpmedel för vård och behandling Inkontinensprodukter Nämnden ska se till att tjänster och utbud tillhandahålls. Nämnden ska därför säkerställa att Region Halland tillhandahåller specialistkompetens för rådgivning vid förskrivning av hjälpmedel, teknisk kompetens och kompetens för specialanpassningar av hyreshjälpmedel genom uppdrag till utförare. Utifrån bedömt behov av produkter och tjänster ska gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel årligen lägga en beställning till driftnämnd ambulans, diagnostik och hälsa för utförandet av uppdraget. Driftnämnd ambulans, diagnostik och hälsa ska ge erforderliga underlag till gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels inför beställning av uppdraget. Utförare av uppdraget inom driftnämnd ambulans, diagnostik och hälsa är hjälpmedelscentrum. Driftnämnd ambulans, diagnostik och hälsa ansvarar för hjälpmedelscentrums drift och verksamheter såsom lokaler, personal, transporter och i förekommande fall investeringar.

68 3(5) Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedels mål och uppdrag till driftnämnden Hög attraktivitet Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel säkerställer en hög kompetens inom hjälpmedelsområdet. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel bidrar till möjligheten att leva ett aktivt liv utifrån den enskildes egna förutsättningar. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel säkerställer en hjälpmedelsförsörjning som lever upp till de regionala miljömålen. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel uppdrar åt driftnämnen att: Tillhandahålla rätt kompetens och adekvat utbildning för konsultation, teknisk kompetens och logistik. Tillhandahålla ett hjälpmedelssortiment för att erbjuda möjlighet till ett aktivt liv utifrån brukarens egna förutsättningar. Ta fram underlag för hjälpmedelsanvisningar i Halland. Källsortera kasserade hjälpmedel. Bibehålla hälsan hos den halländska befolkningen Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel säkerställer att hjälpmedelsutbudet ges på lika villkor i länets alla delar. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel säkerställer den enskildes inflytande och delaktighet i hjälpmedelsförsörjningen. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel uppdrar åt driftnämnen att: Säkerställa att utbudspunkterna är jämnt fördelade över länet. Bidra till att det finns hög tillgänglighet till hjälpmedelsinformation. Via samverkan skapa dialog med kunderna gällande hjälpmedelsbehovet.

69 4(5) Öka verkningsgraden i Hälso- och sjukvården Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel säkerställer att tillgängliga resurser används på ett effektivt sätt. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel säkerställer en säker hjälpmedelsförsörjning med krav på ett effektivt och professionellt omhändertagande i rätt tid med rätt vårdnivå. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel uppdrar åt driftnämnen att: Genom omvärldsbevakning hålla sig à jour och driva utvecklingsfrågor inom hjälpmedelsområdet. Delta i det nationella Nysam-arbetet (nyckeltal för jämförelser inom hälsooch sjukvården). Genomföra upphandlingar av hjälpmedel som täcker behovet hos invånarna på ett kostnadseffektivt sätt. Ha en kontinuerlig uppföljning av resultatet kopplat till en effektiv hjälpmedelsförsörjning. Verka för att återanvändningen av hjälpmedel är fortsatt hög. Säkerställa att nedanstående leverans- och ledtider hålls för god tillgänglighet och brukarnöjdhet: - Leveranstider av lagerhållet sortiment; högst fem arbetsdagar - Leveranstider för beställningssortiment; högst femton arbetsdagar - Ledtider för avhjälpande underhåll; högst tio arbetsdagar - Leverans av högprioriterade hjälpmedel; högst två arbetsdagar - 90 procent av brukarna ska vara nöjda med servicen procent av brukarna ska vara nöjda med bemötandet Ekonomi Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel uppdrar åt driftnämnen att: Kontinuerligt följa upp gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel säkerställer resultat enligt Region Hallands uppföljningsanvisningar. Utifrån uppföljning rapportera eventuella avvikkelser som behöver hanteras av gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel säkerställer. Kontinuerligt hantera och följa upp huvudmännens avräkning.

70 5(5) Informera gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel säkerställer om förväntade effekter av avslutade upphandlingar. Ta fram underlag för prissättningsmodell. Ta fram underlag för avskrivning av osäkra kundfordringar. Ekonomisk ersättning till driftnämnd Ambulans, diagnostik och hälsa 2017 Ekonomiska ersättningen till driftnämnden är tkr. HNH Budget 2017 Regionbidrag ,0 Egenfin kunder ,0 URO 742,0 Egenavgifter 1 300,0 Övriga intäkter hjm 2 547,0 Summa intäkter

71 9 Tillhandahållande av standardmadrasser HNH Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att; Standardmadrass ska följa med vid förskrivning av säng Standardmadrassen faller under medicinteknisk produkt i produktutbudet Revidering av vårdriktlinjerna ska genomföras under 2016 Ärendet Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutade vid sammanträdet den 11 december 2015, 87, att uppdra åt driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa att ta fram ett underlag inför beslut att eventuella tillhandahålla standardmadrass som tillbehör till säng. Underlaget presenterades på driftnämnden den 5 april 2016, 39, och expedierades till gemensamma nämnden för beslut. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel lyfte ärendet som information på sammanträdet den 22 april 2016, 29, för att ge kommunerna möjligheten att förankra ärendet innan beslut fattas på sammanträdet den 10 juni Genom ett tillägg av standardmadrasser beslutar gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel om förändring i produktutbudet, standardmadrass faller under medicinteknisk produkt. Vid förändringar i produktutbudet måste beräknade kostnaderna för utökat sortiment beräknas, samt revidering av vårdriktlinjerna under Utifrån underlaget prognostiserat på år 2015 ökar kostnaden för gemensamma nämnden vid tillhandahållandet av standardmadrasser med kronor per år. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse den 13 maj 2016 Underlag från hjälpmedelscentralen Beslut skickas till Driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa Hallands kommuner

72 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionkontoret Hälsa och sjukvård Magdalena Barkström Verksamhetschef Datum Diarienummer HNH Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Tillhandahållande av standardmadrasser Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att; Standardmadrass ska följa med vid förskrivning av säng Standardmadrassen faller under medicinteknisk produkt i produktutbudet Revidering av vårdriktlinjerna ska genomföras under 2016 Sammanfattning Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel gav driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa i uppdrag att se över möjligheterna att tillföra standardmadrasser vid förskrivning av säng till produktutbudet. Driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa har överlämnat sitt underlag och gemensamma nämnden hade ärendet upp för information den 22 april 29 för att ge kommunerna möjligheten att förankra ärendet innan beslut fattas. Bakgrund Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel beslutade vid sammanträdet den 11 december 2015, 87, att uppdra åt driftnämnden ambulans, diagnostik och hälsa att ta fram ett underlag inför beslut att eventuella tillhandahålla standardmadrass som tillbehör till säng. Underlaget presenterades på driftnämnden den 5 april 2016, 39, och expedierades till gemensamma nämnden för beslut. Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel lyfte ärendet som information på sammanträdet den 22 april 2016, 29, för att ge kommunerna möjligheten att förankra ärendet innan beslut fattas på sammanträdet den 10 juni Genom ett tillägg av standardmadrasser beslutar gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel om förändring i produktutbudet, standardmadrass faller under medicinteknisk produkt. Vid förändringar i produktutbudet måste beräknade kostnaderna för utökat sortiment beräknas, samt revidering av vårdriktlinjerna under 2016.

73 2(2) Ekonomiska konsekvenser av beslutet Utifrån underlaget prognostiserat på år 2015 ökar kostnaden för gemensamma nämnden med kronor per år. Hstd kommun hemvårdsförv ,1% 52840, Hstd kommun socialförvaltninge ,0% 24890, Kungsbacka ,2% 50579, Varbergs kommun ,0% 55108, Falkenberg kommun ,6% 31595, Hylte kommun ,1% 10244, Laholm kommun ,9% 24742, Regionkontoret Magdalena Barkström Verksamhetschef Styrelsens/nämndens beslut delges Driftnämnden ambulans diagnostik och hälsa Hallands kommuner

74 Underlag standardmadrass som tillbehör till säng April 2016 Ambulans, diagnostik och hälsa

75 Uppdrag Gemensamma nämnden för Hemsjukvård och Hjälpmedel har beslutat att uppdra åt Driftnämnden Ambulans, diagnostik och hälsa att ta fram underlag inför beslut att eventuellt tillhandahålla standardmadrass som tillbehör till säng. Detta underlag är framtaget av Hjälpmedelscentrum (HMC)

76 Förslag utifrån framtaget underlag HMC utökar från och med sitt sortiment med standardmadrass. Motiv: - Efterfrågas av både kund och brukare - Rimlig kostnad - Enkel hantering för HMC

77 Fokus i utredningen Utgångsläge Hjälpmedelscentrum Omvärldsanalys Konsekvensanalys kring ekonomi, hantering och lagerföring Kravspecifikation för standardmadrasser. Om konsumentprodukt så är det krav på riskanalys men om medicinteknisk produkt så är det inget krav.

78 Utgångsläge Totalt under 2015 gick det ut ca 550 sängar. 280 sängar levererades utan madrass under perioden. 195 sårgradsmadrass klass 1 har förskrivits under perioden. Kunder använder sårgradsmadrass 1 som standardmadrass. HMC bedömning att det rör sig om ca 350 madrasser/år. Några kommuner som hanterar sängar på egen hand.

79 Omvärldsanalys Det finns flera olika varianter att hantera detta produktområde. Det skiljer sig mellan de olika landstingen/regionerna se exempel bilaga 1. Flera verksamheter tillhandahåller madrasser men i de flesta fallen är det brukaren som får betala. Det inte lämpligt att rekonditionera madrassen. HMC har svårt att garantera en hög status på madrassen efter rekonditionering. Eftersom standardmadrasser inte återanvänds så blir det en försäljningsvara för HMC.

80 Konsekvensanalys kring ekonomi, hantering och lagerföring HMC har standardmadrass på avtal med en leverantör. Den är klassad som en medicinteknisk produkt = ingen riskanalys Inköpskostnad med nuvarande avtal: 590:-/styck. Nytt avtal i höst. Jämför med standardmadrass från butik cirka 500:-/styck. Beräknad total kostnad för GNHH ca :-/år Förändring i vårdriktlinjerna under året. HMC klarar att lagerhålla madrasser. Samma leverantör som för sårgradsmadrasserna. Effektivt. HMC kan ta returer. Kostnad ca 3000:-/år i avfallshantering.

81 Bilaga 1 Blekinge: Tillhandahåller servicen och madrassen bekostas av brukaren. Västerbotten: Madrass till säng betraktas som egenansvar. Madrass till säng med reglerbar sängbotten kan levereras från Hjälpmedelsverksamheten, men bekostas av brukaren. Värmland: Vårdtagaren ansvarar själv för anskaffandet av grundmadrass. Västra Götaland: Madrass bekostas inte av sjukvårdshuvudmannen. Dalarna: Kostnad för tillbehör och förbrukningsdelar som betalas av patient/brukare. Standardmadrass med bomullsöverdrag (35kg/m³) till förskriven säng ingår vid förskrivningstillfället. Norrbotten: Ordinärt boende: Standard madrass är personens eget ansvar. Jönköping: I samband med förskrivning av säng kan en standardmadrass förskrivas. Upphandlad standardmadrass från en hjälpmedelsleverantör (medicinteknisk. produkt). Försäljningshjälpmedel och återanvänds inte. Kund betalar.

82 10 Hälso-och sjukvårdsstrategin HNH Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Ärendet Region Halland har påbörjat arbetet med att ta fram en hälso- och sjukvårdsstrategi för Halland, på uppdrag av Regionstyrelsen. Arbetet startade i oktober och kommer att pågå hela Strategin, som kommer att gälla under perioden , ska ligga till grund för utvecklingen av hälso- och sjukvården i Halland och vara ett stöd för olika politiska beslut och prioriteringar framåt. I hälso- och sjukvårdsstrategin definieras målbilden för hälso- och sjukvården som vi ska arbeta mot, samt viktiga principer och strategier för att nå dit. Politiker, tjänstemän och medarbetare från olika områden och yrken, som patientföreträdare och andra samarbetspartners och aktörer, ska involveras i arbetet. Onsdagen den 24 augusti 2016 ska kommunberedningen i Halland, gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel samt strategisk nivå inom regional samverkan, socialtjänst och näraliggande hälso- och sjukvård, ha ett dialogmöte kring hälso- och sjukvårdsstrategin.

83 11 Utvärdering av överenskommelse om hemsjukvården HNH Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att; godkänna att Health Navigator får uppdraget att som extern konsult utvärdera den gällande överenskommelsen om hemsjukvård Godkänna att en projektledare tillsätts under ett år Kostnaden om totalt kronor för utvärderingen tas av den gemensamma nämnden och ett eventuellt underskott hanteras genom resultathanteringen för 2016 Ärendet Överenskommelsen om hemsjukvård ska utvärderas efter två år av extern konsult som utses av parterna. Konsultföretaget Health Navigator med bred och mångårig erfarenhet av att leda utredningsuppdrag inom kommuner och landsting föreslås få uppdraget att genomföra utvärderingen. Dessutom förslås att en projektledare tillsätts under ett år för att hålla samman arbetet. Kostnaden beräknas totalt till kronor. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse den 19 maj 2016 Beslut skickas till Hallands kommuner Regionstyrelsen

84 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionkontoret Hälsa och sjukvård Magdalena Barkström Verksamhetschef Datum Diarienummer HNH Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Utvärdering av överenskommelse om hemsjukvården Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att; Godkänna att Health Navigator får uppdraget att som extern konsult utvärdera den gällande överenskommelsen om hemsjukvård Godkänna att en projektledare tillsätts under ett år Kostnaden om totalt kronor för utvärderingen tas av den gemensamma nämnden och ett eventuellt underskott hanteras genom resultathanteringen för Sammanfattning Överenskommelsen om hemsjukvård ska utvärderas efter två år av extern konsult som utses av parterna. Konsultföretaget Health Navigator med bred och mångårig erfarenhet av att leda utredningsuppdrag inom kommuner och landsting föreslås få uppdraget att genomföra utvärderingen. Dessutom föreslås att en projektledare tillsätts under ett år för att hålla samman arbetet. Kostnaden beräknas totalt till kronor. Bakgrund Genom den upprättade överenskommelsen mellan Region Halland och de halländska kommunerna regleras ett gemensamt ansvar för fastställda frågor inom hemsjukvården genom en gemensam nämnd, samt kommunernas uppdrag att tillhandahålla hemsjukvård för länets invånare. Genom överenskommelsen regleras även finanseringen av den del av hemsjukvården i Halland som Regionen överlämnar till kommunerna. Den nu gällande överenskommelsen varar till och med den 31 december år Överenskommelsen kan förlängas, genom skriftlig överenskommelse, fyra år i taget om samtliga parterna överenskommer om det senast ett år innan överenskommelsens upphörande. Enligt överenskommelsen ska den utvärderas efter två år genom extern konsult som utses av parterna. I samband med detta kan förändringar av den ekonomiska modellen hanteras.

85 2(2) Utvärderingens slutprodukt ska vara ett underlag till beslut för politikerna avseende hur överenskommelsen för hemsjukvården i Halland bör justeras inför en eventuell förlängning från och med våren Konsultföretaget Health Navigator med bred och mångårig erfarenhet av att leda utredningsuppdrag inom kommuner och landsting föreslås få uppdraget att genomföra utvärderingen. Dessutom förslås att en projektledare tillsätts under ett år för att hålla samman arbetet. Ekonomiska konsekvenser av beslutet Health Navigator har lämnat ett förslag på pris för uppdraget, ett fast pris om kronor exklusive mervärdesskatt. Kostnaden för projektledare under ett år beräknas till kronor. Total kostnad kronor. Förvaltning Magdalena Barkström Nämndtjänsteman Bilaga: Resursplanering Heath Navigator Styrelsens/nämndens beslut delges Hallands kommuner

86

87 12 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Ärendet Mer än ett år gått sedan ny överenskommelse om hemsjukvård tecknades i april år Indikatorgruppens arbete har gått in i en ny fas med fokus på indikatorer för kvalité och som resulterat i ny uppdragsbeskrivning. Rapporten har kompletterats med fler indikatorer för kvalité. Utveckling av fler indikatorer som speglar de ekonomiska effekterna av överenskommelsen kommer även att behöva definieras och arbetas med i utvärderingssyfte. Planen vara att det i denna rapport för första gången skulle finnas med kvalitetsindikatorer, projektledare för framtagning av detta har varit Anna Gröneberg. Men efter att kommunerna hade rapporterat in data så tog man gemensamt beslut om att data måste kvalitetssäkras mer innan de indikatorerna publiceras. Detta arbete pågår nu vilket gör att kvalitetsindikatorerna inte finns med i denna rapport. Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse den 3 juni 2016 Indikatorrapport maj 2016 Slutrapport kvalitetsindikatorer Beslut skickas till Strategiska gruppen Hallands kommuner

88 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Regionkontoret Hälsa och sjukvård Magdalena Barkström Verksamhetschef Datum Diarienummer HNH Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården Förslag till beslut Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Sammanfattning Mer än ett år gått sedan ny överenskommelse om hemsjukvård tecknades i april år Indikatorgruppens arbete har gått in i en ny fas med fokus på indikatorer för kvalité och som resulterat i ny uppdragsbeskrivning. Rapporten har kompletterats med fler indikatorer för kvalité. Utveckling av fler indikatorer som speglar de ekonomiska effekterna av överenskommelsen kommer även att behöva definieras och arbetas med i utvärderingssyfte. Planen vara att det i denna rapport för första gången skulle finnas med kvalitetsindikatorer, projektledare för framtagning av detta har varit Anna Gröneberg. Men efter att kommunerna hade rapporterat in data så tog man gemensamt beslut om att data måste kvalitetssäkras mer innan de indikatorerna publiceras. Detta arbete pågår nu vilket gör att kvalitetsindikatorerna inte finns med i denna rapport. Bakgrund Arbetet med att frambringa kvalitetsindikatorer som speglar hemsjukvårdens arbete i ordinärt boende intensifierades i februari och Anna Gröneberg ansvarade för att driva projektet framåt. Kvalitetsindikatorerna har inom projekttiden februari till juni fått en ram att indelas i utifrån definitionen enligt Socialstyrelsen på God vård och omsorg. Denna ska enligt socialstyrelsen vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, tillgänglig, jämlik och effektiv. Utifrån dessa ledord arbetade indikatorgruppen fram kvalitetsindikatorer för att spegla arbetet kring patienter i hemsjukvård. Arbetet i syfte att frambringa dessa indikatorer har resulterat i denna grund eller ram för kvalitetsarbetet och kommer att utgå ifrån definitionen för God vård och omsorg fortsättningsvis. I samband med kvalitetsarbetet sågs ett behov av att beskriva indikatorgruppens arbete i en uppdragsbeskrivning vilken även togs fram under projekttiden och beslut togs för den att gälla den 17 mars i GNHH (Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel) och i strategisk grupp.

89 2(2) Indikatorgruppens arbete har under projekttiden varit mycket intensivt med målet att producera mått på kvalitet i hemsjukvården. Tre indikatorer togs fram i ett första skede som speglar resultat av Kompetens, Säker vård och Tillgänglig vård. Fortsättningsvis finns en god grund med hjälp av dessa tre tillsammans med andra indikatorer utifrån definitionen på god vård och omsorg ligga till grund för kvalitetsarbetet gällande hemsjukvård i Halland. Regionkontoret Magdalena Barkström Verksamhetschef Bilaga: Indikatorrapport maj 2016 Slutrapport kvalitetsindikatorer Styrelsens/nämndens beslut delges Strategiska gruppen Hallands kommuner

90 Juni 2016 Sammanfattande analys Det har gått ett år sedan ny överenskommelse om hemsjukvård infördes i april Indikatorgruppens arbete har gått in i en ny fas med fokus på indikatorer för kvalité och som resulterat i ny uppdragsbeskrivning. Rapporten kommer därmedframöver att kompletteras med fler indikatorer för kvalité. Utveckling av fler indikatorer som speglar de ekonomiska effekterna av överenskommelsen kommer även att behöva definieras och arbetas med i utvärderingssyfte. I gällande rapport för juni kan analysen spegla att samverkan behöver ske gällande rutiner och arbetssätt för de enstaka hembesöken. Kommuner och vårdcentraler behöver samarbeta kring de enstaka hembesöken för att finna en samsyn och för att uppnå likvärdig vård för hallänningen. Detta gäller både "internt" mellan kommunerna och "externt" i relation till vårdcentralerna. version

91 Inskrivna i hemsjukvård Det översta diagrammet visar inskrivna invånare i förhållande till befolkningsantal, där antal personer med hemsjukvård dividerats med totalt antal personer i resp. kommun. Det nedersta diagrammet visar fördelningen för inskrivna i hemsjukvård inom olika ålderskategorier aktuell månad. Andel av befolkning 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% Inskrivna i hemsjukvård Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Kommentar/Analys: Inga stora förändringar har skett gällande Inskrivna i hemsjukvård. I Varberg har antalet inskrivna ökat med ca 8% sedan nya hemsjukvårdsavtalet infördes. De inskrivna har även ett mer omfattande vårdbehov än tidigare. I åldern 0-64 ökade antal inskrivna under hösten men har nu planat ut och ligger lägre än tidigare. 0,5% juni juli aug sept okt nov dec jan feb mar apr maj I Halmstad finns fortfarande en patientgrupp under 17 år som speglar ett felaktigt resultat. Arbete pågår för att korrigera detta. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Åldersfördelning maj Falkenberg 26 Halmstad 0 Hylte 2 Kungsbacka 3 Laholm 1 Varberg 33 Halland I Falkenberg har man gått i genom underlag till antal inskrivna och har nu hamnat på en nivå som är mer exakt än tidigare. Statistik är under framtagande för antal inskrivna patienter under månaden och antal utskrivna patienter under månaden för att komplettera antal inskrivna med flödet av patienter i hemsjukvård. Siffrorna inuti staplarna visar antalet inskriva inom resp ålderskategori. Siffror under staplarna visar ålderskategori 0-17 år.

92 Enstaka hembesök Diagrammet visar antal invånare med enstaka hembesök per invånare i resp kommun. Det avser beställning från både vårdcentral och kommun. Tabellen visar antal invånare med enstaka hembesök för respektive kommun. Kommentar/Analys: Spridningen för hur bedömningen av enstaka hemsbesök görs är stor. Orsak till spridning mellan kommuner kan bero på olika förutsättningar när det Antal per Invånare med enstaka hembesök gäller tillgång till vårdcentraler, hur bedömning sker 20 Falkenberg Halmstad Hylte för enstaka hembesök och var gränsen går för hur Kungsbacka Laholm Varberg man bedömer inskrivning i hemsjukvård eller hur Halland remisser för enstaka hembesök hanteras. 15 En mottagare i vissa kommuner, i andra tar olika personal emot remisser och gör bedömningar. 10 Varberg har skapat team för att ta emot enstaka hembesök. Av 152 patienter sedan i juni har 27 blivit inskrivna. 82% av patienterna har således inte blivit 5 inskrivna. Var samtliga av dessa berättigade till enstaka hembesök? 0 Halmstad har varit lite för generösa med antal Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr enstaka hembesök, arbete pågår för att komma i rätt nivå. Kungsbacka: Få enstaka hembesök, blir oftare vårdplanerade för inskrivning i hemsjukvård. Antal invånare med enstaka hembesök i respektive kommun Kommun Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan feb Mar Apr Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland

93 Enstaka hembesök Det övre diagrammet visar ett snitt för antal enstaka hembesök per unik patient med enstaka hembesök under månaden. Det totala antalet enstaka hembesök divideras med antal unika patienter med enstaka hembesök. Det nedre diagrammet visar max antal enstaka hembesök för den patient som haft flest enstaka hembesök under månaden. Antal Enstaka hembesök per unik patient med enstaka hembesök (snitt) Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Max antal enstaka hembesök för en unik patient under månaden Kommentar/Analys: Det finns variation mellan kommunerna gällande hur verksamheten hanterar och bedömer enstaka hembesök. De enstaka hembesöken delegeras i vissa kommuner men inte i alla. I enstaka fall kan en patient generera många insatser över kort tid, vilket ställer krav på verksamheten att "ställa om" snabbt för att säkerställa vården. Besöken är svåra att planera i förväg vilket i Varberg har lett till stress i verksamheten. Antal enstaka hembesök Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm I Varberg analyseras statistiken som består av faktiska besök. Omräknat i timmar där varje besök varar i genomsnitt 30 min har de enstaka hembesöken tagit nästan 500 timmar sedan starten i april 15. Detta motsvarar 50 timmar/mån. 10 Varberg 0 Nov Dec Jan Feb Mar Apr

94 Enstaka hembesök Diagrammet visar totala antalet enstaka hembesök per månad per invånare för respektive kommun. Tabellen visare det totala antal enstaka hembesök under månaden. Kommentar/Analys: Diagrammet visar totala antalet enstaka hembesök dividerat med antal unika patienter med enstaka hembesök under samma period. och är alltså inte det faktiska antalet besök per patient Totalt antal enstaka hembesök "per invånare" Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Falkenberg Halmstad Totalt antal enstaka hembesök i respektive kommun Kommun Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Kan ett stort antal enstaka hembesök per patient vara ett kriterium för inskrivning i hemsjukvård? I Varberg är såromläggning den vanligaste orsaken till enstaka hembesök. Värt att fundera kring är om så många såromläggningar borde bedömas som enstaka hembesök? I Varberg har enstaka hembesök då hemtjänstpersonal kontaktar hemsjukvården inte blivit så omfattande som man först trott. Kungsbacka har även här en låg nivå på antal besök, villket kan analyseras som att de patienter som är i behov av fler insatser oftare skrivs in i hemsjukvård än i andra kommuner.

95 Utskrivningsklara Tabellen visar antal vårdtillfällen där det dröjt en eller fler dagar från det att en läkare bedömt patienten utskrivningsklar tills utskrivning skett. I det nedre diagrammet redovisas genomsnittligt antal dagar per vårdtillfälle där det dröjt en eller flera dagar efter utskrivningsklar tills utskrivning har skett. Uppgifterna gäller både personer i ordinärt och särskilt boende. Antal vtf maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Antal dagar 7 Genomsnittligt antal dagar per vårdtillfälle efter bedömd utskrivningsklar Halland Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Betalningsansvar Riket ,47 4,00 3,88 4,44 4,31 3,71 4,02 4,15 4,78 4,46 4,87 4,17 4,09 3,88 0 nov-14 dec-14 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 apr-16 Kommentar/Analys: Varberg och Halmstad, vill framhålla intresset av att få en uppdelning av de patienter som tillhör kommunen och de som tillhör närsjukvården. Resultat kring utskrivningsklara har granskats och förbättringsarbete, bl.a. ny rutin har tagits fram som ska gynna snabbare SVP och hemtagning i Varberg. Kungsbacka görs vårdplanering dagen efter kallelse, hemtjänst tar emot utifrån beslut efter 48 timmar. I snitt ligger Halland på ca 4 dagar vilket motsvarar snittet i landet. I Kronobergs län har man lyckats komma ner till två dagar men har där en gemensam journal och samma journalsystem vilket underlättar processerna för patienten mellan olika vårdgivare på ett patientsäkert sätt.

96 Oplanerad återinskrivning inom 1-30 dagar Tabellen visar antal oplanerade återinskrivningar där patienten redan varit inskriven i slutenvården de senaste 30 dagarna. Diagrammet visar hur stor andel av alla oplanerade inskrivningar som är återinskrivningar inom 1-30 dagar. Diagrammet visar både ordinärt och särskilt boende. Antal återinskr. apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Halland Andel i % 25 Halland Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Riket ,7 17,0 17,2 17,7 15,5 17,2 17,3 17,8 17,1 16,7 17,8 15,9 apr-15 maj-15 jun-15 jul-15 aug-15 sep-15 okt-15 nov-15 dec-15 jan-16 feb-16 mar-16 Kommentar/Analys: I Halland ligger vi totalt sett på en högre nivå jämfört med riket. Flera pågående projekt syftar till att minska återinskrivningarna såsom Trygg hemgång, beslutsstöd för ställningstagande till ny vårdnivå samt läkarmedverkan i hemsjukvård, pilotverksamhet i Halmstad samt Kungsbacka. Siffrorna kring oplanerade återinskrivningar understryker att vi måste jobba med bra vårdplaneringar, trygg hemgång, läkar-och närsjukvårdsmedverkan m.m. Varbergs projekt kring Tidig rehab är en del i detta. Från Laholm kommer kommentarer kring denna statistik som att det finns ett behov av att Regionen mer djupt analyserar återinläggningarna. I kommunen vet vi ju inte vilka dessa patienter är och inte heller vet vi om de har hemsjukvård. Man ser ett stort behov av att samverka i dessa frågor för att nå resultat. Liten effekt kan endast uppnås om kommun, slutenvård och närsjukvård inte arbetar tillsammans.

97 Palliativ vård Diagrammet visar måluppfyllelse för Halland på socialstyrelsens sju indikatorer för palliativ vård. I diagrammet visas två år under samma period, kvartal 1-4. Det gröna fältet visar målvärdet, den streckade linjen visar resultat 2015 och det röda fältet visar resultat för samma period Andel avlidna utan trycksår 100 Andel med dokumenterad symtomskattning Andel ordinerade injektionsläkemedel mot ångest 20 0 Målvärde Resultat 2014 Q1-Q4 Andel med dokumenterad smärtskattning Andel ordinerade injektionsläkemedel mot smärta Resultat 2015 Q1-Q4 Andel med dokumenterat brytpunktsamtal Andel med dokumenterad munhälsa Kvalitetsindikator Målvärd Resultat 2014 Resultat 2015 Andel avlidna utan trycksår 90 95,1 92,6 Andel ordinerade injektionsläkemedel mot ångest ,5 93,0 Andel ordinerade injektionsläkemedel mot smärta ,8 95,7 Andel med dokumenterad munhälsa ,3 38,7 Andel med dokumenterat brytpunktsamtal ,5 80,9 Andel med dokumenterad smärtskattning ,7 39,5 Andel med dokumenterad symtomskattning ,5 19,9 Antal vårdtillfällen i urvalet: Kommentar/Analys: I Halland kan en förbättring ses gällande palliativ vård. Spindeldiagrammen visar på olika styrkor/förbättringsområden hos de olika kommunerna att arbeta vidare med. Varberg: Totalt har en stor förbättring skett av kvalitén inom den palliativa vården i Varbergs kommun. Orsaken är troligen flera faktorer som samspelar;utbildningar till baspersonal, sjuksköterskorna har haft målsättning att öka smärtskattningar och Region Halland har haft utbildning i palliativ vård för läkare på Vårdcentralerna. Organisationen behöver vara uppmärksam på varför lindring av illamående och avliden utan trycksår har sjunkit. Halmstad: Förbättrat resultat gällande palliativ vård är troligen relaterat till läkarmedverkan, samt att hemsjukvården fört en aktiv dialog kring detta. Urvalet per kommun är litet vilket påverkar utfallet.

98 Palliativ vård Diagrammet visar måluppfyllelse per kommun på socialstyrelsens sju indikatorer för palliativ vård. I diagrammet visas två år under samma period, kvartal 1-4. Det gröna fältet visar målvärdet, den streckade linjen visar resultat 2015 och det röda fältet visar resultat för samma period Andel avlidna utan trycksår 100 Andel med dokumenterad 50 Andel ordinerade injektionsläkeme Falkenberg Målvärde Andel med dokumenterad Andel avlidna utan trycksår Andel ordinerade injektionsläkem Kungsbacka Målvärde Andel med dokumenterad 0 Andel ordinerade injektionsläkeme Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4 Andel med dokumenterad 0 Andel ordinerade injektionsläkem Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4 Andel med dokumenterat Andel med dokumenterad Andel med dokumenterat Andel med dokumenterad Andel med dokumenterad symtomskattni Andel med dokumenterad smärtskattning Andel med dokumenterat brytpunktsamtal Andel med dokumenterad Andel med dokumenterad 50 Andel avlidna utan trycksår Andel med dokumenterat Andel avlidna utan trycksår Andel ordinerade injektionsläke Andel med dokumenterad munhälsa Andel ordinerade injektionsläke Andel ordinerade injektionsläkem Andel ordinerade injektionsläkem Andel med dokumenterad Halmstad Målvärde Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4 Hylte Målvärde Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4 Andel med dokumenterad Andel med dokumenterad Andel med dokumenterad symtomskattning Andel med dokumenterad smärtskattning Andel med dokumenterat brytpunktsamtal Andel avlidna utan trycksår Andel med dokumenterat 0 Andel avlidna utan trycksår Andel ordinerade injektionsläkem Andel ordinerade injektionsläkem Andel med dokumenterad Andel ordinerade injektionsläkemedel mot ångest Andel med dokumenterad munhälsa Andel ordinerade injektionsläkemedel mot smärta Laholm Målvärde Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4 Varberg Målvärde Resultat 2014 Q1-Q4 Resultat 2015 Q1-Q4

99 Definitioner Indikator Källa Definition Personer inskrivna i Inrapportering från Antal inskrivna patienter, exkl personer med korttidsvistelse enligt LSS. hemsjukvård kommunerna Enstaka hembesök Inrapportering från kommunerna Hembesök hos patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården, avser unika individer och beställning från både vårdcentral och kommun. Dessutom redovisas det totala antalet enstaka hembesök under månaden. Utskrivningsklar Kvalitetsportalen //MEDDIX Antal vårdtillfällen där det dröjt en eller flera dagar från det att läkare bedömt patienten som utskrivningsklar tills utskrivning har skett, hur många sådana vårddygn som förflutit samt vilken kommun som patienten är folkbokförd i. Observera att beräkningen redovisas per utskrivningsmånad vilket kan ge en falskt för hög siffra om en patient ligger kvar som utskrivningsklar över ett månadsskifte. Tabellen visar antal utskrivningsklara vårdtillfällen, i diagrammet visas genomsnittligt antal dagar per vårdtillfälle. Återinskrivningar Kvalitetsportalen Rapporten bygger på de slutenvårdsregistreringar som rapporteras till Kvalitetsportalen, vårdtillfälle för vårdtillfälle. Varje gång ett oplanerat vårdtillfälle rapporteras så undersöks om det i samma landsting finns ett föregående vårdtillfälle för samma individ oavsett om det är planerat eller oplanerat. Om det finns ett sådant och om det har gått mellan 1 och 30 dagar mellan föregående utskrivning och den aktuella inskrivningen så räknas detta som Oplanerad återinskrivning. Diagrammet visar antalet Oplanerade återinskrivningar delat med alla oplanerade vårdtillfällen för samma tidsperiod. Palliativ vård: Pallaitivregistret Rapporten bygger på registreringar i kvalitetsregister och statistiken är hämtad ur palliativ.se. Det visar måluppfyllelse för sju indikatorer som är framtagna av socialstyrelsen. I urvalet så har följande dödsplatser exkluderats: Särskilt boende, Korttidsplats, Sjukhusavdelning, Hospice / Slutenvård.

100 1(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Planerat startdatum: Planerat slutdatum: Beställare: Magdalena Barkström, RK Halland Projektledare: Anna Gröneberg, Utvecklingsledare, RK Halland Slutrapport- Införande av kvalitetsindikatorer Hemsjukvård Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund Syfte Mål Projektmål Effektmål... Fel! Bokmärket är inte definierat Måluppfyllnad Redovisning - aktivitets- och tidsplan Redovisning - resurser Projektbudget... Fel! Bokmärket är inte definierat Personella resurser Övriga resurser... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Redovisning - kommunikation Redovisning - riskanalys Redovisning - resultatet Restpunktlista Framtida idéer... Fel! Bokmärket är inte definierat. 10. Lärdomar från projektarbetet Tillvägagångssätt Projektorganisation... Fel! Bokmärket är inte definierat Kommunikation... Fel! Bokmärket är inte definierat Erfarenheter... Fel! Bokmärket är inte definierat. G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

101 2(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Projektstyrningsmodellen... Fel! Bokmärket är inte definierat. 11. Slutsats Rekommendation Förvaltningsorganisation Uppföljning av effektmål... Fel! Bokmärket är inte definierat Restpunktlista... Fel! Bokmärket är inte definierat Framtida idéer... Fel! Bokmärket är inte definierat. 13. Övrigt... Fel! Bokmärket är inte definierat. 14. Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 15. Fastställande G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

102 3(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Sammanfattning Arbetet med att frambringa kvalitetsindikatorer som speglar hemsjukvårdens arbete i ordinärt boende intensifierades i februari och Anna Gröneberg ansvarade för att driva projektet framåt. Kvalitetsindikatorerna har inom projekttiden februari till juni fått en ram att indelas i utifrån definitionen enligt Socialstyrelsen på God vård och omsorg. Denna ska enligt socialstyrelsen vara kunskapsbaserad, säker, individanpassad, tillgänglig, jämlik och effektiv. Utifrån dessa ledord arbetade indikatorgruppen fram kvalitetsindikatorer för att spegla arbetet kring patienter i hemsjukvård. Arbetet i syfte att frambringa dessa indikatorer har resulterat i denna grund eller ram för kvalitetsarbetet och kommer att utgå ifrån definitionen för God vård och omsorg fortsättningsvis. I samband med kvalitetsarbetet sågs ett behov av att beskriva indikatorgruppens arbete i en uppdragsbeskrivning vilken även togs fram under projekttiden och beslut togs för den att gälla den 17 mars i GNHH (Gemensam nämnd för hemsjukvård och hjälpmedel) och i strategisk grupp. Indikatorgruppens arbete har under projekttiden varit mycket intensivt med målet att producera mått på kvalitet i hemsjukvården. Tre indikatorer togs fram i ett första skede som speglar resultat av Kompetens, Säker vård och Tillgänglig vård. Fortsättningsvis finns en god grund med hjälp av dessa tre tillsammans med andra indikatorer utifrån definitionen på god vård och omsorg ligga till grund för kvalitetsarbetet gällande hemsjukvård i Halland. 2. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsarbetet bedrivs i kommunerna idag utifrån gällande överenskommelse. %20hemsjukvård_klar.pdf Denna överenskommelse styr vilka patienter som tillhör kommunal hemsjukvård och då nytt avtal tecknades föll ansvaret för hemsjukvården politiskt till GNHH som skulle fungera som en kvalitetsnämnd i syfte att säkerställa bland annat kvaliteten inom hemsjukvård i ordinärt boende. Den gemensamma nämnden har följande uppdrag inom hemsjukvårdsområdet: -Utarbeta indikatorer för att kunna följa upp utvecklingen av hemsjukvården avseende volymer (såväl utifrån demografiska förändringar som förskjutningar av vårdnivåer med allt mer avancerad vårt i hemmet), resurseffektivitet, kvalitet och likvärdig vård för hallänningen. - Fortlöpande analysera och följa upp hemsjukvården för att inför kommande mandatperioder kunna föreslå förbättringar och justeringar i modellen. -Vara det politiska samverkansorganet rörande frågor som avser kommunernas övertagande av hemsjukvårdsansvaret. G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

103 4(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Föreslå samverkansmöjligheter till huvudmännen inom vård-, omsorgs, och hälsooch sjukvårdsverksamheter som riktar sig till för huvudmännen gemensamma brukargrupper -Särskilt ansvar för samverkan inom hemsjukvårdsområdet och angränsande områden. -Utvärdera att ändamålsenlig läkarmedverkan garanteras samt att medicinsk kompetens och kunnande systematiskt tillförs hemsjukvården -Med underlag från kvalitetsindikatorer rekommendera satsningar på utveckling och kompetens som bäst kan anordnas gemensamt i Halland. Uppdraget innebär enligt citat ovan att utarbeta indikatorer för att kunna följa upp utvecklingen av hemsjukvård avseende volymer, resurseffektivitet och kvalitet i syfte att åstadkomma en likvärdig vård för hallänningen. En arbetsgrupp för att arbeta fram indikatorer för hälso- och sjukvården fick i samband med ny överenskommelse kring hälso- och sjukvården uppdrag att utarbeta indikatorer för uppföljning och därigenom har projektet framtagits och arbetats med av representant från Kungsbacka Kommun. Indikatorgruppen som arbetat med att frambringa indikatorer i syfte att beskriva hemsjukvård har till stor del kunnat producera volymmått. En svårighet har varit att åstadkomma och kunna presentera kvalitativa indikatorer för hemsjukvård, mycket beroende på att de olika kommunerna har olika journalsystem, olika sätt att koda uppgifter och olika personella förutsättningar att frambringa statistikuppgifter. De olika kommunerna har även haft en period efter ny överenskommelse om hemsjukvård då de justerat i sina system utifrån ny gränsdragning och nya rutiner gällande inskrivningar och enstaka hembesök. Detta har föranlett ett omfattande korrigeringsarbete och pågår till viss del fortfarande Nuläge Indikatorgruppen har arbetat fram olika indikatorer eller mått i syfte att beskriva hälso- och sjukvården. Svårigheter uppstår ibland då nya indikatorer och mått ska presteras och utifrån detta faktum har en checklista upprättats med bakgrund av socialstyrelsens beskrivningar gällande upprättande av indikatorer i syfte att systematisera arbetet. Socialstyrelsen har satt upp ett antal kriterier som stöd vid fastställandet av en indikator och för att särskilja dessa från andra nyckeltal och bakgrundsmått, vilka indikatorgruppen använder vid frambringande av nya indikatorer. De krav som ställs vid utformandet av indikatorer är att: Indikatorn ska ange riktning, dvs. att höga eller låga värden är uttryck för bra eller dålig kvalitet och/eller effektivitet. Indikatorn ska vara relevant och belysa ett område som är viktigt för verksamheten att förbättra och som speglar någon dimension av kvalitet och/eller effektivitet i utfallet. G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

104 5(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] Indikatorn ska vara valid, vilket innebär att den mäter det den avser att belysa och att den mäts på ett tillförlitligt sätt i ett system som samlar in data på ett likartat sätt år efter år. Indikatorn ska vara vedertagen och bygga på kunskap, t.ex. riktlinjer, vetenskap, laglig grund, beprövad erfarenhet, konsensus eller kunskap inhämtad från den det berör (patienten eller brukaren). Indikatorn ska vara påverkbar så att en huvudman eller utförare inom offentligt finansierad verksamhet i kommuner eller landsting ska kunna påverka indikatorns utfall. Indikatorn ska vara mätbar och ska kunna mätas med nationellt tillgänglig och kontinuerligt insamlad data. De mått som idag beskriver kvaliteten på hemsjukvård är bland annat Återinskrivningar inom 30 dagar och Utskrivningsklara, dessa två mått är inte relevanta och valida i syfte att enbart beskriva kommunal hemsjukvård. Dessa två mått beskriver endast patienter över 65 år, vilket inte speglar den patientgrupp som nämnden och verksamheten utifrån överenskommelsen ansvarar för vilket försvårar analys och åtgärder. De två måtten fungerar dock utmärkt som bakgrundsmått till en övergripande bild av hur samverkan fungerar mellan Region och Kommun och kan även spegla hur effektiv det förebyggande arbetet är i syfte att minska återinläggningar. Dock speglar måttet Återinskrivningar inom 30 dagar arbetet som bedrivs både gällande läkarmedverkan och hemsjukvårdens effektivitet tillsammans vilket försvårar analys av resultat eftersom det inte kan kopplas till enbart en verksamhet, Region eller Kommun. En annan indikator för att beskriva kvalité i kommunal hälso- och sjukvård är palliativregistret. Denna indikator har hög relevans och mäter det som avses att mätas och håller därmed en kvalité i syfte att beskriva palliativ vård på ett jämförbart sätt mellan kommunerna utifrån socialstyrelsens krav enligt ovan. Eftersom bristen på kvalitativa mått finns, förutom palliativregistret, för hemsjukvård i ordinärt boende tillskapades en satsning på dessa indikatorer från februari-juni Utöver de kvalitativa och volymmåtten finns även kvarstående att fortsatt arbeta med indikatorer för resurseffektivitet och i slutänden likvärdig vård för Hallänningen. Det sistnämnda kan dock presenteras med en övergripande bild av samtliga indikatorer per kommun och ger tillsammans ju fler indikatorerna blir en helhetsbild av hur hemsjukvården fungerar i varje kommun. Ramverk för kvalitétsindikatorer God vård och omsorg är ett samlingsbegrepp som kan tillämpas i utvecklingen av indikatorer. Det speglar de egenskaper som en god vård inom hälso- och sjukvården och en god kvalité ska innehålla. Indelningen baseras på de mål och krav som ställs i lagstiftningen och de har nu utvecklats till en gemensam modell i syfte att arbeta med indikatorer på ett strukturerat sätt. Enligt socialstyrelsen definieras god vård och omsorg av att den är kunskapsbaserad, säker, individanpassad, tillgänglig, jämlik G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx

105 6(13) Slutrapport Diarienummer Datum Version Kvalitetsindikatorer Hemsjukvård [Diarienummer] och effektiv. I syfte att åstadkomma, beskriva och mäta en god vård och omsorg är indikatorerna indelade utifrån dessa ord. I syfte att ge kvalitetsnämnden jämförbara och kvalitetssäkrade underlag avseende god vård och omsorg, kvalitet och likvärdig vård för hallänningen presenteras en modell. Att arbeta utifrån föreslagen modell nedan ger möjlighet att kunna följa upp kvalitet av kommunal hälso- och sjukvård som bedrivs i Halland på ett jämförbart sätt mellan kommunerna. God vård och omsorg, bildar en bas i det fortsatta arbetet i indikatorgruppen i syfte att säkerställa kvaliteten i hemsjukvården och kan med fördel och enhetlighet ligga till grund för kvalitetsarbetet i varje kommun. Nedanstående mall är framarbetad av Anna Gröneberg tillsammans med indikatorgruppen och är en övergripande beskrivning av kvalitét i hemsjukvård med stöd av definitionen av God vård och omsorg. Indikatorer kan beskrivas utifrån rubrikerna som definierar god vård och omsorg och kan över tid aktualiseras, elimineras eller ersättas med olika indikatorer utifrån vad som behöver mätas, kontrolleras och analyseras i verksamheten. De olika indikatorerna och olika mått kan bytas ut över tid, men behöver alltid kunna placeras i mallen i syfte att beskriva god vård och omsorg. Insamling av uppgifter från kommunerna G:\KA\Politik\GNHH\2016\ \Nämnd\12.3. Slutrapport kvalitetsindikatorer.docx