Konjunkturbarometer för. Västra Götaland VÅREN 2012

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västra Götaland VÅREN 2

2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri... 5 Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Grafisk industri... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad... 8 IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet... 1 Bilhandel samt Transporter och Logistik Sällanköpsvaruhandel samt Partihandel... Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Strukturdata Branschöversikt med konjunkturindex... 2 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra Götaland bygger på en postenkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadverksamhet, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, uppdrags verksamhet samt ITverksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra Götaland har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Vårens mätningar där svaren från företagen samlats in under andra halvan av mars och april månad avser utfall för andra halvåret 211, en nulägesbeskrivning för våren i år och en prognos för andra halvåret 2. Konjunkturbarometern har genomförts sedan våren 19, bortsett från ett uppehåll under 21. Om konjunkturindex för Västra Götaland I undersökningen har ett särskilt konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med ett konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive +4.

3 förord Optimismen är tillbaka i Västra Götaland Vårens konjunkturbarometer visar upp en spirande optimism efter höstens vändning nedåt i konjunkturen. Nedgången i höstas innebar en paus i den tidigare stabila återhämtningen och förväntningarna inför vårens undersökning var lågt ställda. Den ekonomiska och politiska osäkerheten i Europa spred en oro inom Västra Götalands exportberoende näringsliv och det var egentligen bara den överhettningsbetonade uppdragsverksamheten som tycktes oberörd. Till stor del har höstens prognoser slagit in vilket dock inte inneburit någon kraftig försämring jämfört med i höstas. Då hade den största försämringen redan inträffat och konjunkturfallet har sedan dess stannat upp. Förväntningarna var i september något avvaktande och det är därför tillfredsställande att se att den underliggande optimismen i näringslivets konjunkturutsikter består. Nulägesbedömningarna är i stort oförändrade och det råder fortfarande en stabil normalkonjunktur. De flesta branscher håller även jämna steg med konjunkturutvecklingen på riksplanet. Det är också glädjande att se att sysselsättningen har stått emot konjunkturnedgången och i stort är bibehållen sedan i höstas. Företagen har, trots omvärldsläget, hållit uppe beredskapen för att möta efterfrågan när den tar fart på nytt. Detta i likhet med hur många av industriföretagen agerade under krisen då sysselsättningen hölls uppe bättre än vad många bedömare då trodde. Inom de flesta branscher blev utfallet för våren dessutom något bättre än vad prognosen antydde. Den regionala bilden visar en lika samlad konjunkturbild som i höstas. Konjunkturbedömningen i Fyrbodal har dock närmat sig de övriga till följda av att näringslivet i länsdelen helt tycks ha stått emot konjunkturförsvagningen. Normalkonjunktur består inom samtliga länsdelar. Starkast är konjunkturläget för närvarande i Skaraborg även om skillnaden mot övriga länsdelar är små. En förklaring till skillnaden är den starka maskinindustrin som är svagare i övriga länet. Dessutom bedöms Skaraborgs byggkonjunktur som bättre än normalt medan normalkonjunktur råder i de övriga länsdelarna. I ett branschperspektiv har det skett tydliga förändringar på vissa håll. Konjunkturbedömningarna är i nuläget dock väl samlade och normalkonjunktur råder inom de allra flesta branscher med bara ett fåtal undantag. En ljuspunkt är sällanköpshandeln som, med undantag för bilhandel, har ryckt upp sig ordentligt sedan i höstas och där konjunkturläget nu kan ses som normalt. För bilhandeln är situationen mer bekymmersam och konjunkturindex har fallit snabbt sedan förra vårens högkonjunktur och närmar sig nu en lågkonjunktur. Hushållens tidigare uppdämda behov av bilar efter krisen verkar därmed tillfredsställt för denna gång. Trots den fortsatta osäkerheten i Europa har näringslivet en större tillförsikt nu än i höstas. Den samlade uppfattningen om hösten är att konjunkturläget kommer att stärkas på nytt och att den avmattning som företagen nu känner av kommer att vara relativt kortvarig. Inom framförallt industrin tyder stämningsläget på att företagen är redo för att uppgången ska ta ny fart. Trots de dystra bedömningarna i höstas har industrin i stort sett bibehållit personalstyrkan. Det är även anmärkningsvärt att samtliga branscher ser konjunkturförsvagningen under förra hösten och innevarande vår som tillfällig och väntar sig ett oförändrat eller stärkt konjunkturläge till hösten. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla företag som har ställt upp och lämnat uppgifter till undersökningen. Vi har återigen uppnått en hög svarsfrekvens och över 9 procent av de tillfrågade företagen har svarat på enkäten, vilket borgar för pålitliga uppgifter. Min förhoppning är att denna rapport kan ge läsaren en bättre insikt i utvecklingen av näringslivet i Västra Götaland. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen

4 sammanfattning Optimismen är tillbaka Avmattningen av konjunkturläget i Västra Götaland har stannat av och konjunkturindex är i stort sett detsamma som i höstas och näringslivet befinner sig fortfarande i en normalkonjunktur. Trots att höstens avvaktande prognoser i stort har slagit in, med så gott som oförändrad produktion och sysselsättning, har stämningsläget ljusnat sedan i höstas. erna inför hösten är ljusa och konjunkturläget tycks stärkas ganska kraftigt. Detta syns framförallt vad gäller produktion och försäljning, även nyrekryteringen väntas komma igång igen. Höstens avmattning har hållit i sig fram till våren, men näringslivet i stort tycks endast se det som en paus i uppgången. erna inför hösten är genomgående relativt positiva. Vad som talar för att detta inte bara är ett uttryck för förhoppningar är att sysselsättningen har hållit sig stabil trots nedgången i höstas. Inom branscher som bygg, detaljhandel samt transport och logistik blev vårens utfall dessutom något bättre än höstens sysselsättningsprognos. Med några få undantag är konjunkturläget inom de undersökta branscherna samlat inom vad som kan kallas normalkonjunktur (intervallet ±15). Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan varierar mellan 1 och +1, står under våren i 6. Därmed har normalkonjunkturen hållit i sig sedan i höstas. Trots en fortsatt relativt låg aktivitet syns flera tecken som tyder på att företagen räknar med att uppgången endast har tagit en paus. Bland annat så räknar samtliga undersökta branscher med ett oförändrat eller bättre konjunkturläge till hösten. Dessutom har industrin i stort sett behållit personalstyrkan trots att försvagningen i efterfrågan och produktion förutspåddes redan i höstas. Skillnaderna mellan delregionernas konjunkturbedömningar är fortsatt små. Medan konjunkturindex har försämrats svagt i Göteborgsregion och i Sjuhärad är läget oförändrat i Skaraborg och i Fyrbodal. Alla fyra länsdelarna ligger inom intervallet 9 och 1, med andra ord råder det fortfarande en normalkonjunktur i alla delarna. I prognoserna till hösten är optimismen betydande inom både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn och den mest betydande förbättringen väntas inom den tidigare svaga detaljhandeln. Sysselsättningen i näringslivet ligger kvar på en oförändrad nivå sedan i höstas och utfallet stämde väl med prognosen från förra undersökningen. Detta tyder på en viss tillförsikt bland företagen med tanke på den snabba vändningen som skedde under hösten. Ungefär vart fjärde företag uppger att de har ökat antalet sedan i höstas och lika många uppger det omvända. Sett till huvudbranscherna har det inte heller skett några större förändringar, en måttlig ökning har skett inom uppdragsverksamheten medan det har gjorts marginella neddragningar i branscher som industri, sällanköpshandeln samt transport och logistik. Detaljhandelns konjunkturläget har förbättrats sedan i våras och där råder nu en normalkonjunktur. Försäljningen under första halvåret stod emot den normala nedgången efter julhandeln och lönsamheten är fortsatt normal. Även bedömningen av varulagren har ljusnat och till hösten väntar sig handlarna en kraftig konjunkturförbättring. Uppdragsverksamheten ligger kvar i konjunkturtoppen trots en tydlig avmattning sedan i höstas. Stämningsläget tycks dock fortsatt ljust och personalbristen håller i sig då nyrekryteringen fortgår. Till hösten räknar företagen med att konjunkturen stärks betydlig på nytt och personalstyrkan ser ut att behöva förstärkas ytterligare. Byggverksamheten har upplevt en blygsam konjunkturdämpning sedan i höstas vilket har knuffat ner branschen till en normalkonjunktur efter att i höstas ha legat snäppet över. Trots en avmattning i byggandet har nyanställningarna fortsatt och det råder brist på tekniska tjänstemän. Till hösten räknar byggarna med en viss konjunkturförstärkning i samband med att efterfrågan väntas stiga. Tillverkningsindustrin ligger kvar i den nedre regionen av en normalkonjunktur. Trots en viss ytterligare avmattning i aktiviteten har sysselsättning i stort sett bibehållits och inom transportmedelsindustrin har antalet till och med ökat måttligt sedan i höstas. Förutom el- och optikindustrin samt textilindustrin är konjunkturläget normalt inom samtliga undersökta industribranscher. Orderingången har mattats av från både exportoch hemmamarknaden och detsamma gäller för produktionen. Orderstocksomdömet är således fortsatt dåligt. en inför hösten pekar dock på en väsentlig konjunkturförbättring som lyfts av förväntningar om en kraftig ökning av framförallt exportorderingången. Till hösten räknar företagen även med en blygsam nyrekrytering. 5 3 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTRA GÖTALAND 19 hösten 2 Högkonjunktur KONFIDENSINDIKATORN FÖR VÄSTRA GÖTALAND OCH HELA SVERIGE Våren Västra Götaland 3 Sverige v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v Lågkonjunktur h Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur Uppdrverks Bilhandel Partihandel Transport Byggverks Sällanköpsh Tillverkind Data Uppgifterna för Sverige är baserade på KI:s konjunkturbarometer. Kommentar till diagrammet se notis på sidan 3. 2 sammanfattning

5 konjunkturläget i västra götaland Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, står under våren i -6 jämfört med ± i höstas och +25 förra våren. För Västra Götaland var Konjunkturindex som lägst våren 29 med index -41. Den regionala konjunkturbilden är fortsatt jämn. Index för delregionerna Göteborgsregionen, Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal ligger alla inom intervallet 9 till 1. Jämförelsen i konjunkturläge mellan Västra Götland och Sverige som helhet är fortsatt jämn i flertalet branscher, men för tillverkningsindustrin och byggverksamheten tycks bedömningen vara något svagare i Västra Götland. Fallet i industriinvesteringarna bedöms stanna upp under året. en för 2 tyder på en viss uppgång. Nivån är dock fortsatt mycket låg jämfört med innan fallet inleddes. Företagens planer tyder på att industriinvesteringarna kommer att hamna runt 6,3 miljarder kronor. Nybilsregistreringarna har ökat under hösten och vintern jämfört med motsvarande period året innan. Bilden är dock delad mellan olika länsdelar där utvecklingen har I undersökningen har en särskild konjunkturindex tagits fram. Syftet med denna är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de branscher som undersöks i regionen. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens bedömningar av OM KONJUNKTURINDEX varit svag i Göteborgsregionen men desto starkare i Sjuhärad och Skaraborg. Uppdragsverksamheten har fortsatt det starkaste konjunkturläget trots en tydlig avmattning där konjunkturindex sedan i höstas har sjunkit från +4 till +25. Tillverkningsindustrins index ligger fortfarande inom en normalkonjunktur och det är nu endast inom bilhandeln som läget är sämre än normalt med ett konjunkturindex på 21. et är i stort oförändrat sedan i höstas. Ställt i förhållande till den svaga produktionen får det ses som positivt och till hösten räknar de flesta branscher med en viss nyrekrytering. Återigen är det inom uppdragsverksamheten som behovet tycks störst. En viss ytterligare dämpning märks sedan i höstas men prognosen visar på en tydlig optimism. Företagen räknar med en väsentlig förbättring av konjunkturläget till hösten. Även då väntas konjunkturläget vara starkast inom uppdragsverksamheten. Anmärkningsvärt är att i samtliga undersökta branscher är det fler företag som tror på en konjunkturförbättring än som tro på en försämring. konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ± 15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca 4 respektive är summan av nettotal över tiden som avser att indikera nivåförändringar. Detta behöver inte motsvara den faktiska nivåutvecklingen för respektive varibel Textil Konjunkturindikatorer 1 PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET Grafisk ind Högkonjunktur Lågkonjunktur Kemi Maskin Produktion KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Våren 2 och hösten 2 Högkonjunktur IT-ind KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Våren 2 och hösten 2 Metall Transport Livsmedel Sällanköpsh Våren 2 Hösten 2 Lågkonjunktur Transp Tillverkinhandeverks IT tot Parti- Bygg- Uppdrverks Data Bilhandel Näringsliv tot Våren 2 Hösten 2 Ind totalt regional konjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR GÖTEBORGSREGIONEN 19 hösten 2 6 Högkonjunktur 4 2 KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 19 hösten 2 6 Högkonjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 19 hösten 2 Högkonjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 19 hösten 2 Högkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur konjunkturläget i västsverige 3

6 tillverkning, totalt Fortsatt dämpat, men positiva tongångar Industriföretagens osäkerhet gällande konjunkturen från i höstas höll i sig fram till våren. Konjunkturläget inom industrin är att betrakta som något svagare än normalt i likhet med i höstas. Denna mätning andas däremot en helt annan optimism som genomsyrar framtida orderutveckling, produktion och anställningsplaner. Industrikonjunkturen förblev fortsatt dämpad under första halvåret 2 i likhet med i höstas och helt enligt konjunkturförväntningarna. Konjunkturindex för industrin i Västra Götaland, som kan anta värden mellan 1 och +1 står under våren i 11. Det kan jämföras med 8 från i höstas och alltså fortsatt inom värdeskalan för vad som betraktas om en normalkonjunktur där den undre gränsen dras vid 15. Industrikonjunkturen är överlag något starkare i Skaraborg än i de övriga regionerna i Västra Götaland. Skaraborg har ett konjunkturindex på +1, vilket innebär att ungefär lika många företag anser att industrikonjunkturen är bra som bedömer konjunkturen som dålig. Sjuhärad, Fyrbodal och Stor-Göteborg har alla ett konjunkturindex på mellan 13 och 16. Små orderböcker och ledig kapacitet Det fortsatt svaga konjunkturläget inom industrin har inneburit att företagens utlåtande om orderstockens storlek försämrats. 45 procent av industriföretagen har en för liten orderstock mot enbart 9 procent som bedömer storleken på orderstocken som förhållandevis bra. Det är också färre företag inom industrin som rullar på med fullt kapacitetsutnyttjande. Tre företag av fyra har ledig kapacitet och huvudskälet är just en otillräcklig efterfrågan. Stämningsläget är för närvarande något dämpat, men företagen är ändå positiva inför andra halvåret. Företagens bedömning är i nuläget att när efterfrågan väl lättar och nya order börjar strömma in i en högre takt, vilket det finns förhoppningar om inom flera branscher, då finns det initialt ett överskott i lagren med färdiga varor samt ledig kapacitet i produktionen. Men företagens förväntningar om en stigande orderingång, från både export- och hemmamarknaden, väntas öka industriproduktionen hos fyra av tio företag. Produktionsökningen FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 2 bedöms bli tillräckligt stor för att täcka upp för ett lågt kapacitetsutnyttjande men ändå frambringa nyrekryteringar under året. Vart fjärde företag förväntas öka personalstyrkan, vilket är betydligt fler än de industriföretag som räknar med nedskärningar. Sedan i höstas har tillgången till rätt kompetens på arbetsmarknaden överlag lättat ytterligare något för industrin som helhet. Variationen är emellertid stor mellan branscherna. Fordonsindustrins brist på ingenjörer har minskat betydligt sedan i höstas. Det är också generellt en mindre brist på ingenjörer och yrkesarbetare inom maskin- och elektronikindustrin, som var de branscher som i höstas hade svårast med rekryteringen. Positivt inför hösten Industrins konjunkturförväntningar är överlag positiva. Majoriteten av företagen räknar med ett oförändrat konjunkturläge kommande halvår. I samtliga industribranscher är det fler företag som tror att konjunkturen stärks än pessimisterna som tror på en försvagning. Om förväntningarna från industrin infrias innebär det att industrikonjunkturen stärks, men förblir fortsatt inom spannet för vad som betraktas som en normal industrikonjunktur. Det är överlag ganska få företag som bedömer att konjunkturen kommer att försämras under året, enbart 6 procent av industrin har det som huvudscenario mot 29 procent som tror det blir bättre. En utbredd optimism finns inom elektronikindustrin. Från ett nuvarande svagt konjunkturläge tror över hälften av branschen att det blir bättre till hösten. Inom fordonsindustrin bedömer en majoritet av företagen att konjunkturen förblir oförändrad men samtidigt är det endast 3 procent som tror på en försämring. Starkast konjunkturläge återfinns inom industrin för metallvaror som även de är fortsatt positiva inför andra halvåret. 1 INDUSTRIPRODUKTION * Västra Götaland * ANTAL ANSTÄLLDA * Mindre företag Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 2, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme * är summan av nettotal över tiden som avser att indikera nivåförändringar. Detta behöver dock inte motsvara den faktiska nivåutvecklingen för respektive varibel. KONJUNKTUR- TOTAL ANTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag 4 tillverkning, totalt

7 transportmedelsindustri Transportmedelsindustrins återhämtning från krisen 29 har mattats av, men att döma av företagens optimism verkar avmattningen vara tillfällig. Trots att nulägesbedömningarna vad gäller efterfrågan och produktion inte tycks ha ändrats mycket sedan i höstas är tillförsikten inom branschen ändå betydligt större än i höstas. Detta speglas även i att antalet har ökat trots att höstens prognoser om ett svagt första halvår tycks slå in. Företagen tycks därmed stå redo för att konjunkturen ska ta fart på nytt. Sedan i höstas tycks ett skifte i stämningsläget inom transportmedelsindustrin ha skett. Då rådde en utpräglad pessimism efter den snabba försämringen i konjunktur sedan förra våren och företagen räknade med en fortsatt försämring fram till våren. Företagen gör fortfarande bedömningen att första halvåret blir svagt, men framtidsutsikterna tycks ha lyft konjunkturbedömningen för våren. Orderingången har stannat av under första halvåret och efterfrågan från hemmamarknaden tycks till och med ha vänt nedåt något under början av 2. Den svaga efterfrågan syns även i produktionen som har stannat av sedan årsskiftet efter flera år av stark återhämtning vilket i sin tur har dragit ner kapacitetsutnyttjandet. Andelen företag som uppger att de producerar för fullt har sjunkit till 17 procent efter att ha ökat tre halvår i rad från mycket låga nivåer under Orderstocksomdömet har som en följd av det svaga orderinflödet försämrats och vart tredje företag är i nuläget missnöjt med tjockleken på sina orderböcker. Trots denna till synes ganska dystra konjunkturbild har konjunkturbedömningen ändå förbättras sedan i våras och konjunkturindex har stigit från 16 i höstas till 4 nu under våren. Detta i motsats till höstens negativa prognoser som tydde på ett försämrat konjunkturläge. Därmed kan konjunkturläget nu bedömas som i stort sett normalt (som tumregel utgör ett konjunkturindex inom intervallet ±15 en normalkonjunktur). Nyanställningar visar på tillförsikt Den svaga utvecklingen sedan i höstas och ett sjunkande kapacitetsutnyttjande har inte avskräckt företagen från att nyanställa utan antalet har ökat svagt trots att prognosen i höstas antydde en Redo för nystart svag minskning. Nyanställningarna, om än begränsade sådana, i detta konjunkturklimat förstärker intrycket av att företagen tror på en kortvarig konjunkturförsvagning och de tycks förbereda sig på att konjunkturen ska ta ny fart. Den pausade återhämtningen syns även i att den överlägset främsta flaskhalsen fortfarande är efterfrågeläget. Tre av fyra företag uppger att det framförallt är efterfrågan som står i vägen för en fortsatt expansion. Vissa av företagen upplever dock maskiner och anläggningar som en trång sektor, men endast vart tionde företag gör den bedömningen. Höga förväntningar inför hösten Framtidsutsikterna tycks ljusa den närmaste tiden, det svaga första halvåret väntas gå över i ett betydligt mer gynnsamt andra halvår. Företagen har stora förhoppningar om att orderingången ska komma igång ordentligt framförallt från exportmarknaden där en mycket kraftig ökning väntas men även på hemmaplan där efterfrågan ser ut att vända uppåt igen efter nedgången under andra halvan av 211. Detta väntas få ett snabbt genomslag i produktionen som verkar stå i startgroparna för en uppgång. Därmed räknar företagen med att nyrekryteringarna kommer att ta ytterligare fart fram till hösten. Ökningen av antalet beräknas bli mycket kraftig, men de positiva förväntningarna tycks fortsätta att vara begränsade till de större företagen (fler än 1 ). De mindre företagen är i kontrast inställda på måttliga neddragningar. Branschen som helhet räknar dock med att förbättringen kommer att hålla i sig till hösten och att konjunkturförstärkningen kommer att bli ganska kraftig INDUSTRIPRODUKTION * * antal ANSTÄLLDA * Västra Götaland Mindre företag Större företag Konjunkturläge Orderstocksomdöme * är summan av nettotal över tiden som avser att indikera nivåförändringar. Detta behöver dock inte motsvara den faktiska nivåutvecklingen för respektive varibel KONJUNKTUROMDÖME Våren 2, nettotal FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 2 KONJUNKTUR- TOTAL ANTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag transportmedel 5

8 Konjunkturen har försämrats något för företagen inom maskinindustrin. Konjunkturindex föll till 9 från att ha varit +3 i höstas. Konjunkturförsvagningen var i linje med vad branschen befarade för ett halvår sedan. Orderingången från både export- och hemmamarknaden har visat en dämpad utveckling. Ett minskat inflöde av nya order har kramat ur orderstocken och det är nu drygt hälften av företagen som anser sig ha en för liten orderstock. Den svaga orderingången har inneburit minskade produktionsvolymer vilket också var fallet under andra halvåret i fjol. Maskinindustrin i Västra Götaland brottas sannerligen med en minskad efterfrågan. Små förändringar på arbetsmarknaden Personalstyrkan blev sammantaget något större under första halvåret i år jämfört med hösten 211. Det var de stora företagen som svarade för ökningen. Men branschen gör en bedömning att den ökningen vänds till en motsvarande minskning under återstoden av året. De små företagen är lite mer pessimistiska än de stora. Företagen i maskinindustrin anser generellt att bristen på branschkompetent personal har minskat sedan i Företagens förväntningar överträffades till denna mätning och konjunkturförsvagningen som befarades i höstas uteblev. Istället stärktes både produktion och orderingång under första halvåret i år. Det var framförallt en ökad efterfrågan internationellt som gav ett lyft för orderingången och storleken på orderstocken. Konjunkturindex för den kemiska industrin i länet stärktes till 11 under första halvåret i år jämfört med 19 i höstas. Det var åter de små företagen i branschen som stod för uppgången. De stora kemiföretagen har ett betydligt sämre konjunkturläge än de små. Den bilden fanns även i höstas men har nu stärkts ytterligare. Små företag fortsätter anställa Den positiva sysselsättningsutvecklingen fortsätter bland de små företagen. Det var i fjol en relativt hög andel av de små företagen som nyanställde. Rekryteringen ökade även under våren och beräknas fortsätta upp under resterande del av året. Vart femte småföretag inom kemi väntas nyrekrytera och ytterst få väntas dra ner. Sysselsättning bland stora företag har utvecklats i maskinindustri Mindre olja i maskineriet höstas, vilket är positivt, men att det inte har lett till någon generell expansion i branschen då det fortsatt var en låg efterfrågan som utgjorde det huvudsakliga expansionshindret. Goda prognoser ger hopp Efter branschens något avvaktande inställning till det osäkra konjunkturläget uppvisar företagen nu en helt annan tillförsikt inför hösten. De stora företagen har blivit betydligt mer positiva i sin bedömning för det kommande halvåret och orderingången väntas få en rejäl skjuts uppåt. Ett minskat kapacitetsutnyttjandet kan vara det som håller tillbaka anställningsplanerna initialt trots en framväxande optimism i branschen. Företagen har helt enkelt valt att behålla personal trots en vikande efterfrågan. Men en ökad produktion och en tillströmning av nya beställningar lär få ner färdigvarulagren till mer önskvärda nivåer och samtidigt öka på kapacitetsutnyttjandet igen för branschen som helhet. Det blir ingen högkonjunktur om företagens prognoser infrias, däremot blir det en tydlig förbättring från det dämpade konjunkturläge som råder i dag. kemiindustri Ökad utländsk efterfrågan motsatt riktning och visade fortsatta personalminskningar. Det är generellt i branschen en lägre andel som upplever efterfrågan som ett expansionshinder utan istället anger allt fler maskiner och anläggningar som hinder eller att inga hinder finns. Företagen ser för närvarande ingen brist på tillgången till arbetskraft, varken för yrkesarbetare eller för tjänstemän. Fortsatt konjunkturförbättring väntas Företagen i kemibranschen förväntar sig att konjunkturen kan stärkas något fram till hösten även om hela 72 procent av branschen tror på en oförändrad konjunktur. Det är i nuläget enbart 1 procent av de stora företagen som anser att konjunkturläget är bra, men 29 procent tror ändå att det blir bättre till hösten vilket får anses vara en återfunnen optimism vi inte sett på länge bland de stora kemiföretagen. Överlag lutar prognoserna åt att det blir små förändringar för produktion och orderingång i branschen. De små kemiföretagen är emellertid mer positivt inställda till framtida orderingång från hemmamarknaden VÅREN 2 INDUSTRIPRODUKTION Västra Götaland och exportmarknad VÅREN INDUSTRIPRODUKTION Västra Götaland 1 - och exportmarknad HÖSTEN 2 HÖSTEN maskin- och kemiindustri

9 VÅREN 2 + HÖSTEN 2 + metallvaruindustri Efter ett år med stark konjunkturutveckling var företagens framtidstro relativt god i höstas, och prognosen siktade på en fortsatt god utveckling under våren. Konjunkturen har istället mattats av betydligt och konjunkturindex minskade från +26 i september till +3 i mars, vilket innebär en normalkonjunktur. Produktionen i metallvaruindustrin stagnerade under våren, men det var framförallt de större företagen som drabbades av avmattningen. En majoritet av storföretagen har dragit ner på sin produktion, medan de mindre exportberoende småföretagen fortfarande upplever en måttlig produktionstillväxt. Kraftigt fall för storföretagens exportorder Den svaga produktionsutvecklingen för storföretagen är troligen relaterad till en lägre efterfrågan under våren. Pessimismen är särskilt påtaglig vad gäller efterfrågan från exportmarknaden där storföretagens orderingång föll mycket kraftigt. Det innebär en rejäl försämring av de större företagens bedömning av orderstocken, och närmare två av tre företag bedömer att den nuva- Konjunkturen dämpas rande orderstocken är för liten i förhållande till kapaciteten. De mindre företagen går däremot betydligt bättre för närvarande och drar upp helhetsbilden för orderingången. Det finns dock fortfarande gott om ledig kapacitet i branschen och endast ett av fem företag bedömer att de kör för fullt. Behovet av nyanställningar har därmed avtagit kraftigt och närmare en tredjedel av företagen med minst 1 räknar med att de kommer att behöva minska antalet, medan de mindre ser framför sig en oförändrad personalstyrka. Ny optimism inför hösten Konjunkturavmattningen i metallvaruindustrin bedöms dock bli kortvarig och företagens prognos inför hösten andas ny optimism. Närmare en tredjedel av företagen förväntar sig en förbättrad konjunktur under andra halvåret, och orderingången förväntas återigen öka kraftigt både på export- och hemmamarknaden. De mindre företagen räknar med att behöva förstärkningar i personalstyrkan i höst, medan personalnedskärningarna bland storföretagen förväntas stanna av INDUSTRIPRODUKTION Västra Götaland och exportmarknad VÅREN 2 + HÖSTEN 2 Konjunkturen för den grafiska industrin stärktes markant under hösten 21 och våren 211. Efter det har branschens konjunkturläge försämrats något med konjunkturindex som halkat ner under nollstrecket. Vårens index landade på vilket var en svag förbättring jämfört med höstens som låg på 16. Det är alltså en normalkonjunktur som råder för tillfället. Orderingången har varit ganska god och har ökat snabbare än vad företagen trodde i höstas. I synnerhet gäller det exportorderingången som ökat både andra halvåret 211 och första halvåret 2. Även order från hemmamarknaden har ökat men ökningstakten har avtagit jämfört med andra halvåret i fjol. De ökningar av orderstockarna som varit hjälper ändå inte för att förbättra företagens bedömning av orderstocken som är oförändrad jämfört med i september. Då precis som nu är det fler företag som anser att stocken är för liten än de som anser att den är förhållandevis stor. + grafisk industri Svag förbättring Ökad produktion Produktionsvolymerna har ökat en del i takt med att efterfrågan stigit och likaså har sysselsättningen ökat något. Det skiljer sig dock en hel del inom branschen och många företag har även tvingats till personalnedskärningar. Någon brist på arbetskraft finns inte, vare sig på yrkesarbetare eller på tjänstemän. Det är istället efterfrågeläget som är det klart dominerande hindret för expansion. Kapacitetsutnyttjandet ligger på ungefär samma nivå som i höstas. Av grafikindustriföretagen är det ungefär en tredjedel som producerar för full kapacitet medan övriga har ledig produktionskapacitet i verksamheten. Konjunkturen stärks till hösten Trots den försiktiga bedömningen företagen gör om nuläget så ser framtiden ljusare ut. Till hösten väntas konjunktursituationen ha tagit ett rejält kliv uppåt och bedömningen är att orderingång och produktion kommer fortsätta att stärkas. Dessa ökningar beräknar grafikföretagen klara av utan att nyanställa personal. De rekryteringar som gjorts den senaste perioden anses vara fullt tillräckliga och det finns redan gott om ledig kapacitet. Det är istället fler företag som väntar sig att antalet ska minska till hösten än som väntar sig att det ska öka INDUSTRIPRODUKTION Västra Götaland 2 - och exportmarknad 2 metallvaruindustri, grafisk industri

10 Svag återhämtning Konjunkturen i livsmedelsindustrin förbättrades något under våren, och ljusningen som förutspåddes i höstas har därmed delvis uppfyllts. Konjunkturindex steg med 7 enheter till, vilket innebär att branschen nu återigen befinner sig inom gränsen för en normalkonjunktur. Framförallt är det de större företagen som fortfarande ligger kvar i en svag konjunktur, medan optimismen är starkare bland de mindre företagen. Livsmedelsproduktionen ökade måttligt i höstas, och ökningstakten förstärktes något under våren. Det kan delvis förklaras av en ökning i orderingången, där framförallt tillväxten i efterfrågan från exportmarknaderna nu skjuter fart. Det något förbättrade efterfrågeläget påverkar företagens bedömning av orderstocken positivt, men en majoritet bedömer fortfarande att den nuvarande orderstocken är för liten i förhållande till kapaciteten. Kapacitetsutnyttjandet lågt Personalneddragningarna bland livsmedelsproducenterna har pågått under lång tid och lär fortsätta även under våren. Det är fortfarande livsmedelsindustri personalen inom de större företagen som drabbas hårdast av nedskärningarna, där nästan en tredjedel av företagen räknar med göra sig av med personal. Sysselsättningssituationen förbättras inte av att kapacitetsutnyttjandet minskade ytterligare under våren, och andelen företag som för närvarande producerar för fullt är endast 13 procent. Att livsmedelsindustrin gått trögt en längre period framkommer även tydligt ur företagens syn på vidare expansion, där endast 7 procent av företagen inte ser några expansionshinder för närvarande. Ljusning väntas för orderingången Det ljumna konjunkturläget inom livsmedelsindustrin förväntas att fortsätta med ett oförändrat läge till hösten, men företagen räknar med att aktiviteten tilltar något under andra halvåret. Det är framförallt orderingången på hemmamarknaden som förväntas att öka kraftigt, och företagen förbereder sig på att möta den stigande efterfrågan genom betydliga produktionsökningar. Behovet av personalneddragningar antas därmed avta något, och flera företag än tidigare bedömer att de nu istället kommer behöva att nyanställa INDUSTRIPRODUKTION - och exportmarknad VÅREN HÖSTEN 2 Västra Götaland textil- och beklädnadsindustri + + betydande försvagning Det senaste halvåret har konjunkturläget för textilindustrin försvagats betänkligt. Jämfört med i september har konjunkturindex backat från 15 till 44. Det innebär att branschen nu har den svagaste industrikonjunkturen i Västra Götaland. Det är främst de stora företagen som ligger bakom den kraftiga nedgången. I höstas svarade fyra av fem företag att läget var tillfredsställande. I vårens barometer är det lika stor andel som svarar att konjunkturläget är dåligt. Höstens produktionsprognoser var positiva, i synnerhet från storföretagens sida. Förväntningarna har dock inte alls infriats. Det är istället fler storföretag som har minskat produktionen under våren än som har ökat densamma. De små företagens produktion har däremot varit något över prognosen. Som en följd av den svaga produktionsutvecklingen har vissa nedskärningar av personalstyrkan inom textilindustrin gjorts. Orderstockarna för små orderingången har ökat något, men återigen är det endast de små företagen som ligger 8 livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri bakom ökningen. Vad gäller order från hemmamarknaden var utvecklingen svag under hösten. Orderingången har kommit igång till viss del under våren men det är relativt små ökningar det handlar om. Orderstocksomdömet har försämrats ytterligare och nu svarar tre fjärdedelar av företagen att orderstocken är för liten i förhållande till produktionskapaciteten. I höstens mätning var det ungefär hälften som gav ett negativt omdöme om orderstocken. Optimistiska prognoser Framtidsbedömningen för det kommande halvåret är klart mer positiv än vad man spådde vid föregående barometer. Då trodde företagen på ett närmast oförändrat läge. Efter ett utfall som inte alls levde upp till förväntningarna tror nu företagen på en konjunkturuppgång till hösten. Drygt en tredjedel av företagen tror på förbättrad konjunktur medan resten tror på oförändrat konjunkturläge. Trots att företagen ser stora produktionsökningar i horisonten så förväntas inga personalökningar INDUSTRIPRODUKTION 2 Västra Götaland och exportmarknad VÅREN 2 2 HÖSTEN

11 IT-verksamhet Svalare men fortsatt expansivt IT-verksamheten har fortsatt att expandera i god takt även om konjunkturläget i branschen bedöms som betydligt svalare nu än den starka konjunktur som var förra våren. Det är inom IT-industrin som konjunkturen tillfälligt dalat medan det går fortsatt bra för datakonsulterna. Förväntningarna är i vanlig ordning väldigt optimistiska och behovet av att nyrekrytera inom IT är fortsatt stort. IT-sektorn i Västra Götaland bestående framförallt av elektronikindustri och datakonsulter har successivt mött ett svagare konjunkturläge. Konjunkturindex som kan variera mellan 1 och +1, landade denna gång på +5 vilket var en försvagning från höstens +19 och jämfört med förra vårens +37. Det innebär ändå att det är något fler företag som tycker att konjunkturen är bra än dålig. Det är ganska stor skillnad på konjunkturläget mellan elektronikindustrin och datakonsulterna. Konjunkturen blir allt mer dämpad inom industrin medan datakonsulterna går fortsatt mycket bra. Även om konjunkturen har dämpats var det fortsatt expansivt inom IT-sektorn och både fakturering och antalet bedöms öka under första halvåret. Under våren hade 41 procent av företagen en ökad fakturering mot 19 procent som minskat sin fakturering. Företagen är optimistiska till konjunkturen inför andra halvåret och över hälften av IT-branschens företag bedömer att konjunkturen förbättras jämfört med endast 5 procent som tror på en försämring. Faktureringen väntas fortsätta att öka i god takt och därmed personalbehovet. Närmare hälften av företagen förväntas nyrekrytera under det kommande halvåret samtidigt som mindre än vart tionde företag räknar med att dra ned personalstyrkan. Tillfällig svacka inom IT-industrin IT-industrin har under flera år gått mycket bra. I höstas missbedömde dock företagen helt inbromsningen i konjunkturen och var, trots en svag orderingång och små orderböcker, fortsatt optimistiska till konjunkturutvecklingen. Nu under våren har produktion, orderingång och sysselsättning ökat, men företagen är inte nöjda med konjunkturläget och orderstockarna bedöms vara för små. Konjunkturindex för elektronikindustrin landade på 6, ner från +14 i höstas. En anmärkningsvärt svag siffra var att hela 28 procent tyckte att nuvarande konjunkturläge inom IT-industrin var dåligt. Orderstocken har blivit mindre hos vart tredje företag och det är färre företag nu än tidigare som slår i kapacitetstaket. Det är dock fortsatt svårt för drygt hälften av företagen att få tag på IT-ingenjörer även om tillgången på arbetskraft inte bedöms som något allvarligare expansionshinder i dagsläget. Inför hösten 2 råder ett fortsatt expansivt klimat inom elektronikindustrin. Företagen är mycket optimistiska till exportorderingången och fakturering. Tre av fyra företag förväntar sig en ökad utländsk efterfrågan kommande halvår. Den ökade efterfrågan väntas stärka konjunkturläget ordentligt. Hela 42 procent av företagen räknar med att nyrekrytera mot enbart 4 procent som befarar att det blir uppsägningar. God efterfrågan på datakonsulter Den tjänstebaserade delen av IT-sektorn har ett fortsatt starkt konjunkturläge. Konjunkturen är lika god som i höstas med ett konjunkturindex på +28 och det finns inga tecken på avmattning. Faktureringen har ökat under våren och väntas fortsätta upp under resterande delen av året. Företagens bedömning av lönsamheten gick tillbaka något jämfört med i höstas men förväntas åter stärkas under kommande halvår. Behovet av att nyanställa finns hos hälften av företagen och det är relativt få som planerar för en minskad personalstyrka. Nyrekryteringarna medför att det finns ett visst behov av att öka kontorsytan, även om de flesta företag räknar med att behålla befintlig storlek på kontorslokal. Bristen på kvalificerade dataexperter har nu passerat efterfrågan som det främsta expansionshindret i branschen. PRODUKTION/OMSÄTTNING * IT-industri IT-tjänster ANTAL ANSTÄLLDA * 25 2 IT-tjänster IT-industri KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Våren 2, nettotal KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Våren 2, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge * är summan av nettotal över tiden som avser att indikera nivåförändringar. Detta behöver dock inte motsvara den faktiska nivåutvecklingen för respektive varibel. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 2 KONJUNKTUR- UTSIKTER + IT-industrin IT-tjänster TOTAL PRODUKTIONSVOLYM IT-industrin IT-tjänster IT-industrin ANTAL ANSTÄLLDA IT-tjänster IT-INDUSTRIN HEMMAMARKNADEN IT-INDUSTRIN EXPORTMARKNADEN IT-verksamhet 9

12 byggnadsverksamhet VÅREN 2 + HÖSTEN 2 + Nedgång för byggandet Det var pessimistiska prognoser som lades fram vid höstens konjunkturbarometer vad gäller byggverksamheten. erna har i huvudsak visat sig korrekta där byggandet under våren minskat något jämfört med hösten. Även antalet antagna anbud minskade under perioden. Konjunkturindex gick ner från +17 till + vilket innebär att det trots allt råder normalkonjunktur. Det kan dock jämföras med förra vårens konjunkturindex som låg på +4, det vill säga på gränsen till högkonjunktur. Det är delbranschen bygg och anläggning som ligger bakom nedgången. Konjunkturläget har i de senaste två undersökningarna varit klart bättre än för installationer och slutbehandling men nu är de nere på samma nivå. Konjunkturen för den sistnämnda delbranschen är oförändrad jämfört med hösten 211. Dämpning från hög nivå Efter att ha uppvisat en mycket stark konjunktur under 211 har högtrycket i konsultbranscherna avtagit något under inledningen av 2. Konjunkturindex har backat från +4 till +25 vilket indikerar att branschen inte längre befinner sig i högkonjunktur men att läget fortsatt är bättre än normalt. Dämpningen kan tänkas bero på att konsulterna nu drabbats av minskad efterfrågan från industrin som upplevde en konjunkturnedgång redan i höstas. Sett till de underliggande resultaten i undersökningen verkar dock den ljummare konjunkturbedömningen främst bero på psykologiska faktorer. Faktureringen har nämligen fortsatt att öka sedan i höstas och fyra av tio företag har dessutom ökat personalstyrkan. Trots det är lönsamheten i stort sett oförändrad på en hög nivå. Alltjämt brist på personal Den något svagare konjunkturen till trots har inte personalbristen, som länge gäckat konsultbranschen, minskat i någon större utsträckning. 55 procent av företagen uppger fortfarande att 1 byggverksamhet, uppdragsverksamhet Lägre resursutnyttjande Sysselsättningen har ökat svagt trots att byggandet inte ökat under perioden. Byggföretagens utnyttjande av produktionsresurserna har således sjunkit till följd av den vikande efterfrågan på byggprojekt. Det svaga resursutnyttjandet märks främst för installationer och slutbehandling. Bedömningen av orderstocken har försämrats. Orderstockar samt stocken av pågående arbete behöver stiga för att utnyttja de lediga resurser som finns. Företagens expansionsplaner begränsas i första hand av efterfrågeläget medan det fortfarande finns en viss arbetskraftbrist på tekniska tjänstemän inom bygg- och anläggningsbranschen. Osäkra prognoser Det råder en osäkerhet inför hösten om hur byggkonjunkturen kommer att utvecklas. De flesta företagen tror på oförändrad konjunktur på ett halvårs sikt. Störst är optimismen inom bygg- och anläggning. Där bedöms anbuden trilla in och byggandet väntas öka så pass mycket att nyanställningar kommer att krävas. Inom bygg- och anläggning bedömer nio av tio företag att antalet kommer att vara större eller oförändrat till hösten. Inom installationer och slutbehandling tror företagen att det är större risk att personalstyrkan behöver minskas. uppdragsverksamhet de har problem med att få tag på branschkompetent personal, och brist på arbetskraft ses av 4 procent som det största hindret för expansion. Uppgång till hösten Den dämpning som konsultbranschen upplevt under våren ser ut att vara högst tillfällig och till hösten ser konjunkturen ut att stärkas igen. Förväntningarna på efterfrågeutvecklingen på ett halvårs sikt är i nuläget betydligt högre än vid mätningen i september, och mer än hälften av företagen räknar med att faktureringen kommer att öka. För att möta den ökade efterfrågan räknar dessutom drygt sex av tio företag med att behöva utöka personalstyrkan. Denna kraftiga expansion riskerar att driva upp personalbristen på nivåer som kopplas samman med överhettning. Expansionen väntas dock inte bli så stor att man behöver nya lokaler utan en stor majoritet räknar med oförändrad kontorsyta. Trots att personalökningarna väntas fortsätta spår hela 4 procent av företagen att lönsamheten förbättras till hösten. Detta är en betydligt högre andel än vid mätningen i september i fjol då motsvarande tal var 25 procent BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA 2 4 Byggande 6 8 RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 2, nettotal 1 Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1 FAKTURERING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA VÅREN Lönsamhet HÖSTEN 2 4 Fakturering 6 8 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 2, nettotal 1 Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturläge + Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1

13 VÅREN 2 + HÖSTEN 2 + bilhandel Den konjunkturkänsliga bilhandeln går för tillfället mycket svagt. Konjunkturindex har på ett år gått från +4 till 36 och i höstas låg konjunkturindex på +9. Det var dock i stort sett enligt prognoserna som lades fram i höstas då företagen redan såg att den gynnsamma konjunkturen som har rått sedan hösten 29 började ebba ut. Under det senaste året har en rad negativa händelser påverkat branschen. Osäkerheten över den ekonomiska utvecklingen verkar ha fått hushållen att hålla hårdare i plånboken när det gäller bilinvesteringar. Det uppdämda behovet att skaffa nya bilar som fanns efter förra krisen verkar också ha blivit tillgodosett. Givetvis har även problemen inom bilindustrin haft en negativ effekt på bilhandeln. Svag lönsamhet Försäljningsvolymerna har minskat innevarande halvår för 6 procent av bilhandlarna. Av de övriga företagen har i stort sett samtliga oförändrade försäljningssiffror. Sysselsättningen i branschen som helhet är också i det närmaste oförändrad jämfört med hösten. Det medför att lönsamheten Tvärnit för bilhandeln har försämrats kraftigt, vilket man dock förutspådde i höstens konjunkturbarometer. Ungefär en fjärdedel av handlarna tycker att lagren är för stora medan resten bedömer lagren som lagom stora. Minskad efterfrågan ses som det främsta expansionshindret. En femtedel av bilhandlarna ser däremot inte några hinder för expansion vilket är oförändrat jämfört med i höstas. Ingen förbättring i sikte Den närmaste framtiden verkar heller inte bjuda på någon markant vändning. Konjunkturläget för bilhandeln bedöms bli i det närmaste oförändrat på ett halvårs sikt. Det är åtminstone den prognosen som lämnas av 8 av 1 handlare. Företagen tror dock att försäljningen kommer att öka svagt andra halvåret. Ungefär en fjärdedel av handlarna räknar med ökad försäljning men det sker som sagt efter en svag period och frågan är om prognosen är mer en förhoppning om att ta igen tidigare förlorad försäljning. Det är fler som tror att personalstyrkan behöver minskas än som tror att den behöver ökas. Trots det bedöms lönsamheten bli fortsatt svag. FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 2, nettotal Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1 VÅREN 2 + HÖSTEN 2 + transporter och logistik Den konjunkturnedgång som transport- och logistikföretagen i Västra Götaland rapporterade om i höstas har fortsatt under innevarande vår och verkar ha blivit kraftigare än företagen räknat med. För ett halvår sedan trodde en stor majoritet att den inbromsning som då observerades skulle hejdas och att konjunkturläget skulle vara oförändrat under kommande halvår. Konjunkturen har dock fortsatt att försvagas och branschens konjunkturindex har försämrats väsentligt från +1 till 11. Något motsägelsefullt verkar transportvolymerna ha hållits uppe väl och är i stort sett oförändrade trots att efterfrågeläget har försämrats. Sysselsättningen har dock sjunkit drygt en fjärdedel av företagen rapporterar att de har dragit ner på antalet och andelen som rapporterar om brist på chaufförer har halverats från 16 till 8 procent. Försämrad lönsamhet Konjunkturnedgången under andra halvåret i fjol hade i höstens undersökning ännu inte påverkat lönsamheten som då var i stort sett oförändrad fortsatt nedgång sedan våren 211. Nu till våren väntade sig dock många företag en försämrad lönsamhet och farhågorna verkar ha besannats. Trots personalneddragningar är det nämligen framförallt lönsamheten som har försämrats. et företag som tycker att lönsamheten är dålig är nu dubbelt så många som de som tycker att den är bra. Ljusa framtidsutsikter Transport- och logistikföretagen räknar med att den nuvarande konjunktursvackan blir kortvarig och spår att konjunkturen vänder upp igen redan till hösten. Optimismen är relativt stor och 45 procent tror på ökad efterfrågan medan bara ett företag av tio tror att den minskar. Som en följd av ökad efterfrågan räknar majoriteten också med att transportvolymerna ska öka under det närmaste halvåret. Företagen verkar dock vara riktigt missnöjda med den nuvarande lönsamheten, för trots förväntningar om en bättre konjunktur planerar en fjärdedel att fortsätta minska antalet. Lönsamheten spås därmed bli något bättre till hösten TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA 2 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 2, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Transportvolym Konjunkturläge Försäljningsvolym 1 Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1 bilhandel, transporter och logistik 11