HÖSTEN 2007 VÅREN 2008

Transkript

1 HÖSTEN 27 VÅREN 28

2

3 INNEHÅLL Sammanfattning 2 Branschkonjunkturen 4 Tillverkningsindustri 4 - Stål- och metallindustri (del av tillverkningsindustri) 6 - Underleverantörsindustri (del av tillverkningsindustri) 8 - El- och optikindustri (del av tillverkningsindustri) 1 Tillverkningsindustrin fördelad på fyra länsdelar 12 Byggsektor 14 - Byggnadsindustri 14 - Bostadsbyggande 15 Detaljhandel 16 Uppdragsverksamhet 17 Industriinvesteringar 18 arbetsmarknad 19 Näringslivsstruktur 2 Undersökningsmetodik 21

4 SAMMANFATTNING Högkonjunkturen i Västmanland förstärkt I föreliggande rapport redovisas en bild av aktuella konjunkturläget i Västmanlands län. Undersökningen har utförts av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Höstens rapport avser utfall för andra halvåret 26 och första halvåret i år, samt en prognos för andra halvåret i år och första halvåret 28. Undersökningen bygger på en postenkät till 25 företag i länet inom tillverkningsindustri, byggnadsindustri, detaljhandel och uppdragsverksamhet. Under 26 skedde en påtaglig förbättring i det ekonomiska klimatet i Västmanlands län och under sommaren hade en högkonjunktur brett ut sig över stora delar av näringslivet och regionen. Förväntningarna inför 27 var fortsatt optimistiska och det förutspåddes att högkonjunkturen fram till sommaren i år skulle kunna växa sig ännu något starkare. Företagens förväntningar har till största delen infriats även om Konjunkturindex, det sammanfattande måttet på konjunkturen i länet, inte fullt nått upp till det index som sattes ut inför sommaren i år. I år är den regionala konjunkturbilden mer utjämnad. Högkonjunkturen är nu utbredd över hela regionen. Branschbilden är däremot mer splittrad i denna mer mogna konjunktur. För ett år sedan var samtliga branscher på väg upp på konjunkturkurvan, men nu är spåren av avmattning tydliga inom branscher där uppgången startade tidigt. Det gäller både stål- och metallverk samt byggnadsindustrin. En annan oväntad försämring märks även för detaljhandeln, men här tycks det mer vara den starka konkurrensen mellan företagen som verkar dämpande på resultatet och konjunkturomdömena. Allt detta vägs dock mer än väl upp av de kraftiga förbättringar som skett det senaste året för de branscher som normalt ligger i en senare konjunkturfas, dvs. verksstadsindustri och uppdragsverksamhet, som båda nu upplever en förstärkt och stark högkonjunktur. Företagens förväntningar inför årsskiftet och nästa sommar ger inte ett lika starkt intryck som tidigare. Högkonjunkturen i länet väntas bestå fram till i början av nästa sommar, men då ha tydligare inslag av avmattning i företagens efterfrågan och aktivitet. En betydande osäkerhetsfaktor här är den nuvarande internationella finansiella turbulensen och dess eventuella effekter på den reala ekonomin i övriga världen och i Sverige. Arbetsmarknadsläget i Västmanland har ljusnat ytterligare sedan den förra undersökningen gjordes i fjol sommar. Tydligast är förbättringen för arbetslösheten, som efter en successiv minskning sedan i slutet av 25 nu är den lägsta sedan i början på 1-talet. Även tillväxten i sysselsättningen har varit kraftig. Efter en uppgång i sysselsättningen fram till årsskiftet med 3,5 % har enligt konjunkturbarometern inemot hälften av företagen ökat antalet anställda fram till sommaren i år jämfört med 18 % som minskat sin personalstyrka. Konjunkturindex för Västmanlands län, som baserar sig på företagens egna bedömningar om konjunkturen och som teoretiskt kan anta värden från 1 till +1 stod under sommaren i starka +46. Det innebär att högkonjunkturen i länet består och förstärkts något ytterligare från förra sommaren då index uppmättes Konjunkturindex för Västmanlands län näringslivet totalt. nettotal index, nettotal 1 16 vår 16 höst 17 Som. 18 Som. 19 Som. 2 Som. 21 Som. högkonjunktur lågkonjunktur 22 Som. 23 Som. 24 Som. 25 Som. 26 Som. 27 Som. 27 vinter 28 Som. Om konjunkturindex I undersökningen har en särskild konjunkturindex tagits fram. Syftet med denna är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de branscher som undersöks i regionen. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens bedömningar av konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ± 15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca 4 respektive sammanfattning

5 Branschkonjunkturen i Västmanlands län enligt Konjunkturindex index, nettotal högkonjunktur lågkonjunktur -6 Sommaren 26-8 Sommaren 27-1 Detaljhandel metallind samhet livet tot lev ind ind tot industri Stål- o Byggverk- närings- under- tillverkn- el- verkstadsind till +44. Gränsen för en högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till +35/+4. en från förra sommaren på +52 har därmed nästan infriats. Förklaringen till avvikelsen ligger dels hos detaljhandeln, som i stället för en förväntad kraftig förbättring noterats för en nedgång i index för andra året i följd, till index +8 från +23 i fjol. Men även byggsektorn, som nu är inne i en tydlig avmattning, har backat rejält från index +56 till +34. Nedgångarna har kompenserats av fortsatta förbättringar för den tungt vägande tillverkningsindustrin, med en uppgång från +42 till index +52, och uppdragsverksamheten, där index stigit från +55 till +71. Inför det kommande året finns optimismen kvar hos näringslivet, men den är klart svalare än under förra sommaren. Det gäller särskilt bedömningarna från årsskiftet fram till nästa sommar. Konjunkturindex för hela näringslivet beräknas ligga kvar på den nuvarande nivån, +46, fram till årsskiftet för att därefter fram till sommaren sjunka något till +42. Det är tillverkningsindustrin, som i länet ligger sent i konjunkturen, som bär upp utvecklingen med ett beräknat index på +56 till nästa sommar. Byggnadsindustrin ser ut att ha passerat sin absoluta konjunkturtopp för denna här gången. Läget inom branschen är visserligen fortfarande mycket starkt, men flera punkter i företagens rapportering pekar på att en avmattning redan inletts. Byggföretagens omdömen är inte längre lika entydigt starka, bl.a. har ökningstakten i såväl orderingång och produktion som sysselsättning dämpats betydligt. För ett år sedan var det bara 4 % av länets byggare som ansåg att konjunkturen var dålig, nu är siffran 19 %. Den dämpning i orderingången som skedde under förra hösten har som förväntat fortsatt efter årsskiftet och övergått i en stagnation. Även i själva byggandet har en kraftig inbromsning skett. Under första halvåret i år ökade den totala byggvolymen i länet endast svagt. Synen på företagens orderböcker är heller inte alls lika positiv som under förra sommaren. Konjunkturomdömena pekar på en viss nedgång efter årsskiftet samtidigt som orderingången väntas minska markerat och byggandet sjunka svagt. Detaljhandeln har under hela uppgångsfasen släpat efter på länets konjunkturkurva och företagens rapport är nu en klar besvikelse. Det förväntade lyftet har uteblivit. Konjunkturbilden är i år klart mer ansträngd än under förra sommaren. Försäljningsutfallet för andra halvåret i fjol nådde inte alls upp till företagens förväntningar. Likaså har den väntade betydande försäljningsökningen under första halvåret i år nästan helt uteblivit. Dessutom har antalet anställda fortsatt att minska sedan årsskiftet. En bakgrund till utvecklingen är den stenhårda konkurrensen inom detaljhandeln och svårigheter att höja priserna. Lönsamheten har försämrats och är nu sämre än normalt. Detaljhandeln vågar bara hoppas på en svag konjunkturförbättring fram till årsskiftet och till nästa sommar. Uppdragsverksamheten är den bransch som i denna sena konjunkturfas ligger högst upp på konjunkturkurvan. Det redan tidigare starka konjunkturläget har förstärkts ytterligare till en extremt stark högkonjunktur med alla de ingredienser som hör till en sådan. Stark efterfrågan på konsulttjänster, kraftig ökning av antalet anställda och hög lönsamhet i företagen samt en uttalad optimism om den närmaste framtiden. Två uppdragsverks tredjedelar av branschen har ökat sin fakturering under första halvåret i år samtidigt som ett litet fåtal redovisar en minskning. På sysselsättningssidan är siffrorna ännu mer positiva. Expansionen förväntas fortsätta såväl under innevarande som nästa halvår. Tillverkningsindustrin ger för närvarande ett mycket starkt och stabilt intryck. Den högkonjunktur som etablerades för industrin under förra året har enligt förväntningarna förstärkts ytterligare. Det är den i länet dominerande verkstadsindustrin som tagit över stafettpinnen från ståloch metallindustrin och som nu driver uppgången. Det är en kraftigt ökad efterfrågan från både hemma- och exportmarknaden som ligger bakom uppgången. Högkonjunkturen är nu etablerad inom samtliga fyra delområden i länet. Den vändning som kom förra sommaren på sysselsättningskurvan har fortsatt. Sedan årsskiftet har antalet anställda inom industrin ökat kraftigt, 5 % av företagen har nyanställt mot 18 % som reducerat personalstyrkan. Företagen är inställda på ytterligare successiva förbättringar av konjunkturen fram till nästa sommar. Under innevarande halvår förutses en klar dämpning av orderingången från både hemmamarknaden och exportmarknaden, men efter årsskiftet tror företagen att tillväxten i efterfrågan ökar rejält på nytt. sammanfattning 3

6 BRANSCHKONJUNKTUREN Verkstad tar över ledningen inom industrin Industrikonjunkturen har förbättrats ytterligare något efter den mycket kraftiga förbättring som uppmättes i fjol. Orderingången ångar på för fullt både på hemma- och exportmarknaden. er är även de positiva och med en fortsatt växande efterfrågan. Nyanställningarna ökar också kraftigt, men det finns nu tecken på att arbetskraftsbristen börjar begränsa företagens nyrekryteringar. Konjunkturuppgången har fortsatt efter att industrin tog ett rejält kliv uppåt på konjunkturkurvan i fjol. Konjunkturindex har stärkts från +42 till +52, ungefär i linje med förväntningarna. Förbättringen har skett inom alla undersökta delbranscher med undantag för stål och metall där det skett en avmattning. Det är med andra ord de mer investeringsinriktade branscherna inom verkstadsindustrin som har tagit över ledningen vilket även är en signal om att högkonjunkturen har gått in i en senare fas. Investeringar är normalt den del av ekonomin som är drivande i slutet av en konjunkturuppgång. Även sett till delområdena i länet har industrikonjunkturen förstärkts genomgående med undantag för Fagerstaområdet där det har skett en avmattning om än från ett mycket starkt prognos inför VINTERN 27 OCH SOMMAREN 28 Total produktionsvolym Orderingång från exportmarknaden Orderingång från hemmamarknaden Antal anställda Konjunkturprognos 4 branschkonjunktur Stora företag Små företag vintern sommaren vintern sommaren 27 1) 28 2) 27 1) 28 2) 1) Dec. 27 jämfört med juni 27 2) Juni 28 jämfört med dec. 27 läge i fjol. Avmattningen kan kopplas till det försvagade konjunkturläget inom stål- och metallindustrin som väger tungt i Fagerstaområdet. Efterfrågan över förväntan Exportorderingången har växt mycket kraftigt under både andra halvåret i fjol och första halvåret i år, framförallt det senaste halvåret är en positiv överraskning. Allra tydligast syns ökad efterfrågan hos de större företagen (fler än 1 anställda). För hemmamarknaden ser det minst lika ljust ut med utfallen klart över förväntan. Den starka efterfrågan har dragit med sig produktionen som har ökat mycket kraftigt de två senaste halvårsperioderna och 63 % av företagen uppger nu att de går för fullt. Vidare har orderstocken byggts på och bedöms som ännu något ljusare än för ett år sedan. Därmed tycks företagen ha fått en tillräcklig buffert för att våga börja nyrekrytera på allvar och överträffade sina egna förväntningar klart. Arbetskraftbristen har som följd stigit rejält och vartannat företag som har sökt personal upplever en brist. Produktionsökningen tycks dock vara relativt väl balanserad mot den ökade orderingången då färdigvarulageromdömena är oförändrade, det vill säga att de bedöms som något för små. Däremot har maskinkapaciteten blivit ett allt mer framträdande expansionshinder och även arbetskraftsbristen börjar bli en flaskhals. Samtidigt har efterfrågeläget, som i fjol var det dominerande expansionshindret, fallit tillbaka. Avtagande nyrekryteringar trots optimism Industrin visar även optimism i sina prognoser och tror på en fortsatt ganska kraftig konjunkturförstärkning resten av året och även fram till våren. Under innevarande halvår bedöms visserligen efterfrågan på främst export- men även hemmamarknaden mattas av något. Trots avmattningen ser orderingången ut att växa hyggligt på exportmarknaden och kraftigt på hemmamarknaden. Under kommande halvårsperiod spår företagen däremot att tillväxttakten i orderingången tilltar igen. Produktionen förväntas följa samma mönster en viss avmattning under andra halvåret följt av en tilltagande ökningstakt till första halvåret nästa år. Däremot börjar nyanställningarna mattas av något och fram till våren väntas nyrekryteringarna ske i en måttlig takt. Med tanke på den stora personalbristen och den fortsatt ökande produktionen behöver denna avmattning inte nödvändigtvis innebära ett minskat nyrekryteringsbehov utan kan även betyda att det blir allt svårare att få tag i rätt personal.

7 Tillverkningsindustri De tre övre diagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen samt av orderingången på exportrespektive hemmamarknaden mätt med s.k. där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. De två stapeldiagrammen visar nettotalet (nettoandelen) mellan de företag som uppgivit positivt resp. negativt svar Industriproduktion riket Riket enligt Konjunkturinstitutet Orderingång exportmarknad 5 Orderingång hemmamarknad 6 5 riket 4 riket Nulägesomdöme sommaren 27 nettotal, procent riket Nulägesomdöme sommaren 27 jämförelse mellan små och stora företag nettotal, procent anst. 1- anst. -6 fullt kapacitetsutnyttjande tillg till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme -6 fullt kapacitetsutnyttjande tillg till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme branschkonjunktur 5

8 Stål- och metallindustri Efterfrågan dämpas Vissa tecken på en avmattning i konjunkturen har visat sig. Efterfrågeökningen ser ut att mattas av under innevarande år, speciellt för de större företagen i branschen. Kapacitetsutnyttjandet har minskat något sedan i fjol. Bedömningen inför våren 28 är dock relativt optimistisk och företagen räknar med en viss förstärkning av i första hand hemmamarknaden och som en följd av detta ökande produktion. Både orderingången och produktionen steg fortsatt kraftigt under hösten 26 för stål- och metallindustrin i Västmanland, efter en tillfälligtvis svagare utveckling under föregående år. Omkring 6 % av företagen rapporterade ökningar, medan relativt få företag redovisade en nedgång. Det förefaller dock som om den sistlidna hösten varit något av en topp, eftersom orderingången under våren 27, och då främst på exportsidan, mattats av betydligt. Avmattningen verkar främst ha drabbat de större företagen, med minst 1 anställda. Hela fyra företag av tio redovisade i själva verket en minskande exportefterfrågan jämfört med hösten, medan hemmamarknadsefterfrågan ökade endast svagt. Bland storföretagen fanns inte några företag som rapporterade ökad exportorderingång. Den mattare orderingången inför VINTERN 27 OCH SOMMAREN 28 Total produktionsvolym Orderingång från exportmarknaden Orderingång från hemmamarknaden Antal anställda Konjunkturprognos hade som resultat att produktionen i viss mån tappade farten. Konjunkturindex för branschen, som förra året uppmättes till mycket goda +32, har i juni i år försämrats en hel del och index beräknades till +13, vilket dock fortfarande får betraktas som en god normalkonjunktur. Samtliga företag vintern sommaren 27 1) 28 2 ) Sjunkande kapacitetsutnyttjande Bedömningen av orderstockarna har blivit mindre positiv sedan i fjol trots att de ökat något det senaste halvåret, men det är fortfarande drygt hälften av företagen som anser att orderstocken är förhållandevis stor. Även lagersituationen ser ut att ha försämrats något sedan förra året. Mer än en tredjedel bedömer färdigvarulagren som alltför stora. Kapacitetsutnyttjandet i branschen har sjunkit något under det senaste året. 27 % av företagen uppgav att de körde för fullt i juni, vilket kan jämföras med andelen ett år tidigare som var 44 %. Detta innebär att kapacitetsutnyttjandet, jämfört med den övriga tillverkningsindustrin i länet, är ganska lågt. Andelen företag som anser att efterfrågeläget är det största hindret för expansion av verksamheten har ökat relativt kraftigt, från 35 % till 61 % under det senaste året. Sysselsättningen utvecklades det senaste året bättre än vad som varit vanligt de senaste åren. Omkring hälften av företagen angav att de ökade personalstyrkan mellan december i fjol och juni i år. Återhämtning under våren Efterfrågeläget ser under innevarande höst ut att stabiliseras på ungefär samma nivå som i våras. Produktionen kan däremot förväntas sjunka, om än i måttlig omfattning. Det kan noteras att det ser fortsatt bättre ut för de mindre företagen. Nästa år ser det dock, enligt nuvarande bedömningar, ut som om situationen kommer att ljusna något. För våren 28 spår 3 % av företagen att konjunkturen kommer att förbättras, medan de övriga räknar med oförändrat konjunkturläge. Man räknar i branschen med att efterfrågan ska återhämta sig något i första hand gäller detta hemmamarknaden. Detta medför att man också planerar för höjd produktion. En tredjedel av företagen spår stigande produktionsnivå, medan flertalet av de resterande företagen räknar med oförändrad nivå. Andelen småföretag som räknar med att kunna expandera produktionen är betydligt större än andelen för de större företagen. Sysselsättningsutvecklingen under hösten och kommande vår ser ut att bli svagt negativ, med viss minskning av antalet anställda. 1) Dec. 27 jämfört med juni 27 2) Juni 28 jämfört med dec branschkonjunktur

9 Stål- och metallindustri De tre övre diagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen samt av orderingången på export- respektive hemmamarknaden mätt med s.k. ackumulerade nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. Stapeldiagrammet visar nettotalet (nettoandelen) mellan de företag som uppgivit positivt resp. negativt svar. Riket enligt Konjunkturinstitutet Industriproduktion riket Orderingång exportmarknad riket 35 3 Orderingång hemmamarknad riket Nulägesomdöme sommaren 27 nettotal, procent 3 25 riket fullt kapacitetsutnyttjande tillg till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme branschkonjunktur 7

10 Underleverantörsindustri Produktionskapaciteten räcker inte till Konjunkturläget har fortsatt att stärkas klart trots en prognos i fjol som pekade svagt nedåt. Det råder därmed en stark högkonjunktur. Orderingången från framförallt hemmamarknaden utvecklas mycket positivt och både kapacitetsutnyttjandet och tillgången på arbetskraft börjar nu begränsa möjligheterna till en fortsatt expansion. I prognosen fram till nästa sommar ser efterfrågeutvecklingen ut att mattas av något även om ökningstakten ändå väntas bli kraftig. Konjunkturläget för underleverantörsindustrin (främst företag med färre än 1 anställda) har förbättrats betydligt sedan förra hösten. Konjunkturindex har stigit från +37 till +77 vilket indikerar en stark högkonjunktur. Förbättringen har dessutom skett trots förväntningar förra hösten om ett något försämrat läge under vintern och våren. Maskinkapaciteten främsta hindret Orderingången har utvecklats mycket positivt under andra halvåret i fjol och första halvåret i år, framförallt på hemmamarknaden där ökningen har varit mycket kraftig det senaste året. Den befarade avmattningen i början av året har därmed uteblivit. Även på exportmarknaden går orderingången starkt och ökningen var mycket kraftigt under första halvåret i år vilket är prognos inför VINTERN 27 OCH SOMMAREN 28 Total produktionsvolym Orderingång från exportmarknaden Orderingång från hemmamarknaden Antal anställda Konjunkturprognos Stora företag Små företag vintern sommaren vintern sommaren 27 1) 28 2) 27 1) 28 2) 1) Dec. 27 jämfört med juni 27 2) Juni 28 jämfört med dec. 27 klart bättre än vad prognosen från i fjol antydde. Företagens syn på orderstocken har därmed ljusnat betydligt och nu bedömer en klar övervikt av företagen att orderstocken är förhållandevis stor medan fjolårets bedömning var att stocken var något för liten. Således är det naturligt att även produktionen nu överraskar positivt. Produktionsökningen har det senaste året varit mycket kraftig, men tycks ändå inte ha varit tillräckligt omfattande för att möta efterfrågan då lagersituationen är fortsatt mycket ansträngd och till och med har förvärrats något. Den ökande produktionen har i sin tur lett till en kraftig ökning av antalet anställda sedan i vintras. Kapacitetsutnyttjandet har dessutom stigit klart det senaste året och 63 % av företagen uppger nu att de går för fullt. Även om också arbetskraftbristen har stigit klart är det nu maskin- och anläggningskapaciteten som är det största hindret för en fortsatt expansion i nuläget. Andelen företag som uppger det som det främsta hindret har stigit från 29 till 41 %. Tillgången på arbetskraft är i stort sett ett lika stort hinder i nuläget som för ett år sedan med ungefär en tredjedel av företagen som uppger det alternativet. Efterfrågeläget är fortfarande ett tydligt hinder även om det hamnar i skuggan av tillgången på kapacitet och arbetskraft. Stark ordertillväxt trots dämpning Med det starka konjunkturläge som nu råder räknar företagen endast med svaga förbättringar såväl under hösten som under vintern och våren. Detta syns i efterfrågan, men även om orderingången från hemmamarknaden ser ut att mattas av ordentligt de två kommande halvåren väntas efterfrågan på hemmaplan ändå växa kraftigt respektive mycket kraftigt de två närmsta halvårsperioderna. På exportmarknaden spår företagen att orderingången stannar av nästan helt innevarande halvår, men att efterfrågan får ny fart igen första halvan av nästa år. Trots det redan höga kapacitetsutnyttjandet tror företagen på en fortsatt mycket stark produktionsutveckling innevarande halvår väntas produktionen fortsätta öka i oförändrad takt. Den tillfälligt dämpade efterfrågan väntas visserligen få effekt på produktionen, men först nästa halvår och då rör det sig bara om en avmattning i ökningstakten som trots det fortsätter vara mycket kraftig. Lite oväntat räknar företagen med personalneddragningar under hösten, men de är av tillfällig art och nyanställningar väntas komma igång igen under vintern och våren nästa år. 8 branschkonjunktur

11 Underleverantörsindustri De tre övre diagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen samt av orderingången på exportrespektive hemmamarknaden mätt med s.k. där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. Stapeldiagrammet visar nettotalet (nettoandelen) mellan de företag som uppgivit positivt resp. negativt svar. I diagrammet har de mindre företagen färre än 1 anställda, de större fler än 1 anställda Industriproduktion mindre företag Större företag Orderingång exportmarknad 9 Orderingång hemmamarknad mindre företag Större företag mindre företag Större företag Nulägesomdöme sommaren 27 jämförelse mellan små och stora företag nettotal, procent 1 5 Underleverantörsindustri består av verkstadsindustri med ett utpräglat beroendeförhållande till andra, främst inhemska, industriföretag anst. 1- anst. -1 fullt kapacitetsutnyttjande tillg till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme branschkonjunktur 9

12 El- och optikindustri Personalbrist kan hota konjunkturuppgången De positiva tongångarna från i fjol har förstärkts det senaste året. Orderingång och produktion växer snabbt och framtiden målas i ljusa färger. Situationen på arbetsmarknaden kan dock utvecklas till ett allvarligt problem. Andelen företag som upplever arbetskraftsbrist har ökat kraftigt sedan i fjol vilken kan hindra den planerade expansionen av verksamheten. Även bristen på maskin- och anläggningskapacitet börjar bli mera märkbar. Den bild som tecknades av utvecklingen inom el- och optikindustrin i Västmanland för ett år sedan andades stor optimism. De höga förväntningar inför 27 som det då gavs uttryck för har hittills också blivit uppfyllda med god marginal. Orderingången har fortsatt öka i något snabbare takt än man väntade sig, både under slutet av förra året och början av 27. Mer än 6 % av företagen i branschen rapporterade stigande orderingång och både export- och hemmamarknaderna utvecklades mycket starkt. Den allt högre orderingången resulterade i en kraftigt höjd produktion, vilket var något mera markerat för de större företagen. Orderböckerna har blivit alltmer välfyllda det senaste året och fyra av tio företag tyckte i juni att orderstocken var förhållandevis stor. Även lagersituationen förändrades inför VINTERN 27 OCH SOMMAREN 28 Total produktionsvolym Orderingång från exportmarknaden Orderingång från hemmamarknaden Antal anställda Konjunkturprognos en del i positiv riktning och endast 14 % angav nu att de ansåg färdigvarulagren som för stora. Kapacitetsutnyttjandet i branschen ökade det senaste året med 1 procentenheter och i juni i år var det 69 % av företagen som körde för fullt. Konjunkturindex för branschen steg från den redan tidigare höga nivån och uppmättes för juni i år till +55, vilket kan betecknas som klar högkonjunktur. Stark optimism Inga tecken på en avmattning i konjunkturen kan för närvarande skönjas för den närmaste tiden. Orderingången fortsätter under innevarande höst uppåt i rask takt. 24 % av företagen tror på ökande exportorderingång och hela 52 % spår en starkare hemmamarknad, medan inga företag räknar med avtagande efterfrågan. Samtliga företag vintern sommaren 27 1) 28 2 ) Även inför första halvåret 28 är de optimistiska tongångarna mycket framträdande. 63 % tror på ökad orderingång från hemmamarknaden och drygt hälften räknar med en uppgång på exportmarknaden. Endast en obetydlig andel förutser avtagande efterfrågan. Denna starka tilltro till den framtida efterfrågeutvecklingen resulterar i att tre företag av fem planerar för ökad produktion under våren. Både mindre och större företag satsar starkt på att expandera verksamheten. Brist på arbetskraft Den kraftiga uppgången under det senaste året har resulterat i en ökande sysselsättning. Mer än en tredjedel av företagen genomförde nyanställningar i våras. Denna tendens ser ut att förstärkas ytterligare under hösten, då närmare hälften av alla företagen i branschen planerar för nyanställningar. Ökningen av antalet anställda ser sedan ut att fortsätta även under våren, dock i en något mera dämpad takt. Här finns dock ett problem för branschen. Hela % av företagen angav att det i våras rådde brist på personal. Detta kan ställa till svårigheter för företagen genom att det blir svårare att genomföra de nyanställningar som är nödvändiga för att genomföra den tänkta expansionen. Andelen företag som anger tillgången på arbetskraft som det största hindret för att utöka verksamheten är dock ännu inte så stor. Maskiner och anläggningar kan också bli en flaskhals som försvårar möjligheterna att utöka verksamheten. Andelen företag som angav brist på maskiner och anläggningar som det främsta hindret för expansion ökade kraftigt mellan 26 och 27, från 3 till 34 %. 1) Dec. 27 jämfört med juni 27 2) Juni 28 jämfört med dec branschkonjunktur

13 El- och optikindustri De tre övre diagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen samt av orderingången på exportrespektive hemmamarknaden mätt med s.k. där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. Stapeldiagrammet visar nettotalet (nettoandelen) mellan de företag som uppgivit positivt resp. negativt svar. Riket enligt Konjunkturinstitutet Industriproduktion riket Orderingång exportmarknad 3 Orderingång hemmamarknad exportmarknad hemmamarknad Nulägesomdöme sommaren 27 nettotal, procent 5 El- och optikindustrin består av, förutom elektroindustrin, även tillverkning av instrumentprodukter, datorer och kontorsmaskiner. -5 riket -1 fullt kapacitetsutnyttjande tillg till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme branschkonjunktur 11

14 Industrin i de fyra länsdelarna Högkonjunkturen har nu nått även KAK-området konjunkturomdömen sommaren 27 nettoandel företag, procent fullt kapacit.- utnyttj. orderingång och antal anställda kak-regionen export tillg. till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme hemma antal anst För ett år sedan släpade KAKområdet, bestående av kommunerna Kungsör, Arboga och Köping, efter länets övriga industri och företagen vågade då inte tro på någon omedelbar generell uppgång. Man var dock lite mer optimistiska inför våren i år för hemmamarknaden. Efter årsskiftet har ett snabbt och starkt omslag kommit i efterfrågeutvecklingen. Under första halvåret i år ökade orderingången mycket kraftigt från såväl hemma- som exportmarknaden. Normalkonjunkturen från förra sommaren har förstärkts till en genuin högkonjunktur med ett konjunkturindex, som kan variera mellan 1 och +1, på +43 under sommaren mot +24 för ett år sedan. Den höga efterfrågan syns tydligt i företagens orderböcker, som är klart större än för ett år sedan. Nu redovisar 4 % av industrin stora orderstockar mot 26 % för ett år sedan. Även produktionen har ökat kraftigt, vilket dragit upp kapacitetsutnyttjandet i företagen till en rekordhög nivå. Tre av fyra företag kör nu för fullt, vilket är klart över länsgenomsnittet. Förbättringarna har ännu inte slagit igenom nämnvärt i sysselsättningen även om situationen ser klart bättre ut nu än för ett år sedan. I stället för planerna på en mindre nedgång i antalet anställda visar sysselsättningen en viss uppgång sedan i årsskiftet. Under andra halvåret i år dämpas uppgången i orderingången rejält, men företagen ser detta som bara tillfälligt. Förväntningarna på första halvåret 28 är högt ställda med prognoser på kraftigt ökad orderingång, från både hemma- och exportmarknad, och produktion. Efter knappt oförändrade sysselsättningsplaner inför vintern planerar företagen att öka personalstyrkan kraftigt efter årsskiftet i samband med ett nytt lyft i efterfrågan. Stark sysselsättningstillväxt i Västeråsområdet konjunkturomdömen sommaren 27 nettoandel företag, procent fullt kapacit.- utnyttj. 12 branschkonjunktur västerås orderingång och antal anställda antal anst hemma tillg. till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme export För industrin i Västeråsområdet, som besår av kommunerna Västerås, Hallstahammar och Surahammar, märktes en kraftig omsvängning i stämningsläget vid förra årets mätningar. Optimismen hade återfunnit sig och konjunkturkurvorna pekade spikrakt uppåt. Utvecklingen sedan dess har t.o.m. överträffat företagens förväntningar. En stark högkonjunktur råder för industrin i regionen. Konjunkturindex för industrin, som kan variera mellan 1 och +1 står nu i +52 jämfört med +39 för ett år sedan. Industriproduktionen ökade mycket kraftigt andra halvåret i fjol och första halvåret i år och klart över prognos. Under samma period ökade orderingången från exportmarknaderna kraftigt och stabilt enligt förväntningarna. För hemmamarknaden var uppgången nästan lika kraftig och överträffade prognosen något, särskilt för andra halvåret i fjol. Företagens orderböcker har byggts på kraftigt sedan i fjol sommar och är nu mycket välfyllda, 85 % av industrin har nu stora eller lagom stora orderstockar. Företagens sysselsättningsplaner från i fjol, som då var de mest optimistiska inom länet, har överträffats med viss marginal. Nästan vart annat företag har nyanställt sedan i vintras och en lika stor andel uppger brist på arbetskraft. Företagens bedömningar inför det närmaste året är mycket ljusa. Det gäller särskilt synen på hemmamarknaden som beräknas öka kraftigt fram till nästa sommar. Exportmarknaden som ökar lite lugnare under hösten väntas ta bättre fart efter årsskiftet. Antalet anställda planeras fortsätta att öka, kraftigt fram till årsskiftet och sedan mer måttligt. Endast några få procent av industrin tänker minska sin personal fram till nästa sommar.

15 Industrin i de fyra länsdelarna Sala i topp på länets konjunkturkurva konjunkturomdömen sommaren 27 nettoandel företag, procent fullt kapacit.- utnyttj. Sala orderingång och antal anställda hemma antal anst tillg. till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme export I Salaområdet, som fr.o.m. i år består av endast Sala kommun, skedde en dramatisk förbättring av det ekonomiska klimatet för industrin under förra året. Den förbättring som tidigare ägt rum på exportmarknaden åtföljdes då av en kraftig förstärkning även på hemmamarknaden. Företagen gjorde en mycket optimistisk bedömning av utvecklingen fram till årsskiftet, för att sedan vara mer återhållsamma i sina förväntningar på första halvåret 27. Det visar sig nu att orderingången från den viktiga hemmamarknaden ökat mycket kraftigt, och klart mer än beräknat, sedan förra sommaren. De totala orderstockarna har ökat starkt sedan årsskiftet och företagens bedömningar av orderböckerna är de mest positiva i länet. Det samma gäller bedömningar av konjunkturen. Under sommaren i år stod Konjunkturindex för industrin i Sala, som kan variera mellan 1 och +1, i +85, vilket är en stark förbättring från +46 förra sommaren. Sala har nu den starkaste industrikonjunkturen i länet. Industriproduktionen har ökat kraftigt sedan förra sommaren, enlig plan. Den starka ökningen av antalet anställda överträffar däremot företagens försiktiga prognoser. Uppgången har sannolikt ändå hållits tillbaka av den stora bristen på arbetskraft. Nio av tio företag kör anläggningarna för fullt och 8 av 1 företag uppger att de lider brist på arbetskraft. Utvecklingen verkar bli lugnare fram till nästa sommar. Från hemmamarknaden väntas orderingången bli knappt oförändrad fram till nästa sommar. Från exportmarknaden beräknas efterfrågan stiga kraftigt innevarande halvår, därefter sker bara en mindre förbättring. Personalplanerna pekar på en fortsatt svag till måttlig ökning både innevarande och nästa halvår. Industrin i Fagerstaområdet i en lugnare fas konjunkturomdömen sommaren 27 nettoandel företag, procent fullt kapacit.- utnyttj. fagersta orderingång och antal anställda export hemma antal anst tillg. till arbetskraft konjunkturläge orderstocksomdöme Efter den tidigare kraftiga expansionen för industrin inom Fagerstaområdet, bestående av kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, tycks utvecklingen ha gått in i en lite lugnare fas det senaste året. Utfallet för andra halvåret i fjol var mycket starkt på samtliga områden och överträffade de högt ställda förväntningarna från förra sommaren. I stället var utvecklingen under första halvåret i år betydligt lugnare på både export- och hemmamarkanden och svarade här inte helt upp till de höga prognoserna. Även uppgången i produktionen dämpades efter den mycket snabba ökningen i höstas. Motsatsen gäller för sysselsättningen som ofta släpar efter i utvecklingen. Sedan årsskiftet har antalet anställda ökat oväntat kraftigt. 8 % av industrin redovisar en ökning av personalen mot 5 % som visar minskning. Att efterfrågeutvecklingen varit lite lugnare kan avläsas i att vissa företag nu anser att orderböckerna är för tunna, men totalt sett är orderläget fortfarande mycket starkt. Även företagens konjunkturomdömen har dämpats något. Konjunkturindex står nu i +53 (inget företag anser dock att konjunkturen är dålig) jämfört med det extremt höga värdet för ett år sedan på +87. Den dämpade efterfrågeutvecklingen fortsätter under hösten med endast oförändrad orderingång från hemmamarknaden. Exportmarknaden ökar dock, men i måttlig takt. Det samma gäller för antalet anställda fram till årsskiftet. Framtidstron är dock stark. Konjunkturen förväntas komma att förstärkas, först relativt mycket fram till årsskiftet och därefter i mindre omfattning. Först efter årsskiftet väntas en nytändning på både export- och hemmamarknaden. Sysselsättningen blir då oförändrad. branschkonjunktur 13

16 Byggnadsindustri Avmattning i byggkonjunkturen En tydlig avmattning syns nu i byggkonjunkturen och konjunkturindex har fallit tillbaka från fjolårets mycket höga nivå. Konjunkturläget får dock fortfarande ses som relativt starkt. Avmattningen började synas i orderingången redan i slutet av förra året och har nu nått byggandet och under hösten väntas även nyanställningarna stanna av. Företagen är försiktiga i sina prognoser och räknar med ett oförändrat konjunkturläge fram till vintern som därefter ser ut att börja försämras måttligt. Trots optimismen i fjolårets prognoser har uppgången i byggkonjunkturen stannat av. Konjunkturindex har försvagats betydligt från +56 till +34 och ligger nu på 25 års nivå. Konjunkturläget får ändå bedömas som starkt, men osäkerheten om den närmaste framtiden har tilltagit. Orderingången har stannat av Företagen började känna av en avmattning redan i slutet av förra året, då orderingången för andra halvåret visade sig stanna på en mycket måttlig ökning istället för att som väntat öka kraftigt. Under första halvåret i år har avmattningen fortsatt och efterfrågeökningen har stannat av helt. Den svaga utvecklingen i efterfrågan har satt sina spår i orderstocksomdömet som har försämrats rejält under det senaste året. Förra sommaren var så många som 8 % av företagen nöjda med orderstockens storlek, vilket i somras hade sjunkit till 61 %. Även om försämringen är påtagligt får detta ändå ses som en relativt ljus bedömning. Byggandet fortsatte trots den avstannade efterfrågan att öka mycket kraftigt under andra halvåret i fjol, men under första halvåret i år nådde avmattningen även byggandet som var nästintill oförändrat jämfört med halvåret innan. Dessutom börjar nu utnyttjandet av produktionsresurser närma sig mer normala nivåer efter att tidigare ha legat mycket högt. Nyanställningarna släpar som vanligt något efter byggandet och antalet anställda fortsatte att öka måttligt under vintern och våren, men sedan i somras har ökningen upphört. Trots det har de företag som försöker anställa fortfarande stora svårigheter att få tag i kompetent personal, främst olika typer av hantverkare medan det råder bättre balans för tekniska tjänstemän. Försiktiga prognoser Avmattningen har gjort ett tydligt intryck på företagen som nu är försiktiga i sina prognoser. Fram till vintern väntas konjunkturläget vara i stort sett oförändrat, medan en viss försämring väntas under vintern och våren. Orderingången har börjat minska måttligt under innevarande halvår och förväntningarna på första halvåret nästa år tyder på att den utvecklingen håller i sig. Därmed väntas det inte heller ske något dramatiskt i byggandet som bedöms bli i stort sett oförändrat under såväl nuvarande halvårsperiod som det första halvåret nästa år. Då företagen fortfarande sitter med relativt välfyllda orderböcker ser de ingen anledning till att börja dra ner på personalstyrkan utan antalet anställda väntas förbli oförändrat över vintern och våren. Byggnadsvolym och antagna anbud Ackumulerade nettotal Byggande antagna anbud Diagrammet visar utvecklingen av byggnadsvoly-men och värdet på antagna anbud mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. Utvecklingen från andra halvåret 13 till första halvåret 28 (prognos) branschkonjunktur

17 Bostadsbyggande Enligt SCB:s bostadsbyggnadsstatistik beräknas preliminärt 117 nya lägenheter ha påbörjats i Västmanlands län under första halvåret 27. Det innebär en minskning från motsvarande period 26 då slutligen 3 nya lägenheter påbörjades. Det skall dock beaktas att uppgifterna på länsnivå i detta läge normalt är kraftigt underskattade för innevarande år p.g.a. eftersläpningar i rapporteringen. För riket som helhet uppskattas för samma period 12 3 nya lägenheter igångsatts, vilket är en minskning med 29 % (värdena är här uppräknade för 27 med 23 %). För småhus beräknas igångsättningen i länet, preliminärt ha minskat med 2 lägenheter till lägenheter och för flerbostadshus beräknas igångsättningen, preliminärt, minskat från 282 till 2 lägenheter under första halvåret i år. Vad gäller moderniseringen av lägenheter beräknas i länet under första halvåret i år inga lägenheter ha påbörjats jämfört med 19 lägenheter samma period i fjol. Eftersläpningen i rapporteringen och därmed underskattningen brukar dock vara mycket stor på detta område. Antal påbörjade lägenheter för nybyggnad inom Västmanlands län per kvartal 3 Småhus 25 flerbostadshus Antal påbörjade lägenheter för modernisering inom Västmanlands län per kvartal branschkonjunktur 15

18 Detaljhandel Konjunkturläget har försvagats Den förhållandevis starka uppgång som inleddes i fjol har kommit av sig och konjunkturindex har istället fallit från +23 till +8. Det innebär ett anmärkningsvärt svagt konjunkturläge för detaljhandeln med tanke på den styrka som många av de övriga branscherna i regionen visar upp. Möjligen är det en tilltagande konkurrens och pressade marginaler som spelar in. Företagen visar inte någon större optimism i prognoserna för det närmsta året, men väntar sig inte heller någon fortsatt försämring. Konjunkturläget för detaljhandeln kan inte annat än ses som en besvikelse jämfört med de stora förhoppningar företagen hade i fjol. Då hade konjunkturindex stigit från +5 till +23, det vill säga en betydande förstärkning av konjunkturläget, och i prognoserna trodde företagen även på en mycket kraftig konjunkturförbättring under det kommande året. Istället visar sig nu konjunkturindex ha fallit tillbaka till +8, vilket innebär en normalkonjunktur istället för en högkonjunktur. Det oväntat svaga läget rimmar illa med den styrka som fortfarande råder i många övriga branscher. Detta brukar normalt sett dra upp den privata konsumtionen, och därmed detaljhandeln. En möjlig förklaring kan vara att handeln upplever en tilltagande konkurrens som pressar marginalerna. Lönsamheten sjunker Försäljningsökningen under andra halvåret i fjol ökad hyggligt, men företagen hade räknat med en ytterligare något starkare uppgång. Även första halvåret i år blev en besvikelse och uppvisade en svag ökning fast förväntningarna indikerade en mycket kraftig ökning. Under den gångna vintern och våren minskade personalstyrkan måttligt och det trots att prognosen hade pekat på en svag ökning. Orsaken kan vara lönsamheten som har försämrats något sedan förra sommaren, även om bedömningen innebär en i stort sett normal lönsamhet. Nu i somras var det en något högre andel av företagen som bedömde den som dålig än som bedömde den som bra. Försiktiga prognoser Förutom att konjunkturläget har försämrats betydligt, går det inte heller att spåra någon optimism i företagens prognoser. Konjunkturläget väntas vara i stort sett oförändrat under hösten och under vintern, till våren vågar företagen bara tro på en svag förbättring. Försäljningen under andra halvåret väntas visserligen öka kraftigt, men så är det andra halvåret genomgående det starkaste halvåret bland annat till följd av julhandeln. Under första halvåret nästa år ser företagen ingen minskning, men ökningen förväntas nästan stanna av helt. Handlarna räknar även med en mindre neddragning av antalet anställda under hösten, men en bibehållen personalstyrka under vintern och våren. Fram till och med våren nästa år räknar företagen med en svag till måttlig förbättring av lönsamheten. Detta är en rimlig effekt av att försäljningen trots allt fortsätter att öka i kombination med små personalminskningar. Försäljningsvolym och antal anställda Ackumulerade nettotal försäljningsvolym anställda Diagrammet visar utvecklingen av försäljningsvoly-men och antalet anställda mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. 2 Utvecklingen från andra halvåret 13 till första halvåret 28 (prognos) branschkonjunktur

19 Uppdragsverksamhet Glödhet konjunktur En mycket starkare konjunkturbedömning än den som har gjorts i årets undersökning är svårt att uppnå. Efter förra årets rekordnotering har konjunkturindex stigit ytterligare något. Faktureringen växer så det knakar och lika så personalstyrkan. Trots de omfattande nyrekryteringarna är lönsamheten avsevärt bättre än normalt. I prognoserna syns inte heller några tecken på avmattning, enda frågetecknet är om företagen verkligen kan få tag i kompetent personal efter de omfattande nyanställningar som redan har skett. Uppdragsverksamheten fortsätter att imponera och uppvisar ett konjunkturindex på urstarka +71, en tydlig förbättring från fjolårets redan mycket starka +55. Liksom förra året pekar samtliga indikatorer uppåt, något som är mycket ovanligt. En förklaring till branschens starka utveckling är dess nära kopplingar till industrin i allmänhet och industrin för investeringsvaror i synnerhet. Så när nu investeringsvaruindustrin går som tåget dras även stora delar av uppdragsverksamheten med. Lönsamheten fortsatt mycket god Faktureringen utvecklades över de redan mycket optimistiska förväntningarna för andra halvåret och 84 %av företagen uppgav en ökning. Under första halvåret i år var ökningstakten nästan densamma och får betecknas som synnerligen stark. Företagen expanderar även personalmässigt och under vintern och våren skedde nyanställningar i mycket stor omfattning. Lönsamheten, som på kort sikt brukar påverkas negativ av nyrekryteringar, är trots det fortsatt mycket god och i somras uppgav två tredjedelar av företagen att lönsamheten var bättre än normalt. Det innebär visserligen en oförändrad bedömning jämfört med förra sommaren, men med den personaltillväxt som har skett är det imponerande att kunna bibehålla lönsamheten. Ingen hejd på optimismen Rekordnoteringar till trots så räknar företagen med att konjunkturläget kommer att stärkas ytterligare något såväl under hösten som under vintern och våren. Faktureringen ser ut att fortsätta öka lika kraftigt under andra halvåret som under det föregående och även prognosen för första halvåret nästa år tyder på en mycket stark ökning. Nyrekryteringarna ser också de ut att fortsätta i oförändrad takt under hösten. Inte heller i prognosen för vintern och våren syns några tecken på avmattning utan antalet anställda spås öka mycket kraftigt. Trots detta ser företagen ingen anledning till att dämpa optimismen vad gäller lönsamheten och fram till vintern räknar de med en mycket kraftig förbättring vilket under vintern och våren bara väntas dämpas marginellt. Det enda orosmolnet just nu är en eventuell överhettning, men företagen tycks inte se några problem med att fortsätta rekrytera folk och inte heller syns det några tecken på att den snabbt växande personalstyrkan skulle börja knapra på marginalerna. Omsättning och antal anställda Ackumulerade nettotal försäljningsvolym anställda Diagrammet visar utvecklingen av försäljningsvoly-men och antalet anställda mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. Utvecklingen från andra halvåret 13 till första halvåret 28 (prognos) branschkonjunktur 17

20 INDUSTRIINVESTERINGAR Kraftig ökning av investeringarna under 27 Industriföretagen i Västmanlands län planerar att investera för 2, miljarder kronor 27. Uppgifterna tyder på en kraftig ökning av investeringarna för innevarande år med mer än 35 %. Den kraftiga ökningen är resultatet av en bred uppgång med bidrag från flera branscher. Investeringsnivån i år blir den högsta sedan år 21. Industrins investeringsplaner för år 27 inom Västmanlands län uppgår till 2, miljarder kronor enligt SCB:s investeringsenkät i maj. Det innebär att investeringsnivån år 27 väntas öka kraftigt jämfört med 26. Inom järn- och stålindustrin, tyder investeringsplanerna på en ökning 27 med drygt 5 % jämfört med 26, därmed uppnås den högsta investeringsnivån sedan år 21. Planerna för metallvaruindustri tyder också på fortsatt ökande investeringar medan planerna för maskinindustrin tyder på att investeringarna inom denna bransch blir kvar på 26 års nivå. Efter två år med sjunkande investeringsvolym planerar företagen inom el- och optikindustri för en ökning av investeringsvolymen 27, en återgång till 23 års nivå. Trots att de planer för 26 som lämnades i maj förra året tydde på att investeringarna skulle ligga kvar på 25 års nivå, stannade investeringarna vid 1,4 miljarder kronor, en minskning med 13 % jämfört med 25. Endast företagen inom metallvaruindustri redovisade ökade investeringar 26, en ökning som stannade strax under 25 %. Inom övriga branscher redovisades minskade investeringsnivåer, där den kraftigaste redovisades av företagen inom transportmedelsindustrin. För hela riket redovisar industriföretagen investeringsplaner för år 27 som uppgår till 73,6 miljarder kronor. Planerna tyder på en kraftig ökning av investeringsvolymen med drygt 15 % jämfört med föregående år. Investeringsvolymen är den största som redovisats hittills. Flera branscher bidrar till uppgången. Inom gruvindustrin, som redovisat kraftiga investeringsökningar de senaste två åren, fortsätter investeringarna att öka ytterligare cirka 2 % under 27 jämfört med den redan höga nivån. Efter en tillfällig minskning av investeringarna för den kemiska industrin väntas volymen åter öka med närmare 5 %. Företagen inom maskinindustri planerar också för en investeringsökning med närmare 3 %, medan ökningen för metallverk och metallvaruindustri väntas stanna vid 15 %. Detta innebär att investeringarna inom båda dessa branscher når de högsta nivåerna sedan slutet av 9-talet. Samtidigt fortsätter investeringarna inom transportmedelsindustrin att öka till en ny rekordnivå. Investeringar för Västmanlands län maj 27. Värden i miljoner kronor, löpande priser (prognos) Järn- och stålindustri Verkstadsindustri därav Metallvaruindustri Maskinindustri El- o optikindustri Transportmedelsindustri Övrig industri Industrin totalt därav Byggnader Maskiner industriinvesteringar