STOCKHOLMSBAROMETERN

Transkript

1 STOCKHOLMSBAROMETERN Första kvartalet Sammanfattning Stockholmskonjunkturen stärks tydligt. Konjunkturindikatorn för Stockholms län ökar från 3 till 17 under 212 års första kvartal. Konjunkturindikatorn för hela landet ökar från till 1. Arbetsmarknaden fortsätter visserligen att minska i Stockholm, men i relativt långsam takt och under nästa kvartal förväntas antalet anställda istället öka försiktigt. Databranschen i Stockholm har snabbaste tillväxttakten på nästan två år. Utvecklingen för företagens verksamhet är starkt positiv och efterfrågan på företagens tjänster förväntas öka kraftigt. Johan Treschow, ekonomisk expert, Stockholms Handelskammare

2 Om Stockholmsbarometern Stockholmsbarometern bygger på den rikstäckande Konjunkturbarometern och tas fram av Konjunkturinstitutet på uppdrag av Stockholms Handelskammare. Fyra barometrar per år sedan år 2. Handelskammaren står för analys och kommentarer. Syftet är att ta fram kvalitativa indikationer om konjunkturläget i Stockholms län. Svaren redovisas i nettotal eller i procenttal beroende på hur frågan är formulerad. Nettotalet är resultatet av andelen företag som angett en ökning minus andelen som angett en minskning i en viss fråga. Konjunkturindikatorn är en sammanslagning av samtliga branschers konfidensindikatorer. Den ger vägledning om hur konjunkturen utvecklas för näringslivet i stort. Konfidensindikatorn tas fram för varje bransch genom en sammanslagning av två till tre nyckelfrågor, enligt EU-standard. Den ger vägledning om hur branschen utvecklas i stort. Stockholms Handelskammare Västra Trädgårdsgatan 9 Box Stockholm Tel: Fax: Ekonomisk expert: Johan Treschow johan.treschow@chamber.se Ansvarig kommunikation: Andreas Åström andreas.astrom@chamber.se

3 Konjunkturen Konjunkturen i Stockholms län stärks tydligt under första kvartalet år 212 och tillväxttakten ökar jämfört med kvartalet före. Konjunkturindikatorn ökar från 3 till 17, vilket tyder på att den ekonomiska utvecklingen tilltar. Konjunkturindikatorns nivå på 17 kan jämföras med genomsnittet sedan år 2 på 13. Näringslivet i Stockholm återhämtade sig relativt fort efter den finansiella krisen och har kvartalsmässigt konsekvent utvecklats starkare jämfört med övriga riket under den senaste konjunkturcykeln. Stockholms län bidrar till att stärka hela Sveriges ekonomi. Konjunkturindikatorn för riket som helhet ökar från till 1, vilket tyder på att den ekonomiska utvecklingen förbättras i hela landet. Utvecklingen för de olika branscherna varierar, men tillväxttakten ökar för de flesta. Uppdragsverksamheten, som är Stockholms största sektor, mäter fortsatt tydlig tillväxt med ökad volym på inneliggande uppdrag och fler nyanställningar. Byggindustrin saktar in med minskat byggande och minskade anbudspriser. Tillverkningsindustrin stärks försiktigt under kvartalet och präglas av att hemmamarknaden utvecklas något bättre än exportmarknaden. Databranschen växer i kraftig takt och förväntas utvecklas fortsatt starkt framöver. Handeln ökar något, men utvecklingen skiljer sig tydligt åt mellan de olika delbranscherna. Handeln med motorfordon fortsätter att minska tydligt, om än i långsammare takt än tidigare. Livsmedelshandeln stärks kraftigt, vilket förväntas fortsätta framöver. Sällanköpsvaruhandeln vänder tidigare negativa trend och ökar tydligt under kvartalet. Partihandeln minskar för första gången på nästan tre år. Konjunkturen i Stockholm stärks tydligt under årets första kvartal, vilket ser ut att fortsätta framöver. Oron för den ekonomiska utvecklingen i utlandet, särskilt för länderna kring Medelhavet, påverkar inte lika mycket den svenska ekonomin under det här kvartalet. Det är främst stärkt hemmamarknad som driver på den positiva utvecklingen. Nettotal 4 Konjunkturindikator för Stockholms län och riket 2 212, nettotal Stockholm Riket Medelvärde Stockholm STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

4 Något färre antal anställda och brist på arbetskraft I linje med att konjunkturen i Stockholms län visar tydligt positivare tillväxttakt under första kvartalet jämfört med tidigare börjar också sysselsättningen visa bättre form. För det samlade näringslivet uppnår visserligen antalet anställda ett nettotal på -4, men det är något bättre än kvartalet före då nettotalet mätte -6 och bryter därmed den negativa trenden. Det innebär något långsammare minskningstakt än vad som förväntades inför kvartalet då nettotalet mätte -9. I samband med att konjunkturen snabbt vände ned år 28 skiftade det också fort från nyanställningar till nedskärningar inom näringslivet. När konjunkturen återhämtar sig från lågkonjunktur behöver vanligtvis inte sysselsättningen per automatik öka i samma takt. Under åren hade Stockholms län jobblös tillväxt, alltså att företagens verksamhet ökade utan att sysselsättningen ökade. Stockholms näringsliv har, jämfört med övriga landet, särskilt stor andel av sysselsättningen inom tjänstesektorn, vars största och viktigaste tillgång är humankapitalet. Företagen försökte därför i så stor utsträckning som möjligt undvika att minska nyckelresursen, personalen, även om verksamheten minskade. När efterfrågan på tjänster åter ökade fanns redan överkapacitet inom företagen i form av arbetskraft, vilket ledde till att det tog tid innan företagen hade behov av att nyanställa igen. Under det senaste året har konjunkturomställningen inte varit lika dramatisk, vilket hittills också tycks gälla för arbetsmarknaden. Trots fortsatta oroligheter på den globala marknaden verkar stärkt hemmamarknad påverka tillväxttakten positivt i Stockholms ekonomi, vilket även får lindrande effekt på arbetsmarknaden. Antal anställda branschvis utfall och förväntningar Under första kvartalet bromsar jobbtillväxten kraftigt in i byggindustrin, även om förväntningarna inför kvartalet tydde på en försiktigare inbromsning. Antalet anställda i tillverkningsindustrin minskar tydligt, men inte fullt så kraftigt som kvartalet före eller som det förväntades inför första kvartalet. Sysselsättningen i uppdragsverksamheten ökar i snabbare takt än kvartalet före, vilket bryter en nedåtgående trend. Antalet anställda minskar något i både partihandeln och sällanköpsvaruhandeln. I handeln med motorfordon Antal anställda, förväntan Antal anställda, utfall Konjunkturindikator Sambandet mellan konjunkturindikatorn och sysselsättning 2 212, nettotal STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

5 fortsätter sysselsättningen att öka tydligt medan ökningen är något mer försiktig i livsmedelshandeln. I databranschen fortsätter antalet anställda att minska i oförändrad takt. Förväntningarna om arbetsmarknaden i Stockholms näringsliv inför nästa kvartal är totalt sett försiktigt positiva. Nettotalet för förväntan om sysselsättningen i hela näringslivet för årets andra kvartal mäter 11, vilket är ett trendbrott efter två kvartal i följd med prognos om minskning. Nettotal 4 Utvecklingen för antal anställda i olika branscher, nettotal Förväntan Q1 Utfall Q1 Förväntan Q2-6 Tillverkning Bygg Motor Sällanköpshandel Partihandel Livsmedelshandel Databranschen Uppdragsverksamhet Prognoserna för andra kvartalet skiljer sig något mellan olika branscher. Nyanställningar förväntas att fortsätta öka tydligt i byggindustrin, trots att antalet anställda bromsar in under första kvartalet. Sysselsättningen förväntas också öka tydligt i livsmedelshandeln. I handeln med motorfordon väntas arbetskraften oförändrad, trots att antalet anställda ökade tydligt under första kvartalet. Även i sällanköpsvaruhandeln väntas antalet anställda oförändrat medan det prognosticeras en minskning i partihandeln. I uppdragsverksamheten förväntas en kraftig ökning av antalet anställda, medan företagen i databranschen planerar en marginell minskning. I tillverkningsindustrin planeras en ökning av sysselsättningen, vilket är ett tydligt trendbrott efter flera kvartal med minskning. Ökad brist på arbetskraft trots minskning av antalet anställda Brist på arbetskraft och kompetent personal brukar öka för näringslivet i Stockholms län i takt med att arbetsmarknaden tar fart. Trots att nyanställningar fortsätter att minska något under första kvartalet ökar andelen företag som noterar brist på arbetskraft från 16 till 19 procent. Nästan hälften, 47 procent, av företagen i databranschen anger brist på personal. Motsvarande andel var visserligen 9 procent förra året, men nivån är ändå hög. Även företag verksamma i byggindustrin och uppdragsverksamheten noterar brist, men i betydligt mindre omfattning än databranschen. I handeln med motorfordon har företagen inte längre problem med brist på arbetskraft, vilket tidigare har varit fallet konsekvent under två års tid. Under högkonjunktur i Stockholm är det oftast företag i byggindustrin, databranschen och uppdragsverksamheten som drabbas hårdast. 5 STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

6 1 Procent Brist på arbetskraft, procent. 8 Näringslivet Databranschen Uppdragsverksamhet Byggindustrin STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

7 Konfidensindikatorn i branscher Handeln uppåt för livsmedel och sällanköp Handeln inkluderar branscher som livsmedel, övrig butikshandel, bilhandel och verkstad samt partihandel. Handelsindikatorn baseras på utfall försäljning, inköp och varulager samt förväntningar på framtida försäljningsvolym. Handeln i Stockholm ökar något under första kvartalet. Konfidensindikatorn ökar från nettotal -1 till 4, vilket är lägre än genomsnittet sedan år 2 på 13. Tillväxttakten för handeln i riket som helhet stärks på liknande vis när konfidensindikatorn ökar från nettotal -1 till 6. Utvecklingen för de olika delbranscherna inom handeln skiljer sig något åt under kvartalet. Nettotal 4 Konfidensindikator för handeln, nettotal Stockholm Riket Medelvärde Stockholm Sällanköpsvaruhandeln, bestående av detaljhandeln exklusive livsmedel och motorfordon, ökar tydligt. Konfidensindikatorn ökar kraftigt från nettotal -1 till 19, vilket är högsta noteringen på över ett år och nära genomsnittet sedan år 2 på 2. Försäljningsvolym och varulager ökar kraftigt. Antalet anställda minskar något under kvartalet, men förväntas öka försiktigt under nästa. Försäljningspriser och lönsamhet minskar något medan inköp av varor ökar. Försäljningsvolym och inköp av varor förväntas fortsätta öka kraftigt under nästa kvartal. Företagen är tydligt mer positiva inför nästa kvartal jämfört med tidigare kvartal. Handeln med motorfordon fortsätter att minska, om än i något långsammare takt än tidigare. Konfidensindikatorn ökar något från nettotal -29 till -18, men nivån är fortsatt betydligt lägre än genomsnittet sedan år 2 på 2. Försäljningsvolym och inköp av varor fortsätter att minska kraftigt. Lönsamheten fortsätter att öka, men i långsammare takt än tidigare. Nyanställningar fortsätter att öka i oförändrad takt, men väntas bromsa in tydligt framöver. Varulagren fortsätter att öka kraftigt i oförändrad takt. Utsikterna för branschen framöver är försiktigt negativa även om minskningstakten väntas långsammare. Livsmedelshandeln i Stockholm stärks kraftigt under kvartalet. Konfidensindikatorn ökar från nettotal 19 till 3, vilket är högsta noteringen på fyra år och tydligt högre än genomsnittet sedan år 2 på 18. Försäljningsvolym och inköp av varor ökar kraftigt. Antalet anställda ökar något under första 7 STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

8 kvartalet, vilket förväntas fortsätta tydligt framöver. Varulagren och försäljningspriser ökar tydligt. Förväntningarna för branschen som helhet under nästa kvartal är fortsatt tydligt positiva. Partihandeln minskar något under första kvartalet och konfidensindikatorn minskar från nettotal 1 till -7, vilket är lägsta noteringen sedan nästan tre år och tydligt lägre än genomsnittet sedan år 2 på 13. Försäljningsvolym och inköp av varor minskar försiktigt. Försäljningspriser ökar något medan lönsamhet minskar något. Varulagren fortsätter att öka tydligt i oförändrad takt. Antalet anställda minskar något och förväntas fortsätta minska under andra kvartalet. Utsikterna för branschen som helhet framöver är avvaktande. Nettotal 6 4 Konfidensindikator för delbranscherna inom handeln i Stockholms län, nettotal Livsmedelshandel Sällanköpsvaruhandel Handel med motorfordon Partihandel STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

9 Byggindustrin bromsar in Byggindustrin utgörs i sig av såväl bostads- som anläggningsbyggnad. Konfidensindikatorn för byggindustrin bygger på ett nulägesomdöme om orderstocken och förväntad förändring av antalet anställda. Byggindustrins konfidensindikator minskar från nettotal 14 till 4, vilket fortfarande är något högre än genomsnittet sedan år 2 på -1, men branschen bromsar in. För riket som helhet minskar konfidensindikatorn från nettotal 3 till 1. Byggandet minskar under första kvartalet, vilket sker för första gången på två år. 72 procent av företagen anger otillräcklig efterfrågan som främsta hindret för byggande, vilket kan jämföras med kvartalet före då motsvarande andel var 39 procent. Orderstocken ökar tydligt medan anbudspriserna minskar tydligt. Byggandet prognostiseras fortsätta minska kraftigt under andra kvartalet. Över hälften av företagen förbereder sig också på att anbudspriserna kommer att fortsätta minska. Orderstocken förväntas minska tydligt och utsikterna för branschen på ett års sikt är svagt negativa. Trots mindre aktivitet ökar företagens behov av arbetskraft och antalet anställda fortsätter öka under kvartalet. Ökningen förväntas dessutom fortsätta framöver i något snabbare takt. Med ökade nyanställningar ökar vanligtvis också problemen med att få tag på arbetskraft. 23 procent av företagen noterar brist på arbetskraft som främsta hindret för byggande, vilket ska jämföras med året före då motsvarande andel var 62 procent. Byggindustrin i Stockholm hade under perioden en särskilt stark utveckling i jämförelse med landet i stort. Situationen förändrades efter finanskrisen när högkonjunktur övergick i lågkonjunktur. Trots att många offentligt finansierade infrastrukturprojekt pågick i Stockholm, såsom Norra Länken, Citybanan och Norra Bantorget, vägde det inte upp inbromsningen av bostadsbyggandet. Branschen påverkades kraftigt av att byggandet av bostäder på kort tid avbröts till följd av den turbulens på bostadsmarknaden som följde efter finanskrisen. Den trögrörliga bostadsmarknaden i Stockholms län återhämtade sig och är i bättre balans nuförtiden, men uppenbarligen känslig för eventuellt nya kriser. Nettotal 8 Konfidensindikator för byggindustrin, nettotal Stockholm Riket Medelvärde Stockholm STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

10 Byggindustrin ligger ofta sent i konjunkturcykeln. Dessutom är det historiskt sett vanligt att byggindustrin i storstäder, särskilt Stockholm, noterar större konjunktursvängningar än övriga delar av landet. 1 STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

11 En starkare tillverkningsindustri Tillverkningsindustrins konfidensindikator utgörs av en nulägesbedömning av orderstock, konkurrenssituation, lönsamhet, antal anställda, brist på arbetskraft och varulager samt förväntningar på produktionsvolymen. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin stärks från nettotal -11 till 5 under årets första kvartal, vilket kan jämföras med genomsnittet sedan år 2 på -2. Produktionsvolymen fortsätter att kraftigt minska i oförändrad takt under första kvartalet. 39 procent av företagen anger brist på maskin- och anläggningskapacitet som främsta hindret för produktion medan 27 procent anger efterfrågeläget som största hindret. Produktionsvolymen förväntas dock öka tydligt under nästa kvartal. Orderstocken fortsätter att minska i oförändrad takt medan lönsamheten ökar kraftigt. Antalet anställda minskar under första kvartalet, men i långsammare takt än kvartalet före. Nästa kvartal förväntas antalet anställda istället öka försiktigt. Hemmamarknaden fortsätter visserligen att mattas av något, men står sig relativt stark jämfört med försämringen på exportmarknaden. Företagen anger att konkurrenssituationen hårdnar något under perioden. Orderingången är oförändrad samtidigt som priserna ökar något. Under nästa kvartal förväntas orderingången öka och priserna stiga på hemmamarknaden. Exportmarknaden fortsätter att försämras tydligt under kvartalet med kraftigt minskad exportorderstock. Konkurrenssituationen på exportmarknaden hårdnar kraftigt utanför EU och hela 83 procent av företagen anger att konkurrenssituationen hårdnar inom EU. Det är högsta andelen sedan undersökningen startade år 2. Orderingången är oförändrad medan priserna sjunker kraftigt. Priserna sjunker i snabbaste takten sedan undersökningen startade år 2. Orderingången förväntas däremot öka tydligt framöver medan priserna förväntas fortsätta sjunka kraftigt. 3 2 Nettotal Konfidensindikator för tillverkningsindustrin, nettotal Stockholm Riket Medelvärde Stockholm Stockholmsföretag inom tillverkningsindustrin har tydlig koncentration inom telekom och läkemedel. Andra marknadsförutsättningar och trender för dessa produktbranscher kan förklara att tillverkningsindustrin i riket som helhet ibland utvecklas tydligt annorlunda än i Stockholms län. 11 STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

12 Under första kvartalet ökar konfidensindikatorn för riket som helhet från nettotal -14 till -3, vilket innebär att branschen minskar. Eftersom Sverige utgör en liten öppen ekonomi påverkas den svenska tillverkningsindustrin i hög utsträckning av den internationella ekonomiska utvecklingen, inte minst i övriga Europa. Även om den svenska ekonomin visar god hälsa är det också viktigt med ekonomisk stabilitet i de länder med vilka vi utövar handel. Under det här kvartalet präglas branschen av att hemmamarknaden utvecklas relativt väl och att förväntningarna framöver är något mer positiva. 12 STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

13 Snabbare tillväxttakt för datakonsulter och dataservice Databranschens konfidensindikator utgörs av utvecklingen av företagens verksamhet, efterfrågan på företagens tjänster under innevarande kvartal samt förväntad efterfrågan på företagens tjänster under nästa kvartal. Databranschen visar fortsatt god tillväxt. Konfidensindikatorn ökar under första kvartalet från nettotal 34 till 48, vilket är högsta noteringen på nästan två år och betydligt högre än genomsnittet sedan år 2 på 23. Verksamheter inom databranschen i Stockholms län stod relativt väl emot den allmänna nedgången som följde efter finanskrisen år 28 och branschen försvagades, kvartalsmässigt, enbart en gång. De senaste kvartalens konjunkturinbromsning för näringslivet i stort märktes knappt av i databranschen den här gången heller. Konfidensindikatorn för riket som helhet ökar kraftigt från nettotal 22 till 48 under första kvartalet. Nettotal 8 Konfidensindikator för datakonsulter och dataservice, nettotal Stockholm Riket Medelvärde Stockholm Efterfrågan på företagens tjänster fortsätter att öka, om än i långsammare takt än tidigare. 71 procent av företagen förväntar sig att efterfrågan fortsätter öka under andra kvartalet. Volym på inneliggande uppdrag fortsätter dock att minska tydligt. Försäljningspriserna stiger något och lönsamheten är oförändrad. Försäljningspriser väntas istället sjunka något under nästa kvartal. Under första kvartalet minskar antalet anställda. Trots att databranschen tog ordentlig fart efter finanskrisen och har utvecklats i rätt riktning ökar inte nyanställningar. Under de senaste tre månaderna har antalet anställda istället minskat. Det kan till stor del förklaras av att företagen inte får tag i rätt expertis. Under första kvartalet anger 34 procent av företagen att de inte får tag i den kompetensen eller funktionen de söker. För ett år sedan var motsvarande andel var 9 procent. Antalet anställda förväntas fortsätta minska något under andra kvartalet. Under den senaste konjunkturnedgången minskade inte databranschen i Stockholm till de nivåer som gällde i samband med IT-kraschen i början av 13 STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

14 2-talet. En bidragande förklaring är att dataföretagen i Stockholm har lärt sig av misstagen och därför har bättre struktur och konkurrenskraft i dag. Dessutom är IT i högre grad integrerat i hela näringslivet än tidigare, vilket försvårar för företag att genomföra större neddragningar på området. 14 STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

15 Uppdragsverksamheten företag vittnar om förbättring Uppdragsverksamheten ingår i den stora privata tjänstesektorn och inkluderar bland annat revisionsfirmor, arkitektfirmor, advokatbyråer och reklambyråer. Branschen är av särskilt stor vikt för Stockholms län. Utvecklingen för uppdragsverksamheten fortsätter att stärkas under årets första kvartal och branschen visar tydlig tillväxt. Konfidensindikatorn ökar från nettotal 8 till 22, vilket fortfarande är lägre än genomsnittet sedan år 2 på 3. För riket som helhet ökar konfidensindikatorn från nettotal 1 till procent av företagen anger att utvecklingen för verksamheten förbättras under första kvartalet. Efterfrågan på företagens tjänster fortsätter att öka tydligt medan volym på inneliggande uppdrag minskar kraftigt. Försäljningspriserna är oförändrade och förväntas öka försiktigt framöver. Lönsamheten fortsätter att öka något. Sysselsättningen ökar tydligt under första kvartalet jämfört med kvartalet före. Antalet anställda förväntas fortsätta öka kraftigt under andra kvartalet. I linje med att antalet anställda ökar brukar också utmaningen med att hitta rätt personal öka. Under kvartalet anger 17 procent av företagen brist på arbetskraft och kompetens, vilket ska jämföras med året före då motsvarande andel var 42 procent. Under år 28 klarade sig Stockholmskonjunkturen länge bättre än övriga landet och stod till viss del emot den inledande generella konjunkturnedgången. Den globala finanskrisen senare under året blev dock startskottet även för Stockholms nedgång. När finansiella bolagens verksamheter kraftigt försämrades, påverkades också den angränsande uppdragsverksamheten tydligt negativt. De flesta finansbolag befinner sig i huvudstaden då Stockholm utgör Sveriges finansiella centrum. Nettotal 8 Konfidensindikator för uppdragsverksamheten, nettotal Stockholm Riket Medelvärde Stockholm Även om fallet för uppdragsverksamheten gick fort i samband med finanskrisen skedde också återhämtningen på relativt kort tid. Vid en konjunkturnedgång i Sverige, med liten öppen ekonomi, drabbas vanligtvis den exportintensiva tillverkningssektorn först av minskad efterfrågan, produktion och 15 STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL

16 sysselsättning. Efter en tid brukar de ekonomiska problemen flytta över till tjänstesektorn. Uppdragsverksamheten klarade sig dock påtagligt lindrigt undan efter finanskrisen, mycket tack vare en fortsatt stark efterfrågan på hemmamarknaden. Under de senare kvartalen har återigen exportmarknaden börjat tydligt avta och det tycks vara hemmamarknaden som ännu en gång väger upp. Att hemmamarknaden och inhemska tjänstesektorn utvecklas bra är en utveckling som är särskilt gynnsam för Stockholms näringsliv. 16 STOCKHOLMSBAROMETERN KVARTAL