VÅREN OCH HÖSTEN Konjunkturbarometer. för. Västra Götaland

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västra VÅREN OCH HÖSTEN 2

2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Grafisk industri... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad... 8 IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet... 1 Bilhandel samt Transporter och Logistik... Sällanköpsvaruhandel samt Partihandel Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Strukturdata Branschöversikt med konjunkturindex... 2 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra bygger på en postenkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadverksamhet, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, uppdragsverksamhet samt IT-verksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Vårens mätningar där svaren från företagen samlats in under andra halvan av mars och april månad avser utfall för andra halvåret 21, en nulägesbeskrivning för våren i år och en prognos för andra halvåret 2. Konjunkturbarometern har genomförts sedan våren 16, bortsett från ett uppehåll under 21. Om konjunkturindex för Västra I undersökningen har en särskild konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med en konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive +4.

3 förord Konjunkturuppgången fortsätter i Västra Vårens konjunkturbarometer för Västra innebär på nytt ett glädjeämne för oss. Den visar att konjunkturuppgången som inleddes i länet för lite mer än ett år sedan har fortsatt under vinterhalvåret. Förbättringarna i det ekonomiska klimatet gäller alla delregioner och så gott som samtliga branscher. Den positiva utvecklingen under våren motsvarar ändå inte de högt ställda förväntningarna företagen hade i höstas. Den snabba återhämtningen i näringslivet under förra året har växlat ner i en lite lugnare fas efter årsskiftet. Det framgår framför allt av företagens omdömen om konjunkturen, som bara lyft något över en normalkonjunktur. Det är många branscher som inte nått upp till de förväntningar på konjunkturen man hade i höstas. Skillnaden mellan prognos och utfall är särskilt stor för industrin och detaljhandeln. Det märks att vi kommer från en djup konjunkturbotten, särskilt för industrin. Företagen har mycket förlorad mark att ta igen samtidigt som det fortfarande finns mycket ledig kapacitet att växa i. En kraftigt och stadigt växande orderingång har inte räckt till för att fylla på orderböckerna i önskad omfattning. Men det finns också klara ljuspunkter i barometern, som en ytterligare förbättrad och god lönsamhet i hela tjänstesektorn. Mest positivt är kanske ändå den starka ökning av sysselsättningen som pågår över hela näringslivet. På detta område ligger utvecklingen helt i linje med planerna från i höstas. Framtidsbilden ser också mycket ljus ut. Även om konjunkturen inte levt upp till förväntningarna har detta inte påverkat företagens optimism om framtiden. Förväntningarna på konjunkturutvecklingen ett halvår framåt i tiden är i det allra närmaste lika optimistiska som de var i höstas inför våren i år. Det är också tillfredsställande att kunna konstatera att Västra, som drabbades särskilt hårt av raset i efterfrågan under den internationella finanskrisen för ett par år sedan, ser ut att hålla jämna steg med utvecklingen i riket som helhet. Den sammantagna bilden av konjunkturen, baserad på de åtta branscher vi har låtit göra jämförelser för, är påtagligt jämn mellan Västra och Sverige i sin helhet under våren. Den regionala bilden visar ungefär samma mönster under våren som tidigare. Fortfarande ligget Göteborgsregionen i topp tätt följd av Sjuhärad, båda med ett starkt konjunkturläge under våren. Det som drar ned helhetsbilden något är fortfarande Skaraborg och särskilt Fyrbodal med begränsade förbättringar i det ekonomiska klimatet sedan i höstas. Skaraborg har just passerat gränsen för normalkonjunktur medan läget i Fyrbodal fortfarande är att betrakta som ganska normalt i nuläget. Det är främst stora delar av industrin och detaljhandeln som uppger att efterfrågan är för liten och att man har ledig kapacitet att fylla under våren. För byggsektorn och hela övriga tjänstesektorn är läget mycket gynnsamt. Infrias företagens prognoser och förväntningar kan vi se fram emot ett nytt lyft i konjunkturen över nästan hela näringslivet. Det är egentligen bara detaljhandeln, som i år känner av en stor återhållsamhet från hushållens sida, som ser ut att komma ligga kvar i en normalkonjunktur till hösten. Till sist vill jag tacka alla företag som lämnat uppgifter till enkäten. Som vanligt har undersökningen mottagits med ett stort intresse av företagen då svar inkommit från inte mindre än 93 procent av tillfrågade respondenter. Min förhoppning är att barometern skall vara till nytta för läsaren och ge en del ledtrådar till i vilka banor näringslivet i Västra nu håller på att utvecklas. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör, Västra sregionen

4 sammanfattning Bestående optimism till hösten I Västra har konjunkturen fortsatt att förbättras sedan i höstas, men efter årsskiftet tycks uppgången, åtminstone tillfälligt, kommit i in i en lite lugnare fas. Läget under våren är klart bättre än normalkonjunktur. Förbättringen gäller samtliga delregioner och huvudbranscher. Under första halvåret i år ökar produktionen och sysselsättningen lika kraftigt som under andra halvåret i fjol. Företagens optimism inför hösten är lika stark som tidigare, vilket talar för ett nytt lyft i konjunkturen i hela regionen till hösten. Det ekonomiska klimatet har fortsatt att förbättras successivt sedan vändningen kom under sommaren 29. Företagens högt ställda förväntningar i höstas infriades inte fullt ut. Konjunkturuppgången har visserligen fortsatt under vinterhalvåret, men har gått in i en lugnare fas efter årsskiftet. Näringslivet befinner sig i ett läge som är klart bättre än normalkonjunktur. Produktionen och sysselsättningen ökar lika kraftigt under första halvåret i år som under andra halvåret i fjol. Alla huvudbranscher bidrar positivt. Utsikterna är fortsatt mycket ljusa inför hösten. Företagen räknar med ett nytt lyft i konjunkturen och produktionen och sysselsättningen väntas öka andra halvåret i samma höga takt som tidigare. Konjunkturindex för Västra, som kan variera mellan 1 och +1, står under våren i +25. Det innebär en ny tydlig uppgång från +17 i höstas och 3 förra våren. Det motsvarar ett läge klart bättre än normalkonjunktur, som avgränsas med indexintervallet 15 till +15. en från tidigt i höstas var satt till +34. Förbättringen omfattar samtliga delregioner och bäst är läget liksom tidigare i Göteborgsregionen tätt följd av Sjuhärad med index +29 respektive +28. Därefter kommer som tidigare Skaraborg och Fyrbodal med index +17 respektive +. Optimismen om konjunkturen inför hösten är lika stark som inför våren i år och företagens förväntningar indikerar en ny ganska stark uppgång i konjunkturen till hösten till index +36. Högkonjunktur går vid +4. Samtliga huvudbranscher bidrar starkt till förbättringen. Sysselsättningen inom näringslivet har planenligt ökat kraftigt det senaste halvåret. Sedan i höstas har 4 procent av företagen ökat antalet mot 14 procent som minskat personalen. Det är samma ökning som halvåret innan. Sysselsättningen har ökat inom samtliga åtta huvudbranscher, men mindre inom detaljhandeln. Till hösten väntas uppgången i sysselsättningen fortsätta med en i stort sett lika stor ökning, 32 procent av företagen planerar att nyanställa mot endast 9 procent som avser att minska personalen. Inom sex av huvudbranscherna pekar personalplanerna påtagligt uppåt, men inom detalj- och partihandeln beräknas ökningen bli ganska blygsam. Inom byggverksamheten och uppdragsverksamheten är behoven av nyrekryteringar mycket stora. Detaljhandeln är pressad av hushållens återhållsamma köpbeteende. Efter en svag ökning under andra halvåret ifjol är försäljningsvolymen på en knappt oförändrad nivå under våren. Detaljhandeln tror på lite bättre tider till hösten, med en viss ökning av försäljningen. Lönsamheten är god. Uppdragsverksamheten är bästa bransch i Västra och verkar nu, efter en kraftig förbättring sedan i höstas, i en högkonjunktur. Lönsamheten är mycket god och förväntningarna är högt ställda inför hösten. Samtidigt är nyrekryteringsbehovet stort, men bristen på konsulter är ett stort hinder för fortsatt expansion. Byggverksamheten går mot strålande tider. Både orderingång och byggande ökar i stegrad takt för varje halvår som går. Branschen har redan passerat gränsen för högkonjunktur och siktet är högt ställt inför hösten. Sysselsättningen ökar kraftigt, men bristen på arbetskraft hämmar nu verksamheten allvarligt, i synnerhet inom bygg- och anläggningsverksamhet. Tillverkningsindustrin arbetar nu i ett konjunkturläge som bara är något bättre än normalt. Branschen har inte nått upp till de högt ställda förväntningarna i höstas. Orderingången fortsätter annars att öka starkt under våren både från hemma- och särskilt från exportmarknaden, men har ändå inte räckt till för att fylla på orderböckerna i önskad omfattning i takt med att produktionsnivån skruvas upp. Sysselsättningen har ökat kraftigt sedan i höstas, men fortfarande finns mycket ledig kapacitet att växa i för företagen. Optimismen om konjunkturen är stor inför hösten, men uppgången i orderingång, produktion och sysselsättning ser ut att fortsätta i en lite lugnare takt under andra halvåret KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTRA GÖTALAND 16 hösten 2 Högkonjunktur KONFIDENSINDIKATORN FÖR VÄSTRA GÖTALAND OCH HELA SVERIGE Våren Västra 4 Sverige Lågkonjunktur v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur Uppdrverks Bilhandel Partihandel Data Transport Byggverks Sällanköpsh Tillverkind Uppgifterna för Sverige är baserade på KI:s konjunkturbarometer. Kommentar till diagrammet se notis på sidan 3. 2 sammanfattning

5 konjunkturläget i västra götaland Konjunkturindex för Västra, som kan variera mellan 1 och +1, står under våren i +25 jämfört med +17 i höstas och 3 förra våren. För Västra var Konjunkturindex som lägst våren 29 med index 41. Den regionala konjunkturbilden är liksom tidigare tudelad. Göteborgsregionen är under våren i ensam topp med index +29 tätt följd av Sjuhärad med index +28. Med ett visst avstånd återfinns liksom tidigare Skaraborg och Fyrbodal med index +17 respektive +. Jämförelsen i konjunkturläge mellan Västra och Sverige som helhet är påtagligt jämn under våren i sex av de åtta huvudbranscherna. Däremot är konjunkturen för byggverksamheten starkare i Västra medan läget för partihandeln är klart bättre i övriga Sverige. Industriinvesteringarna faller kraftigt i Västra. För 21 skedde en ny nedrevidering med en dryg miljard kronor från i höstas till ca 8,5 miljarder. För 2 pekar företagens planer på en ytterligare minskning till ca 7,5 miljarder. För transportmedelsindustrin har investeringarna krympt kraftigt de senaste åren. I undersökningen har en särskild konjunkturindex tagits fram. Syftet med denna är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de branscher som undersöks i regionen. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens bedömningar av OM KONJUNKTURINDEX Uppgången i antalet nyregistrerade personbilar har fortsatt efter årsskiftet, men i en lite lugnare takt än under 21. Under första kvartalet i år ökade nyregistreringarna med ca 28 procent jämfört med samma kvartal 21. Uppgången omfattade alla delregioner men var allra starkast i Fyrbodal. Uppdragsverksamheten har det starkaste konjunkturläget med en riktig högkonjunktur och index +5, följd av byggindustrin och bilhandeln och med högkonjunktur, båda med index +4. Svagast är läget för detaljhandeln med index +. et har som planerat ökat kraftigt sedan i höstas och lika mycket som halvåret innan. Inför hösten pekar planerna på en ny lika kraftig ökning, 32 procent av företagen planerar att nyanställa mot 9 procent som tänker dra ned på personalen. Alla delbranscher tänker nyanställa. Optimismen om konjunkturen inför hösten 2 är lika stark som den var i höstas inför våren i år. För samtliga branscher väntas konjunkturen förbättras till hösten. Allra bäst väntas läget då vara för uppdragsverksamheten, byggsektorn och IT-verksamheten. konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ± 15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca 4 respektive Konjunkturindikatorer 1 PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET Högkonjunktur Högkonjunktur Lågkonjunktur Grafisk ind Textil Kemi Produktion KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Våren 2 och hösten 2 Våren 2 Hösten 2 Maskin Metall IT-ind Ind totalt Konjunkturindex kan variera mellan 1 och +1 där gränsen för en "normalkonjunktur" är satta till index ±15 enheter. 1 Transport Livsmedel Sågverk Sällanköpsh Hösten 2 Lågkonjunktur Tillverkinhandehandeverks Transp Parti- IT tot Bil- Bygg- Data Uppdrverks KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Våren 2 och hösten 2 Våren 2 Näringsliv tot regional konjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR GÖTEBORGSREGIONEN 16 hösten 2 6 Högkonjunktur 4 KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 16 hösten 2 6 Högkonjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 16 hösten 2 Högkonjunktur 6 4 KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 16 hösten 2 Högkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur konjunkturläget i västsverige 3

6 tillverkning, totalt Återhämtning i långsammare takt Återhämtningen inom industrin har fortsatt, men förbättringen av konjunkturen blev inte så stor som företagen hoppades på i höstas. Det gäller för nästan alla branscher. Läget är bara snäppet bättre än normalt. Orderingången ökar kraftigt under våren från både hemma- och exportmarknaden. Nästan vartannat företag har ökat antalet sedan i höstas. Stor optimism pekar på nytt konjunkturlyft till hösten. Industrikonjunkturen i Västra har förstärkts något ytterligare det senaste halvåret, men utvecklingen har inte nått upp till företagens högt ställda förväntningar från i höstas. Man får se utfallet under våren som en klar besvikelse, med knapp marginal har företagen passerat ett läge om kan betraktas som normalkonjunktur. Konjunkturindex för industrin i Västra, som kan anta värden mellan 1 och +1, står under våren i 17. Det kan jämföras med i höstas och 15 som brukar vara övre gränsen för en normalkonjunktur. Bäst är läget, liksom i höstas, i Sjuhärad med ett Konjunkturindex på 25. Det är bara i Fyrbodal som industrin inte lyckats sega sig upp över gränsen för normalkonjunktur, med ett oförändrat index på 3. Besvikelse hos många branscher Den uteblivna kraftiga förbättringen efter årsskiftet beror inte på något bakslag för en enskild bransch utan det är i stället ett allmänt drag i utvecklingen att de flesta branscher inte nått upp till förväntningarna. De största avvikelserna mellan prognos och utfall gäller för stora branscher som metallvaruindustri och livsmedelsindustri, men även för textil- och kemiindustri. En bransch som i stället överraskat positivt är den investeringsberoende maskinindustrin, som normalt ligger senare i konjunkturen, där läget under våren är starkt och bättre än väntat. Efterfrågeutvecklingen har varit stark för industrin i sin helhet. Det gäller både hemma- och exportmarknaden. På exportmarknaden blev både utfallet för andra halvåret 21 och utvecklingen nu under våren något bättre än beräknat i höstas. På hemmamarknaden motsvarar orderingången förväntningarna sedan tidigt i höstas. Men det har ändå inte räckt till för att fylla på orderböckerna i den omfattningen som den betydligt högre produktionsnivån i företagen nu kräver. Både mindre, och framför allt medelstora och större företag är under våren mindre nöjda med orderböckernas storlek än de var i höstas. Det är inom kemi- och livsmedelsindustrin som företagen är mest tillfreds med sina orderböcker, i alla andra branscher är man i behov av ytterligare påfyllnad. Utbredd optimism inför hösten Det märks att industrin kommer från en mycket låg position. Trots kraftiga ökningar av produktionen under hela förra året och även nu under första halvåret finns det mycket ledig kapacitet att växa i. Ca sex av tio företag ökar sin produktion varje halvår mot en av tio som minskar den. 34 procent av industrin utnyttjar sin fulla kapacitet under våren mot 26 procent i höstas. Under denna tid har industrin gjort stora nyanställningar. Inemot vartannat företag har ökat antalet sedan i höstas mot 15 procent som dragit ned på personalen, något mer än planerat. Det är fortfarande ingen nämnvärd brist på yrkesarbetare och tekniska tjänstemän. Endast 5 procent uppger att tillgång på arbetskraft är främsta hinder för expansion. Fortfarande är det efterfrågan som upplevs som främsta hinder att expandera, det uppger 55 procent stora som små företag. I höstas var den andelen bara något högre, 59 procent. Två av tio företag har inga hinder alls. Inför hösten är optimismen om konjunkturen nästan lika starkt utbredd som den var i höstas. Om förväntningarna infrias skulle det betyda en stark industrikonjunktur om ett halvår. Förbättringen omfattas av samtliga delregioner och delbranscher. Allra bäst väntas läget bli för verkstadsindustrin. Orderingången beräknas fortsätta öka andra halvåret men i en något lugnare takt. Behovet av nyanställningar kvarstår, men är inte lika stort som tidigare INDUSTRIPRODUKTION* ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag 1 1 *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/ hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår Västra 7 Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 21, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme 9 9 FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 2 KONJUNKTUR- UTSIKTER Stora företag Små företag TOTAL PRODUKTIONSVOLYM Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN EXPORTMARKNADEN Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag 4 tillverkning, totalt

7 transportmedelsindustri lägre ökningstakt än väntat Konjunkturuppgången som påbörjades hösten 29 och tog fart i fjol har fortsatt under våren med ökningar av såväl orderingång som produktion för de flesta företag. Den allmänna bedömningen av konjunkturen visar på en förbättring sedan i höstas men inte i samma utsträckning som man förväntat sig och inte alls i samma takt som under 21. Kapacitetsutnyttjandet är högt bland småföretagen men ligger för storföretagen fortfarande på en låg nivå. Den lägre ökningstakten har minskat optimismen och en majoritet förväntningar sig oförändrad konjunktur till hösten. Konjunkturen för transportmedelsindustrin, som omfattar branscherna motorfordons-, fartygs- och flygindustri, inklusive komponenter och tillbehör, har fortsatt att stärkas. Konjunkturindex, som kan anta värden mellan 1 och +1, har under innevarande vår stigit från höstens +12 till +22. Uppgången är större än för många andra industribranscher och för första gången på länge är konjunkturen starkare i transportmedelsindustrin än för den totala tillverkningsindustrin i Västra. Ökningen innebär en fortsättning på en gradvis förbättring som pågått sedan hösten 29 då branschen började återhämta sig efter den djupa svacka den hamnat i på grund av den ekonomiska krisen. Det var först i höstas som läget enligt konjunkturindex förbättrats så pass mycket att branschen gått in i ett normalt konjunkturläge. Det nuvarande värdet på 22 indikerar att läget är något bättre än normalt men når inte alls upp till en nivå som kan tolkas som högkonjunktur. Produktionen fortsätter uppåt Den ökning av produktionen som pågått sedan andra halvåret 29 verkar under innevarande vår ha fortsatt med i stort sett oförändrad kraft nästan 8 procent av företagen uppger att de höjt produktionen sedan i höstas. En nästan lika stor andel av företagen rapporterar att även orderingången har förbättrats. Trots detta har konjunkturuppgången inte infriat företagens förväntningar. Mer än hälften av företagen trodde i höstas på en starkare konjunktur men andelen som tycker att konjunkturen är god har endast ökat från 19 till 32 procent. För en majoritet har orderingången visserligen ökat men inte i den utsträckning man förväntat sig bedömningen av orderstockarnas storlek är nu nämligen sämre än i höstas. Inte heller antal eller lagren har ökat i den utsträckning man förväntat sig. Det finns en tydlig skillnad mellan de större företagen, med minst 1, och de mindre företagen. De mindre är överlag betydligt mer nöjda med den nuvarande situationen och gör en klart ljusare bedömning av konjunkturläget. Konjunkturindex för småföretagen har ett värde på 44 vilket kan betraktas som högkonjunktur medan index för storföretagen är 18 vilket indikerar ett normalt konjunkturläge. Denna bild stöds även av uppgifterna om kapacitetsutnyttjandet. Bland de mindre företagen kör hela 7 procent för fullt medan endast 14 procent av de större företagen utnyttjar hela sin produktionskapacitet. Dämpade framtidsförhoppningar Att utvecklingen under våren inte blev lika stark som företagen förväntat sig verkar ha satt sina spår i synen på den framtida utvecklingen optimismen har nämligen dämpats avsevärt sedan i höstas. Medan hela 8 procent av företagen då räknade med att höja produktionen är andelen nu nere i 4 procent, en majoritet tror istället på oförändrad nivå andra halvåret. Mönstret är detsamma för orderingången, framförallt på exportmarknaden där andelen optimister minskat från 65 till 35 procent. Även bedömningen av den framtida sysselsättningsutvecklingen har blivit betydligt mindre ljus. I höstas trodde tre fjärdedelar av företagen på en ökning av personalstyrkan och 6 av 1 har också utökat antalet. Under kommande höst väntas dock andelen sjunka till 4 procent. Nedgång beror främst på kraftigt minskad optimism bland storföretagen där andelen som spår en utökning av personalstyrkan halverats INDUSTRIPRODUKTION* ORDERINGÅNG* antal ANSTÄLLDA* Mindre företag 1 Konjunkturläge Orderstocksomdöme Västra *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 2, nettotal FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 2 KONJUNKTUR- UTSIKTER Stora företag Små företag TOTAL PRODUKTIONSVOLYM Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN EXPORTMARKNADEN Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag transportmedel 5

8 Undantaget grafisk industri är maskinindustrin den industribransch som haft svårast att lyfta efter den djupa svackan För denna bransch, som ofta ligger sent i konjunkturcykeln, vände konjunkturen inte uppåt förrän våren 21 men har sedan dess förstärkts kraftigt. Under innevarande vår har klättringen fortsatt och konjunkturindex har sedan i höstas stigit från 3 till +3, vilket innebär att konjunkturen nu är mycket god. Produktionen steg kraftigt under 21 och ökningen verkar under våren ha accelererat ytterligare, framförallt för de större företagen som oftast ligger tidigare i konjunkturen än de mindre. Nästan 7 procent av storföretagen (minst 1 ) har ökat produktionen medan motsvarande andel för småföretagen är 55 procent. Produktionen har nu kommit igång så pass mycket att färdigvarulagren kunnat fyllas på och nästan inga företag tycker längre att lagren är för små. Efterfrågan ökar snabbt Efter den snabba ökningen under 21 har orderingången accelererat ytterligare under våren, Konjunkturuppgången för kemiindustrin i regionen har avtagit under våren. Konjunkturindex i höstas låg på +25 vilket är lite över normalkonjunktur. Nu har index sjunkit till +13 vilket indikerar att konjunkturen är åter i normalläge. en från i höstas där det spåddes en lite måttligare ökningstakt har stämt relativt bra. Produktionen fortsätter att öka, framförallt för småföretagen i branschen. Samma tecken ser man vad gäller orderingång. Det går relativt sett bättre för de små företagen. Gemensamt för företagen är att efterfrågan på hemmamarknaden är bättre än efterfrågan på exportmarknaden. Överlag ökar orderstockarna i en stabil takt och tre av fem företag betraktar sin orderstock som lagom stor. Företagen anställer Sysselsättningen har ökat, framförallt i de små företagen, och det innebär att de har gott om ledig kapacitet. De stora har däremot haft en måttligare sysselsättningsökning och man börjar se en ökad brist på både arbetare och tjänstemän. Där bedömer tre av fem företag att de producerar maskinindustri Maskinindustrin ökar FARTEN både på export- och hemmamarknaden. De större företagen leder som vanligt utvecklingen andelen som redovisar ökad orderingång är där betydligt större än bland de mindre företagen. Den starka efterfrågeutvecklingen innebär tjockare orderböcker och orderstocksomdömet har förbättrats något sedan i höstas. En fjärdedel av företagen anser dock fortfarande att orderstocken är för liten, både bland de mindre och de större företagen. Efterfrågeläget verkar ändå vara tillräckligt bra för att åter börja öka antalet. Sedan i höstas har mer än hälften av företagen utökat personalstyrkan. Företagen tror på fortsatt uppgång Efter vårens starka utveckling är branschens syn på utvecklingen under hösten mycket ljus. Mer än hälften av företagen tror att konjunkturen under kommande halvår stärks ytterligare och räknar med både ökad produktion och högre orderingång. Överlag är de större företagen mer optimistiska och drar upp branschens samlade omdöme. Gällande personalstyrkan är optimismen inte riktigt lika stor men nästan 4 procent räknar ändå med att nyanställa. kemiindustri Konjunkturen åter i normalläge 6 maskin- och kemiindustri med fullt kapacitetsutnyttjande enligt rådande förutsättningar. På längre sikt ser man dock inte brist på arbetskraft som något expansionshot utan det är istället en sjunkande efterfrågan, vilket 4 procent av företagen svarat, som ses som det största hindret. Det är dock klart lägre än i höstas då 6 procent ansåg att efterfrågeläget var det främsta expansionshindret. En fjärdedel av företagen nämner även kapaciteten på maskiner och anläggningar som främsta hinder. Goda prognoser för hösten Förväntningarna om en god utveckling under hösten är tämligen stora. En tredjedel av företagen tror på en konjunkturförbättring medan två tredjedelar tror på oförändrad konjunktur. Efterfrågan bedöms bli god på både export-och hemmamarknaden. Orderingången ser dock ut att öka i något långsammare takt än under föregående år. Produktionen kommer att öka i samma takt som tidigare under året och bland de mindre företagen räknar 4 procent av företagen med att behöva öka personalstyrkan. Bland de större är det dock fler som ser risken att behöva minska antalet Våren 2 INDUSTRIPRODUKTION 1 Västra ORDERINGÅNG - och exportmarknad Våren INDUSTRIPRODUKTION Västra 9 ORDERINGÅNG - och exportmarknad Hösten 2 Hösten

9 Våren 2 + Hösten 2 + metallvaruindustri Metallvaruindustrins konjunkturläge förbättrades kraftigt ifjol. I efterhand visar det sig dessutom att utvecklingen under andra halvåret blev ännu bättre än bedömningen i höstas. Över 8 procent av företagen ökade då produktionen jämfört med första halvåret och för en stor majoritet ökade även orderingången. Under innevarande vår verkar dock konjunkturuppgången ha stannat av. Produktion och orderingång har visserligen fortsatt att öka men inte alls i samma takt som tidigare och konjunkturindex har sjunkit från +34 till +31. Trots detta har branschen fortfarande det bästa konjunkturläget av samtliga industribranscher. Efterfrågan svagare än väntat I höstas trodde en majoritet av företagen att orderingången skulle fortsätta uppåt. Efterfrågan har dock inte alls ökat i den utsträckning man då räknade med och den samlade orderstocksbedömningen har försämrats kraftigt. Även synen på lagrens storlek är något mörkare än i höstas men en stor majoritet tycker fortfarande att de är lagom stora. Avseende sysselsättningsutveck- Våren 2 + Uppgången har stannat av Hösten 2 Läget för den tidigare hårt åtgångna grafiska industrin har förbättrats något. Konjunkturindex har stigit från 19 i september till +8 i mars vilket betyder att industrin nu befinner sig i normalkonjunktur. Så sent som för ett år sedan låg index på 53 vilket motsvarar en djup lågkonjunktur. Under senare delen av 21 och under våren 2 har produktionen kommit igång med vissa ökningar. Efterfrågan på hemmamarknaden har stigit till viss del även om det inte rör sig om några dramatiska ökningar. Däremot går exportmarknaden sämre och där upplever fler företag att efterfrågan sjunkit än de som upplever ökad efterfrågan. Att exporten går så dåligt skiljer sig från övriga branscher där exportefterfrågan ökar totalt sett. Personalminskningar under våren Trots förbättringarna på marknaden har många företag det fortfarande tufft och missnöjet med orderstockens storlek kvartstår. Närmare hälften av företagen tycker att stocken är för liten men till skillnad från tidigare tycker en fjärdedel att orderstocken är förhållandevis stor. Kapacitetsutnyttjandet i mars ligger dock kvar på samma + lingen finns en stor skillnad mellan de mindre och de större företagen. Medan de större företagen med minst 1 har minskat antalet rapporterar de mindre företagen istället en betydande ökning av personalstyrkan. Optimismen fortsatt stor bland de mindre företagen De mindre företagen är generellt mindre exportberoende och ligger senare i konjunkturen. De går för tillfället bättre än de större företagen och har också högre förväntningar på utvecklingen på ett halvårs sikt. Andelen som räknar med ett starkare konjunkturläge till hösten är här 4 procent mot 13 procent bland de större företagen. De mindre företagen räknar också med att fortsätta öka antalet medan de större istället tror sig behöva dra ner. Detta talar för att branschen efter en tid av stark uppgång nu befinner sig ganska sent i konjunkturcykeln. Ett ytterligare tecken på detta är att förväntningarna på efterfrågeutvecklingen på exportmarknaden, som brukar leda utvecklingen, är betydligt lägre än för hemmamarknaden. grafisk industri Svag återhämtning nivå som i september med 4 procent av företagen som producerar för fullt medan 6 procent har ledig kapacitet i produktionen. Totalt sett har personalnedskärningarna i branschen fortsatt. I mer än hälften av företagen är antalet lägre än under hösten. Planerna på att nyanställa är låga samtidigt som det inte är några företag som upplever brist på yrkeskunniga personer för att anställa. Positiv framtidsbild Företagen andas optimism inför utvecklingen senare under året. Närmare hälften av företagen tror att konjunkturläget kommer se bättre ut till hösten än idag. Endast en av tio tror att det blir en nedgång i konjunkturen. Produktionsökningarna bedöms dock bli måttliga och inte heller orderingången kommer att skjuta i höjden. marknaden kommer gå fortsatt trögt och efterfrågan på hemmamarknaden ökar endast långsamt. Som en följd av detta ser ungefär 4 procent av företagen inom den grafiska industrin att det finns risk för fortsatta personalnedskärningar INDUSTRIPRODUKTION 1 3 ORDERINGÅNG - och exportmarknad 1 3 metallvaruindustri, grafisk industri Västra INDUSTRIPRODUKTION 1 Västra ORDERINGÅNG - och exportmarknad

10 sämre än väntat UNDER VÅREN De optimistiska prognoserna från i höstas har inte infriats. Konjunkturindex har sjunkit från +26 till 3 så det som såg ut att gå mot en högkonjunktur är nu tillbaka på en normalkonjunktur. Orderingången på hemmamarknaden var återigen sämre än förväntat och även efterfrågan på exportmarknaden har ökat måttligt. Bedömningen av orderstocken har dock förbättrats en del jämfört med september men fortfarande är det fler företag som bedömer stocken som för liten i förhållande till kapaciteten än de som bedömer stocken vara förhållandevis stor. Kapacitetsutnyttjandet lågt Produktionen har ökat under våren men inte i den takt som förväntades i höstas. Det medför att antalet inte förändrats dramatiskt. Mer än hälften av företagen har oförändrad personalstyrka. Till hösten är det fler som bedömer att de behöver skära ned på personal än de som behöver rekrytera. Det finns alltså gott om ledig kapacitet där endast ett av fem företag producerar för fullt. Som en följd av att produktionen trots allt ökat jämfört med hösten och att orderingången Tudelad bild Den konjunkturförbättring som skedde under hösten har mattats av under våren. Konjunkturindex som låg på +2 i september var +9 i mars. Det innebär att man är tillbaka på normalkonjunktur. Bilden är dock tudelad. Det är framförallt bland de stora företagen som utvecklingen är svag. Bland dessa svarar nästan hälften att konjunkturläget är dåligt. erna från i höstas har således inte gått i uppfyllelse. Under 21 ökade produktionen starkt. Utfallet andra halvåret blev dock klart lägre än vad som bedömdes i september. Under första halvåret 2 har uppgången fortsatt och närmare hälften av företagen hade en ökad produktion. Vad gäller kapacitetsutnyttjandet ses en rejäl försämring. I september hade över hälften av företagen fullt kapacitetsutnyttjande medan det i mars är mindre än en fjärdedel som producerar så mycket de kan. Framförallt bland storföretagen finns mycket outnyttjad kapacitet. Nyanställningarna har hållits tillbaka och medan de små företagen ser ett visst rekryteringsbehov i framtiden så ser storföretagen ut att behöva minska personalstyrkan under det kommande halvåret. livsmedelsindustri varit sämre än förväntat har bidragit till att färdigvarulagren fyllts på. Fler än tidigare bedömer dock att lagren nu ligger på en lagom nivå. Att det är en svagare efterfrågan som ligger till grund för den måttliga konjunkturutvecklingen inom livsmedelsindustrin visas av att andelen som ser efterfrågeläget som det största hindret mot expansion har ökat. Det är nu 63 procent av företagen som ser detta som det största hotet mot 56 procent i september. Den andel som inte ser något hinder alls för framtida expansion har minskat. Företagen tror på förbättrad konjunktur Trots att utfallet under våren inte blivit som förväntat så ser företagen positivt på utvecklingen den närmaste framtiden. Det är framförallt orderingången på hemmamarknaden som man tror ska ta fart. Vartannat företag tror på en ökad inhemsk orderingång. Utlandsmarknaden ser också ut att öka och det är främst de stora företagen som ser en ökning av exporten till utlandet. I dessa företag väntas produktionen öka kraftigt under kommande halvår. textil- och beklädnadsindustri 8 livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri ökningen har mattats något Orderingången har annars sett riktigt god ut. Både på exportmarknaden och på hemmamarknaden har efterfrågan ökat men inte lika mycket som under 21. Framförallt exporten som tidigare varit ledande har mattats och det är nu hemmamarknaden som går något bättre. I förhållande till produktionsnivån bedömer dock en majoritet av företagen att orderstocken är alldeles för liten. Det gäller både de små och stora företagen liksom att de ser en minskad efterfrågan som det klart övervägande expansionshindret. Höga förväntningar om framtiden Trots att tidigare prognoser inte infriats så ser företagen positivt på utvecklingen till hösten. De mindre företagen är mer positiva än de större men överlag är bilden ljus. Man bedömer att både produktionen och efterfrågan skall öka och det är framförallt på hemmamarknaden man ser den största ökningen. De höga prognoserna kan möjligen ses som förhoppningar att ta tillbaka en del av det som man tappat under inledningen av året Våren 2 INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad Våren Västra INDUSTRIPRODUKTION 1 Västra ORDERINGÅNG - och exportmarknad Hösten 2 Hösten

11 IT-verksamhet De höga förväntningar företagen hade, i ett bara normalt konjunkturläge i höstas, inför våren har infriats med råge. För IT-verksamheten i Västra har både konjunkturen och verksamheten förbättras kraftigt det senaste halvåret. För datakonsulterna har högkonjunkturen redan kommit tillbaka medan IT-industrin bara ligger snäppet under. Alla framtidspilar pekar kraftigt uppåt inför hösten. Stark konjunktur under våren I höstas var IT-verksamheten i Västra besviken över konjunkturutvecklingen som visat bara en begränsad förbättring sedan förra våren. Läget var då att betrakta inte mer än normalt. Men företagen kände samtidigt på sig att något var på gång under hösten då aktiviteten steg kraftigt överlag inom sektorn. Den osäkerhet som då möjligen rådde har nu definitivt försvunnit. Den optimism IT-företagen visade inför våren i år har infriats med råge. Det gäller såväl konjunkturutvecklingen som hur verksamheten i företagen utvecklats. Under våren står Konjunkturindex, som kan variera mellan 1 och +1, i +37, alltså i trakterna av en högkonjunktur som brukar avgränsas med index +4. Det innebär alltså ett kraftigt lyft från höstens index på +7. Det är lika starka förbättringar för både IT-industrin som IT-tjänster som ligger bakom förbättringen. Även verksamheten har förbättrats kraftigt. Utfallet för andra halvåret i fjol blev som väntat mycket starkt då vartannat företag redovisade ökad aktivitet mot endast 6 procent som noterades för en minskning. Företagen räknar med att denna höga ökningstakt håller i sig under första halvåret i år. I höstas var det industridelen av sektorn som främst bidrog till uppgången medan det är IT-tjänsterna som har den högsta tillväxten under våren i år. Till hösten ser tempot inom IT-verksamheten ut att skruvas upp ytterligare. Optimismen är på topp. Inemot hälften av företagen räknar med att konjunkturen förbättrats ytterligare till hösten mot endast något enstaka företag som befarar en försämring. Infriade förväntningar IT-industrin nyanställer i stor skala IT-industrin hade ett mycket starkt andra halvår i fjol då man i återhämtningsfasen ökade produktionen hos 6 procent av företagen mot 5 procent som gjorde en neddragning. Det var främst en stark ökning av orderingången från hemmamarknaden som var drivkraften. Under första halvåret i år ser produktionen ut att öka nästan lika mycket men nu är det exportmarknaden som ökar snabbast. Tre av fyra företag har ökat antalet sedan i höstas mot 13 procent som gjort neddragningar. Men det märks att IT-industrin kommer från en djup botten. Fortfarande är många företag missnöjda med sina orderböcker. Hela 44 procent anser dessa vara för små, till och med något sämre än i höstas. Konjunkturindex för IT-industrin står under våren i +33 jämfört med +2 i höstas. Det ser ut att kunna bli et ännu starkare läge till hösten då vartannat företag räknar med en ytterligare förbättrad konjunktur. Knappt något företag tror på en försämring. Företagen räknar med en stegrad ökningstakt av orderingången under andra halvåret både från export- och framför allt från hemmamarknaden. Även produktionen och sysselsättningen planeras att öka kraftigt. Sju av tio företag planerar att nyanställa till hösten mot 6 procent som tänker minska sin personal. Högkonjunktur för IT-tjänster Den tjänstebaserade delen av IT-sektorn känner av en kraftig expansion under våren då nästan sex av tio företag räknar med att omsättningen kommer att öka under första halvåret mot sju procent som tror på en minskning. Det är en klart stegrad ökningstakt från andra halvåret i fjol. et har ökat rejält, men betydligt mindre än omsättningen, vilket märks på de kraftigt förbättrade lönsamhetsomdömena. Alla pilar pekar kraftigt uppåt inför hösten, konjunktur, omsättning, sysselsättning och lönsamhet. Men två av tre företag lider brist på branschkompetent personal. PRODUKTION/OMSÄTTNING* IT-industri IT-tjänster ANTAL ANSTÄLLDA* 25 2 IT-tjänster IT-industri KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Våren 2, nettotal KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Våren 2, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av produktionen/omsättningen, antal mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 2 KONJUNKTUR- UTSIKTER TOTAL PRODUKTIONSVOLYM ANTAL ANSTÄLLDA IT-INDUSTRIN ORDERINGÅNG HEMMAMARKNADEN IT-INDUSTRIN ORDERINGÅNG EXPORTMARKNADEN IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-verksamhet 9

12 byggnadsverksamhet Våren 2 + Hösten 2 + Byggkonjunkturen står stark Hos byggföretagen, och då särskilt inom delbranschen bygg- och anläggningsarbete, sprudlade optimismen redan för ett halvår sedan. Byggkonjunkturen stärktes i höstas till den övre gränsen för vad som betraktas som en normalkonjunktur. Dessutom uppskattade de att farten i sektorn skulle accelerera ytterligare framåt vårkanten. Företagens positiva syn från i höstas besannades och byggkonjunkturen är nu mycket starkare än normalt. Konjunkturindex har stigit från 15 till 45 under det senaste halvåret och det är främst delbranschen bygg- och anläggning som stärkts. Den ökade aktiviteten i byggbranschen har också fått effekt på sysselsättningen som enligt företagen har ökat sedan i höstas. Brist på tekniska tjänstemän Inflödet av nya anbud har inneburit större orderstockar, fler byggprojekt och en ökad sysselsättning. Sammantaget har den ökade aktiviteten i branschen inneburit ett större utnyttjande av produktionsresurserna som nu börjar bli ansträngt för 4 procent av företagen inom Konjunkturläget för konsulterna har stärkts ordentligt under det gångna halvåret när företagens mycket optimistiska prognos från i höstas infriades. Konjunkturindex har stärkts från +2, vilket är något starkare än en normalkonjunktur, till det mycket starka indextalet +5. Faktureringen har ökat från redan höga nivåer vilket visar att det finns en stark underliggande efterfrågan på företagens kompetens. Lönsamheten för konsulterna har fortsatt att förbättrats och drygt hälften anser att lönsamheten är bättre än normalt, att jämföra med endast 8 procent av företagen som bedömer lönsamhet som dålig. Personalbristen är stor Nyrekryteringarna har fortsatt att öka till följd av kombinationen av en stor efterfrågan och en god lönsamhet i branschen. Närmare hälften av företagen har nyanställt sedan i höstas medan bara vart tionde företag har dragit ner personalstyrkan. Bristen på kvalificerad personal verkar lika ansträngd nu som den var under hösten. 57 procent uppger att de har svårt att få tag på 1 byggverksamhet, uppdragsverksamhet bygg- och anläggningsarbeten. Företagens expansionsplaner bromsas i första hand av tillgången på arbetskraft. Den smalaste flaskhalsen gäller behovet av tekniska tjänstemän där 74 procent av bygg- och anläggningsföretagen upplever brist på personal. Den förbättrade byggkonjunkturen är emellertid inte lika stark inom delbranschen installationer och slutbehandling. Fortsatt positivt till hösten Företagen ser optimistiskt på konjunkturutvecklingen för det kommande halvåret. Drygt hälften av företagen räknar med ett ökat byggande mot endast 3 procent som väntar sig en minskning. Den mycket starka konjunkturen inom delbranschen bygg och anläggning väntas hålla i sig framåt hösten, medan delbranschen installationer och slutbehandlingar, som normalt ligger senare i konjunkturcykeln, väntas få en bred konjunkturuppgång. Stocken av pågående arbeten bedöms fortsätta att växa och i kombination med ett mer ansträngt resursläge finns ett behov av nyrekryteringar i den mån företagen hittar de eftersökta kompetenserna vill säga. uppdragsverksamhet HÖGTRYCK för konsulterna branschkompetent personal. Mot bakgrund av personalbristen och den mycket goda konjunkturen är det föga förvånande att det är just tillgången på personal som är den huvudsakliga flaskhalsen i företagens expansionsplaner. Andelen företag som angett tillgången på arbetskraft som främsta hinder har stigit från 35 till 45 procent, främst på bekostnad av de företag som uppgett att det inte fanns något hinder för en fortsatt expansion, vars andel sjunkit från 32 till 19 procent. Fortsatt god konjunktur väntas Den redan starka konjunkturen spås stärkas ytterligare under året. Över hälften av företagen räknar med att öka faktureringen under andra halvåret jämfört med endast 5 procent som förväntar sig en minskning. Det stora flertalet av företagen räknar emellertid med oförändrad kontorsyta till hösten. Men redan nu sitter en del företag lite trångt och behöver utöka kontorsytan. Trängseln lär inte heller lätta med ytterligare nyanställningar framåt hösten. Konjunkturförbättringen bedöms även ge en ytterligare stärkt lönsamhet BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA 1 3 Byggande 5 7 RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 2, nettotal 9 Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1 fakturering HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Våren Lönsamhet 3 Hösten 2 Fakturering 5 7 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 2, nettotal 9 Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturläge + Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1

13 Våren 2 + Hösten 2 + bilhandel Bilhandeln har utvecklats synnerligen starkt sedan hösten 29 och de goda tiderna har fortsatt under innevarande vår. Konjunkturindex har visserligen sjunkit något från +46 i höstas till nuvarande +4 men detta värde indikerar fortsatt högkonjunktur. Efterfrågan har fortsatt att öka och trots att branschen i höstas hade höga förväntningar inför våren ser försäljningsprognosen ut att överträffas. Ökningen under årets första sex månader verkar visserligen inte bli lika stor som mellan första och andra halvåret ifjol då nästan alla företag ökade försäljningen, men för hälften av företagen har volymen fortsatt att öka. För att hålla jämna steg med efterfrågeutvecklingen har bilhandlarna behövt nyanställa och sedan i höstas har 6 av 1 företag ökat personalstyrkan. FULL FART INFÖR HÖSTEN För stora lager och sämre lönsamhet Även om läget överlag ser bra ut är inte allt frid och fröjd inom bilhandeln. Handlarna verkar ha varit för snabba med att fylla på lagren för trots att försäljningen utvecklats bra har andelen som tycker att lagren är för stora ökat kraftigt. Lönsamheten har heller inte alls utvecklats på det sätt som företagen förväntade sig i höstas. Istället för den förbättring som då förutspåddes har lönsamheten försämrats. Nu är endast en fjärdedel av företagen nöjda med lönsamheten och 2 av 1 tycker att den är dålig. Fortsatt optimism inför hösten Efter den goda efterfrågeutvecklingen under våren ser bilhandlarna framtiden an med tillförsikt. Konjunkturprognosen inför hösten målas i ljusa färger och cirka hälften räknar med ytterligare försäljningsökningar. Efter de relativt omfattande nyanställningarna under det senaste året väntas däremot sysselsättningsexpansionen upphöra och antalet förblir oförändrat. Kombinationen ökad försäljning och konstant personalstyrka bör innebära att lönsamheten förbättras och drygt 4 procent av handlarna tror också på detta. Det återstår att se om de högt ställda förväntningarna infrias. Hushållen har i takt med räntehöjningarna blivit mindre optimistiska om sin egen ekonomi vilket mycket väl kan innebära att bilförsäljningen dämpas FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 2, nettotal Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1 Våren 2 + Hösten 2 + transporter och logistik Företagen inom transporter och logistik har ökat aktiviteten något under det senaste halvåret, även om transportvolymerna inte har ökat i den omfattning som förväntades i höstas. Konjunkturindex för branschen som helhet har under det senaste halvåret stärkts från 18 till 23, vilket bekräftar den samlade bilden att konjunkturen är starkare än normalt. Transport och logistik är starkt beroende av hur det går för de västsvenska industribranscherna. När aktiviteten i den regionala industrin tilltar, rullar det även fler transporter. Utvecklingen för industrin som helhet och transportnäringen ser också ut att följa ungefär samma konjunkturmönster. Lönsamheten är fortsatt svag Det är fortsatt svag lönsamhet i branschen trots en starkare konjunktur. De optimistiska förhoppningarna om en förbättrad lönsamhet uteblev även denna gång, men företagen har också anställt personal som en följd av en ökad aktivitet i branschen. Det är emellertid 6 procent av företagen som anser att lönsamheten för tillfället är normal, Fler transporter rullar men det är samtidigt fler som anser att lönsamheten är dålig än att den är bra. Stor framtidsoptimism Företagen i branschen är fortsatt optimistiska om utvecklingen framöver. Det var motsvarande stämningsläge som rådde för ett halvår sedan, vilket företagen inte lyckades uppfylla. Frågan är om företagen nu som då är lite för optimistiska. Två tredjedelar av företagen räknar med att efterfrågan kommer att öka under det kommande halvåret och nästintill inga företag tror på fallande efterfrågan. Av de företag som spår en ökad efterfrågan bedömer de flesta att även transportvolymen kommer att stiga. Men den personalstyrkan bedöms inte öka i samma utsträckning. I höstas räknade 38 procent med att öka personalstyrkan, den andelen har nu sjunkit till 24 procent. Det största hindret för en fortsatt expansion är efterfrågeläget. De företag som uppgivit tillgången på arbetskraft som främsta hinder har stigit till 12 procent från tidigare mycket marginella 1 procent transportvolym OCH ANTAL ANSTÄLLDA 1 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 2, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Transportvolym Konjunkturläge Försäljningsvolym Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1 bilhandel, transporter och logistik

14 sällanköpsvaruhandel Våren 2 + Hösten 2 + Detaljhandeln sämre än väntat Efterfrågan på sällanköpsvaror, exklusive bilar, har varit måttlig under våren. Den uppgång som förutspåddes i höstas har uteblivit. Då trodde över 9 procent av företagen på förbättrad eller oförändrad konjunktur, men i stället har Konjunkturindex sjunkit från +18 i september till + i mars. Speciellt svag har utvecklingen i Skaraborg varit. En del av förklaringen till nedgången i detaljhandeln är givetvis att hushållen fått mindre pengar i plånboken. Både höjda bolåneräntor och höga priser på bl.a. el och bensin har dämpat hushållens köpkraft. Dessutom lär många hushåll redan nu ta höjd för kommande räntehöjningar. Svag försäljning och få nyanställningar Försäljningsvolymerna var relativt låga under första halvåret 2. Det var lika många företag som upplevde minskad försäljning som de som upplevde högre försäljningssiffror. Det var alltså en stor besvikelse mot förväntningarna ett halvår tidigare där hälften av företagen trodde på ökade försäljningsvoly- Partihandeln befinner sig nu i ett starkt konjunkturläge och är nu inte långt från en genuin högkonjunktur. Den optimism företagen visade i höstas inför våren var således välgrundad. Utfallet för andra halvåret i fjol blev inte oväsentligt bättre än företagen bedömde i höstas. Under andra halvåret ökade mer än vartannat företag sin försäljningsvolym på både export- och hemmamarknaden. I det starka konjunkturläget under våren bedömer företagen att försäljningen fortsätter att öka i samma höga takt för första halvåret i år på hemmamarknaden. Det innebär att utvecklingen efter årsskiftet har blivit något starkare än vad man trodde för ett halvår sedan. Nedbantade varulager Konjunkturindex för partihandeln, som kan variera mellan 1 och +1, står under våren i +34, vilket kan jämföras med +26 i höstas och index +4 som brukar sättas som nedre gräns för en högkonjunktur. Det är klart bättre än genomsnittet för näringslivet i mer och nästan inga förväntade sig en nedgång. Lönsamheten bedöms dock fortfarande som god och verkar inte ha försämrats trots den svaga försäljningen. Det kan delvis förklaras av att antalet inte har ökats under perioden. Fler företag har faktiskt minskat personalstyrkan än de som anställt fler. Försiktig optimism inför framtiden Till hösten räknar mer än hälften av företagen med en ökad försäljning. Endast ett av tio företag räknar med sjunkande försäljningsvolymer. Säsongmässiga faktorer såsom julhandel påverkar givetvis med det är ändå en kraftigare ökning som väntas än mellan första och andra halvåret 21. Företagen räknar dock inte med att behöva nyanställa personal. Man tror som helhet att konjunkturen kommer förbättras något. Precis som vid höstens konjunkturbarometer är det över 9 procent av företagen som tror på förbättrad eller oförändrad konjunktur. Det är dock fler företag än tidigare som ser efterfrågeläget som det största hindret för expansion så kanske är det mer förhoppning än förväntning som ligger bakom konjunkturbedömningen. partihandel Högkonjunktur PÅ LUT Västra som nu har ett Konjunkturindex på +25. För att möta anstormningen av nya kunder har företagen behövt nyanställa i ganska stor skala. Sedan i höstas har vart tredje företag ökat antalet mot 14 procent som gjort neddragningar. Suget efter företagens varor sedan i höstas har gjort att man kunnat fortsätta att avveckla de tidigare för stora varulagren, som nu nästan är i balans. Trots detta har lönsamheten sjunkit något sedan i höstas, men är fortfarande bättre än normalt. Endast vart tionde företag anser att lönsamheten är dålig. Siktet högt inställt inför hösten Siktet är högt inställt inför hösten. Vartannat företag räknar med en ännu starkare konjunktur till hösten medan knappt något befarar en försämring. Det innebär att en ny högkonjunktur är på gång. Företagen räknar med att det blir ett bra tryck i försäljningen även efter sommaren. Vartannat företag bedömer att försäljningsvolymen på hemmamarknaden stiger under andra halvåret medan sju procent tror på en minskning. 1 FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Lönsamhet LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 2, nettotal Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till +1 Våren 2 FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA 1 Lönsamhet Hösten LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 2, nettotal 9 Försäljningsvolym Konjunkturläge Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till sällanköpsvaruhandel, partihandel

15 fyrbodal Konjunkturen i sammandrag I höstas gick konjunkturindex, som kan variera mellan 1 och +1, för Fyrbodal upp över nollnivån för första gången på över 2 år. Under innevarande vår har läget fortsatt att stärkas något och index har stigit från +6 till +. Ökningen är dock mindre än snittet för Västra och Fyrbodal har fortsatt det sämsta läget i regionen. Industrins förbättring har stannat av och konjunkturläget där är i stort sett oförändrat jämfört med i höstas. Byggbranschen har däremot fått ett rejält uppsving efter att tidigare ha sackat efter övriga delregioner. Konjunkturindex för byggbranschen i Fyrbodal är med +57 nu den starkaste i Västra. Detaljhandeln ligger kvar på ungefär samma nivå som i höstas men försäljningen har inte ökat i den utsträckning företagen räknat med och lönsamheten har försämrats. Tillverkningsindustri Industrin i Fyrbodal repade sig under fjolåret och höstens konjunkturindex på 2 indikerade en återgång till ett normalläge efter två års lågkonjunktur. 4 av 1 företag trodde då att industrikonjunkturen skulle fortsätta förbättras men läget i vår är i stort sett oförändrat med ett indexvärde på 3. Både orderingång och produktion har visserligen ökat för något fler företag än väntat men samtidigt har situationen försämrats för en inte obetydlig andel. Exempelvis uppger 18 procent av företagen att orderingången minskat sedan i höstas. Sammantaget är konjunkturläget i det närmaste oförändrat men bilden är som sagt tudelad. Detta beror framförallt på en ojämn utveckling inom transportmedelsindustrin. 6 procent av företagen rapporterar där exempelvis ökad orderingång från exportmarknaden men samtidigt rapporterar hela 32 procent en minskning. Det totala konjunkturläget för transportmedelsindustrin gick efter den remarkabla förbättringen i höstas då index stärktes från 73 till 3 nu tillbaka något till 7. Även trävaruindustrin backade något men däremot stärktes konjunkturen kraftigt för maskinindustrin som med ett konjunkturindex på +44 nu gått in i högkonjunktur. Både produktion och orderingång har i denna bransch ökat kraftigt och en majoritet av företagen har även ökat antalet. För industrin totalt sett är sysselsättningen i det närmaste oförändrad sedan i höstas. Måttlig förstärkning Inför hösten är industriföretagen i Fyrbodal överlag positiva. Nästan hälften av företagen räknar med att konjunkturläget förbättras och allra ljusast prognos gör trävaruindustrin där samtliga tror på bättre tider. Det är framförallt från hemmamarknaden man förväntar sig ökad efterfrågan. 55 procent tror på ökad orderingång därifrån medan 42 procent förväntar sig ökad orderingång från exportmarknaden. Den totala sysselsättningen förväntas inte öka i någon större utsträckning men inom maskinindustrin räknar en majoritet med att öka antalet till hösten. Byggverksamhet Efter ett lyft hösten 29 ökade konjunkturindex för byggbranschen långsamt fram till +5 i höstas. Varken orderingång eller byggande kom igång ordentligt och bedömningarna tydde på en relativt oförändrad situation under våren i år. en visade sig dock vara felaktig för konjunkturindex har förbättrats kraftigt till vårens +57 vilket indikerar en kraftig högkonjunktur. Det visar sig i efterhand att byggandet ökade rejält redan under andra halvåret ifjol och 4 av 1 företag uppger att uppgången fortsatt under våren. Även orderingången har förbättrats och hela 8 procent rapporterar nu att orderstocken är större än i höstas. et har ökat något och en majoritet räknar med ytterligare personalförstärkningar till hösten. Mer än hälften av företagen är dock oroliga för att inte få tag på arbetskraft. Detaljhandeln Konjunkturindex för detaljhandeln fortsatte efter höstens nedgång från +3 till +26 nu svagt nedåt till +24, en nivå som dock fortfarande indikerar ett konjunkturläge som är starkare än normalt. Försäljningen under andra halvåret ifjol blev med facit i hand bättre än bedömningen från i höstas men däremot har utvecklingen under våren inte levt upp till företagens förväntningar. Till följd av detta har lönsamheten försämrats rejält och det är nu fler som tycker att den är dålig än som tycker att den är god. Inför hösten är företagen ändå relativt optimistiska, 45 procent av företagen räknar med att öka försäljningen medan 13 procent befarar en minskning. Sysselsättningen bedöms av de allra flesta förbli oförändrad KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 16 hösten 2 Högkonjunktur -4 Lågkonjunktur INDUSTRIPRODUKTION* Fyrbodal 7 ORDERINGÅNG* detaljhandel -3 Försäljningsvolym BYGGVERKSAMHET 1 Byggande 3 *Tillverkningsindustrin fyrbodal 13

16 göteborgsregionen KONJUNKTURINDEX FÖR GÖTEBORGSREGIONEN 16 hösten 2 6 Högkonjunktur Lågkonjunktur INDUSTRIPRODUKTION* Stor- Göteborg BYGGNADSINDUSTRI -3 9 detaljhandel Byggande Göteborgsregionen i topp Konjunkturen i sammandrag Göteborgsregionen regerar nu i ensamt majestät i länets konjunkturliga. I höstas delade man topppositionen med Sjuhärad, men nu har man dragit ifrån grannregionen med minsta möjliga marginal. Konjunkturindex som sammanfattar det ekonomiska läget i regionen och som kan variera mellan 1 och +1, står under våren i +29. Det är en stark konjunktur om än inte högkonjunktur och näringslivet har därmed definitivt lagt normalkonjunkturen bakom sig, som går vid gränsen +15. Utfallet nådde ändå inte fullt konjunkturprognosen som var satt några snäpp högre. Förbättringen gäller för alla huvudbranscher utom detaljhandeln som hålls tillbaka av hushållens kostnadsfördyrningar och låga köpbenägenhet. Men inom övriga tjänstenäringar och byggsektorn är läget mycket starkt under våren. Utsikterna inför hösten, som präglas av en stor optimism hos företagen, är mycket gynnsamma. Slår prognosen in, med index +36, är läget till hösten klart högkonjunkturbetonat i många branscher. Ökningen av sysselsättningen ser ut att bli lika kraftig som den varit det senaste halvåret. Tillverkningsindustri För tillverkningsindustrin har utvecklingen sedan i höstas blivit något av en besvikelse. Det gäller för övrigt för stora delar av industrin i hela länet. Visserligen har konjunkturen förbättrats ytterligare något, men inte i den grad som förväntades för ett halvår sedan. Under våren står Konjunkturindex, som kan variera mellan 1 och +1, i +22 jämfört med +15 för ett halvår sedan. Även om konjunkturen för industrin i sin helhet blivit något av en besvikelse har läget ändå förbättrats mycket för vissa branscher som inom verkstadsindustrin. För den tunga transportmedelsindustrin är t.ex. konjunkturen under våren riktigt stark med ett index på +3 jämfört med +18 i höstas. Ännu bättre, med en genuin högkonjunktur på index +49, är läget inom el- och elektronikindustrin. En bransch som drar ned helhetsomdömet med en tydlig försvagning av konjunkturen är livsmedelsindustrin, och för kemiindustrin har konjunkturen stått och stampat sedan i höstas. Efterfrågeutvecklingen är det annars inget fel på. Orderingången, både som utfall för andra halvåret i fjol och utvecklingen nu under våren har i en kraftig tillväxt närmast överträffat företagens bedömningar från tidigt i höstas. Det gäller främst utfallet för andra halvåret 21 på exportmarknaden. Trots att orderböckerna nu är betydligt tjockare än i höstas så har företagens bedömning av dem i förhållande till den betydligt högre produktionsnivån försämrats påtagligt. Nu uppger bara 16 procent av företagen att orderböckerna är förhållandevis stora mot 26 procent för ett halvår sedan. Även den andel som anser att orderstockarna är för tunna har ökat något. I takt med att företagen dragit upp produktionsnivån kraftigt både under hela 21 och under första halvåret i år har man gjort nyanställningar i ganska stor omfattning och som vida överträffar de offensiva planerna från i höstas. Under det senaste halvåret har 54 procent av företagen ökat antalet mot 14 procent som dragit ned på personalen. Kraftiga ökningar har gjorts av alla branscher utom livsmedelsindustrin. Tillgången på arbetskraft är fortfarande god. Enligt företagens bedömningar tyder allt på att konjunkturen fortsätter att stärkas fram till hösten då 41 procent av företagen räknar med en bättre konjunktur mot endast 4 procent som tror på en försämring. Synen på efterfrågeutvecklingen under andra halvåret är fortsatt klart positiv om än något nedtonad från vårens starka uppgång. Personalplanerna inför hösten pekar fortsatt PARTIHANDEL KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER VÅREN 2 Kemisk industri Tillverkn. Transportm. ind.tot industri El- och optikind. Försäljningsvolym Försäljningsvolym Partihandel Byggverksamhet Livsmedelsind. Maskinindustri Detaljhandel Datakonsulter Uppdragsverksamh. 14 göteborgsregionen

17 göteborgsregionen KONJUNKTURVINDEN INFÖR HÖSTEN 2 Tillverkningsind., totalt Transportmedelsind. Maskinindustri El- och optikindustri Datakonsulter och -service Uppdragsverksamhet Kemisk industri Livsmedelsindustri Byggnadsverksamhet Detaljhandel Partihandel kraftigt uppåt. Transportmedelsindustrin gör en försiktigare bedömning av orderingången under andra halvåret än tidigare. Byggverksamhet I Göteborgsregionen har byggkonjunkturen förstärkts kraftigt för andra halvåret i följd. Den normalkonjunktur som ansågs råda i höstas har under vinterhalvåret redan övergått i högkonjunktur. Konjunkturindex för byggindustrin står under våren i +4, gränsen för högkonjunktur, jämfört med +15 i höstas. Uppgången i byggandet går spikrakt uppåt och stegras för varje halvår. Det samma gäller ökningen av värdet på antagna anbud. Utvecklingen har lett till att vartannat byggföretag har ökat antalet under vinterhalvåret, vilket är mycket ovanligt. Endast några enstaka företag har minskat sin personal sedan i höstas. För ett halvår sedan hade 37 procent av branschen ett för lågt resursutnyttjande. Denna andel har nu krympt till 17 procent. Omdömena har ännu inte hunnit bli lika starka om orderstockarna där fortfarande 27 procent av företagen uppger att de är för små mot 31 procent i höstas. Det ser emellertid ut att kunna bli avhjälpt inom en snar framtid då företagens förväntningar och planer inför hösten är mycket expansiva. Två av tre företag räknar med en ännu bättre konjunktur om ett halvår mot endast 2 procent som tror på en försämring. Tre av fyra företag räknar med ökade beställningar under kommande halvår. Enda problemet är den utbredda bristen på arbetskraft. Rekordhöga 5 procent av företagen uppger att brist på arbetskraft är det främsta hindret för fortsatt expansion. Detaljhandel Konjunkturen för detaljhandeln fortsätter att vara god men med en viss dämpning. Konjunkturindex har sjunkit från +29 i september till +22 i mars. Försäljningsvolymerna har ökat något långsammare än under hösten och ökningstakten är lägre än vad som förväntades. Sysselsättningen har dock fortsatt öka kraftigt, antal ny är fler än vad som förutspåddes vid föregående undersökning. Till hösten beräknar man att försäljningsvolymerna ska gå upp kraftigt men att det inte ska behövas några direkta ökningar av arbetskraften till följd av de nyrekryteringar som redan gjorts. Så gott som hela branschen tror att konjunkturläget kommer vara bättre eller oförändrat om ett halvår. Partihandel Det konjunkturuppsving som partihandeln upplevde under hösten har bestått under våren. Konjunkturindex har stigit från +25 till +33. Efterfrågan har varit särskilt god på hemmamarknaden där tre av fem företag ökat sin försäljning. inom branschen fortsätter att öka i samma takt som under hösten medan lönsamheten har försämrats. Till följd av den starka försäljningen har varulagren minskat och befinner sig nu på en lagom nivå. Till hösten räknar företagen med att konjunkturen ska fortsätta att förbättras och att efterfrågan ska vara god både på export- och på hemmamarknaden. Dessutom hoppas man kunna höja lönsamheten. Uppdragsverksamhet Konjunkturläget har förbättrats kraftigt för uppdragsverksamheten sedan i höstas och branschen befinner sig nu i högkonjunktur. Konjunkturindex har stigit med 34 enheter till +51. Den goda efterfrågan på konsulttjänster fortsätter och en kraftig ökning av faktureringen medför att lönsamheten i branschen ökat rejält. Företagen har expanderat och hälften av företagen har nyanställt personal. Framöver ser man behov av att fortsätta rekrytera samtidigt som efterfrågan på kontorsyta stiger. Två av tre företag har brist på konsulter. Konjunkturläget bedöms fortsätta att förbättras men i något långsammare takt än under innevarande halvår. Datakonsulter Sedan i höstas har utvecklingen för datakonsulter varit mycket god. Konjunkturindex har stigit från +16 i september till +44 i mars vilket motsvarar högkonjunktur. Det innebär att den kraftiga ökning av efterfrågan på datakonsulter som sågs i höstas har infriats. Faktureringen har ökat i hög takt vilket medfört att lönsamheten i branschen stigit avsevärt. Mer än vartannat företag har ökat personalstyrkan under perioden och bedömningen är att rekryteringarna behöver fortsätta för att klara en stigande efterfrågan på datakonsulttjänster i en ännu starkare konjunktur. Här finns dock en flaskhals i att få tag på yrkeskunnig personal. Sju av tio företag upplever att det råder brist på området och närmare hälften av företagen anser att detta är det främsta hindret för att kunna expandera i framtiden. ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag Större företag *Tillverkningsindustrin 9 DATAKONSULTER OCH -SERVICE Omsättning UPPDRAGSVERKSAMHET 7 8 Omsättning 9 1 TJÄNSTESEKTORNS BEDÖMNING AV LÖNSAMHETEN Våren 2, nettotal Datakonsulter Partihandel Uppdr.- verks. Detaljhandel göteborgsregionen 15

18 sjuhärad sjuhärad KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 16 hösten 2-4 Lågkonjunktur Högkonjunktur INDUSTRIPRODUKTION* 1 3 Sjuhärad 5 7 ORDERINGÅNG* detaljhandel 1 Försäljningsvolym BYGGVERKSAMHET *Tillverkningsindustrin 9 Byggande Ljust läge på samtliga fronter Konjunkturen i sammandrag Under våren har konjunkturindex för Sjuhärad stigit till +28 vilket kan jämföras med +19 i höstas. Det ligger således i linje med resten av Västra där index stigit från +17 till +25. Det betyder att konjunkturen för tillfället är något bättre än normalt men att det fortfarande är en bit kvar till riktig högkonjunktur. Framförallt är det uppdragsverksamheten som gått starkt och befinner sig i högkonjunktur. Den för regionen viktiga industrisektorn går också bra och ligger bättre till än i övriga delar av Västra. Byggsektorn och partihandeln gick bra redan under hösten och där har det goda konjunkturläget behållits. Samtliga branscher spår att utvecklingen kommer att förbättras under kommande halvår med högkonjunktur över hela linjen. Tillverkningsindustri Industriföretagen har gått starkt under våren men de har ändå inte riktigt nått upp till den optimistiska prognos som lades i höstas. Konjunkturindex för den totala tillverkningsindustrin har under det senaste halvåret gått från +17 till +25. Det är framförallt maskindustrin som ligger bakom uppgången, här har konjunkturindex stigit från +34 i september till +52 vilket betyder att branschen arbetar för högtryck. Speciellt bra är läget för de stora företagen. Textilindustrin går däremot sämre och där har konjunkturindex gått ner något från +17 till +1. Där är istället trenden för storföretagen den motsatta mot maskinindustrin med nästan hälften som upplever konjunkturläget som svagt. Orderböckerna har fyllts på i bra takt och produktionen har ökat. Närmare 9 procent av företagen har antingen ökad eller oförändrad produktionsnivå till följd av en ökad orderingång från såväl exportmarknaden som hemmamarknaden. Även sysselsättningen har ökat inom branschen. Det kan till viss del förklara att synen på orderstocken försämrats. Mer än hälften av företagen i textilindustrin anser orderstocken som för liten medan ett av fem företag inom maskinindustrin som säger detsamma. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit marginellt under det senaste halvåret, från 44 procent till 41 procent. Industriföretagen ser alltjämnt positivt på den framtida utvecklingen och tror att konjunkturläget kommer förbättras till hösten, frånsett storföretagen inom textilindustrin. Det är hemmamarknaden som tros bli ledande med en lite måttligare utveckling på exportmarknaden. Det kan bero på ett fortsatt osäkert ekonomiskt läge i omvärlden och en allt starkare krona som verkar hämmande för exporten. Man räknar inte heller med att det blir några stora förändringar vad gäller arbetskraften inom industrin. Byggverksamhet Konjunkturläget för byggverksamheten i Sjuhärad är fortsatt bra men är inte längre bäst i Västra. Konjunkturindex har stigit från +37 till +39 vilket i det närmaste motsvarar högkonjunktur. Byggandet ökar och antalet anbud växer snabbare än under både första och andra halvåret 21. Det innebär att sysselsättningen inom branschen fortsätter öka i god takt. Den närmaste framtiden spås konjunkturen fortsätta att förbättras med behov av en ökad arbetskraft. Just tillgången på kvalificerad arbetskraft ses av företagen som det största hotet mot en fortsatt expansion. Andelen företag som ser detta som ett hot har ökat klart jämfört med i september. Fortfarande finns det en stor efterfrågan på ingenjörer och tekniska tjänstemän. Detaljhandel Försäljningen inom detaljhandeln ökade inte alls i samma takt under våren som under hösten. Det var klart lägre än förväntat och många företag har istället haft lägre försäljningsvolymer än föregående halvår. Trots detta är bedömningen av konjunkturläget överlag positiv och konjunkturindex har stigit från +15 i september till +2 i mars. Att de höga förväntningarna inte infriats vad gäller försäljningen har däremot inneburit större personalnedskärningar inom branschen. På så vis har lönsamheten kunnat behållas och den är fortfarande god på de flesta håll. Försäljningstappet under våren tror man ska återhämtas under hösten och att konjunkturen ska vända upp i snabbare takt. Det är dock tydligt att farhågorna om ett försämrat efterfrågeläge har ökat. Andelen företag som anger vikande efterfrågan som det största hotet har fördubblats jämfört med höstens mätning. Det är således snarare förhoppningar om en uppgång som ligger bakom framtidsprognosen än att det är en välgrundad konjunkturprognos som utgör underlaget.

19 skaraborg Konjunkturen i sammandrag Skaraborg fortsätter att befinna sig i normalkonjunktur. Under våren har konjunkturindex stigit från +12 till +17. De flesta branscher har haft en positiv utveckling med stigande indextal. Uppdragsverksamheten går riktigt bra men även byggverksamhet och den indextunga industrisektorn går framåt. Det som däremot sticker ut åt andra hållet är detaljhandeln som har stannat av ordentligt. Från ett konjunkturläge på +24 i höstas har det nu sjunkit till 1 och framtidsprognosen ser heller inte så ljus ut för branschen. Som helhet är dock konjunkturprognoserna positiva i de övriga branscherna. Tillverkningsindustri Industriföretagen upplevde en kraftig konjunkturförbättring under hösten 21 och läget har fortsatt att förbättras. Konjunkturindex var vid mätningen våren 2 på +18 vilket kan jämföras med +8 under hösten. Det är främst maskinindustrin och transportmedelsindustrin som gått mycket starkt. I båda dessa branscher råder för närvarande högkonjunktur. Konjunkturindex för maskinindustrin har stigit med hela 53 enheter vilket är anmärkningsvärt. Sämre går det för livsmedelsindustrin som backat med 37 enheter och gått från högkonjunktur till normalkonjunktur. För trävaruindustrin rådde becksvart lågkonjunktur under hösten men läget har förbättrats något under våren. Fortfarande är det dock en bit kvar till ett normalt konjunkturläge. Produktionsvolymerna inom den totala industrin fortsätter att öka i snabb takt och ännu lite snabbare än under hösten. Efterfrågan från hemmamarknaden har varit bättre än väntat och mycket god inom alla delbranscher. Även orderingången från exportmarknaden har varit god, men något svagare än för hemmamarknaden, och utfallet var i linje med prognosen. Dålig efterfrågan för exporten inom livsmedelsindustrin drar ner den totala bilden. Bedömningen av orderstocken har förbättrats något men fortfarande är böckerna för tunna enligt en stor del av företagen. Sysselsättningen har ökat och ökningen var större än väntat. erna inför hösten ser ljusa ut. Företagen förväntar sig en fortsatt förbättring av konjunkturen och att den goda efterfrågan på hemmamarknaden ska bestå. Vad gäller exporten finns en större osäkerhet vilket är naturligt med den osäkra ekonomiska Detaljhandeln tvärnitar situationen som råder i omvärlden. Man tror dock att orderingången kommer att fortsätta öka även från exportmarknaden. I takt med att produktionen ökar räknar företagen med att behöva nyanställa personal till hösten. Byggverksamhet Trots att konjunkturen förbättrats för byggverksamheten i Skaraborg så kommer man inte upp till nivån som de andra regionerna har. Konjunkturindex har stigit från +7 till +17 och det råder trots allt inte bättre än normalkonjunktur. I Stor-Göteborg, Fyrbodal samt Sjuhärad så råder däremot högkonjunktur för byggbranschen men dit har Skaraborg en bit kvar. Det var en svag avslutning av 21 vilket visas av att utfallet för andra halvåret med facit i hand blev klart sämre än bedömningen mitt under perioden. Bedömningen för våren är att både byggaktiviteten och efterfrågan ökar men alltså från en relativt låg nivå. För kommande halvår väntas konjunkturutvecklingen vara positiv med rejäla ökningar av byggandet. Trots att man tror på ökad efterfrågan så svarar nästan hälften av företagen att en vikande efterfrågan är det största hotet mot expansion. Det är dubbelt så många som vid höstens barometer. Detaljhandel Som redan nämnts så har detaljhandeln gått riktigt svagt i Skaraborg under våren. Konjunkturindex har sjunkit med 25 enheter och ligger på 1. Försäljningsvolymerna har varit låga jämfört med i höstas. Till viss del föranledda av säsongsvariationer men även jämfört med förändringen motsvarande period föregående år är det en rejäl försämring. Det är tydligt att de knappare konsumtionsresurserna som hushållen fått under de senaste månaderna fått större genomslag på detaljhandeln i Skaraborg än i övriga delar av Västra. Den dåliga försäljningen till trots så har sysselsättningen ökat vilket bidragit till att fylla på lagren. En tredjedel av företagen anser att de håller för stora lager. en framöver ser heller inte så ljus ut utan företagen bedömer att det kommer vara oförändrat konjunkturläge om ett halvår. Försäljningsvolymerna tros ändå öka i hälften av företagen men då ingår effekten av julhandeln. Det pessimistiska stämningsläget avspeglas också av att man befarar att personalstyrkan kommer att behöva minskas under kommande halvår. KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 16 hösten 2 6 Högkonjunktur Lågkonjunktur INDUSTRIPRODUKTION* ORDERINGÅNG* detaljhandel BYGGVERKSAMHET Byggande Skaraborg Försäljningsvolym *Tillverkningsindustrin skaraborg 17

20 strukturdata NÄRINGSLIVSSTRUKTUREN I VÄSTRA GÖTALAND 21 Näringsgren göteborgsregionen fyrbodal sjuhärad Skaraborg Västra Jord-, skogsbruk, jakt o fiske Företagsförekomster Anställda Tillverkningsindustri Företagsförekomster Anställda El-, gas-, värme- och vatten Företagsförekomster Anställda Byggverksamhet Företagsförekomster Anställda Partihandel och detaljhandel Företagsförekomster Anställda Hotell- och restaurangverks. Företagsförekomster Anställda Transport, magasinering Företagsförekomster och kommunikation Anställda Finansiell verksamhet Företagsförekomster Anställda Fastighets- och uthyrnings- Företagsförekomster verksamhet, företagstjänster Anställda Offentlig förvaltning Företagsförekomster och försvar Anställda Utbildning Företagsförekomster Anställda Hälso- och sjukvård, sociala Företagsförekomster tjänster, veterinärverksamhet Anställda Övrigt Företagsförekomster Anställda Bransch okänd Företagsförekomster Anställda SUMMA Företagsförekomst Anställda SYSSELSÄTTNINGEN I VÄSTRA GÖTALAND tusental 35 Industri (inkl. bygg, jordbruk) Privat tjänstesektor 3 Offentlig tjänstesektor Tidsseriebrott 25 ny metod tusental ANTAL GÄSTNÄTTER I VÄSTRA GÖTALAND kv2 29 kv1 21 kv2 21 kv1 2 Fyrbodal Hotell Stugbyar och vandrarhem Camping Gästnätter totalt Göteborg Hotell Stugbyar och vandrarhem Camping Gästnätter totalt Sjuhärad Hotell Stugbyar och vandrarhem Camping Gästnätter totalt Skaraborg Hotell Stugbyar och vandrarhem Camping Gästnätter totalt Västra Hotell Stugbyar och vandrarhem Camping Gästnätter totalt strukturdata Företagsförekomster = antalet representerade företag i respektive region. Företagsförekomster för delregionerna summerar inte till Västra eftersom ett företag som förekommer i samtliga delregioner endast förekommer en gång i Västra. Sysselsättningen ökade med 12 personer 21 Efter den kraftiga nedgången 29 ökade antalet sysselsatta i Västra 21 och uppgick enligt AKU till 762 personer. Ökningen var 12 personer eller 1,6 procent vilket innebär att nästan hälften av sysselsättningsminskningen på 25 personer under 29 återhämtades. Förbättringen härrör framförallt från den privata tjänstesektorn där uppgången var drygt 8 personer, samt den offentliga sektorn med en ökning på knappt 4 personer. Inom industrin sjönk istället sysselsättningen svagt med ca 2 personer. Industriinvesteringarna fortsätter minska Den kraftigt nedåtgående trenden för industriinvesteringarna i Västra fortsätter för femte året i följd. Enligt SCB:s investeringsenkät i februari år skedde en ny nedrevidering av investeringarna för år 21 med drygt en miljard kronor sedan i höstas till 8,4 miljarder kronor. Det innebär en minskning från 29 med hela två miljarder eller med nära 2 procent. Därmed har industriinvesteringarna nästan halverats sedan toppåret 26 eller minskat med sammanlagt 46 procent. Nedgången ser också ut att fortsätta under 2 att döma av företagens planer som visar på en minskning med ytterligare,8 miljarder kronor eller med ca procent till 7,6 miljarder kronor. Utvecklingen är betydligt sämre än i övriga riket. Under 2 beräknas industriinvesteringarna i Västra utgöra endast 13,3 procent av Sveriges industriinvesteringar mot 2,5 procent 29 och som högst 28 procent 22.