Konjunkturbarometer. för Västra Götaland

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västra Götaland Hösten 214

2 n innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Tillverkningsindustri, totalt...6 Transportmedelsindustri samt Maskinindustri...7 Kemisk industri samt Metallvaruindustri...8 Grafisk industri samt Livsmedelsindustri...9 Textil- och beklädnadsindustri...1 Företagstjänster...1 IT-verksamhet...11 Byggverksamhet och Turism Bilhandel samt Transporter och logistik Sällanköpshandel samt Partihandel...14 Fyrbodal Göteborgsregionen...16 Sjuhärad...18 Skaraborg...19 Strukturdata... 2 Branschöversikt med konjunkturindex...22 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra Götaland bygger på en postenkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadverksamhet, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, uppdrags verksamhet, IT-verksamhet samt turism. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra Götaland har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Höstens mätningar där svaren från företagen samlats in under andra halvan av september samt oktober avser utfall för första halvåret i år, en nulägesbeskrivning för hösten och en för första halvåret 215. Om konjunkturindex för Västra Götaland I undersökningen har ett särskilt konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med ett konjunktur index är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet för en region är en sammanvägning av det aktuella t för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive +4. 2

3 förord n konjunkturen i Västra götaland allt starkare Den internationella konjunkturen har överlag försvagats de senaste månaderna men utvecklingen skiljer sig åt mellan länderna. I USA har tillväxten tagit fart ordentligt efter en svacka under första kvartalet. I Europa är utvecklingen den motsatta och den återhämtning som syntes i början av årets ser ut att ha stagnerat. Konjunkturen i Sverige fortsatte uppåt andra kvartalet och BNP-tillväxten har hittills under 214 legat betydligt högre än genomsnittet i Europa. Det är hushållens konsumtion som varit den största drivkraften bakom tillväxten medan exporten är fortsatt svag. Svensk exportindustri är starkt beroende av utvecklingen i Europa och den svaga tillväxten i närområdet är dystra nyheter för de exporterande företagen i Västra Götaland. Det märks även på exportorderingången för industrin där ökningen inte motsvarat de förväntningar företagen hade i våras. Industrin upplever trots det ett något starkare och framförallt visar transportmedelsindustrin en enastående utveckling sedan i våras. Det är mycket glädjande att kunna konstatera att trots orosmolnen i omvärlden har konjunkturen i länet fortsatt att stärkas under hösten. Ingen bransch uppvisar ett svagare än normalt och i synnerhet bilhandeln och transportbranschen har gått kraftigt framåt. Göteborgsregionen innehar fortsatt det starkaste t, men de övriga delregionerna är inte långt efter. Konjunkturen för sällanköpshandeln har stärkts inom samtliga delregioner, men i synnerhet bilhandeln har fortsatt sin positiva utveckling och är den bransch som för tillfället går starkast. Prognoserna inför våren pekar på att konjunkturen kommer att fortsätta stärkas. Samtliga branscher och delregioner är positiva i sina bedömningar om framtiden. Det väntas också ge effekt på sysselsättningen då i stort sett alla branscher räknar med att nyanställa till våren. Jag vill avslutningsvis passa på att tacka alla företag som har ställt upp och lämnat uppgifter till undersökningen. Vi har återigen uppnått en svarsfrekvens på över 9 procent, vilket borgar för pålitliga uppgifter. Nytt för höstens barometer är att turistnäringen lagts till i undersökta branscher och en ny layout har tagits fram för att ge dig som läsare en bättre överblick av näringslivet i länet. Jag hoppas att rapporten ger dig som läsare en god insikt i konjunkturutvecklingen för näringslivet i Västra Götaland. Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen 3

4 n sammanfattning Stabil normalkonjunktur Konjunkturläget i Västra Götaland har förbättrats ytterligare sedan i våras. Den största uppgången märks inom bilhandeln som i och med höstens konjunkturbedömning närmar sig högkonjunktur. Även för transport- och logistikbranschen har läget förbättrats kraftigt. Samtliga branscher befinner sig i normalkonjunktur och företagen räknar med att läget stärks ytterligare det kommande halvåret. S tämningsläget i Västra Götaland har förbättrats ytterligare sedan i våras och återhämtning har nu pågått stadigt sedan hösten 213. Konjunkturläget har inte stärkts i den omfattning som erna visade på i våras men utvecklingen det senaste halvåret innebär att normalkonjunkturen stabiliserats. Sett till hela näringslivet har sysselsättningen ökat och de flesta branscher rapporterar om ökade personalstyrkor. Inom industrin har de senaste tre årens personalnedskärningar upphört och sysselsättningen ligger i höst kvar på oförändrade nivåer jämfört med i våras. konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, ligger under hösten på +6. Det är en ökning med 6 enheter sedan i våras. Ett tydligt uppsving märks inom bilhandeln och transport- och logistikbranschen där stämningsläget förbättrats kraftigt sedan i våras, men uppgången är bred och samtliga branscher i undersökningen, med undantag för partihandeln och företagstjänster, rapporterar om stärkta n. Höstens konjunkturbedömning är jämn mellan delregionerna och precis som i våras så anser samtliga att det råder normalkonjunktur. Göteborgsregionen står för den ljusaste lägesbeskrivningen med ett konjunkturindex KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTRA GÖTALAND 23 våren på +9, Sjuhärad och Skaraborg noteras till +2 och konjunkturindex för Fyrbodal hamnar på 1. Företagen i Västra Götaland ser ljust på framtiden och samtliga delregioner förutspår att stämningsläget kommer att förbättras ytterligare till våren. sysselsättningen i Västra Götaland har utvecklats positivt sedan i våras och personalnedskärningarna har upphört. Partihandeln rapporterar om kraftiga ökningar av antalet och den nedgång i antalet som pågått under en längre tid inom industrin har stannat av. Sysselsättningen inom övriga branscher har också fortsatt att utvecklas åt rätt håll och samtliga rapporterar om måttliga personalökningar. I och med att konjunkturbedömningarna inför våren ser ljusa ut väntas den gynnsamma utvecklingen fortsätta under det kommande halvåret och de flesta branscher räknar med att nyanställa. HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR 13 Prognos tillverkningsindustrin uppvisar i höst ett förstärkt normalläge och konjunkturindex har ökat 6 enheter till 2. Inte sedan våren 211 har industrikonjunkturen varit så stark och produktionen och orderingången har fortsatt att öka i måttlig takt sedan i våras. Transportmedelsindustrin gör den starkaste konjunkturbedömningen och branschen har gått från ett läge svagare än normalt till en konjunktur som kan beskrivas som något starkare än normalt. Generellt har uppgången varit bred och läget för de flesta industribranscherna faller inom ramen för normalkonjunktur. Undantagen hittas inom maskinindustrin och den grafiska industrin där utvecklingen istället gått åt motsatt håll. I och med att industrikonjunkturen i Skaraborg kraftigt har förbättrats sedan i våras kan läget för industrin i samtliga delregioner nu betraktas som normalt. byggföretagens optimistiska er från i våras har inte infriats i höst och det stora lyftet har uteblivit. Istället kan t fortsatt beskrivas som normalt och inom såväl delbranschen bygg- och anläggningsarbeten som installationer och slutbehandling är läget oförändrat. Fyrbodal uppvisar den starkaste byggkonjunkturen och företagen är på väg mot högkonjunktur. I Skaraborg ser det dock fortsatt mörkt ut. Vårens dystra stämningsläge har försämrats ytterligare i höst och det råder nästan lågkonjunktur. För övriga delregioner är läget normalt. sällanköpshandeln uppvisar i höst en fortsatt stabil konjunktur och med ett konjunkturindex på +19 kan läget beskrivas som något starkare än normalt. Försäljningsvolymen har ökat mycket kraftigt från i våras och lönsamheten har förbättrats. I Fyrbodal är marknadsläget normalt medan övriga delregioner uppvisar n starkare än normalt. För bilhandeln har återhämtningen sedan förra hösten varit synnerligen kraftig och branschen har gått från ett svagt läge till att i höst närmar sig högkonjunktur. Bilförsäljningen har sedan i våras fortsatt att öka avsevärt starkt och lönsamheten har klart förbättrats sedan första halvåret. företagstjänstebranscherna uppvisar i höst betydande faktureringsökningar. Även sysselsättningen har ökat något men trots positiva indikatorer bedömer företagen att konjunkturen försämrats sedan i våras. Läget kan beskrivas som normalt men jämfört med i våras så har lönsamheten försämrats. Till våren räknar företagen med en konjunkturuppgång även om erna inför våren är något mer dämpade jämfört med tidigare. n Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur. 4

5 t i västra götaland n OM KONJUNKTURINDEX Konjunkturindex för varje bransch och region är grundat på företagens bedömningar av konjunkturen bra/ normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex bör inte förväxlas med de konfidensindikatorer som används i exempelvis Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Konjunkturindex är endast ett mått på nuläget medan konfidensindikatorerna är en sammanvägning av flera indikatorer avseende både nuläge och. Prognos för konjunkturindex är baserat på företagens bedömning av t om ett halvår och utgår från konjunkturindex innevarande halvår. I övriga diagram innebär förändring jämfört med nuläge eller utfall kommande halvår jämfört med innevarande halvår. Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET Nuläge Prognos våren 215 Produktion Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, ligger under våren på +6. I våras var konjunkturindex ± medan det förra hösten låg på 1. Konjunkturindex var som lägst våren 29 med värdet 41. Den regionala konjunkturbilden är fortsatt mycket jämn. Det starkaste t har Göteborgsregionen med konjunkturindex på +9. Index för Sjuhärad och Skaraborg steg till +2 medan index för Fyrbodal uppmättes till 1. Bilhandeln har för tillfället det starkaste t med konjunkturindex på +35, vilket var en uppgång från 1 i våras. Även transportbranschen uppvisar en kraftig konjunkturförstärkning och konjunkturindex har stigit från 24 till 6. Byggbranschen har ökat åtta enheter till +7, och tillverkningsindustrin uppvisar en stabil normalkonjunktur då konjunkturindex ökat från 8 till 2. Till våren räknar företagen i Västra Götaland med att konjunkturen fortsätter att förbättras. Optimismen är stor där i stort sett samtliga branscher tror på uppgångar. Särskilt positiv är företagen inom partihandeln, byggbranschen och industrin som räknar med betydligt bättre fart till våren. Nedgången i antalet har inom samtliga branscher stannat av sedan i våras och för partihandeln rapporteras det till och med om kraftiga personalökningar. I takt med att konjunkturen förbättras ytterligare räknar de flesta företagen med att nyanställa till våren. Industriinvesteringarna bedöms öka svagt i år efter att två år i rad legat på oförändrade nivåer. Investeringarna är dock fortsatt mycket lägre än för några år sedan. Företagens er indikerar industriinvesteringar i Västra Götaland på 7,8 miljarder kronor 214. Nybilsregistreringarna av personbilar ökade med cirka 16 procent tredje kvartalet 214 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det var tredje kvartalet i följd som personbilsmarknaden visade en uppgång i årstakt. Omsättningen i näringslivet i Västra Götaland ökade andra kvartalet 214 med 6,2 procent i årstakt. Lönesumman i den privata och offentliga sektorn ökade med 4,7 procent andra kvartalet 214 jämfört med motsvarande kvartal året innan. Mest steg lönerna i Göteborgsregionen, tätt följd av Fyrbodal Tillverkningsindustri Transport och logistik KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Hösten 214 och våren 215 HÖGKONJUNKTUR Företagstjänster Byggverksamhet Partihandel IT-verksamhet Sällanköpshandel Bilhandel KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Hösten 214 och våren 215 Grafisk Maskinindustri Textilindustri industri HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR Metallindustrnik- Elektroindustri Kemisk Livs- industri medels- industri Transportmedelsindustri Näringsliv totalt Tillverkningsindustri totalt regional konjunktur Konjunkturindex 23 våren 215 FYRBODAL GÖTEBORGSREGIONEN SJUHÄRAD SKARABORG 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR

6 n tillverkningsindustri, totalt PROGNOS INFÖR VÅREN 215 Stora företag Små företag Normalläge inom samtliga delregioner Det samlade t för tillverkningsindustrin har förbättrats sedan i våras och inte sedan första halvåret 211 har läget bedömts vara så starkt. Det har fått genomslag på sysselsättningen och för första gången på tre år ser personalnedskärningarna ut att upphöra. Inför det kommande halvåret räknar industriföretagen med att konjunkturen stärks ytterligare. 2 Total produktionsvolym Stora företag Små företag från exportmarknaden Stora företag Små företag från hemmamarknaden Stora företag Stora företag Små företag Små företag Återhämtningen sker i långsam takt I fjol höst förbättrades läget kraftigt då konjunkturindex steg från 3 till 7 och under våren var företagen neutrala i sin bedömning om industrikonjunkturen i regionen. Höstens undersökning visar att konjunkturen fortsatt befinner sig inom gränsen för normalkonjunktur och konjunkturindex landar i höst på 2. Inte sedan våren 211 har industrikonjunkturen varit så stark, men en majoritet av företagen anger läget som oförändrat jämfört med i våras vilket visar att återhämtningen sker i långsam takt. Den starkaste konjunkturbedömningen görs inom transportmedelsindustrin där konjunkturindex har stigit från 17 till +21. Branschen uppger dock att orderingången på såväl export- som hemmamarknaden ligger kvar på oförändrade nivåer, och nulägesbedömningarna visar att produktionen till och med är lägre jämfört med i våras. Med andra ord finns det inga tydliga tecken som förklarar det förbättrade stämningsläget. Däremot förväntas en kraftig konjunkturuppgång det kommande halvåret och det verkar som att transportmedelsindustrin tagit in det i bedömningen av nuläget. Även för övriga industribranscher, med undantag för maskinindustrin och den grafiska industrin, har läget stärkts sedan i våras och faller inom ramen för normalkonjunktur. För den grafiska industrin, som kämpat i motvind under ett par år, har läget försämrats sedan i våras och med ett konjunkturindex på 4 INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG Industriproduktion Nuläge Prognos våren 215 export hemma befinner sig branschen åter i lågkonjunktur. Läget för maskinindustrin är dock inte lika mörkt utan kan snarare beskrivas som svagare än normalt. Starkast industrikonjunktur i Skaraborg I höstens undersökning redovisar Skaraborg den starkaste industrikonjunkturen och har därmed lämnat sistaplatsen från i våras. Den har istället tagits över av Sjuhärad med ett konjunkturindex på 8. Nulägesbedömningarna visar att den totala industriproduktionen i Västra Götaland har fortsatt att öka i en stabil takt. Särskilt företagen inom el- och livsmedelsindustrin utmärker sig och rapporterar om mycket kraftiga produktionsökningar. Det är inom dessa industribranscher som orderingången också har ökat kraftigast. Bedömningarna om orderstockarnas storlek är dock fortsatt dystra, men jämfört med i våras så är det nu en större andel av industriföretagen som anser de vara i lagom storlek. Under de senaste tre åren har sysselsättningen inom industrin minskat i en stadig takt, men neddragningen av personal ser nu ut att ha upphört. et ligger i höst kvar på en oförändrad nivå och bakom den positiva utvecklingen återfinns företagen med fler än 1 som rapporterar om en svag ökning av arbetsstyrkan. Ljusa framtidsutsikter Den positiva trenden väntas hålla i sig framöver och i stort sett alla delbranscher räknar med ett förbättrat till våren. Störst tillförsikt inför kommande halvår återfinns inom transportmedelsindustrin samt metallindustrin. en väntas stiga kraftigt på såväl export- som hemmamarknaden och industriföretagen räknar med att produktionsvolymerna ökar stort. För att möta den högre efterfrågan planerar företagen att rekrytera arbetskraft och inom transportmedelsindustrin räknar hela sex av tio företag med att nyanställa. n 6

7 transportmedelsindustri n Betydligt bättre stämning Stämningsläget i transportmedelsindustrin har förbättrats betydligt sedan i våras och konjunkturindex har ökat mycket starkt. Orsaken till förbättringen är dock något svår att urskilja då det mesta ser ut att vara oförändrat. E fter en tillfällig dämpning i våras har konjunkturbedömningarna i transportmedelsindustrin förbättrats mycket starkt. Konjunkturindex har klättrat med hela 38 enheter och landar i höst på +21. Det innebär att konjunkturen för första gången sedan våren 211 kan beskrivas som starkare än normalt. Vad de positivare konjunkturbedömningarna beror på är dock svårt att avgöra för situationen ser i stort sett ut att vara oförändrad jämfört med i våras. De flesta företagen uppger oförändrad orderingång från både export- och hemmamarknad och produktionen ser till och med ut att minska något under andra halvåret. Orderstocksomdömet har däremot förbättrats något och kapacitetsutnyttjandet har ökat måttligt. Ett tecken på att läget trots allt har stärkts är att antalet har ökat. Mycket optimistiska storföretag En möjlig förklaring till de positivare konjunkturbedömningarna är att företagen redan nu räknat in den kraftiga uppgång som väntas under kommande halvår. Optimismen inför våren är mycket stor och företagen tror på en rejäl konjunkturförstärkning. Särskilt positiva är företagen med fler än 1 som räknar med en betydligt ökad efterfrågan från exportmarknaden. Även på hemmarknaden väntas en förstärkning och storföretagen planerar att öka produktionen i stor omfattning. Likaså förväntar sig de mindre företagen en uppgång men inte fullt lika stor. Till följd av konjunkturförstärkningen planerar en majoritet av transportmedelstillverkarna att nyanställa. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten export +21 hemma inför våren 215 Produktion export hemma maskinindustri n Sämre än väntat Konjunkturen för maskinindustrin har försvagats sedan i våras och läget är svagare än normalt. Efterfrågan har mattats av vilket fått företagen att dra ner på produktionen. Prognoserna inför våren visar på ökad orderingång och större produktionsvolymer. F ör maskinindustrin får 214 anses vara något av en besvikelse. I fjol höst förbättrades t kraftigt och branschen lämnade lågkonjunkturen till förmån för ett normalt läge. I våras uteblev den förstärkning av konjunkturen som företagen hade förutsett och under hösten har konjunkturindex fallit tillbaka ytterligare från 12 till 22. I efterhand kan man konstatera att utfallet för första halvåret i år blev sämre än vad nulägesbedömningarna visade. Nedgången har fortsatt under hösten och orderingången från både export- och hemmamarknaden har minskat måttligt jämfört med i våras. Den svagare efterfrågan har lett till minskade orderstockar och två tredjedelar av företagen anser att orderstockarna är för små. Dämpningen av konjunkturen har bidragit till att antalet har fortsatt att minska kraftigt och det är i synnerhet de större företagen som dragit ner på personal. Ytterligare ett tecken på att läget försämrats visar sig i att andelen företag som anger efterfrågeläget som det främsta expansionshindret har ökat något. Försiktig optimism Företagen ser med tillförsikt på framtiden, knappt några företag tror på en konjunkturförsvagning till våren och efterfrågan väntas öka på såväl export- som hemmamarknaden. Företagen räknar därför med att skruva upp produktionstakten. Det väntas dock inte få genomslag på sysselsättningen och företagen planerar att fortsätta nedskärningen av personal. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten Industriproduktion Industriproduktion export 22 hemma inför våren 215 Produktion export hemma 7

8 n kemisk industri inför våren 215 Produktion export hemma Oförändrat läge Efter att ha försvagats i våras är konjunkturen för kemiindustrin i Västra Götaland i stort sett oförändrad. Produktionen har minskat svagt men orderingången ligger kvar på samma nivå. Inför våren är företagen optimistiska. K onjunkturindex har i höst beräknats till 9 vilket är 2 enheter högre än i våras. En stor majoritet av företagen uppger att orderingången från såväl hemma- som exportmarknad är oförändrad och produktionsvolymen under andra halvåret väntas minska måttligt. Här finns dock en viss skillnad mellan små och stora bolag. Bland dem med fler än 1 är bedömningen i stort sett helt neutral men bland de mindre bolagen räknar en tredjedel med en nedgång. De större företagen räknade i våras med att minska antalet och så har det också blivit. De mindre företagen har däremot behållit personalstyrkan intakt. Storföretagen verkar överlag ha anpassat kostymen till en lägre efterfrågan för trots oförändrad orderingång är de nu mycket mer tillfreds med orderstockens storlek. Ett ytterligare tecken på detta är att färdigvarulagren minskat. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit bland både stora och små företag och bara 26 procent uppger nu att de producerar för fullt. Dämpad optimism Utvecklingen sedan i våras har varit sämre än företagen räknat med och nu har den tidigare starka optimismen dämpats något. Prognoserna är dock fortsatt hyggligt positiva och över 9 procent tror på antingen oförändrad eller bättre konjunktur till våren. Efterfrågan väntas öka både på hemmaplan och från utlandet och häften av företagen räknar med ökad produktion. De större företagens personalneddragningar väntas upphöra och bland de mindre företagen planerar en fjärdedel att öka antalet. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten export 9 hemma n metallvaruindustri inför våren 215 Produktion export hemma Förstärkt normalkonjunktur Metallvaruindustrin uppvisar ett stärkt jämfört med i våras och efterfrågan har ökat svagt på både export- och hemmamarknaden. Företagen ser med tillförsikt på framtiden och räknar med kraftigt ökad orderingång och växande produktionsvolymer. E fter en kraftig förbättring av t hösten 213 stannade återhämtningen i metallvaruindustrin av i våras. Höstens konjunkturindex har ökat med 15 enheter till +2 och företagens ljusa framtidstro från i våras har infriats. Nulägesbedömningarna visar att efterfrågan har ökat svagt på både export- och hemmamarknaden. De större företagen som ofta är mer exportberoende rapporterar om en måttlig ökning av exportorderingången samtidigt som orderingången från hemmamarknaden har ökat svagt för både små och stora företag. Utvecklingen motsvarar dock inte företagens förväntningar från i våras och istället för att trappa upp produktionen har företagen minskat sina färdigvarulager. Den relativt svaga efterfrågan märks också i företagens orderstocksomdömen och hälften av företagen uppger att orderstockarna i nuläget är för små. Kraftig uppgång väntas Företagen spår en kraftig konjunkturförstärkning under det kommande halvåret och inget företag tror på en försämring. Efterfrågan förväntas fortsätta att stärkas och både de små och stora företagen räknar med att orderingången tar fart på såväl export- som hemmamarknaden. Det väntas leda till att produktionstakten skruvas upp. Metallföretagen ser dock inte något behov av att öka sysselsättningen och bland företagen med fler än 1 finns till och med planer på att säga upp personal. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten Industriproduktion Industriproduktion export +2 hemma 8

9 grafisk industri n svagaste delbranschen Den grafiska industrin har sedan hösten 212 haft det kämpigt och branschen har befunnit sig i djup lågkonjunktur. I våras kunde man avläsa en viss ljusning, men läget har åter försämrats. F ör ett år sedan befann sig den grafiska industrin i ett besvärligt låg. I våras var tongångarna något mer positiva och företagen hade framför allt förhoppningar på att läget det kommande halvåret skulle förbättras. Tyvärr har inte förväntningarna infriats, tvärtom har läget för branschen försämrats och höstens konjunkturindex på 4 indikerar att den grafiska industrin åter befinner sig i lågkonjunktur. Trots det dystra stämningsläget har efterfrågan ökat från såväl export- som hemmamarknaden och företagen uppger i höstens undersökning att orderböckerna är mer välfyllda än i våras. Som ett resultat av den högre efterfrågan har företagen skruvat upp produktionen rejält. Den ökade orderingången sker dock från en låg nivå och en fjärdedel av företagen anser att orderstocken är för liten. Det visar sig också i företagens låga kapacitetsutnyttjande, för trots ökad orderingång och motsvarande produktionsökning, är det bara ett av tre företag som nyttjar sina resurser fullt ut. Det kärva läget som den grafiska industrin befunnit sig i de två senaste åren har även fått effekt på sysselsättningen och personalneddragningarna har fortsatt under hösten. Fortsatt svagt läge till våren Den grafiska branschen förväntar sig ett oförändrat läge till våren och företagen ser en fortsatt svag konjunktur framför sig. en väntas i stort sett vara på samma nivå som i nuläget samtidigt som produktionen förmodas minska något. Om inte läget förbättras kan det bli aktuellt med ytterligare personalnedskärningar till våren. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten export 4 hemma inför våren 215 Produktion export hemma livsmedelsindustri n Kraftigt ökad produktion Precis som livsmedelsindustrin förutspådde i våras så har normalkonjunkturen stärkts det senaste halvåret. Bakom uppgången står en stark inhemsk efterfrågan som lyft produktionen. Till våren räknar företagen med en viss förbättring. L ivsmedelsindustrin har under det gångna halvåret återhämtad den konjunkturnedgång som oväntat inträffade i våras. Konjunkturindex har stigit från 1 till +1 och läget kan betraktas som normalt. Det är främst företagen med fler än 1 som leder uppgången och nulägesbedömningarna visar att storföretagens livsmedelsproduktion har ökat synnerligen starkt sedan i våras. För de mindre företagen har produktionsökningen skett i en måttligare takt. Efterfrågan har ökat det senaste halvåret, men efter att orderingången från utlandet föll kraftigt i våras, har hemmamarknaden istället överraskat positivt och orderingången har i höst ökat mycket starkt. Totalt sett har orderstockarna ökat kraftigt sedan i våras, men fyra av tio företag bedömer att stockarna fortfarande är för små. Trots att efterfrågan vänt upp och produktionen ökar ligger kapacitetsutnyttjandet kvar på en låg nivå och sysselsättningen i branschen har fortsatt att minska. Ökad orderingång till våren Till våren räknar branschen med en svag förbättring av t vilket i sin tur väntas leda till måttliga produktionsökningar. en kommer fortsätta att stärkas, där orderna från hemmamarknaden även det kommande halvåret väntas utvecklas något bättre än efterfrågan från utlandet. Trots detta räknar företagen med en måttlig nedgång i antalet även det kommande halvåret. Det indikerar att branschen fortsatt utför effektiviseringsåtgärder för att sänka kostnaderna. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten Industriproduktion Industriproduktion export +1 hemma inför våren 215 Produktion export hemma 9

10 n textil- och beklädnadsindustri inför våren 215 Produktion export hemma n företagstjänster småföretagen ökar takten Textilindustrin uppvisar i höst ett normalt och såväl efterfrågan som produktionen är högre än i våras. Företagen ser ljust på framtiden och inget företag tror på ett försämrat till våren. D et senaste halvåret har konjunkturen stärkts för textil- och beklädnadsindustrin och konjunkturindex har i höstens undersökning stigit med 1 enheter till 15. Det betyder att läget kan beskrivas som normalt och det är de mindre företagen som står bakom uppgången. Nulägesbedömningarna visar att de små respektive stora företagen har helt olikartad produktionsutveckling. Medan de förstnämnda uppvisar en hygglig ökning har de sistnämnda kraftigt minskat sin produktion jämfört med i våras. Sett till hela branschen har efterfrågan ökat det senaste halvåret, där hemmamarknaden har förbättrats mest och ökat mycket kraftigt. Ökningen på exportmarknaden har däremot varit svag och det är endast de mindre företagen som rapporterar om högre orderingångar från utlandet. Sammantaget har orderstockarna ökat kraftigt jämfört med i våras, dock från låga nivåer, och tre av fem företag anser att orderstocken är för liten. et sysselsatta har fortsatt att minska i långsam takt sedan i våras, men det är endast företagen med fler än 1 som tvingats skära ned på personal. Stärkt konjunktur till våren Företagen är positiva i sina bedömningar inför framtiden och tror på en stärkt konjunktur till våren. Inget företag spår ett försämrat. De mindre företagen är något mer optimistiska än de stora företagen men totalt sett räknar branschen med kraftigt ökade orderingångar och produktion. Det väntas få genomslag på sysselsättningen och de senaste årens personalnedskärningar tros upphöra. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten Industriproduktion export 15 hemma inför våren 215 Omsättning Lönsamhet Dämpad konjunktur Konsultföretagens mycket starka er från i våras har inte infriats och t har dämpats under hösten. Företagen uppvisar dock betydande faktureringsökningar och sysselsättningen har ökat. Till våren väntas konjunkturen stärkas. E fter förra höstens något dämpade konjunktur förbättrades läget kraftigt under våren och konsultföretagen var i sina bedömningar inför hösten väldigt optimistiska. Branschen trodde på en fortsatt stark uppgång, men nulägesbedömningarna visar att de höga förväntningarna inte fullt ut har infriats. Det har sannolikt lett till att konjunkturindex har minskat från +17 till +7, men rådande läge kan beskrivas normalt och en majoritet av företagen uppger marknadsläget som tillfredsställande. Trots att det generella konjunkturomdömet försvagats så har omsättningen ökat väsentligt sedan i våras och nästan vartannat företag rapporterar om högre faktureringsvolymer. Sedan i våras har sysselsättningen stigit en aning och det verkar som att de ökade personalkostnaderna har inverkat på företagens lönsamhetsomdömen som försämrats något. Ökningen i antalet har dock inte motsvarat erna från i våras och rekryte- ringsläget är fortsatt besvärligt. 25 procent av företagen anger att tillgången på arbetskraft utgör främsta hindret för expansion. Efterfrågeökning till våren Inför det kommande halvåret är företagen fortsatt optimistiska men jämfört med vårens er är nu förväntningarna mer nedtonade. Företagen räknar med att efterfrågan på tjänster ökar till våren, vilket i sin tur väntas leda till måttliga faktureringsökningar och bättre lönsamhet. Företagen ser också ett ökat behov av att nyanställa och en tredjedel räknar med att utöka personalstyrkan. n OMSÄTTNING, ANSTÄLLDA OCH LÖNSAMHET hösten Omsättning Lönsamhet +7 1

11 Stärkt läge för IT-industrin För IT-industrin mattades konjunkturen när efterfrågan störtdök under våren. Det har man hämtat igen i höst och företagen rapporterar om ökad orderingång och högre produktionsvolymer. Även efterfrågan på IT-tjänster har ökat och företagen uppvisar högre omsättning och bättre lönsamhet. Det sammanvägda marknadsläget för IT-industrin och den tjänstebaserade delen av ITsektorn kan beskrivas som något starkare än normalt och företagen ser ljust på framtiden. K onjunkturläget inom IT-sektorn har stärkts sedan i våras och det sammanvägda konjunkturindexet har i höst stigit från +7 till +16. Bakom uppgången står den IT-relaterade delen av elektronikindustrin, här benämnt IT-industrin, där konjunkturen kraftigt har förbättrats sedan i våras. Konjunkturindex har stigit med 24 enheter till +22 och läget kan beskrivas som något starkare än normalt. Inom den tjänstebaserade delen av IT-sektorn, främst bestående av datakonsulter, har läget däremot mattats av men med ett konjunkturindex på +12 befinner sig IT-tjänsteverksamheten fortsatt inom ramen för normalkonjunktur. Markant ökad orderingång Under förra hösten uppvisade IT-industrin kraftigt ökade produktionsvolymer och företagen hade förhoppningar om att ökningen skulle fortsätta under våren. Istället gick utvecklingen åt motsatt håll. Utfallet för första halvåret i år visar att efterfrågan på såväl export- som hemmamarknaden mycket kraftigt bromsade in och företagen justerade ned produktionen. Man räknade dock med att nedgången endast var tillfällig och nulägesbedömningarna för hösten pekar på att ITindustrins utsikter var korrekt. En betydande andel av företagen rapporterar om ökad orderingång och efterfrågan har ökat synnerligen kraftigt både från utlandet som på den inhemska marknaden. Sju av tio företag anger också att produktionsvolymen är högre i höst. Produktionen verkar även ha anpassats till nuvarande läge då i stort sett alla företag bedömer att färdigvarulagren är lagom stora. En kraftig förändring från i våras då nästan fyra av fem företag ansåg de vara för stora. IT-industrin ser med tillförsikt på framtiden och företagen räknar med hyggliga ökningar av produktion och orderingång. Den ökade aktiviteten väntas i sin tur leda till att den senaste tidens neddragningar av personal upphör. Istället tror företagen att antalet kommer att öka kraftigt till våren. Ökad lönsamhet för IT-tjänster Vårens er om ett förstärkt för den tjänstebaserade delen av IT-sektorn har inte infriats under hösten. Förklaringen till det istället något försvagade läget är däremot svår att hitta. Omsättningen har fortsatt att öka kraftigt och mer än hälften av företagen uppger att faktureringsvolymen är större i höst än i våras. Samtidigt har den gynnsamma utvecklingen också fått genomslag på lönsamheten och åtta av tio företag tycker att lönsamheten är god eller normal. Den högre efterfrågan har lett till att personalnedskärningarna har upphört och istället har sysselsättningen ökat mycket kraftigt. Rekryteringen av branschkompetent personal är dock fortsatt ett problem och 57 procent av tjänsteföretagen anser att det råder brist på sakkunnig arbetskraft. Den tjänstebaserade delen av IT-sektorn räknar med att t förstärks till våren. Faktureringsvolymerna väntas öka mycket kraftigt, och trots en betydande ökning av personalstyrkan för att möta den högre efterfrågan, väntas lönsamheten förbättras ytterligare. n OMSÄTTNING/PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA hösten IT-tjänster Omsättning IT-industri +16 Produktion it-verksamhet n PROGNOS INFÖR VÅREN 215 ITtjänster ITindustri Produktions volym/ omsättning ITtjänster ITindustri IT-industri orderingång Export- Hemmamarknad marknad IT-tjänster lönsamhet ITtjänster ITindustri IT-sektorn räknar med att t förstärks till våren. 11

12 n byggverksamhet inför våren 215 Byggande Antagna anbud Fortsatt normalläge Läget för byggbranschen har stärkts något sedan i våras även om det stora lyftet som företagen väntade sig har uteblivit. Förväntningarna är dock höga på att konjunkturen ska stärkas till våren, då inflödet av anbud och byggaktiviteten väntas öka. I våras hade byggföretagen stora förhoppningar på att konjunkturen skulle stärkas rejält till hösten, men det stora lyftet uteblev och byggbranschen befinner sig alltjämt i ett normalläge. Konjunkturindex har dock förbättrats svagt jämfört med i våras och uppgår i höst till +7. För närvarande möter delbranscherna bygg- och anläggningsarbete samt installationer och slutbehandling ett nästan identiskt stämningsläge och båda branscher befinner sig i en normalkonjunktur. Konjunkturläget för turistnäringen kan i höst beskrivas som normalt. Omsättningen har ökat kraftigt sedan i våras och en majoritet av företagen anser lönsamheten vara god eller normal. Det kommande halvåret räknar branschen med att t försvagas. E n nyhet i årets konjunkturbarometer är att konjunkturen för turistnäringen i regionen undersöks. I populationen ingår i huvudsak företag som driver hotell och logiverksamhet, resebyråer samt resetjänster. Åtta av tio företag inom turistnäringen anser att rådande är tillfredsställande eller god och konjunkturindex för hösten landar på +7. Då turism är en ny bransch i konjunkturbarometern finns det inget index att jämföra med från i våras, men läget kan beskrivas som normalt. Enligt preliminära uppgifter från Tillväxtverket valde fler än någonsin tidigare att semestra i Sverige den här sommaren och utländska besökares övernattningar ökade kraftigt jämfört med i fjol. Siffror för perioden juni till augusti visar att de utländska övernattningarna i Västra Götaland ökade mer än genomsnittet för Sverige. Det förstärker bilden av ett gynnsamt läge för turistnäringen i regionen. Omäven om så många som fyra av tio byggföretag fortfarande anser att orderstocken är för liten. Konjunkturlyft kommande halvår Liksom i våras har byggföretagen en väldigt optimistisk tro på kommande månader. Det är framförallt delbranschen bygg och anläggningsarbete som tror på en väsentlig förbättring av konjunkturen framöver. Företagen har förväntningar på att fler anbud strömmar in och byggandet väntas öka till våren. Att byggföretagen tror på ökad efterfrågan och fler uppdrag märks även på deras anställningsplaner, hela 35 procent planerar att nyanställa under kommande halvår. n Byggande, och orderstock hösten Större orderstock Även om läget inte förbättrats i den utsträckning som byggföretagen förväntat sig så kan man skönja ett något starkare marknadsläge för byggbranschen. Under de senaste månaderna har byggaktiviteten ökat måttligt samtidigt som företagens nyttjande av sina produktionsresurser har stigit. Ett ytterligare styrketecken är att orderböckerna har tilltagit i storlek sedan i våras, 2 1 Byggande Orderstock n turism inför våren 215 Omsättning Lönsamhet ökad omsättning sättningen har också ökat kraftigt jämfört med i våras och tre av fyra företag anser att lönsamheten är god eller normal. Dämpade utsikter Till våren väntas en måttlig nedgång i konjunkturen och en majoritet av företagen uppger efterfrågeläget som det största hindret för fortsatt expansion. Det svagare läget väntas leda till att omsättningen minskar något och företagen räknar med en något sämre lönsamhet och minskad personalstyrka. n Omsättning, och lönsamhet hösten Omsättning Lönsamhet +7 12

13 Stark bilhandel Konjunkturen för bilbranschen har stärkts avsevärt det senaste halvåret och läget är nu starkare än normalt. Bilhandlarna rapporterar om ökad försäljningsvolym och stärkt lönsamhet jämfört med i våras. Det kommande halvåret räknar företagen med att konjunkturen stärks ytterligare. L äget har ljusnat betydligt för bilhandlarna. För ett år sedan befann sig bilhandeln, med ett konjunkturindex på 28, i ett svagt läge. Förra våren tog branschen ett rejält kliv uppåt till ett normalt och i höstens undersökning hamnar konjunkturindex på +35, vilket indikerar ett starkt läge nära gränsen för högkonjunktur. Kraftigt ökad försäljning Under 214 har hushållens bilinköp ökat avsevärt och följaktligen har läget för bilhandlarna stärkts. Försäljningen ökade rejält under första halvåret av 214 för att sedan ytterligare tillta under följande månader. Hela sju av tio bilhandlare uppger att försäljningen ökat sedan i våras. Företagen rapporterar i linje med den ökade försäljningen även att lönsamheten har förbättrats. Varannan handlare anser att den är normal, men runt en tredjedel uppger att lönsamheten är god, vilket är en klar förbättring från i våras. Det ökade trycket på branschen har fått genomslag på sysselsättningen. Redan i våras uppgav vart fjärde företag att de nyanställt och det senaste halvåret har bilhandlarna utökat personalstyrkan något ytterligare. Till följd av nyrekryteringarna är det nu färre företag som uppger att de har brist på personal än för ett halvår sedan. Fortsatt optimism inför våren Inför våren är bilhandlarna fortsatt optimistiska och förväntar sig en måttlig förstärkning av konjunkturen. Tre av tio bilhandlare anar en högre lönsamhet till våren och några företag räknar även med att nyanställa. n Försäljningsvolym, och lönsamhet hösten Försäljningsvolym +35 Lönsamhet bilhandel n inför våren 215 Försäljningsvolym Lönsamhet transport och logistik n Ökade transportvolymer Efter en dämpad inledning på året rapporterar transport- och logistikbranschen i höst om ett starkare. Transportvolymen har ökat och lönsamheten har förbättrats. För första gången på länge ökar dessutom antalet. M ed tanke på de optimistiska tongångarna från förra hösten så var utfallet i våras en besvikelse för transport- och logistikbranschen i Västra Götaland. Konjunkturindex var då i stort sett oförändrat, men nu verkar det ha lossnat. Efter en uppgång på 18 enheter ligger index i höst på 6 vilket indikerar att konjunkturen är normalstark. Till skillnad mot vad företagen räknade med i våras så ökade transportvolymen under första halvåret och i höst ser uppgången ut att tillta. Nio av tio företag bedömer att transporterna antingen ökar eller blir oförändrade. För första gången på tre år uppges antalet ha ökat och andelen som upplever brist på chaufförer har stigit. Trots den ökade personalstyrkan har lönsamheten fortsatt att förbättras och ligger nu på den högsta nivån sedan hösten 211. Tre av tio företag är dock fortsatt missnöjda med lönsamheten. Dämpade er Trots att utvecklingen blivit bättre än vad företagen förväntade sig i våras så är erna fortsatt nedtonade. Många tror visserligen på stärkt konjunktur men flertalet verkar inte våga räkna med att det egna företaget ska kunna dra nytt av uppgången. En fjärdedel av företagen tror att transportvolymen viker igen till våren och två av tio räknar med att skära i personalstyrkan. Bland företagens bedömningar finns trots allt en del som talar för en hygglig utveckling under kommande halvår. Andelen som uppger efterfrågeläget som ett expansionshinder har sjunkit väsentligt och två av tio tror på ökad efterfrågan till våren. n transportvolym, och lönsamhet hösten Transportvolym 6 Lönsamhet inför våren 215 Transportvolym Lönsamhet 13

14 n sällanköpshandel inför våren 215 Försäljningsvolym Lönsamhet Ökad försäljning Sällanköpshandeln befinner sig i ett läge som är något starkare än normalt. I höst har försäljningen ökat och lönsamheten förbättrats. Till våren förväntar sig branschen en ytterligare förstärkning av konjunkturen. F rån att för ett år sedan ha befunnit sig i ett relativt svagt förbättrades situationen för sällanköpshandeln avsevärt i våras då konjunkturindex tog ett stort kliv upp till +16. I höstens undersökning ligger konjunkturindex på +19, vilket tyder på att läget för handlarna har stabiliserats på en nivå som är något starkare än normalkonjunktur. De svenska hushållen har med stabila löneökningar och en god utveckling av den disponibla inkomsten haft bra förutsättningar för att hålla en relativt hög konsumtionsnivå, vilket är något sällanköpshandeln gynnats av. I våras anade handlarna att försäljningsvolymen skulle öka till hösten och den positiva en har infriats. Försäljningen har varit stark hela året, men tilltagit ytterligare de senaste månaderna. I linje med den ökade försäljningen har handlarnas lönsamhet förbättrats och åtta av tio företag uppger nu att lönsamheten är god eller normal. Det ökade trycket på handeln har även lett till att flera företag fått nyanställa under det senaste halvåret, vilket handlarna inte förväntade sig för sex månader sedan. Ljusa framtidsutsikter Handlarna är optimistiska inför våren och tror på en starkare konjunktur kommande månader. De förväntar sig en måttlig ökning av försäljningsvolymen, vilket i sin tur väntas dra upp lönsamheten. Ungefär vart tredje företag tror att lönsamhet kommer att förbättras till våren. Handlarna verkar däremot inte ha några planer på att nyanställa utan personalstyrkan väntas förbli oförändrad. n försäljningsvolym, och lönsamhet hösten Försäljningsvolym +19 Lönsamhet n partihandel inför våren 215 Försäljningsvolym hemmamarknad Lönsamhet Fortsatt tryck i partihandeln Försäljningsvolymen har ökat kraftigt sedan i våras och läget inom partihandeln kan beskrivas som normalt. Till våren spås konjunkturen stärkas kraftigt och företagen räknar med en tydlig förbättring av lönsamheten. K onjunkturen för partihandeln i Västra Götaland har stärkts kraftigt sedan våren 213 då konjunkturindex låg på 13. Försäljningsvolymen har ökat i god takt och efter förra höstens kraftiga uppgång har den gynnsamma utvecklingen fortsatt under året. För innevarande höst har försäljningsvolymen ökat mycket kraftigt och handlarna upplever att efterfrågan är stark på både export- och hemmamarknaden. Branschens er från i våras om en kraftig förbättrat konjunktur har dock inte slagit in. Istället har konjunkturindex minskat med en enhet och landar i höst på +14. Trots att branschen upplever stabila försäljningsökningar har lönsamheten inte förbättrats sedan i våras. Det kan förklaras av att företagens personalkostnader har ökat i samband med att antalet växt betydligt. Lönsamheten har däremot inte påverkats nämnvärt och nästan nio av tio företag anser att lönsamheten är god eller normal. Stärkt konjunktur till våren Flera indikatorer i höstens undersökning pekar på att t kommer att stärkas till våren. Partihandlarna räknar med en kraftigt ökad försäljning och precis som tidigare så spås den inhemska efterfrågan vara något starkare än efterfrågan från utlandet. Den starka försäljningen väntas även dra upp lönsamheten och sex av tio företag räknar med att lönsamheten förbättras till våren. Tre av tio företag planerar även att nyanställa. n Försäljning, och lönsamhet hösten Försäljning hemmamarknad +14 Lönsamhet 14

15 fyrbodal n Byggandet fortsatte uppåt Konjunkturen i Fyrbodal är i princip oförändrad sedan i våras och regionen befinner sig med ett konjunkturindex på 1 fortsatt i ett normalläge. Efter en kraftig uppgång för byggbranschen i våras har byggandet fortsatt uppåt samtidigt som industrin backat svagt. Industriföretagen och i synnerhet transportmedelsindustrin spår dock en ljusning till våren. Fortsatt normalläge för industrin I våras hade industriföretagen höga förväntningar på att konjunkturen skulle lyfta till hösten, men istället har läget försvagats något. Konjunkturindex har sjunkit från +2 till 3, vilket indikerar att industrin fortsatt befinner sig i normalkonjunktur. Däremot skiljer sig läget åt mellan olika branscher. Transportmedelsindustrin har stärkts hyggligt från ett bekymmersamt läge i våras, men befinner sig fortfarande i en svagare konjunktur än normalt. För maskinindustrin har läget tvärtom försämrats, det är dock fortsatt något starkare än normalt. Industrin möter ett i stort sett oförändrat marknadsläge, där orderingången och produktionen tycks vara i paritet med i våras. Många företag uppger dock att den totala orderstocken har minskat de senaste månaderna, vilket tyder på att efterfrågan dämpats något. Industriföretagen ser ljust på utvecklingen framöver. Framför allt är transportmedelsindustrin positiv, där två av tre företag tror på en förbättring. Industriföretagen ser framför sig ett ökat orderinflöde och en stigande produktionsnivå till våren. KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER hösten 214 och våren Sällanköpshandel Transportmedelsindustri Maskinindustrverksam- Bygghet Tillverkningsindustri totalt Turism Nuläge Prognos våren 215 Byggföretagen spår dämpning till våren Förväntningar från i våras infriades och byggkonjunkturen har stärkts de senaste månaderna. Konjunkturindex har stigit 1 enheter och uppgår i höst till +3, och läget är starkare än normalt. Det ökade trycket märks på den förhöjda byggaktiviteten och på att antalet antagna anbud tilltagit. Till följd av den ökade efterfrågan har drygt vart tredje företag nyanställt sedan i våras. Bedömningarna inför våren är något dämpade och byggföretagen anar en viss försvagning av konjunkturen. Företagen bedömer att stocken av pågående arbete kommer att minska kraftigt under kommande halvår, vilket följaktligen innebär att byggaktiviteten väntas avta. Försäljningen tog fart Marknaden har förbättrats för sällanköpshandeln och läget kan betraktas som normalt. Försäljningsvolymen har ökat relativt kraftigt sedan i våras, men många företag kämpar fortfarande med sviktande lönsamhet. Som en följd av de snäva marginalerna har handlarna fått skära ner på personalstyrkan. Inför våren är handlarna optimistiska och spår en hyfsad förstärkning av konjunkturen. I synnerhet har branschen höga förhoppningar på att öka lönsamheten. Trots dessa förväntningar uppger vart fjärde företag att uppsägningar kan bli aktuellt kommande halvår. Normalläge för turistnäringen En nyhet i höstens barometer är att konjunkturen för turistnäringen i Fyrbodal undersöks. Med ett konjunkturindex på +11 faller branschen inom ramen för normalkonjunktur. Omsättningen har minskat något sedan i våras, men 85 procent av företagen anser att lönsamheten är god eller normal. Till våren spås en måttlig konjunkturförsvagning. n konjunkturindex 5 HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR INDUSTRIPRODUKTION Nuläge Prognos våren 215 industrins ORDERINGÅNG Export Hemma BYGGVERKSAMHET Byggande SÄLLANKÖPSHANDEL -1-2 Försäljningsvolym 15