Konjunkturbarometer. för Västra Götaland

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västra Götaland Hösten 216

2 n innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Tillverkningsindustri, totalt...6 Transportmedelsindustri samt Maskinindustri...7 Kemisk industri samt Metallvaruindustri...8 Grafisk industri samt Livsmedelsindustri...9 Textil- och beklädnadsindustri samt Elektronikindustri...1 Företagstjänster...11 Byggverksamhet samt Bilhandel...12 Transport och logistik samt Sällanköpshandel Partihandel...14 Exportstruktur Fyrbodal Göteborgsregionen...16 Sjuhärad...18 Skaraborg...19 Strukturdata... 2 Branschöversikt med konjunkturindex...22 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra Götaland bygger på en enkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggverksamhet, sällanköpshandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, företagstjänster samt IT-tjänster. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra Götaland har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Höstens mätningar där svaren från företagen samlats in under september och oktober avser utfall för första halvåret 216, en nulägesbeskrivning för innevarande halvår samt en för första halvåret 217. Om konjunkturindex för Västra Götaland I undersökningen har ett särskilt konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med ett konjunktur index är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet för en region är en sammanvägning av det aktuella t för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive +4. 2

3 förord n VÄSTRA GÖTALAND STÅR STARKT I OSÄKER OMVÄRLD VÄRLDSEKONOMIN har under året drabbats av en rad oväntade händelser. På midsommarafton kom beskedet att det brittiska folket röstat för att lämna EU. Själva utträdesprocessen är inte påbörjad och kommer att ta flera år så ännu är den främsta effekten av valresultatet att pundet har försvagats kraftigt. Det amerikanska presidentavalet som avgjordes nyligen fick också en något oväntad utgång i och med att Donald Trump segrade. Hur detta maktskifte i Vita Huset kommer att påverka världsekonomin är det ännu för tidigt att spekulera om men Trump har exempelvis uttalat sig negativt om frihandel. Det man kan konstatera är att osäkerheten i omvärlden är större än på mycket länge. SVERIGES EKONOMI har växt i något lugnare takt i år än under fjolåret. Framförallt har industrin gått svagare medan tjänstebranscherna fortsatt växa. Det är till stor del den inhemska efterfrågan som har drivit tillväxten i ekonomin med bra fart på investeringarna och hög offentlig och privat konsumtion. Exportefterfrågan har däremot dämpats där en av orsakerna som går att finna i statistiken är en minskad varuexport till Storbritannien. För VÄSTRA GÖTALAND är handeln med både Storbritannien och USA viktig för näringslivets utveckling i stort och begränsningar av detta kan få konsekvenser längre fram. Höstens konjunkturbarometer, som genomfördes innan det amerikanska valet, visar däremot att t i länet har fortsatt att stärkas det senaste halvåret. Inom företagstjänster, bilhandel och byggverksamhet råder högkonjunktur precis som i våras. Med starka bidrag från transportmedelsindustrin befinner sig nu industribranschen som helhet klart över normalläge och även parti- och sällanköpshandeln går förhållandevis bra. Glädjande nog syns inte heller någon inbromsning av konjunkturen om man studerar företagens er för kommande halvår. Till våren räknar så gott som samtliga branscher med en fortsatt konjunkturuppgång. Företagen inom bygg respektive IT är mest positiva. Höstens undersökning hade en svarsfrekvens på drygt 84 procent av de tillfrågade företagen vilket är mycket högt i denna typ av frivilliga undersökningar. Det borgar samtidigt för tillförlitliga resultat. Stort tack till alla företag som har ställt upp med sin tid och lämnat uppgifter till undersökningen. Jag hoppas att denna rapport kommer att ge dig som läsare en god insikt i konjunkturutvecklingen för näringslivet i Västra Götaland. Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen 3

4 n sammanfattning Fortsatt uppgång Höstens konjunkturbarometer för Västra Götaland bekräftar bilden av att näringslivet i länet går starkt. Läget har stärkts ytterligare något jämfört med i våras och är starkare än normalt i samtliga delregioner. Högkonjunkturen består inom flera av branscherna och företagen väntar sig överlag en fortsatt uppgång även till våren 217. D et starka t i Västra Götaland som uppmättes redan i våras består även under hösten. I flertalet av branscherna har uppgången fortsatt det senaste halvåret och det råder ett starkare läge än normalt i alla fyra delregioner och i så gott som samtliga branscher. Uppgången blev dock inte fullt lika stark som företagen räknade med under våren. KONJUNKTURINDEX för Västra Götaland, som kan variera mellan -1 och +1, ligger hösten 216 på +34. Det är en uppgång från +3 som uppmättes i våras och sjunde mätningen i rad med en uppgång. Man får backa till hösten 27 för att hitta ett högre konjunkturindex för Västra Götaland som helhet. Det största lyftet märks inom företagstjänster, där framförallt IT-tjänster drar upp. Där råder hög efterfrågan på kompetent arbetskraft men den kraftiga expansionen gör att personalbrist börjar bli ett allt större problem för företagen. Även bilhandeln och byggbranschen fortsätter att gå mycket starkt och överträffar med råge gränsen för högkonjunktur. Industrikonjunkturen har fortsatt att stärkas och det är nu ännu fler delbranscher som noterar ett läge som är starkare än normalt. Partihandeln respektive sällanköpshandeln befinner sig fortsatt en bit över normalkonjunktur men har inte stärkts ytterligare jämfört med första halvåret. Inte heller transportbranschen rapporterar om starkare KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTRA GÖTALAND 25 våren HÖGKONJUNKTUR 11 LÅGKONJUNKTUR Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur än i våras utan där råder fortfarande normalkonjunktur. Göteborgsregionen är fortfarande dragloket med det starkaste t i länet. Där ligger konjunkturindex på +4 men Fyrbodal har närmat sig och noterar ett index på +35. Sjuhärad och Skaraborg befinner sig också en bit över det normala med index på +26 respektive +24. I samtliga delregioner väntas en fortsatt konjunkturuppgång till våren. SYSSELSÄTTNINGEN i Västra Götaland har stigit även det senaste halvåret. Inom företagstjänster, byggbranschen och bilhandeln fortsatte den positiva trenden där merparten av företagen har ökat personalstyrkan. Även industrin och transportbranschen har fler än i våras. Prognoserna ser även positiva ut för kommande halvår. Företagen inom byggbranschen samt företagstjänster räknar med fortsatt stora ökningar av personalstyrkan. Övriga branscher räknar med oförändrad eller måttlig ökning av sysselsättningen. TILLVERKNINGSINDUSTRIN fortsatte uppåt även under hösten. Konjunkturindex steg med 7 enheter och uppmättes till +24. en och produktionen har ökat men i något lägre takt än vad företagen förväntade sig i våras. Stark högkonjunktur råder fortfarande inom transportmedelsindustrin som står för stora produktions- och sysselsättningsökningar. Även den kemiska industrin, metallvaruindustrin Prognos 17 och livsmedelsindustrin bidrar positivt och har n som är starkare än normalt. Till våren räknar industriföretagen med fortsatt konjunkturuppgång. Det gäller så gott som samtliga delbranscher förutom elektronikindustrin och den grafiska industrin som är lite mer återhållsamma i erna. BYGGBRANSCHEN befinner sig fortsatt i högkonjunktur. Konjunkturindex har stigit från +53 till +56 vilket var en måttligare uppgång än vad som förväntades i våras men som visar på ett mycket starkt läge. Jämfört med förra mätningen har de regionala skillnaderna jämnats ut och det råder högkonjunktur i samtliga fyra delregioner. I synnerhet i Sjuhärad och Fyrbodal var det stora uppgångar senaste halvåret. Konjunkturuppgången väntas fortsätta även till våren men ett problem är att många företag upplever en ökad arbetskraftsbrist. Behovet av att utöka personalstyrkan beräknas dock vara högt även kommande halvår. SÄLLANKÖPSHANDELN har ett fortsatt gott där konjunkturindex endast har rört sig marginellt från +21 till +19. Företagen rapporterar om stora försäljningsökningar andra halvåret i år, troligtvis med viss draghjälp av julhandeln. Lönsamheten är dock relativt oförändrad jämfört med våren trots att en stor del av handlarna har gjort sig av med personal. Kommande halvår väntas däremot en viss förbättring av företagens lönsamhet. Bilhandelns konjunkturindex har dock stigit några enheter och ligger denna höst på +59. Den tidigare så höga ökningstakten för personbilsförsäljningen har mattats av något men lönsamheten är fortsatt mycket god. Efterfrågan beräknas vara fortsatt god till våren men försäljningsvolym och lönsamhet väntas bli i stort sett oförändrade. FÖRETAGSTJÄNSTER är denna höst den starkaste branschen i konjunkturbarometern med ett konjunkturindex på +63. Delbranschen för IT-tjänster bidrar starkt med ett index på +7. Utvecklingen av företagens omsättning och sysselsättning har varit mycket god under ett antal år och det börjar framträda en allt tydligare brist på branschkompetent personal. Det gäller i synnerhet för IT-tjänsteföretagen. Trots detta är erna fortsatt positiva för våren och det är inom IT-tjänster det största lyftet väntas. n 4

5 t i västra götaland n OM KONJUNKTURINDEX Konjunkturindex för varje bransch och region är grundat på företagens bedömningar av konjunkturen bra/ normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex bör inte förväxlas med de konfidensindikatorer som används i exempelvis Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Konjunkturindex är endast ett mått på nuläget medan konfidensindikatorerna är en sammanvägning av flera indikatorer avseende både nuläge och. Prognos för konjunkturindex är baserat på företagens bedömning av t om ett halvår och utgår från konjunkturindex innevarande halvår. I övriga diagram innebär förändring jämfört med nuläge eller utfall kommande halvår jämfört med innevarande halvår. Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET 3 Nuläge Prognos våren 217 Produktion Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, ligger denna höst på +34. Det var sjunde mätningen i rad med en uppgång och är det starkaste läget sedan hösten 27. Skillnaderna mellan de olika delregionerna i länet är något mindre än i våras. Göteborgsregionen innehar fortfarande det starkaste t med index på +4. Fyrbodal har dock närmat sig och har ett konjunkturindex på +35. I Sjuhärad och Skaraborg ligger index på +26 respektive +24. Företagstjänster har för närvarande det starkaste t där IT-tjänsteföretagen har bidragit starkt till uppgången. Även byggbranschen och bilhandeln befinner sig i högkonjunktur. För den betydelsefulla tillverkningsindustrin fortsatte uppgången då konjunkturindex steg från +17 till +24. Företagen ger positiva er för kommande halvår. Till våren räknar samtliga branscher med oförändrad eller uppåtgående konjunkturutveckling. Optimismen är starkast bland företagen inom byggverksamhet samt IT-tjänster som precis som vid vårens och förra höstens mätningar räknar med betydliga konjunkturförstärkningar. Företagens anställningsplaner från i våras har i stort sett uppfyllts och i vissa fall överträffats. Personalstyrkan har ökat inom de flesta branscher det senaste halvåret. Det gäller främst företagstjänster med IT-tjänster i spetsen, samt inom byggbranschen och bilhandeln. Kommande halvår räknar företagen med att sysselsättningen fortsätter att öka något. Industriinvesteringarna i Västra Götaland väntas fortsätta öka något i år och merparten av ökningen sker i Göteborgsregionen. Om en slår in skulle det innebära att länets andel av de totala industriinvesteringarna i riket kommer att uppgå till 21 procent. Nyregistreringarna av personbilar ökade med drygt 9 procent de tre första kvartalen i år jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Det var något lägre än ökningstakten under fjolåret. Omsättningen inom näringslivet i Västra Götaland sjönk första kvartalet i år men vände upp något andra kvartalet och var vid kvartalets utgång 6,5 procent högre än vid inledningen av 215. Lönesumman i den privata och offentliga sektorn ökade med 4,4 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Starkast ökningstakt noteras i Göteborgsregionen Transport och logistik KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Hösten 216 och våren 217 HÖGKONJUNKTUR KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Hösten 216 och våren 217 Textilindustri Grafisk Maskinindustrtronik- Elek- industri industri HÖGKONJUNKTUR Livsmedelsindustri Metallindustri industri sport- Kemisk Tranmedelsindustri Företagstjänster Näringsliv totalt Bilhandel Byggverksamhet Tillverkningsindustri Partihandel Sällanköpshandel Tillverkningsindustri totalt regional konjunktur Konjunkturindex 25 våren 217 FYRBODAL GÖTEBORGSREGIONEN SJUHÄRAD SKARABORG 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR

6 n tillverkningsindustri, totalt PROGNOS INFÖR VÅREN 217 Stora företag Små företag Klart starkare än normalt Den uppåtgående trenden för industrin har fortsatt även i höst. en och produktionen har ökat men i något lägre takt än vad företagen räknade med i våras. Även sysselsättningen har ökat inom i stort sett samtliga delbranscher. Prognoserna är fortsatt positiva för kommande halvår då företagen räknar med högre ökningstakt för orderingången vilket leder till fortsatta produktionsuppgångar och fler inom industrisektorn. +24 Total produktionsvolym Stora företag Små företag från exportmarknaden Stora företag Små företag från hemmamarknaden Stora företag Stora företag Små företag Små företag Sysselsättningen väntas öka. K onjunkturen fortsätter att peka uppåt för industrin i Västra Götaland. Denna höst noteras konjunkturindex på +24 vilket är en uppgång med sju enheter jämfört med i våras. Det är samtidigt det starkaste t som uppmätts för den totala industrin sedan hösten 27. Läget är att betrakta som klart starkare än normalt även om det ännu är en bit kvar till högkonjunktur. Det råder dock betydande skillnader mellan industrins delbranscher. Framförallt fortsätter den tungt vägande transportmedelsindustrin att dra upp helhetsbilden där den högkonjunktur som sågs vid vårens undersökning består. Även den kemiska industrin, metallvaruindustrin och livsmedelsindustrin har n som är starkare än normalt. Under hösten har även stämningsläget inom den grafiska industrin höjts och befinner sig nu en bra bit över sitt normalläge. För de flesta övriga branscher ligger det historiska genomsnittet för konjunkturindex runt. För den grafiska industrin har det varit mycket svagt under lång tid och höstens notering på 2 är det starkaste sedan våren 211. I våras noterade tre av delregionerna ett som låg över det normala för industrin. För Göteborgsregionen och Fyrbodal har t fortsatt uppåt medan industrikonjunkturen i Sjuhärad mattats av något. I Skaraborg hittar vi dock det största lyftet och konjunkturindex ligger nu även här något över normalnivå. INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG Industriproduktion Nuläge Prognos våren 217 export hemma Industrin nyanställer Industriproduktionen har fortsatt att öka i någorlunda jämn takt under året och samtliga delbranscher bidrar till detta. Transportmedelsindustrin har noterats för starka uppgångar både första och andra halvåret, liksom den grafiska industrin och metallvaruindustrin. Textilindustrin har växlat upp andra halvåret efter en dämpad start på året medan produktionen inom elektronikindustrin endast har ökat svagt under året. en har också stigit men i relativt måttlig takt. Hemmamarknaden har gått något bättre än exportmarknaden men en majoritet av företagen rapporterar om oförändrad efterfrågan från såväl inhemska som utländska kunder. Orderstocksomdömet har ändå stärkts något och återhämtade den marginella försvagningen från i våras. Sysselsättningsutvecklingen det senaste halvåret har varit den starkaste på många år och det är framförallt storföretagen som anställt ny personal. Det följer av att det är de stora företagen som rapporterar störst lyft av efterfrågan och samtidigt står för de största produktionsökningarna. Företagen upplever en något ökad arbetskraftsbrist där ungefär en fjärdedel har svårigheter att få tag på yrkesarbetare och lika stor andel anger en brist på tekniska tjänstemän. Fortsatt positiva er För kommande halvår är konjunkturbedömningarna övervägande positiva. Undantaget är elektronikindustrin som inte räknar med någon förbättring till våren utan istället spår ungefär oförändrat. För den totala industrin väntas en viss ökning för såväl exportorderingången som order från hemmamarknaden och produktionsökningarna beräknas fortsätta i ungefär samma takt som både första och andra halvåret i år. Sysselsättningen väntas öka i flera av delbranscherna där textilindustrin ser störst behov av att nyanställa. Även transportmedelsindustrin och den kemiska industrin räknar med en fortsatt ökning av antalet. Livsmedelsindustrin planerar däremot att minska personalstyrkan till våren. n 6

7 Fortfarande full gas Det urstarka t för transportmedelsindustrin håller i sig. Produktionen har ökat kraftigt under hela året, och en majoritet av företagen har nyanställt personal i höst. Alla pilar pekar för närvarande uppåt och företagen tror att det redan starka läget förbättras ytterligare till våren. T ransportmedelsindustrin har varit dragloket för industrin i Västra Götaland under det senaste året. I nuläget bedömer mer än sju av tio företag att konjunkturen är god och ett konjunkturindex på +69 vittnar om att en stark högkonjunktur råder, precis som i våras. en steg kraftigt under våren, där framförallt den inhemska efterfrågan drog upp, men även exportefterfrågan höll god fart. Inflödet av nya order har visserligen dämpats något i höst, men på en hög nivå efter uppgångarna under det senaste året. Det avspeglas i ett mycket positivt orderstocksomdöme och nio av tio tycker nu att storleken på orderboken är lagom eller förhållandevis stor. Hälften av företagen uppger också att lönsamheten är god för närvarande. Det starka läget leder till att också sysselsättningen i branschen fortsätter att öka kraftigt. Det är främst de större företagen som har behov av att nyrekrytera, där en klar majoritet uppger att de har utökat personalstyrkan jämfört med i våras. Efterfrågan tar ny fart till våren Prognoserna för det kommande halvåret är expansiva och företagen tror att den redan starka konjunkturen hettar till ytterligare. en väntas stiga brant både på export- och hemmamarknaden och två av tre företag planerar att höja produktionen ytterligare. et väntas fortsätta uppåt men bristen på arbetskraft börjar nu bli kännbar. Detta anges, näst efter efterfrågeläget, som det största expansionshindret framöver. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten transportmedelsindustri n export +69 hemma inför VÅREN 217 Produktion export hemma maskinindustri n Positiva er Precis som företagen spådde i våras har konjunkturen för maskinindustrin fortsatt svagt uppåt under hösten, men branschen ligger fortfarande kvar i normalkonjunktur. Företagen har skruvat upp produktionstakten under hösten och spår ljusare utsikter för både konjunkturen och efterfrågeläget kommande halvår. K onjunkturen för maskinindustrin har förbättrats något sedan i våras men fortfarande råder det normalkonjunktur i branschen. Konjunkturindex har höjts med 13 enheter till +1 som indikerar ett balanserat läge. Maskinföretagen har också höjt produktionen väsentligt i höst och närmare hälften av företagen har genomfört nyanställningar. Bedömningarna om det rådande efterfrågeläget är relativt neutrala, men positivt är att nedgången för exportorderingången bland storföretagen i våras nu verkar ha stannat av. en under hösten har alltjämt varit mer dämpad än vad företagen trodde i mars. Företagens orderstocksomdömen är fortsatt negativa och mer än hälften bedömer att orderstockarna är för små i relation till kapaciteten. Det är framförallt storföretagen som tycker att orderböckerna är för tunna i nuläget, medan de mindre företagen ger en mer neutral bedömning. Positivt är dock att allt färre företag brottas med svag lönsamhet, och det är nu fler som tycker att lönsamheten är god än tvärt om. Starkare till våren Företagens er vittnar om att branschen ser framför sig något ljusare utsikter under kommande halvår. Till våren väntas en betydande förbättring av t, framförallt bland de större företagen. Exportorderingången väntas öka kraftigt men även den inhemska efterfrågan kommer enligt erna att öka takten något. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten Industriproduktion Industriproduktion export +1 hemma inför VÅREN 217 Produktion export hemma 7

8 n kemisk industri inför VÅREN 217 Produktion export hemma n metallvaruindustri positivt lönsamhetsomdöme Konjunkturen inom den kemiska industrin har förbättrats något sedan i våras, och befinner sig i ett starkare läge än normalt. Det har fått genomslag i både höjd produktion och bättre lönsamhet i höst. Företagen spår att läget stärks ytterligare till våren, och det är småföretagen som ser ljusast på framtiden. E fter en stark utveckling under fjolåret då den kemiska industrin vädrade högkonjunktur, mattades konjunkturen av något under första halvåret. Under hösten har läget, i linje med förtagens er i våras, åter stärkts. Konjunkturindex uppgår till +25 som indikerar att läget alltjämt är något starkare än normalt. Småföretagen är betydligt mer nöjda med konjunkturen, där nästan två tredjedelar bedömer läget som bra, medan de större företagen rapporterar om ett normalläge. Företagen har höjt produktionen måttligt under året, där tempot bland storföretagen framförallt har höjts under hösten. Efter uppgångar i våras har dock den inhemska efterfrågan minskat något andra halvåret, medan exportorderingången i stort sett har varit oförändrad i höst. Företagens orderstocksbedömningar ligger dock förhållandevis stabilt och mer än tre fjärdedelar tycker den är lagom eller stor i förhållande till produktionskapaciteten. Lönsamheten har också stärkts sedan i våras och kemiföretagen är nu mer positiva till lönsamheten än övriga industribranscher. I nuläget tycker över hälften att lönsamheten är god. Positiva er inför våren Kemiföretagen ser med tillförsikt mot framtiden och vädrar högkonjunktur till våren. De mindre företagen är överlag mest optimistiska, men även storföretagen ser framför sig en betydande uppgång. Både små och stora företag planerar att öka antalet till våren. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten export +25 hemma inför VÅREN 217 Produktion export hemma Bästa läget på fem år Konjunkturen för metallvaruföretagen i Västra Götaland är starkare än normalt. en har ökat kraftigt det senaste halvåret och det är särskilt efterfrågan från den inhemska marknaden som tilltagit. Företagen förväntar sig en fortsatt konjunkturförstärkning till våren. M ellan förra hösten och våren var t i stort sett oförändrat men det senaste halvåret har läget förbättrats något för metallvaruindustrin. Konjunkturindex uppgår i höst till +23, vilket tyder på att konjunkturen är starkare än normalt. Det är också det mest fördelaktiga läge som branschen befunnit sig i på fem år. Företag med färre än 1 upplever för närvarande konjunkturen som mer gynnsam än de större företagen. I erna från i våras förväntades sig företagen ett uppsving i efterfrågan och produktion till hösten och förutsägelserna har slagit in. Produktionen steg i början av året och har sedan fortsatt upp. Det är främst den inhemska marknaden som ligger bakom den ökade efterfrågan. Den utländska marknaden ökade något i början av året men har sedan legat kvar på ungefär samma nivå. Sammantaget har orderstocken vuxit avsevärt sedan i våras. Flera företag uppger att de har nyrekryterat sedan i våras, vilket har möjliggjort den kraftiga ökningen i produktionsnivån. Trots att läget är det bästa på flera år så är ändå en tredjedel av företagen missnöjda med lönsamheten. Hemmamarknaden höjer erna En betydande förbättring av konjunkturen väntas till våren och till skillnad från nulägesbedömningen så är det de större företagen som är mest optimistiska. Företagen tror att efterfrågan kommer att öka från både export- och hemmamarknaden, även om det största lyftet väntas komma från den svenska marknaden. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten Industriproduktion Industriproduktion export +23 hemma 8

9 återhämtningen fortsätter Företagens spådomar om en kraftig produktionsökning realiserades för både större och mindre företag. Branschen uppvisar därmed ett starkare än på länge och företagen förväntar sig att det starkare läget håller i sig till våren. K onjunkturen för Västra Götalands grafiska industri har förbättras väsentligt sedan i våras. Konjunkturindex har förbättrats med tio enheter och ligger nu på 2. Det är att jämföra med genomsnittet på 35 under åren 29 till 216. Det visar att branschen gått igenom en svår period med minskad efterfrågan under lång tid men att läget nu har ljusnat något. Produktionsvolymerna har ökat markant under hela året, både för mindre och större företag. Framförallt fylldes orderböckerna på med beställningar från exportmarknaden men en betydande ökning skedde även på hemmamarknaden. Vartannat företag bedömer nu att orderstocken är större än tidigare. Den ökade produktionen har resulterat i att fler företag än förväntat har nyrekryterat. Jämfört med i våras har vartannat företag utökat personalstyrkan. Lönsamheten för de stora företagen har förbättrats medan de mindre företagen betecknar lönsamheteten som fortsatt normal. De mindre företagen har även mer ledig kapacitet än de större företagen. Fortsatta produktionsökningar att vänta till våren Företagen spår ett närmast oförändrat till våren. Det råder dock fortsatt en stark tro på att både produktion och orderingång fortsätter öka i snabb takt. Det är de mindre företagen som i huvudsak ligger bakom optimismen medan storföretagen är mer återhållsamma i sina bedömningar. Sysselsättningen spås trots det ligga stabilt kommande halvår. Företagen fortsätter att vara mest bekymrade över efterfrågeläget och sju av tio företag ser detta som det främsta hindret för fortsatt expansion. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten export 2 hemma grafisk industri n inför VÅREN 217 Produktion export hemma livsmedelsindustri n Starkare Läget inom livsmedelsindustrin är bättre än på länge. Orderböckerna fylls på med beställningar från både exportmarknaden och hemmamarknaden och produktionen ökar. Företagen spår en måttlig ökning av produktionen inför våren 217. K onjunkturläget i livsmedelsindustrin har gradvis förbättrats sedan förra hösten. I höst beräknades konjunkturindex till +22, vilket är en förbättring med 16 enheter sedan i våras och indikerar en konjunktur som är något starkare än normalt. Konjunkturindex ligger därmed på den högsta nivån sedan hösten 21. Produktionsvolymen har ökat kraftigt för mindre företag men i något lägre takt för större företag. Det är främst orderingången från hemmamarknaden som har utvecklats starkt men även orderingången från exportmarknaden har ökat. Vart tredje företag anser att orderstocken är större än i våras. Det förbättrade läget har resulterat i att företagens farhågor om minskad sysselsättning inte besannades och fyra av tio företag har istället nyrekryterat. Lönsamheten ligger därmed oförändrad sedan förra mätningen och merparten av företagen anser att den är normal. Försiktig optimism Företagen är försiktigt optimistiska inför kommande halvår och förväntar sig en måttlig ökning av orderingången från såväl utlandet som den inhemska marknaden. Företagen planerar en modest höjning av produktionsnivån. Trots detta befarar företagen att sysselsättningen kommer att minska. En högre andel än tidigare, sju av tio företag, anser att efterfrågeläget är det främsta hindret för fortsatt expansion. Det är dock främst de större företagen som är bekymrade över efterfrågeläget medan vart femte mindre företag inte ser några hinder för att kunna expandera i framtiden. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten Industriproduktion Industriproduktion export +22 hemma inför VÅREN 217 Produktion export hemma 9

10 n textil- och beklädnadsindustri inför VÅREN 217 Produktion export hemma n Elektronikindustri inför VÅREN 217 Produktion export hemma ökad EXPORTEFTERFRÅGAN Textilföretagens konjunkturbedömning har endast ändrats marginellt sedan i våras. Fortsatt är majoriteten av företagen neutrala i sin konjunkturbedömning. Produktionen och sysselsättningen har fortsatt att öka och det är framförallt en ökad exportorderingång som ligger bakom. Till våren räknar företagen med en konjunkturförstärkning. V årens konjunkturbedömning inom textil- och beklädnadsindustrin var det starkaste på fyra år. Företagens er pekade dock inte mot någon fortsatt konjunkturförstärkning och det visade sig stämma. Förändringen har dock varit liten, konjunkturindex sjönk från +17 till +11 och ligger med det inom ramen för normalkonjunktur. Produktionsvolymen har ökat synnerligen kraftigt sedan i våras och bakom utvecklingen återfinns en starkare efterfrågan från främst utlandet. Inflödet av nya order från exportmarknaden är betydligt större än för ett halvår sedan, samtidigt som orderingången från hemmamarknaden har ökat måttligt. Den inhemska efterfrågeökningen kommer dock efter att utvecklingen dämpades kraftigt under senvåren. Sysselsättningen har fortsatt uppåt och nästan fyra av tio företag har utökat personalstyrkan. Även lönsamheten har förbättrats något och jämfört Dämpad sinnesstämning Konjunkturen inom elektronikindustrin är något mer dämpad än för merparten av industrin i Västra Götaland. Produktionen har ökat något men exporten har varit en besvikelse. De mindre företagen har en något ljusare syn på framtiden än storföretagen. K onjunkturbedömningen inom elektronikindustrin är fortsatt neutral. Konjunkturindex beräknades till +1 och ligger därmed på samma nivå som under våren. Faktum är att konjunkturindex legat stabilt sedan hösten 213 med värden mellan +3 och +12. Produktionen har ökat något som en följd av en viss ökning av orderingången från både hemma- och exportmarknaden. en från exportmarknaden är något bättre än i våras men har trots det varit en besvikelse då företagens förhoppning om en markant ökning av beställningar från utlandet inte har realiserats. Orderstocken har minskat markant för de större företagen medan de mindre företagen rapporterar om en modest ökning. De större företagen har även mer ledig kapacitet än mindre företag. Lönsamheten inom branschen har försvagats något och sysselsättningen är oförändrad jämfört med i våras. med för ett halvår sedan är det nu fler företag som anser att lönsamheten är bättre än normalt. Majoriteten bedömer dock fortfarande att den är normal. Konjunkturförstärkning att vänta Förväntningarna på kommande halvår är optimistiska och företagen räknar med att orderingången från både export- och hemmamarknaden ökar. Till följd av utvecklingen väntas produktionen skruvas upp ytterligare ett snäpp och två av fem företag har för avsikt att anställa. Sammantaget spår företagen en konjunkturförstärkning till våren. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten Industriproduktion export +11 hemma +1 Småföretagen mer optimistiska Företagen spår ett oförändrat läge det kommande halvåret. De mindre företagen väntar sig dock en måttlig ökning av order från såväl hemma- som från exportmarknaden. De större företagen har en mer pessimistisk syn på läget och spår en marginell ökning av order från exportmarknaden samt en måttlig orderminskning från hemmamarknaden. Företagen är oroade över efterfrågeläget och merparten av företagen anger detta som ett hinder för fortsatt expansion. Det finns dock vissa tecken på en ljusare konjunktur då vart fjärde företag inte ser några hinder för expansion. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG hösten Industriproduktion export hemma 1

11 Starkaste branschen Vårens starka för företagstjänster har förstärkts det senaste halvåret och index ligger i höstens mätning långt över gränsen för högkonjunktur. Faktureringsökningarna har varit mycket kraftiga och sysselsättningen har ökat synnerligen starkt. Bryter man ut IT-tjänsteföretagen framträder en bild som visar en ännu starkare utveckling än för företagstjänster som helhet. Till våren räknar IT-tjänsteföretagen med att uppgången fortsätter medan övriga företag spår ett i stort sett oförändrat starkt. U tvecklingen för branschen företagstjänster, som huvudsakligen utgörs av konsultföretag och som även inkluderar IT-tjänsteföretag, har varit påtaglig det senaste året. Konjunkturindex uppmättes förra hösten till +34 och ett halvår senare, i mars 216, hade index ökat till +47. Efterfrågan på företagens tjänster var stor, tillväxten i faktureringsvolymerna var hög och lönsamheten bättre än ett halvår tidigare. Prognoserna var också uteslutande positiva och alla pilar pekade uppåt. Dessa er har i stort sett infriats. Konjunkturindex har i höstens mätning stigit till +63 vilket innebär att det redan starka t har stärkts ytterligare. Kraftigt ökad sysselsättning Efterfrågan på företagens tjänster ökade kraftigt under fjolåret och i våras stärktes efterfrågan ytterligare. Utgången för första halvåret visar att faktureringarna ökade i en betydligt snabbare takt än vad vårens nulägesbedömningar pekade mot och två tredjedelar av företagen ökade sina volymer. Höstens nulägesbedömningar visar att faktureringarna har fortsatt att växa. Nästan hälften av företagen rapporterar om ökade faktureringsvolymer medan endast ett av tio företag uppger att de har minskat. För att möta den högre efterfrågan har antalet ökat mycket kraftigt och vårens rapporter om brist på branschkompetent personal verkar inte ha hämmat sysselsättningsutvecklingen i branschen. Samtidigt har lönsamheten förbättrats något sedan i mars och vartannat företag anser att lönsamheten är bättre än normalt. större än andra halvåret i fjol. Efterfrågan har också fortsatt upp under hösten och faktureringarna har ökat synnerligen kraftigt. Två tredjedelar av företagen rapporterar om ökade volymer medan knappt några företag uppger att de har minskat. Faktureringsökningarna har dock inte lett till någon märkbart starkare lönsamhet för IT-tjänsteföretagen. Trots det anser fler än hälften av företagen att lönsamheten är god. Förklaringen till lönsamhetsbedömningen återfinns sannolikt i sysselsättningsutvecklingen. Åtta av tio företag har ökat antalet sedan i våras och rekryteringsbehovet inför det kommande halvåret är fortsatt mycket stort. Fyra av fem företag uppger dock att det råder brist på branschkompetent personal vilket kan komma att försvåra framtida rekryteringar. Stärkt högkonjunktur till våren Prognoserna inför våren indikerar att efterfrågan på företagstjänster kommer fortsätta att öka och faktureringarna väntas stiga mycket kraftigt. Branschen ser också framför sig en förbättrad lönsamhet och sammantaget väntas utvecklingen leda till att högkonjunkturen inom företagstjänster stärks ytterligare. Bakom den väntade uppgången står huvudsakligen IT-tjänsteföretagen. De är betydligt mer optimistiska än övriga företag i branschen som räknar med att det starka läget består men att det blir i stort sett oförändrat till våren. n 8 OMSÄTTNING OCH ANSTÄLLDA hösten 216 Företagstjänster IT-tjänster +63 företagstjänster n PROGNOS INFÖR VÅREN 217 Företagstjänster ITtjänster Omsättning Företagstjänster ITtjänster Efterfrågan på företagets tjänster Företagstjänster ITtjänster Lönsamhet Företagstjänster ITtjänster Stark efterfrågan på IT-tjänster Sett till enbart IT-tjänsteföretagen så har utvecklingen det senaste halvåret varit uppenbart gynnsam. Konjunkturindex har ökat från vårens +45 till +7 i höst, och index ligger en bra bit över gränsen för högkonjunktur som schablonmässigt kan sättas vid +4. Utfallet för första halvåret i år visar att faktureringsvolymerna blev betydligt större än företagens nulägesbedömningar i våras. För fyra av fem företag var volymen Omsättning Omsättning Företagstjänster ITtjänster Brist på branschkompetent personal. 11

12 n byggverksamhet inför VÅREN 217 Byggande Antagna anbud n bilhandel Full fart i byggbranschen Det råder fortsatt högkonjunktur i byggbranschen i Västra Götaland. Sedan i våras har anbuden och byggandet stigit kraftigt och företagen har nyanställt för att möta den ökade efterfrågan. Till våren förväntar sig företagen en ytterligare förstärkning av konjunkturen. F örra hösten förbättrades läget kraftigt för byggbranschen i Västra Götaland, som då tog sig upp till högkonjunktur. Den goda byggkonjunkturen har bestått sedan dess och branschen befinner sig med ett konjunkturindex på +56 fortsatt i högkonjunktur. Både delbranschen bygg- och anläggningsarbeten och delbranschen installationer och slutbehandling gör denna starka lägesbedömning. Företagen möter för närvarande en mycket stark efterfrågan, vilket kan avläsas i en kraftig ökning av antalet antagna anbud sedan förra hösten. Detta har resulterat i att orderstocken är större idag än för ett halvår sedan och i nuläget är nära nio av tio byggföretag nöjda med orderbokens storlek. Som en följd av den ökade efterfrågan har byggandet ökat mycket starkt, aktiviteten steg i början av året och har sedan fortsatt att stiga det senaste halvåret. För att hantera det ökade trycket har vartannat företag utökat personalstyrkan sedan i våras. Byggföretagen har dock svårt att hitta arbetskraft. Sex av tio företag uppger att det främst är tillgången på arbetskraft som hindrar dem från att utöka verksamheten. Konjunkturen fortsätter att stärkas Byggföretagen ser framför sig att konjunkturen kommer att stärkas ytterligare till våren. De förväntar sig en ökning i antalet antagna anbud och en kraftigt ökad byggaktivitet. Eftersom företagens produktionsresurser redan i nuläget är ansträngda har en relativt stor andel av företagen planer på att utöka personalstyrkan framöver. n Byggande, och orderstock hösten Byggande +56 Orderstock inför VÅREN 217 Försäljningsvolym Lönsamhet Urstark konjunktur Högtrycket inom bilhandeln fortsätter och högkonjunkturen håller i sig även i höst. Ökningstakten för personbilsförsäljningen har mattats av något men lönsamheten är fortsatt mycket god. Den starka konjunkturen väntas bestå under våren och bilhandlarna spår ett gynnsamt läge med fortsatt god lönsamhet och oförändrad personalstyrka. H andlarnas spådom i våras om en fortsatt högkonjunktur har besannats och branschen befinner sig för närvarande i ett gynnsamt läge. Konjunkturindex har ökat med fem enheter under det senaste halvåret och uppgick i september till +59, vilket innebär att en majoritet av företagen betecknar det nuvarande t som starkt. I linje med förväntningarna har ökningstakten för personbilsförsäljningen, som har varit mycket hög sedan hösten 213, mattas av något och en majoritet av företag rapporterar om oförändrad försäljning. Lönsamheten i branschen fortsätter att vara mycket god och har förbättrats från i våras i linje med företagens förväntningar. Det starka läget får även genomslag i sysselsättningen då nästan hälften av företagen har utökat personalstyrkan sedan i våras. En del företag är dock något bekymrade över rekryteringsläget då vart tredje företag uppger att det råder brist på personal. Det goda läget består till våren Den starka konjunkturen väntas hålla i sig kommande halvår. Efter en längre period av stigande försäljning väntar sig handlarna att nuvarande försäljningsvolymer kommer att bestå. Företagen bedömer även att lönsamheten förblir oförändrad under våren och att den utökade personalstyrkan kvarstår. Efterfrågan bedöms även hålla i sig och en mindre andel än tidigare anser att efterfrågeläget är ett hinder för fortsatt expansion. n försäljningsvolym, ANSTÄLLDA OCH LÖNSAMHET hösten Försäljningsvolym +59 Lönsamhet 12

13 transport och logistik n Ökade transportvolymer Transport- och logistikföretagen ligger precis som i våras kvar i en stabil normalkonjunktur. Ökade transportvolymer vittnar dock om att aktivitetsnivån har stigit något under hösten. Företagen spår att det rådande t består även till våren. K onjunkturen i transport- och logistikbranschen har varit relativt stabil under det senaste året. Företagen spådde dock i våras en viss konjunkturförbättring men dessa er har inte infriats. Konjunkturindex har i höst beräknats till 2, tre enheter lägre än i våras, vilket indikerar att branschen fortsatt befinner sig i normalkonjunktur. Det finns dock vissa tecken på att aktiviteten i branschen har höjts ett snäpp sedan i våras, framförallt genom en betydande ökning av transportvolymerna. Lönsamheten i branschen har dock inte hängt med upp och fyra av tio företag tycker för närvarande att den är svag, vilket är ungefär samma bild som företagen rapporterade om i våras. Sysselsättningen fortsätter att stiga i ungefär samma takt som under våren. Nästan vartannat företag uppger dock att det råder brist på chaufförer och en fjärdedel tycker att tillgången på arbetskraft är det största hindret för fortsatt tillväxt i branschen. Oförändrat läge till våren Företagen är relativt försiktiga i sina bedömningar om utvecklingen och den övergripande konjunkturbilden väntas i stora drag vara oförändrad på ett halvårs sikt. Företagen spår att normalkonjunkturen i branschen består och ungefär tre fjärdedelar anser att efterfrågeläget på deras tjänster under första halvåret 217 kommer att ligga på samma nivå som det gör i nuläget. Transportvolymerna väntas minska marginellt, men företagen planerar inga större förändringar i antalet. n transportvolym, och lönsamhet hösten Transportvolym 2 Lönsamhet inför VÅREN 217 Transportvolym Lönsamhet sällanköpshandel n Fortsatt gynnsamt läge Läget är fortsatt starkare än normalt för sällanköpshandeln i Västra Götaland. Försäljningen har ökat det senaste halvåret, men handlarnas förhoppningar från i våras om en högre lönsamhet har inte infriats. Till våren förväntar sig företagen ett stärkt. S ällanköpshandeln befinner sig, med ett konjunkturindex på +19, i ett läge som är starkare än normalt. I våras hade handlarna höga förhoppningar om att konjunkturen skulle stärkas betydligt till hösten men i stället är läget i stort sett oförändrat. Det var samma sak mellan hösten 215 och våren 216 då konjunkturen inte lyfte som väntat. Trots att förväntningarna inte riktigt har infriats så befinner sig ändå handeln i ett gynnsamt läge, där nio av tio företag anser att konjunkturen är tillfredsställande eller god. Något som är i linje med de optimistiska erna från i våras är att försäljningen har ökat mycket kraftigt det senaste halvåret. Den ökade försäljningen har dock inte resulterat i en högre lönsamhet utan den är i stort sett oförändrad. Varannan handlare anser att lönsamheten är normal, medan en fjärdedel uppger att den är god och resterande fjärdedel att den är dålig. För att öka på marginalerna har flera företag skurit ner på personalstyrkan det senaste halvåret. De flesta, nio av tio företag, har i nuläget ingen brist på personal och har heller inga planer på att nyanställa. Stärkt konjunktur till våren I likhet med de två senaste undersökningarna förväntar sig sällanköpshandeln att konjunkturen ska förbättras kommande halvår. Försäljningen väntas öka svagt, men förhoppningarna handlar framförallt om att bättra på marginalerna. n försäljningsvolym, och lönsamhet hösten Försäljningsvolym +19 Lönsamhet inför VÅREN 217 Försäljningsvolym Lönsamhet 13

14 n partihandel inför VÅREN 217 Försäljningsvolym hemmamarknad Lönsamhet Stark exportvolym Konjunkturläget har försvagats något sedan i våras men fortsätter vara något starkare än normalt. Försäljningen på exportmarknaden ökade dock kraftigt andra halvåret i år medan försäljningen på hemmamarknaden steg mera måttligt. Inför våren spår företagen att försäljningsvolymerna ökar i något lugnare takt. D et gynnsamma läget från i våras har dämpats något det senaste halvåret. Konjunkturindex sjönk med 8 enheter och ligger nu på +22, vilket indikerar att konjunkturen fortsatt är något starkare än normalt. I våras väntade sig handlarna att försäljningsvolymen på exportmarknaden skulle öka och detta realiserades då höstens försäljning ligger på historiskt höga nivåer. Företagen väntade sig även hög försäljning på hemmamarknaden och höstens barometer visar att försäljningen har ökat även på den inhemska marknaden men ökningstakten blev något lägre än förväntat. Lönsamheten är fortsatt god men lönsamhetsomdömet dämpades något sedan den rekordhöga noteringen i förra mätningen. Sysselsättningen i branschen ökade måttligt i linje med förväntningarna. Rekryteringsläget är samtidigt gott då tre av fyra företag bedömer att det inte råder någon brist på personal. Oförändrat läge till våren Företagen spår ett i stort sett oförändrat kommande halvår. De väntar sig en fortsatt försäljningsuppgång från såväl export- som hemmamarknaden men i lugnare takt än andra halvåret i år. Sysselsättningen väntas öka svagt samtidigt som lönsamheten förbättras något. Över hälften av företagen är bekymrade över efterfrågeläget och anger detta som ett hinder för fortsatt expansion. Fyra av tio företag har dock en betydligt ljusare syn på läget och ser inga hinder för fortsatt expansion. n försäljningsvolym, och lönsamhet hösten Försäljning hemmamarknad +22 Lönsamhet n exportstruktur EXPORTEN I VÄSTRA GÖTALAND Varuexport, värden i miljoner kronor fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Livsmedelsindustri Textilindustri Kemisk industri Metallvaruindustri El- och optikindustri Maskinindustri Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Byggverksamhet Partihandel Övrigt Totalt Totalerna för delregionerna summerar inte till totalen för Västra Götaland då även Kungsbacka ingår i Göteborgsregionen. VARUEXPORT Varuexporten i Västra Götaland uppgick 215 till 271 miljarder kronor mätt i löpande priser, vilket var en ökning med 19 miljarder jämfört med 214. Det var framförallt transportmedelsindustrin som stod för uppgången vilket lyfte varuexporten i både Göteborgsregionen och Skaraborg. I Fyrbodal minskade varuexporten något sedan exportförsäljningen för den kemiska industrin sjunkit tillbaka till nivån från 213. Uppgifterna för exportstrukturen i länet baseras på en regional fördelning av utrikeshandelsstatistiken. Företagens export fördelas med antalet på respektive arbetsställe och uppgifterna ska tolkas med försiktighet. 14

15 fyrbodal n Starkaste läget på nio år Konjunkturen i Fyrbodal har stärkts sedan i våras och med ett konjunkturindex på +35 är det inte långt kvar till högkonjunktur. Byggbranschen gör den starkaste konjunkturbedömningen och byggandet har ökat rejält. Även inom industrin och sällanköpshandeln har utvecklingen varit god och lyft till lägen starkare än normalt. Stark industrikonjunktur Industrikonjunkturen i Fyrbodal har fortsatt att stärkas sedan vårens mätning och läget närmar sig högkonjunktur. Konjunkturindex har stigit från vårens +21 till +3 i höst och senast industriföretagen var lika optimistiska om t var hösten 27. Höstens enkät visar att lyftet inträffade redan innan sommaren och utfallet för första halvåret blev starkare än företagen bedömde under våren. Nulägesbedömningarna för innevarande halvår visar att produktionstakten skruvats upp kraftigt. Bakom uppgången återfinns en högre efterfrågan och inflödet av nya order ökar från både export- och hemmamarknaden. För transportmedelsindustrin består högkonjunkturen som uppmättes redan i våras. Det visar sig i en synnerligen stark orderingång och kraftigt ökad produktion. Maskinindustrin har samtidigt lämnat den djupa lågkonjunkturen och närmar sig en normalkonjunktur. Efterfrågan har vänt upp och orderinflödet ökar både på export- och hemmamarknaden. Det har lett till en måttlig produktionsökning. Prognoserna är övervägande positiva inför våren där en konjunkturförstärkning väntas KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER hösten 216 och våren Sällanköpshandel Maskinindustri Nuläge Prognos våren 217 Byggverksamhet Tillverkningsindustri totalt Transportmedelsindustri även om en majoritet av industriföretagen är neutrala i sina bedömningar. Rejäl ökning av byggandet Redan i våras förbättrades byggkonjunkturen kraftigt och utsikterna inför hösten visade på en fortsatt uppgång. Utvecklingen har inte fullt ut motsvarat de höga förväntningarna men ett konjunkturindex på +6 indikerar att högkonjunkturen förstärkts. Utfallet för första halvåret visar att byggandet ökade mycket snabbare än företagen bedömde under våren och byggandet har fortsatt att stiga mycket kraftigt. Det har lett till en omfattande ökning av personalstyrkan och utnyttjandet av produktionsresurserna är högt. Värdet av de antagna anbuden har också fortsatt att öka kraftigt vilket banar vägen för att byggaktiviteten blir hög även längre fram. Till våren räknar byggföretagen med att det redan starka läget stärks ytterligare med kraftigt ökat byggande och fler nyanställningar. Bristen på personal är dock relativt hög inom nästan alla yrkeskategorier och tillgången på arbetskraft anses vara det absolut största tillväxthindret. Ökad försäljning för handlarna Konjunkturindex för sällanköpshandeln landar i höstens mätning på +27 och läget kan beskrivas som starkare än normalt. Utvecklingen har överträffat handlarnas er som i våras visade på ett oförändrat under andra halvåret. Försäljningen tog fart redan under senvåren och försäljningsvolymerna har fortsatt att öka mycket kraftigt under hösten. Branschens lönsamhet har också förbättrats och andelen handlare som anser att lönsamheten är dålig har minskat från en tredjedel till ungefär en tiondel. En majoritet anser att lönsamheten är normal. Till våren räknar handlarna med en fortsatt konjunkturuppgång med en ökad försäljning och högre lönsamhet som följd. n konjunkturindex 7 HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR INDUSTRIPRODUKTION Nuläge Prognos våren 217 industrins ORDERINGÅNG Export Hemma BYGGVERKSAMHET Byggande SÄLLANKÖPSHANDEL 2 1 Försäljningsvolym 15