Konjunkturbarometer. för Västra Götaland

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västra Götaland Våren 216

2 n innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Tillverkningsindustri, totalt...6 Transportmedelsindustri samt Maskinindustri...7 Kemisk industri samt Metallvaruindustri...8 Grafisk industri samt Livsmedelsindustri...9 Textil- och beklädnadsindustri samt Elektronikindustri...1 Företagstjänster...11 Byggverksamhet samt Bilhandel...12 Transport och logistik samt Sällanköpshandel Partihandel...14 Exportstruktur Fyrbodal Göteborgsregionen...16 Sjuhärad...18 Skaraborg...19 Strukturdata... 2 Branschöversikt med konjunkturindex...22 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra Götaland bygger på en enkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggverksamhet, sällanköpshandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, företagstjänster samt IT-tjänster. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra Götaland har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Vårens mätningar där svaren från företagen samlats in under mars och april avser utfall för andra halvåret 215, en nulägesbeskrivning för innevarande halvår samt en prognos för andra halvåret 216. Om konjunkturindex för Västra Götaland I undersökningen har ett särskilt konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med ett konjunktur index är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet för en region är en sammanvägning av det aktuella t för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive +4. 2

3 förord n FULL GAS I VÄSTRA GÖTALAND DEN GLOBALA KONJUNKTUREN har hackat något på sistone. Tillväxtutsikterna för året har reviderats ned av flera internationella organisationer, även om det är på marginalen. Tillväxten i USA var dämpad första kvartalet men det var den å andra sidan även 214 och 215 för att sedan förbättras under resten av året. Risken från andra sidan Atlanten är i första hand politisk då det väntar ett mycket ovisst presidentval i höst. Det finns dock positiva tecken i världsekonomin där den finansiella oron dämpats, osäkerheten kring Kina har minskat något och oljepriset har stabiliserats. I Europa är utvecklingen fortfarande relativt måttlig även om det ser ljusare ut på många punkter. Här finns också en osäkerhet kring den brittiska EU-omröstningen och vad en Brexit kommer att innebära. SVERIGES EKONOMI gick synnerligen starkt under fjolåret. Tillväxten påverkades till viss del av hög befolkningstillväxt och hög offentlig konsumtion till följd av den kraftiga asylinvandringen men den svenska BNP-utvecklingen sticker ändå ut i ett internationellt perspektiv. Det rör sig om en bred uppgång där såväl tjänstebranscherna som industrin och byggsektorn bidrar till tillväxten. Hushållen har haft en god inkomstutveckling de senaste åren till följd av ökad sysselsättning, sänkta skatter och låga räntor vilket gynnat konsumtionen. VÄSTRA GÖTALAND har växlat upp ytterligare det senaste halvåret och det råder högkonjunktur inom flera branscher. Byggföretagen och bilhandlarna har nu även fått sällskap av företagstjänster. Allra störst uppsving märker vi för närvarande inom transportmedelsindustrin där hjulen rullar allt snabbare och prognoserna pekar på att det fortsätter upp kommande halvår. Industrin som helhet dämpas något av en inbromsning av exportefterfrågan, som kan kopplas till att effekterna av den kronförsvagning som höjde efterfrågan under fjolåret nu ebbat ut. Trots det är industrikonjunkturen något starkare än normalt. Prognoserna för hösten ser väldigt förtroendeingivande ut. Samtliga branscher räknar med en fortsatt uppgång och då även den utländska efterfrågan väntas lyfta ser konjunkturutsikterna överlag mycket goda ut. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla företag som har ställt upp och lämnat uppgifter till undersökningen. Vi har återigen uppnått en hög svarsfrekvens där över 84 procent av de tillfrågade företagen har svarat på enkäten, vilket borgar för pålitliga uppgifter. Jag hoppas att rapporten ger dig som läsare en god insikt i konjunkturutvecklingen för näringslivet i Västra Götaland. Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen 3

4 n sammanfattning Bästa läget sedan finanskrisen Vårens konjunkturbarometer för Västra Götaland visar att lägesbedömningen bland företagen fortsatt att stärkas även det senaste halvåret. Sammantaget är t det starkaste sedan finanskrisen slog till och drog ner hela världsekonomin i en djup svacka. Högkonjunktur råder för närvarande i flera av branscherna och prognoserna pekar på fortsatt uppgång under kommande halvår. K onjunkturen fortsatte att stärkas i Västra Götalands näringsliv under våren och t är nu att betrakta som starkare än normalt i de flesta av branscherna. Höstens prognoser var väldigt pricksäkra, det är egentligen bara inom transportbranschen som läget inte förbättrats i den omfattning som företagen väntade sig i höstas. KONJUNKTURINDEX för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, ligger våren 216 på +3. Det är en uppgång från +23 som uppmättes i höstas och är den starkaste noteringen sedan hösten 27. Bilhandeln håller sig fortsatt över gränsen för högkonjunktur och byggbranschen, som redan för ett halvår sedan befann sig i högkonjunktur, har fortsatt att stärkas. En förbättring noterar också företagstjänster, som därmed sällar sig till gruppen med högkonjunktur. Industrikonjunkturen har fortsatt upp i linje med förväntningarna även om det råder vissa skillnader mellan industrins delbranscher. Parti- samt sällanköpshandeln befinner sig för närvarande i n något över normalnivå. Den svagaste konjunkturbedömningen gör fortfarande företagen inom transport och logistik som inte har upplevt något uppsving det senaste halvåret. Göteborgsregionen har fortfarande det starkaste t med ett konjunkturindex på +37. Sjuhärad och Fyrbodal ligger också över normalläge med konjunkturindex KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTRA GÖTALAND 24 hösten 216 HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR på +25 respektive +24. I Skaraborg noteras index till +13. Samtliga delregioner räknar med en fortsatt stark utveckling kommande halvår. SYSSELSÄTTNINGEN i Västra Götaland fortsatte att stiga överlag och inom vissa branscher har det varit omfattande nyanställningar jämfört med i höstas. Det gäller exempelvis företagstjänster, bilhandeln samt inom byggbranschen där ungefär hälften av företagen ökat personalstyrkan det senaste halvåret. Inom industrin och sällanköpshandeln rapporterar en majoritet att antalet är oförändrat jämfört med hösten. Kommande halvår väntas sysselsättningen utvecklas enligt samma mönster. Överlag väntas en viss personalökning och det är främst inom bygg och företagstjänster som nyanställningarna kommer att ske. TILLVERKNINGSINDUSTRIN är för närvarande inne i en uppgångsfas. Konjunkturindex steg med 6 enheter från i höstas och uppmättes till +17. Industriproduktionen har ökat och orderingången från hemmamarknaden är fortsatt god. Däremot har exportorderingången bromsat in något. Transportmedelsindustrin sticker ut med det klart starkaste t med stora produktionsökningar det senaste halvåret. Det har även medfört rejäla personalrekryteringar inom branschen. Maskinindustrin har utvecklats svagare än vad höstens prognoser indikerade och det Prognos är framförallt en dämpad exportefterfrågan som tynger branschen. Till hösten väntas konjunkturuppgången fortsätta. Förutom att transportmedelsindustrin väntar sig att högkonjunkturen består, och till och med fördjupas, väntar sig exempelvis metallvaruoch livsmedelsindustrin rejäla uppgångar. BYGGBRANSCHEN lyfte rejält under fjolåret och befinner sig fortfarande i högkonjunktur. Konjunkturindex steg från +44 i höstas till +53. Byggkonjunkturen är stark i samtliga delregioner men det är fortfarande i Göteborgsregionen den är allra starkast. Det starka efterfrågeläget har inneburit ökad sysselsättning och företagen räknar med att fortsätta anställa under kommande halvår till följd av att efterfrågan väntas tillta ännu mer. En viss oro finns dock för tillgången på arbetskraft som allt fler anger som ett problem för expansion. SÄLLANKÖPSHANDELN behåller sig något över normalkonjunktur. Efter uppgången under hösten har konjunkturindex endast rört sig marginellt och noteras till +21. Försäljningsvolymerna är också relativt oförändrad medan lönsamhetsomdömet försvagats något. Ett markant uppsving väntas däremot till hösten med både stigande försäljning och förbättrad lönsamhet. Bilhandelns konjunkturindex ligger precis som för ett halvår sedan på +51 vilket innebär att högkonjunkturen i branschen består. Försäljningsvolymen har fortsatt stiga och kommande halvår väntas den starka konjunkturen bestå men ökningstakten för försäljningen saktar in något. FÖRETAGSTJÄNSTER ansluter sig till gruppen med högkonjunktur då branschens konjunkturindex steg från +34 till +47. Faktureringsvolymen samt sysselsättningen har fortsatt den uppåtgående trenden som pågått i ett par års tid. Bryter man ut IT-tjänster framträder en bild som är väldigt lik den för företagstjänster totalt sett. Faktureringsvolymerna går stadigt uppåt och sysselsättningen ökar. Samtidigt har lönsamhetsomdömet förbättrats. Till hösten räknar tjänsteföretagen med fortsatt konjunkturuppgång och det är framförallt företagen inom IT-tjänster som väntar sig ett rejält uppsving. n Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur. 4

5 t i västra götaland n OM KONJUNKTURINDEX Konjunkturindex för varje bransch och region är grundat på företagens bedömningar av konjunkturen bra/ normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex bör inte förväxlas med de konfidensindikatorer som används i exempelvis Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Konjunkturindex är endast ett mått på nuläget medan konfidensindikatorerna är en sammanvägning av flera indikatorer avseende både nuläge och prognos. Prognos för konjunkturindex är baserat på företagens bedömning av t om ett halvår och utgår från konjunkturindex innevarande halvår. I övriga diagram innebär prognos förändring jämfört med nuläge eller utfall kommande halvår jämfört med innevarande halvår. Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET Nuläge Prognos hösten 216 Produktion Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, ligger under våren på +3. Det var sjätte mätningen i rad med en uppgång och den fjärde i rad med ett index över nollstrecket. Det råder vissa skillnader mellan de olika delregionerna i länet. Göteborgsregionen innehar det starkaste t med index på +37. Sjuhärad och Fyrbodal kommer därefter med index på +25 respektive +24 medan Skaraborg noterar +13. Byggbranschen har i vårens barometer det starkaste t med konjunkturindex på +53. Även bilhandeln och företagstjänster överträffar gränsen för högkonjunktur. För tillverkningsindustrin steg konjunkturindex från +11 till +17. Företagen i Västra Götaland ger positiva prognoser för kommande halvår. Till hösten räknar samtliga branscher med oförändrad eller uppåtgående konjunkturutveckling. Mest positiva är företagen inom byggverksamhet samt IT-tjänster som precis som förra hösten räknar med betydliga konjunkturförstärkningar. Företagens anställningsplaner från i höstas har i stort sett uppfyllts. Personalstyrkan har ökat inom de flesta branscher det senaste halvåret. Det gäller främst företagstjänster, bilhandeln samt inom byggbranschen. Kommande halvår räknar företagen med att sysselsättningen fortsätter att öka något. Industriinvesteringarna i Västra Götaland väntas fortsätta öka något i år och företagens prognoser indikerar industriinvesteringar på ca 13 miljarder kronor 216. Om prognosen slår in skulle det innebära att länets andel av de totala industriinvesteringarna i riket skulle uppgå till 21 procent. Nyregistreringarna av personbilar ökade med cirka 11 procent första kvartalet 216 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det var något lägre än ökningstakten fjärde kvartalet i fjol KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Våren 216 och hösten 216 HÖGKONJUNKTUR Sällanköpshandel Transport Tillverk- och nings- industri logistik Partihandel Företagstjänster Bilhandel Byggverksamhet Omsättningen inom näringslivet i Västra Götaland ökade fjärde kvartalet 215 med 8,5 procent i årstakt. Lönesumman i den privata och offentliga sektorn ökade med 5,6 procent motsvarande period. Högst ökningstakt av lönesumman jämfört med motsvarande kvartal året innan hade Göteborgsregionen. KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Våren 216 och hösten 216 Elektro- Kemisk Metallindustrindustri Textilnikindustri industri Maskinindustri industri medels- Grafisk Livsindustri HÖGKONJUNKTUR Transportmedelsindustri Näringsliv totalt Tillverkningsindustri totalt regional konjunktur Konjunkturindex 24 hösten 216 FYRBODAL GÖTEBORGSREGIONEN SJUHÄRAD SKARABORG 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR 6 4 HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR

6 n tillverkningsindustri, totalt PROGNOS INFÖR HÖSten 216 Stora företag Små företag Total produktionsvolym Stora företag Små företag från exportmarknaden Stora företag Små företag från hemmamarknaden Stora företag Stora företag Små företag Små företag Prognoserna ser goda ut. Ökad efterfrågan från hemmamarknaden Uppgången för industrikonjunkturen har fortsatt även det senaste halvåret. Det är ökad efterfrågan från hemmamarknaden som driver utvecklingen medan exportorderingången inte fått det lyft som företagen väntade sig i höstas. Industriproduktionen har ökat men inte inneburit några större förändringar av sysselsättningen. Prognoserna ser goda ut för kommande halvår då företagen tror att även den utländska efterfrågan kommer igång och bidrar till att produktionsvolymerna ökar i ännu högre takt. K onjunkturläget har fortsatt att stärkas inom industrin det senaste halvåret och kan nu betraktas som något starkare än normalt. Vårens konjunkturindex är +17, vilket precis överträffar toppen som noterades våren 211 när den förra uppgångsfasen kulminerade. Efter det kom en nedgång som varade till och med våren 213 då konjunkturindex låg på 3. Därefter har trenden pekat uppåt inom industrin och jämfört med hösten har läget förbättrats inom de flesta av de särredovisade delbranscherna. Vårens undersökning visar att industrin som helhet ökat produktionsvolymerna det senaste halvåret. en från hemmamarknaden är fortsatt god och ökar i ungefär samma takt som andra halvåret i fjol. Däremot har exportorderingången inte utvecklats som företagen förväntade sig i höstas. Det är ungefär lika stor andel som upplever att efterfrågan från utlandet har minskat jämfört med de som upplever att den har ökat. Trots produktionsökningarna har det inte gett någon större effekt på sysselsättningen totalt sett. Bilden skiftar dock kraftigt mellan branscherna där transportmedelsindustrin höjt personalstyrkan markant medan exempelvis livsmedelsindustrin dragit ner på antalet. Lönsamheten som förbättrades en del i höstas har inte tagit ytterligare kliv men fortfarande är det ungefär åtta av tio industriföretag som bedömer den som god eller normal. INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG Industriproduktion Nuläge Prognos hösten 216 export hemma +17 Mycket stark utveckling för transportmedelsindustrin Den bransch som driver utvecklingen i Västra Götaland för tillfället är transportmedelsindustrin. Där har läget förbättrats kraftigt med stora produktionsökningar som i sin tur har inneburit att företagen gjort omfattande nyanställningar. Till skillnad från flertalet av de andra industribranscherna har även exportorderingången fortsatt upp även under första halvåret i år inom transportmedelsindustrin. På den negativa sidan finner vi främst maskinindustrin. Där har utvecklingen blivit svagare än företagen väntade sig i höstas. Framförallt är det en dämpad efterfrågan från utlandet som tynger. Även den grafiska industrin, som dock endast bidrar marginellt till den totala industrin, har ett fortsatt dämpat. Det bör dock noteras att konjunkturbedömningen stärkts betydligt jämfört med det nattsvarta läget som rådde för ett år sedan då branschen befann sig i lågkonjunktur. Ur ett regionalt perspektiv så visar Sjuhärad det största lyftet jämfört med hösten. Konjunkturindex för delregionens industriföretag har stigit från +6 till +21. Även i Fyrbodal och i Göteborgsregionen är industrikonjunkturen något starkare än normalt. I Skaraborg, den delregion där industrin har störst vikt gentemot övriga branscher, råder fortfarande normalkonjunktur. Fortsatt uppgång väntas till hösten Prognoserna inför hösten ser övervägande ljusa ut och företagen räknar med att t då har stärkts ytterligare. Även exportorderingången väntas stiga vilket tillsammans med fortsatt god efterfrågan från hemmamarknaden får produktionsvolymerna att öka i ännu högre takt. De mindre företagen räknar med vissa nyanställningar medan storföretagen räknar med att nuvarande personalstyrka räcker för att möta den ökade efterfrågan. n 6

7 transportmedelsindustri n Urstarkt Transportmedelsindustrin hade en gynnsam utveckling under fjolåret och den positiva utvecklingen ser ut att tillta under innevarande år. Konjunkturlägesbedömningarna visar att branschen redan nu befinner sig i högkonjunktur och utvecklingen väntas fortsätta uppåt till hösten. E fter förra årets uppgång har transportmedelsindustrin växlat upp ytterligare i början av 216. Alla pilar pekar uppåt och stämningen bland företagen överträffar den tidigare högstanivån från hösten 27. Konjunkturindex har stigit markant och ligger nu på +67 vilket är en bra bit över gränsen för högkonjunktur som schablonmässigt kan sättas vid +4. en ökar för tillfället mycket starkt och uppgången omfattar såväl export- som hemmamarknaden. Två av tre företag har ökat produktionsvolymen och kapacitetsutnyttjandet har stigit. För att klara av att möta den ökade efterfrågan har en majoritet av företagen nyanställt och det börjar nu synas tecken på personalbrist. Det gäller framför allt tekniska tjänstemän som nästan hälften av företagen uppger att de har svårt att få tag på. Även lönsamheten har förbättrats och de flesta företagen är nu nöjda med den, framför allt de större företagen där två tredjedelar uppger att lönsamheten är bättre än normalt. Ytterligare förbättring väntas Trots att konjunkturen redan är urstark så tror företagen att den kommer att förstärkas ytterligare till hösten med fortsatt ökande efterfrågan både på hemmaplan och från utlandet. Företagen räknar därför med att fortsätta skruva upp produktionen och planerar att fortsätta öka antalet i relativt hög takt. Företagen med fler än 1 är överlag mer optimistiska men även de mindre företagen ser ljust på utvecklingen under kommande halvår. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren export +67 hemma prognos inför HÖSTEN 216 Produktion export hemma maskinindustri n SVAG exportefterfrågan Konjunkturen för maskinindustrin har utvecklats sämre än väntat och försvagats sedan i höstas, konjunkturindex ligger dock fortsatt inom ramen för ett normalläge. Bakom försämringen ligger en svag utveckling på exportmarknaden medan hemmamarknaden gått hyggligt. I höstens undersökning trodde företagen inom maskinindustrin att konjunkturen var på väg uppåt och att efterfrågan från såväl export- som hemmamarknad skulle stärkas kommande halvår. Vårens undersökning visar dock att konjunkturen istället försvagats och förklaringen till det är att efterfrågan från utlandet utvecklats betydligt svagare än väntat. Exportorderingången sjönk väsentligt i höstas och nulägesbedömningarna pekar mot att den har fortsatt ned även efter årsskiftet. Den inhemska marknaden har däremot gått förhållandevis väl med en liten ökning av orderingången. Tack vare detta har produktionen kunnat hållas på en oförändrad nivå och konjunkturindex har inte sjunkit dramatiskt utan ligger med värdet 12 kvar inom ramen för normalkonjunktur. Att det trots allt skett en försvagning märks i att orderstockarna krympt och att lönsamheten försvagats. Genomgående för alla frågor är att de större företagen lämnat mer negativa svar än de mindre och de stora har också minskat personalstyrkan något. Svag förbättring väntas till hösten Trots att utvecklingen varit svagare än väntat så är maskinindustrin fortsatt optimistisk inför framtiden. Det rör sig dock inte om någon större förbättring då prognosen för konjunkturindex enbart är måttligt positiv. Företagen tror att exportmarknaden vänder upp under andra halvåret i år och att hemmamarknaden fortsätter att stärkas. Ungefär vartannat företag planerar att öka produktionen och inga fler personalneddragningar väntas. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren Industriproduktion Industriproduktion export 12 hemma prognos inför HÖSTEN 216 Produktion export hemma 7

8 n kemisk industri prognos inför HÖSTEN 216 Produktion export hemma n metallvaruindustri DyStrare storföretag Efter fjolårets förstärkning var den kemiska industrin nära högkonjunktur i höstas. Sedan dess har stämningen bland de stora företagen försämrats avsevärt vilket lett till en betydande nedgång för branschens konjunkturindex. Bland de mindre företagen har dock utvecklingen varit fortsatt positiv. D en kemiska industrin stärktes betydligt under fjolåret och i höstens undersökning snuddade branschens konjunkturindex vid gränsen för högkonjunktur. Mest muntra var de stora företagen men de bedömde då att de befann sig på en konjunkturtopp och räknade med en försvagning till våren. Det visar sig nu att de hade rätt i sina prognoser för konjunkturbedömningarna har försvagats avsevärt. Bland de mindre företagen har utvecklingen däremot varit den omvända med ett tydligt förbättrat. Totalt sett har branschens konjunkturindex sjunkit med 23 enheter och ligger nu på +16 vilket fortfarande är något över normalkonjunktur. Om man studerar delfrågorna så är det lite svårt att förstå varför storföretagen blivit så mycket dystrare för det syns inga stora försämringar vare sig gällande orderingång eller produktion. Det enda som visar en tydlig försvagning är lönsamheten som fallit från en mycket god till en mer normal nivå. För de mindre företagen utvecklas efterfrågan från hemmarknaden starkt och lönsamheten har förbättrats. Varken de stora eller de små företagen har gjort några större förändringar av antalet. Viss optimism inför hösten Inför hösten är den kemiska industrin hyggligt optimistisk och konjunkturprognoserna pekar svagt uppåt. Företagen räknar med stärkt orderingång och en viss ökning av produktionsnivån. et väntas ligga kvar på nuvarande nivå. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren export +16 hemma prognos inför HÖSTEN 216 Produktion export hemma Bra drag på hemmamarknaden Efter att ha stärkts i höstas är metallvaruindustrins konjunkturbedömningar i vår oförändrade. en från exportmarknaden har mattas medan hemmarknaden fortsätter att stärkas. Till hösten räknar småföretagen med att efterfrågan stiger och de planerar att öka produktionen. I höstas stärktes konjunkturbedömningarna inom metallvaruindustrin och konjunkturindex nådde +16 vilket var den högsta noteringen på fyra år. I efterhand visar det sig dessutom att utvecklingen under andra halvåret i fjol blev ännu starkare än vad företagen bedömde i september. Efter årsskiftet har dock konjunkturuppgången stannat av och konjunkturindex ligger kvar på en oförändrad nivå. Orsaken till det tycks vara att efterfrågan från exportmarknaden tappat fart, hemmamarknaden forsätter däremot att stärkas. Produktionsvolymen ser ut att fortsätta upp under första halvåret men inte alls lika snabbt som under andra halvåret i fjol. et ökade något i höstas men efter årsskiftet har ökningen avtagit och personalstyrkorna är i stort sett intakta. Orderstockarna har minskat sedan i höstats och missnöjet med deras storlek har ökat. Det gäller framför allt företag med fler än 1 vilket förmodligen beror på att de är mer exponerade mot exportmarknaden. Optimistiska småföretag Förväntningarna inför hösten skiljer sig åt mellan små och stora företag där de förstnämnda är betydligt mer optimistiska. Tack vare en fortsatt god utveckling på hemmamarknaden så planerar en majoritet av småföretagen att öka produktionen och tre av tio räknar med nyanställningar. Även om de större företagen inte är lika muntra så finns det även här en viss optimism och man räknar med något ökad orderingång. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren Industriproduktion Industriproduktion export +16 hemma 8

9 Bästa läget på fem år Förväntningarna om en ökning av produktionen införlivades för de små företagen. De stora företagen upplever däremot en minskad produktion och orderingång. Trots detta har t förbättrats, från en låg nivå, och företagen spår dessutom ett starkare läge till hösten. K onjunkturen fortsätter att förbättras för den grafiska industrin. Konjunkturindex beräknas till 12 vilket är en förbättring på 18 enheter sedan förra mätningen och är det högsta sedan våren 211. I höstas spådde företagen kraftiga produktionsökningar och spådomen realiserades för de mindre företagen som upplevde en betydande ökning av produktionen. Produktionen minskade dock något för storföretagen. Exporten fortsatte att sjunka och försäljningen på hemmamarknaden minskar för både mindre och stora företag. Orderstocken är dock oförändrad eller större för en övervägande del av de mindre företagen medan storföretagen rapporterar en minskning av orderstocken. Sysselsättningen är relativt stabil och i linje med företagens förväntningar. Merparten av företag bedömer lönsamheten som normal men vart fjärde företag betraktar den som dålig. Uppgång att vänta till hösten Företagen spår ett starkare till hösten där vart fjärde företag förväntar sig en uppgång. Småföretagen ser ljust på framtiden och väntar sig en kraftig uppgång av produktionen medan storföretagen tror på en svagare ökning. Samtliga företag anser att exporten kommer att öka eller bibehållas till hösten 216. Småföretagen är optimistiska och tror på en kraftigt ökad efterfrågan från den inhemska marknaden till hösten medan storföretagen tror på en svagare ökning. Sysselsättningen spås öka markant. Företagen är fortsatt bekymrade över efterfrågeläget och en övervägande del betraktar detta som ett hinder för expansion. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren export 12 hemma grafisk industri n prognos inför HÖSTEN 216 Produktion export hemma livsmedelsindustri n FoRTSATT normalkonjunktur Konjunkturläget för livsmedelsindustrin har förbättrats måttligt sedan i höstas och ligger kvar på en normal nivå. Efterfrågan har ökat något vilket fått företagen att skruva upp produktionsvolymerna, men trots det har de dragit ner på personal och storföretagen planerar att fortsätta göra det även till hösten. E fter att gradvis ha återhämtats de senaste åren så försvagades t i livsmedelsindustrin i höstas men i vår har det åter stigit. Förändringarna har dock varit små och konjunkturindex ligger med värdet +6 alltjämt kvar inom ramen för normalkonjunktur. I likhet med många andra industribranscher så är det hemmamarknaden som utvecklas starkast medan orderingången från exportmarknaden är i stort sett oförändrad. Att orderingången totalt sett utvecklats väl illustreras av att drygt fyra av tio företag uppger att orderstocken ökat sedan i höstas. Trots detta har andelen som anser att orderstocken är för liten stigit väsentligt vilket tyder på att man har relativt höga förväntningar. Nulägesbedömningarna indikerar att produktionen fortsätter öka och till skillnad från i höstas, då det var de mindre företagen som ökade produktionen mest, så är det nu storföretagen som tagit täten. Trots att efterfrågan stiger och produktionsvolymen ökar så har företagen dragit ner på personal vilket verkar ha gett viss effekt på lönsamheten som har förbättrats något. Stark efterfrågeutveckling väntas Prognosen för kommande halvår är påtagligt positiv och företagen förväntar sig en starkt ökad orderingång från såväl utlandet som den inhemska marknaden. De planerar därför att höja produktionsnivån, i synnerhet de mindre företagen. De räknar också med vissa nyanställningar medan de större företagen planerar att fortsätta minska antalet. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren Industriproduktion Industriproduktion export +6 hemma prognos inför HÖSTEN 216 Produktion export hemma 9

10 n textil- och beklädnadsindustri prognos inför HÖSTEN 216 Produktion export hemma n Elektronikindustri prognos inför HÖSTEN 216 Produktion export hemma Starkaste läget sedan 211 Med ett index knappt över gränsen för normalkonjunktur är läget för textilindustrin det starkaste på fem år. Efterfrågan har fortsatt att stärkas under våren och produktionsvolymerna har ökat svagt. Till hösten väntas ingen ytterligare konjunkturuppgång men de flesta indikatorer pekar på en fortsatt god utveckling. K onjunkturen inom textil- och beklädnadsindustrin har återhämtat sig gradvis under de senaste åren. I höstas steg branschens konjunkturindex över nollstrecket för första gången sedan våren 211. I vårens mätning beräknas konjunkturindex till +17, en ökning med tre enheter jämfört med för ett halvår sedan, och det starkaste t på fem år. Utfallet för hösten visar att efterfrågan steg i en snabbare takt än vad företagens nulägesbedömningar pekade på. Framförallt var det inflödet av nya order från utlandet som blev större än väntat, men även den inhemska efterfrågan visade en bättre utveckling. Under våren har efterfrågan fortsatt att stärkas men nu är det främst orderingången från hemmamarknaden som ökar. Bedömningen av orderstockens storlek är dock i det närmaste oförändrad sedan i höstas och en majoritet av företagen anser fortfarande att den är för liten. Till Fortsatt stabil UTVECKLING Konjunkturen inom elektronikindustrin befinner sig fortsatt inom gränsen för normalkonjunktur. Småföretagen är fortsatt optimistiska inför hösten medan storföretagen spår ett oförändrat läge. K onjunkturläget är relativt oförändrat sedan förra mätningen och har uppmätts till +12 vilket tyder på att konjunkturen fortsätter ligga på normal nivå. Branschen har hållit sig inom ramen för normalkonjunktur sedan våren 213. Konjunkturuppgången som de mindre företagen spådde inför våren uteblev dock. Produktionsvolymen har endast ökat svagt sedan förra mätningen till följd av en något minskad orderingång på exportmarknaden och en svag ökning på hemmamarknaden. Var femte företag spådde att antal skulle öka något till våren 216. Sysselsättningen ligger dock stabilt sedan förra mätningen då nästan hälften av företagen redovisar att personalstyrkan är oförändrad. följd av det förbättrade t har dock sysselsättningen ökat betydligt. Dämpad optimism inför hösten Prognoserna inför det kommande halvåret visar att företagen räknar med att efterfrågan fortsätter att stärkas, där inflödet av nya order huvudsakligen väntas komma från hemmamarknaden. För att möta den högre efterfrågan planerar företagen att höja produktionen och utöka personalstyrkan. Det blir dock inga större förändringar i konjunkturen till hösten. Åtta av tio företag räknar med oförändrat. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren Industriproduktion export +17 hemma +12 småföretag förväntar sig ett förbättrat. Trots spådomen om ett oförändrat tror företagen på en mycket stark orderingång från exportmarknaden och en svag ökning av order från hemmamarknaden. Småföretagen ser dock mer positivt på hemmamarknaden och förväntar sig även en kraftig ökning av inhemska order. Till följd av den ökade orderingången spår företagen att produktionsvolymen kommer att öka. Detta kommer dock att ske med en oförändrad personalstyrka vilket leder till att lönsamheten kan förbättras. n INDUSTRIPRODUKTION OCH ORDERINGÅNG våren Fortsatt störst optimism bland småföretagen Till hösten spår en övervägande del av företagen ett oförändrat. Det råder, precis som i höstas, störst optimism bland småföretagen då vart tredje -5-1 Industriproduktion export hemma 1

11 Stark efterfrågan Konjunkturläget för företagstjänster har stärkts sedan i höstas och det råder nu högkonjunktur i branschen. Faktureringsvolymerna har ökat mycket kraftigt och sysselsättningen har fortsatt uppåt. Efterfrågan väntas öka ytterligare till hösten och branschen räknar med att den starka konjunkturen håller sig kvar. Tillgången på arbetskraft oroar dock företagen vilket riskerar att hämma tillväxten. +47 företagstjänster n PROGNOS INFÖR HÖSten 216 K onjunkturindex för företagstjänster, som främst utgörs av konsultföretag och som även inkluderar IT-tjänster, steg kraftigt under våren i fjol till ett läge starkare än normalt och konjunkturen låg i höstens undersökning kvar på en oförändrad nivå. Företagens förväntningar på framtiden var alltjämt höga och nästan en tredjedel av företagen räknade med en konjunkturförstärkning det kommande halvåret. Vårens undersökning visar att konjunkturindex stigit med 13 enheter till +47 och indikerar att det råder högkonjunktur i branschen. Stark efterfrågeutveckling I takt med att konjunkturen generellt har lyft i Västra Götaland har efterfrågan på företagstjänster ökat. Under förra året ökade faktureringsvolymerna mycket kraftigt, och trots att utfallet för andra halvåret i fjol visar att ökningen inte blev fullt så stor som företagen först rapporterade om, så blev ändå ökningen markant. Nulägesbedömningarna visar att utvecklingen har fortsatt upp och faktureringarna har växt med oförminskad styrka. Hälften av företagen uppger att faktureringsvolymerna är högre än i höstas och en tredjedel att nivån är oförändrad. Det har fått effekt på sysselsättningen i branschen där vartannat företag har ökat personalstyrkan jämfört med hösten. överträffat prognoserna från i höstas. Över hälften av företagen rapporterar om ökade faktureringsvolymer och knappt en tredjedel om oförändrade nivåer. Den högre efterfrågan har lett till att branschens lönsamhetsomdöme förbättrats, och vartannat företag uppger att lönsamheten är god. Det starkare marknadsläget har också lett till en stigande sysselsättning där antalet har ökat måttligt. Fortsatt uppgång till hösten När företagen blickar ett halvår framåt i tiden ser de ingen avmattning i sikte utan högkonjunkturen inom företagstjänster väntas fortsätta att stärkas. Företagen räknar med att efterfrågan på deras tjänster kommer att öka kraftigt och att faktureringarna ökar i samma takt. Förväntningarna på utvecklingen skiljer sig dock något åt mellan IT-tjänsteföretagen och övriga företag inom branschen, där de förstnämnda andas en aningens starkare optimism. Sex av tio företag planerar att anställa det kommande halvåret, men i likhet med i höstas är bristen på branschkompetent personal fortsatt ett problem. Redan i vår rapporterar nästan sju av tio företag att de har svårt att rekrytera personal med de rätta meriterna. Andelen företag som anger tillgången på arbetskraft som det största hindret för expansion har också ökat från 4 till 6 procent sedan i höstas. n Företagstjänster ITtjänster Omsättning Företagstjänster ITtjänster Efterfrågan på företagets tjänster Företagstjänster ITtjänster Lönsamhet Företagstjänster ITtjänster Högt tryck för IT-tjänster Bryter man ut IT-tjänsteföretagen framträder en bild som är väldigt lik den för företagstjänsterna totalt. Konjunkturindex för IT-tjänster låg vid båda mätningarna under förra året på en nivå som indikerade ett läge starkare än normalt, och företagen såg i höstas med tillförsikt på det kommande halvåret. Konjunkturindex har i vårens mätning stigit till +45 från höstens +29, och gränsen för vad som bedöms som högkonjunktur är i och med det överskriden. Utfallet för hösten visar att faktureringarna ökade i linje med företagens bedömningar och för hälften av företagen var volymen större än jämfört med första halvåret i fjol. Nulägesbedömningarna visar att tillväxten i företagens faktureringar OMSÄTTNING OCH ANSTÄLLDA våren 216 Företagstjänster Omsättning Omsättning IT-tjänster Företagstjänster ITtjänster Tillgången på arbetskraft oroar. 11

12 n byggverksamhet prognos inför HÖSTEN 216 Byggande Antagna anbud n bilhandel Full fart i byggbranschen Byggkonjunkturen som redan var mycket stark i höstas har stärkts ytterligare i vår. Såväl orderingången som byggaktiviteten har fortsatt att öka i snabb takt. Utsikterna inför hösten visar att konjunkturen kommer att lyfta ytterligare och prognoserna tyder på att byggandet kommer att rulla på i en allt högre fart. K onjunkturen inom byggbranschen stärktes kraftigt under förra året och konjunkturutvecklingen har fortsatt uppåt i vår. Sex av tio företag anser att läget är starkt och konjunkturindex har ökat från höstens +44 till +53 i vår. Bakom uppgången står delbranschen installationer och slutbehandling där marknadsläget stärkts ytterligare det senaste halvåret, och i likhet med delbranschen bygg och anläggning kan läget nu beskrivas som högkonjunktur. Den positiva utvecklingen märks både genom ökat byggande samt att värdet på antagna anbud fortsatt att öka kraftigt jämfört med i höstas. Företagens syn på den totala orderstocken har också förbättrats det senaste halvåret och knappt en femtedel av företagen anser att orderstocken är för liten i nuläget. Den höjda aktiviteten har fått ett rejält genomslag på sysselsättningen, framförallt inom bygg- och anläggningsarbeten, där antalet ökat synnerligen kraftigt. Bristen på kvalificerad personal fortsätter dock att öka inom i stort sett samtliga yrkesgrupper och sju av tio företag anger tillgången på arbetskraft som det främsta hindret för fortsatt tillväxt. Optimismen består Till hösten räknar företagen med att högkonjunkturen består. Mer än hälften av företagen tror till och med på att läget kommer att stärkas ännu några snäpp, medan endast 4 procent tror på sämre tider. Byggandet väntas ta ytterligare fart och med förväntningar på en allt högre efterfrågan planerar hälften av företagen att anställa. n Byggande, ANSTÄLLDA och orderstock våren Byggande +53 Orderstock prognos inför HÖSTEN 216 Försäljningsvolym Lönsamhet Fortsatt högkonjunktur Det råder ett högt tryck på bilhandeln som, liksom i höstas, befinner sig i högkonjunktur. Försäljningen har ökat det senaste halvåret och för att klara av den intensiva efterfrågan har nästan vartannat företag nyrekryterat. Den goda konjunkturen väntas hålla i sig och bilhandlarna ser framför sig att lönsamheten kommer att stärkas ytterligare till hösten. B ilhandeln befinner sig, med ett konjunkturindex på +51, fortsatt i högkonjunktur. Det gynnsamma läget från i höstas håller därmed i sig, vilket är i linje med bilhandlarnas prognoser för ett halvår sedan som då såg framför sig ett oförändrat läge till våren. Företagens förväntningar från i höstas överträffades till och med vad gäller försäljningen. Drygt fyra av tio bilhandlare uppger att försäljningen är högre idag än för ett halvår sedan. Den höga efterfrågan har även fått genomslag på lönsamheten som, liksom i höstas, är mycket god. Endast 3 procent av företagen upplever att lönsamheten är svag. Det höga trycket på bilbranschen har också lett till nyanställningar. Nästan vartannat företag har utökat personalstyrkan sedan i höstas och som en följd uppger också färre i vårens undersökning att de har brist på personal. Stärkt lönsamhet till hösten Den goda konjunkturen väntas hålla i sig kommande halvår. En del företag tror till och med att läget kommer att stärkas ytterligare även om den stora majoriteten, åtta av tio företag, ser framför sig ett oförändrat läge. Bilhandlarna räknar med något ökade försäljningsvolymer och nästan varannan förväntar sig ökad lönsamhet till hösten. Trots de omfattande nyrekryteringarna det senaste halvåret planerar två av tio företag att utöka personalstyrkan ytterligare till följd av den höga efterfrågan. n försäljningsvolym, ANSTÄLLDA OCH LÖNSAMHET våren Försäljningsvolym +51 Lönsamhet 12

13 transport och logistik n Svagare än förväntat Sysselsättningen fortsätter att öka men transportvolymerna växer inte som förväntat vilket leder till lägre lönsamhet. Branschen spår dock ökad efterfrågan till hösten och ett något starkare. F öretagens förväntan om en kojunkturförbättring har inte realiserats då en stor andel redovisar en oförändrad transportvolym jämfört med hösten och vart femte företag uppger en minskad transportvolym. Konjunkturindex har i vår beräknats till +1 vilket i stort sett är oförändrat sedan i höstas och signalerar att konjunkturen är fortsatt normalstark. Sysselsättningen fortsätter att öka och ökningstakten är i det närmaste oförändrad sedan föregående mätning. Prognosen om oförändrat antal överträffades då vart tredje företag har ökat personalstyrkan medan endast ett av tio företag har dragit ner på antal. Det råder viss brist på chaufförer men inte på annan personal. Andelen företag som är bekymrade över tillgången på chaufförer har ökat stadigt sedan våren 214. Något högre försäljning Framför allt hade företagen höga förhoppningar på att höja lönsamheten till våren, men förhoppningarna har inte infriats. De flesta företag anser för närvarande att lönsamheten är normal. Efter att försäljningen ökat kraftigt mellan förra våren och hösten uppges den också ha stigit något det senaste halvåret även om ökningen var betydligt mer beskedlig än sexmånadersperioden innan. Det som främst hindrar företagen från att utöka verksamheten är alltjämt efterfrågeläget. Nästan vartycker att lönsamheten är god har minskat från vart fjärde till vart femte företag. En övervägande del tror att efterfrågan kommer att bibehållas och vart tredje företag spår en ökad efterfrågan. Färre företag än tidigare tror att efterfrågan på tjänster kommer att minska till hösten. Vart femte företag tror att t kommer att förbättras men majoriteten räknar dock med oförändrad konjunktur. En fjärdedel av företagen ser inga hinder för fortsatt expansion men runt hälften av de tillfrågade anser att efterfrågeläget kan bromsa fortsatt expansion. n transportvolym, och lönsamhet våren prognos inför HÖSTEN 216 Transportvolym Lönsamhet Försiktig optimism Branschen spådde förbättrad lönsamhet inför våren 216. Denna spådom har inte uppfyllts då andelen som -3 Transportvolym Lönsamhet sällanköpshandel n Det goda läget håller i sig Konjunkturen är fortsatt starkare än normalt för sällanköpshandeln även om lyftet, som handlarna såg framför sig för ett halvår sedan, uteblev. Företagen förväntar sig dock en rejält stärkt konjunktur kommande halvår, med högre försäljning och förbättrad lönsamhet som följd. S ällanköphandelns konjunkturindex är i princip oförändrat sedan i höstas och uppgick i vårens undersökning till +21. Det tyder på ett fortsatt starkare läge än normalt för sällanköpshandeln i Västra Götaland. Handlarna hade dock högre förväntningar för ett halvår sedan, då de såg framför sig att läget skulle stärkas ytterligare. annan handlare ser detta som ett hinder. Samtidigt är det betydligt fler än i höstas, fyra av tio företag, som uppger att det inte finns något hinder för att expandera. Handlarna optimistiska inför hösten Företagen ser väldigt optimistiskt på kommande halvår. De förväntar sig en kraftig förbättring av konjunkturen och drygt sex av tio handlare tror att försäljningen kommer att öka till hösten. I linje med den förväntade försäljningsökningen ser de framför sig en högre lönsamhet. Personalstyrkan, som i princip är oförändrad från i höstas, väntas dock vara kvar på samma nivå även kommande halvår. n försäljningsvolym, och lönsamhet våren Försäljningsvolym +21 Lönsamhet prognos inför HÖSTEN 216 Försäljningsvolym Lönsamhet 13

14 n partihandel prognos inför HÖSTEN 216 Försäljningsvolym hemmamarknad Lönsamhet n exportstruktur Mycket god lönsamhet Konjunkturläget har förbättrats något i linje med företagens förväntningar. Försäljningen på hemmamarknaden fortsätter att öka medan ökningstakten på exporten mattas av. Lönsamhetsomdömet är mycket starkt och noteras på historiskt höga nivåer. F öretagens prognoser med en viss konjunkturförbättring från i höstas visade sig stämma väldigt väl och konjunkturindex har stigit med 8 enheter till +3. Förväntningarna på ökade försäljningsvolymer på hemmamarknaden har införlivats då nästan hälften av företagen har ökat försäljningen på denna marknad. Även på exportmarknaden har försäljningen ökat men i något lugnare takt än på den inhemska marknaden. Lönsamheten i branschen har samtidigt överträffat förväntningarna. Mer än hälften av företagen uppger att lönsamheten är god vilket är den högsta andelen som uppmätts inom partihandeln. Företagen är dessutom hoppfulla inför framtiden och spår bättre eller oförändrad lönsamhet framöver. Nästan hälften av företagen uppger att de har ökat antal jämfört med hösten och endast vart femte företag rapporterar att de har dragit ner på personal. Företagen spår att sysselsättningen kommer att vara stabil eller öka det närmaste halvåret och endast ett av tio företag befarar att den kommer minska. Det finns god tillgång på personal och få företag väntar sig brist framöver. Försäljningen väntas öka ytterligare Företagen ser ljust på framtiden med fortsatt konjunkturuppgång och nästan hälften av företagen ser inga hinder för fortsatt expansion. Det finns fortfarande viss oro kring efterfrågeläget men en lägre andel än tidigare anser att detta är ett hinder. En övervägande del tror att försäljningen kommer att fortsätta öka både på hemma- och exportmarknaden. n försäljningsvolym, ANSTÄLLDA och lönsamhet våren Försäljning hemmamarknad +3 Lönsamhet EXPORTEN I VÄSTRA Götaland Varuexport, värden i miljoner kronor fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Livsmedelsindustri Textilindustri Kemisk industri Metallvaruindustri El- och optikindustri Maskinindustri Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Byggverksamhet Partihandel Övrigt Totalt Totalerna för delregionerna summerar inte till totalen för Västra Götaland då även Kungsbacka ingår i Göteborgsregionen. VARUEXPort Varuexporten i Västra Götaland uppgick 214 till 252 miljarder kronor mätt i löpande priser, vilket var ungefär en femtedel av Sveriges totala varuexport. Exporten i länet steg jämfört med 213 och de största uppgångarna skedde i Göteborgsregionen samt i Fyrbodal. Den kemiska industrin ökade exporten kraftigt men allra störst ökning, både i kronor och procentuellt, hade partihandeln. Uppgifterna för exportstrukturen i länet baseras på en regional fördelning av utrikeshandelsstatistiken. Företagens export fördelas med antalet på respektive arbetsställe och uppgifterna ska tolkas med försiktighet. 14

15 fyrbodal n Högtryck i byggbranschen konjunkturindex 6 HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR Hemmamarknaden bakom uppgång för industrin Efter en kraftig förstärkning av industrikonjunkturen andra halvåret i fjol, har läget fortsatt att stärkas. Konjunkturindex uppgår i vårens undersökning till +21, vilket indikerar ett starkare läge än normalt. I likhet med för ett halvår sedan upplever de större företagen, de med 1 eller fler, läget som mer gynnsamt än de mindre. En bransch som kraftigt bidrar till ökningen är transportmedelsindustrin som går mycket starkt för närvarande. Maskinindustrin har det däremot betydligt tuffare och tampas med svag efterfrågan och dålig lönsamhet. För Fyrbodals industri som helhet har orderstocken vuxit väsentligt det senaste halvåret. Det är efterfrågan från hemmamarknaden som ligger bakom ökningen medan orderingången från utlandet ligger kvar på samma nivå som i höstas. Trots en god industrikonjunktur så har lönsamhetsomdömet försvagats något även om drygt åtta av tio företag svarar att den är normal eller god. Även kapacitetsutnyttjandet är något lägre än för ett halvår sedan; tre av fyra företag producerar inte för fullt i nuläget. Industriföretagen är optimistiska inför utvecklingen framöver och förväntar sig en kraftigt förbättrad konjunktur till hösten. KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER VÅREN 216 och HÖSTEN Sällanköpshandel Maskinindustri Nuläge Prognos hösten 216 Byggverksamhet Tillverkningsindustri totalt Transportmedelsindustri Läget för Fyrbodals näringsliv har förbättrats något sedan i höstas och konjunkturindex på +24 pekar på ett starkare läge än normalt. Industrikonjunkturen har stärkts, vilket visat sig i en ökad orderingång och högre produktion. Byggbranschen upplever en stark efterfrågan och går på högvarv för närvarande. Samtidigt har läget försämrats något för sällanköpshandeln. en väntas öka, framför allt från exportmarknaden. Som en följd av det förmodade uppsvinget av efterfrågan beräknas produktionen öka väsentligt. Högkonjunktur för byggbranschen I höstas befann sig Fyrbodals byggföretag i ett hyfsat starkt normalläge, men de anade redan då en rejäl konjunkturförstärkning till våren. Företagens förväntningar besannades och branschen befinner sig nu, med ett konjunkturindex på +42, i högkonjunktur. Värdet på antagna anbud har ökat kraftigt och majoriteten av byggföretagen anser att storleken på orderstocken är lagom, vilket är en väsentlig förbättring från i höstas. I takt med att byggaktiviteten har stigit så nyttjas även arbetskraften och övriga produktionsresurser i högre utsträckning än för ett halvår sedan. Tidigare har en ljummen efterfrågan varit det som främst hindrat företagen från att expandera, men nu är det tillgången på arbetskraft som sätter käppar i hjulen. Drygt vartannat företag ser framför sig att byggkonjunkturen kommer att stärkas ytterligare kommande halvår med ökad byggaktivitet och fler som följd. Viss försvagning för sällanköpshandeln Sällanköpshandeln i Fyrbodal befinner sig fortsatt i ett normalläge. Konjunkturindex uppgår till +1, vilket innebär en svag försämring sedan förra undersökningen. Försäljningen uppges vara i det närmaste oförändrad, men däremot har lönsamheten försvagats. Vart tredje företag upplever att marginalerna är för små i nuläget. Personalstyrkan är dock i stort sett oförändrad sedan i höstas och i princip har inga företag brist på personal för närvarande. Några handlare svarar dock att det kan komma nedskärningar kommande halvår. Branschen förväntar sig ett närmast oförändrat till hösten, även om de har förväntningar på ökad försäljning och en något högre lönsamhet. n INDUSTRIPRODUKTION Nuläge Prognos hösten 216 industrins ORDERINGÅNG Export Hemma BYGGVERKSAMHET Byggande SÄLLANKÖPSHANDEL -1 Försäljningsvolym 15