Norrlandsfondens Konjunkturbarometer

Transkript

1 PROGNOS VÅREN 2 HÖSTEN 212 Norrlandsfondens Konjunkturbarometer HÖST 212 Topplån för företag

2 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Branschanalyser Tillverkningsindustri 4 Massa-_och_pappersindustri 5 Verkstadsindustri 6 Trävaruindustri 7 Livsmedelsindustri 8 Byggnadsindustri 8 IT-verksamhet 9 Uppdragsverksamhet 9 Sällanköpshandel 1 Turism 1 Bilhandel Transport_&_Logistik Fastighetverksamhet 12 Investeringar 12 Export_i_Norrland Bakgrundsfakta 14 Omsättning_och_lönesumma 15 Länsöversikter Gävleborgs_län 16 Västernorrlands_län 17 Jämtlands_län 18 Västerbottens_län 19 Norrbottens_län 2 Branschöversikt 21 Undersökningsmetodik 21 Intressenter En årlig konjunkturbarometer för Norrland har genomförts sedan Ett uppehåll gjordes 19. Den görs i dag av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Norrlandsfonden. Projektansvarig Britt Lindell, Norrlandsfonden tfn britt.lindell@norrlandsfonden.se Produktion Tomas Thorén, Statistiska centralbyrån tfn , tomas.thoren@scb.se En pdf-fil kan hämtas hem från Om undersökningen Konjunkturbarometern för Norrland bygger på en postenkät till ca 1 företag inom följande huvudbranscher: industri, byggnadsindustri, sällanköpshandel, bilhandel, transport & logistik, fastighet, uppdragsverksamhet, IT-verksamhet samt turism. Undersökningen, som ger en totalbild för hela Norrland, har dessutom brutits ned på de 5 länen Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Höstens mätningar där svaren från företagen samlats in under andra halvan av september och första halvan av oktober månad avser utfall för första halvåret 212, en nulägesbeskrivning för hösten i år och en prognos för första halvåret 2. En utförligare beskrivning av undersökningen finns under rubriken Undersökningsmetodik på sidan 21.

3 Förord Ljuset dämpat i Norrland dock inget mörker i sikte Det är spännande att i höstens konjunkturbarometer för Norrland kunna presentera en del nyheter. Undersökningen har utökats med fyra ytterligare branscher livsmedelsindustri, bilhandel, transport & logistik samt fastigheter. Därmed ges en bredare bild av konjunkturen än tidigare vilket vi hoppas ska göra läsningen än mer intressant. Dessutom har vi kompletterat resultaten från undersökningen med ytterligare bakgrundsstatistik över bland annat bilregistreringar, byggstatistik och lönesummeutveckling. Resultaten för undersökningen visar inte oväntat ett markant försämrat läge sedan förra hösten. Den internationella, och framförallt europeiska, oron har lagt sordin på stämningen. I kombination med ett relativt sett starkt statsfinansiellt läge har detta dessutom lett till en historiskt stark krona som ytterligare har dämpat den internationella efterfrågan på den norrländska exporten. Detta märks i resultaten där industrin bedömer konjunkturen som sämre än normalt och specifikt träindustrin uppvisar en mycket svag konjunktur. Tillsammans med industrin är bilhandeln dock de enda branscher där konjunkturen bedöms som sämre än normalt. Så även om konjunkturläget i det norrländska näringslivet har dämpats i samtliga branscher har det, trots sitt exportberoende, stått emot ganska väl. Konjunkturindex det sammanfattande måttet på den norrländska konjunkturen visar att det råder en normalkonjunktur. Positivt är att prognoserna inför våren med några få undantag tyder på ett relativt stabilt läge, där också den tidigare nedpressade sällanköpshandeln ser en ljusning. Det är också glädjande att se att delar av industrin, bland annat massa- och pappersindustrin, tycks se en viss ljusning till våren även om det väntas ske från låga nivåer. I ett länsperspektiv ser vi dock att konjunkturbilden varierar över Norrland. Vid undersökningstillfället bedömdes läget som starkast i Västerbotten och såväl bygg- och handelskonjunkturen hör till de starkare i Norrland. Även i Norrbotten rullar hjulen på. Lite dystrare ser det ut i Gävleborg, Västernorrland och Jämtland där konjunkturläget nu bedöms som något sämre än normalt. Den dystra omvärldsbilden har så klart dämpat förväntningarna jämfört med förra hösten, men prognosen inför våren pekar ändå på ett i stort sett oförändrat konjunkturläge. Jag vill avslutningsvis tack alla de företag som har ställt upp med sin tid genom att svara på vår undersökning. Av de nästan 1 arbetsställena i urvalet har 75 procent besvarat våra frågor. Med en hel del nya företag i undersökningen hoppas vi uppnå en ännu högre svarsfrekvens nästa gång. Som tack för sin insats får nu företagen ett exemplar av rapporten där de kan ställa det egna företaget i förhållande till övriga i branschen eller länet. Lars-Olov Söderström 1

4 Sammanfattning KonjunKturförsvagningen har fortsatt Oron i omvärlden fortsätter att styra stämningsläget i det norrländska näringslivet, framförallt den exportinriktade industrin men även den mer inhemskt inriktade tjänstesektorn känner i vissa delar av en dämpad tillförsikt. Redan förra hösten fanns tendenser som tydde på att en konjunkturtopp var passerad och detta bekräftas i och med höstens barometer. Konjunkturläget har dämpats betydligt, men konjunkturindex uppgår trots det till som får betecknas som en normalkonjunktur. Ur ett branschperspektiv är skillnaderna dock relativt stora, men med några undantag råder normalkonjunktur i de undersökta branscherna. Industrin har tappat mark sedan förra hösten och är tillsammans med bilhandeln de enda branscher där konjunkturläget är sämre än normalt. En ljuspunkt är fastighetsbranschen som bedömer läget som något bättre än normalt. Även mellan länen går en skiljelinje där normalkonjunktur råder i Västerbotten och Norrbotten medan företagen i Västernorrland, Gävleborg och Jämtland bedömer läget som något sämre än normalt. Konjunkturindex för Norrland, som är företagens egna bedömningar av konjunkturläget och som teoretiskt kan anta värden mellan 1 och +1, visar under hösten ett värde på. Som tumregel kan ett index inom intervallet ±15 ses som normalkonjunktur. Det är dock en tydlig dämpning jämfört med förra hösten då konjunkturläget var något bättre än normalt. Dämpningen var bred och extra markerad inom industrin och den därtill nära kopplade konsultbranschen. Av industrins delbranscher är det trävaruindustrin som går den tuffaste matchen just nu med ett konjunkturindex på 66, en lågkonjunktur med bred marginal. I andra änden återfinns livsmedelsindustrin, en av höstens nya branscher, med ett konjunkturindex på +1. Även bilhandel, transport & logistik samt fastighet är nya branscher för hösten. Bland dessa återfinns såväl höstens starkaste som en av de svagaste konjunkturbedömningarna. Fastighetsbranschen stoltserar med den enda konjunkturbedömningen som är bättre än normalt, ett konjunkturindex på +2. Bilhandeln å andra sidan närmar sig lågkonjunkturen med ett index på 33. Bland länen är det Västerbotten som har stått emot de kyliga omvärldsvindarna bäst med ett konjunkturindex på +1. Även i Norrbotten råder en normalkonjunktur med index 7, men där var läget betydligt starkare förra hösten. De övriga Norrlandslänen återfinns en bit längre ner på konjunkturskalan med Jämtland på 15, Gävleborg på 17 och Västernorrland på 18. Sysselsättningen har, efter en hygglig utveckling under andra halvan av 21 samt hela 2, märkbart försämrats. Företagen har dämpat nyanställningarna klart sedan i våras. Noterbart är att industrin som helhet gjorde bedömningen att antalet skulle kunna behållas under andra halvåret. Sedan frågan ställdes har dock flera dystra sysselsättningsbesked lämnats under den rapportflod som företagen har lämnat under andra halvan av oktober. Den till industrin nära kopplade uppdragsverksamheten och även IT-konsulterna visar på en försiktighet och de massiva nyrekryteringarna från förra hösten har nu nästan stannat av helt. IT-verksamhetens aktivitet har hållits uppe tack vare en fortsatt hygglig fakturering på tjänstesidan. Inom IT-industrin är läget mer dämpat och produktionen har stannat av. Skillnaderna mellan de två delarna är tydligast i konjunkturbedömningen där IT-industrin har fallit ner i en lågkonjunktur medan tjänstesidan befinner sig i en normalkonjunktur. Så medan IT-industrin drar ner på personal har datakonsulterna fortsatt att nyanställa. KonjunKturindex för norrland KonjunKturläget i olika branscher Konjunkturindex Nettotal Högkonjunktur Nettotal Konjunkturindex 3 2 Hösten Våren Lågkonjunktur v h v98 h98 h h h1 h2 h3 h4 h5 h6 h7 h8 h9 h1 h h12 v Fastighet Industri Näringsliv totalt tot Uppdrag Bilhandel Detaljhandel Transp. o logistik Turism Bygg IT-verksamhet 2

5 Industri, totalt Byggnadsindustri Industrinvesteringar Uppdragsverksamhet IT-verksamhet Sällanköpshandel Turism Bilhandel Transport & Logistik Fastighet regional branschkonjunktur tendens under hösten 212 Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norr bottens län Hela Norrland Hela Sverige stark + bättre än normal normal sämre än normal svag + branschkonjunkturen i norrland Temperaturen i den norrländska konjunkturen har sjunkit ytterligare från förra hösten. Efter återhämtningsåret 21 har konjunkturläget nu kylts av till en normalkonjunktur. I synnerhet industribranscherna har märkt av den ihållande oron i framförallt Europa. Allra mörkast är det för närvarande inom trävaruindustrin som lider av stora lönsamhetsproblem, något som har förvärrats av den starka kronan. Bilden av byggbranschen är delad med ett läge som är bättre än normalt i Gävleborg, Västerbotten och Norrbotten medan läget är sämre än normalt i Västernorrland och framförallt i Jämtland. I prognosen inför våren märks även en tydlig pessimism bland byggföretagen. Det försämrade läget i det norrländska näringslivet avspeglas i dämpade investeringsplaner. Detta är särskilt tydligt i Västernorrland och Jämtland, och i viss mån även Gävleborg medan det ser fortsatt ljust ut för investeringarna i Norrbotten. en tyder på en svag konjunkturförbättring till våren tack vare en viss optimism inom IT-industrin. Sällanköpshandeln känner av en dämpad efterfrågan, men även om konjunkturbedömningen är något svagare än förra hösten råder det fortfarande en normalkonjunktur. Länsskillnaderna är dock stora där det rullar på bra i Västerbotten, medan det har skett en tydlig inbromsning i Gävleborg och Jämtland. en inför våren är dock optimistisk och en tydlig konjunkturförbättring väntas, optimismen är dock störst i de län där konjunkturläget redan är hyfsat. Lönsamheten ser även den ut att förbättras, medan antalet väntas vara i stort sett oförändrat. Byggindustrin har än så länge stått emot förhållandevis väl. Konjunkturläget bedöms som normalt, men spridningen mellan länen är stor. Från lågkonjunktur i Jämtland till betydligt bättre än normalt i framförallt Norrbotten och Gävleborg. Inför våren pekar konjunkturen nedåt och antalet väntas minska kraftigt. Detta verkar dock endast gälla vissa personalkategorier då det samtidigt råder brist på tekniska tjänstemän. Allra mest pessimistiska är byggföretagen i Gävleborg, men även i Jämtland ser byggbranschen en skarp nedgång. I Västerbotten och Norrbotten räknar företagen dock med ett fortsatt starkt konjunkturläge. Uppdragsverksamheten märker nu av det dämpade läget inom industrin, men trots att faktureringen ser ut att minska under innevarande halvår visar konjunkturindex på en normalkonjunktur. Det ska dock ställas mot förra höstens mätning då branschen gränsade till en högkonjunktur. Nyrekryteringarna har dämpats och lönsamheten bedöms som något bättre än normalt. Till våren väntas konjunkturläget bestå. Trots att även faktureringen ser ut att bli oförändrad nästa halvår räknar företagen med betydande nyrekryteringar till våren. Industrin har sedan förra hösten upplevt en klar försämring i konjunkturen. Trots en svag efterfrågan uppges dock personalstyrkan ha behållits. Nedgången har varit bred både branschmässigt och geografiskt. Mörkast är det för tillfället inom trävaruindustrin, medan livsmedelsindustrin står emot bättre. Även om nedgången är tydlig i de flesta län har framförallt Västerbottens industri stått emot väl, medan industrin i Gävleborg och Västernorrland närmar sig en lågkonjunktur. I prognosen inför våren sticker dock Västernorrland, tillsammans med Jämtland, ut och är försiktigt optimistiska. Den norrländska industrin räknar dock med personalneddragningar till våren för att komma till rätta med den svaga lönsamheten. Även investeringsplanerna tyder på att företagen drar åt svångremmen. 3

6 INDUSTRI För 19 saknas data för Norrland. Streckad linje markerar uppskattad trend INDUSTRIPRODUKTION MAX NORMAL MIN ANTAL ANSTÄLLDA Riket Norrland KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i % 1 Export 23 ORDERINGÅNG Hemma svag höst för industrin Under hösten 212 har situationen för den norrländska industrin varit besvärlig på många håll. Konjunkturen har försvagats överlag och allra svagast är det inom trävaruindustrin. Den mindre konjunkturkänsliga livsmedelsindustrin gick mot strömmen och stod emot nedgången. För det kommande halvåret är prognoserna försiktiga. Första halvåret 212 var industrikonjunkturen som helhet fortsatt relativt god med undantag för verkstads- och maskinindustrin som visade en svagare produktionstakt. Den dystra konjunkturutvecklingen i omvärlden som tilltog under våren/sommaren har smittat av sig på den norrländska industrin. Under hösten 212 har konjunkturen överlag varit sämre än normalt även om hälften av företagen ändå upplevt styrkan i konjunkturen som tillfredställande. En svag orderingång har ändå resulterat i en nedskruvad produktionstakt. Konjunkturen har visat en fallande trend under de två senaste åren. Konjunkturindex för den samlade norrländska industrin har för innevarande höst fallit till 23 jämfört med +3 från förra hösten och +25 från hösten 21. Det för tillfället svaga konjunkturläget speglar den svaga efterfrågan inom stora delar av industrin vilket tydligt framträder i en svag orderingång och tunna orderböcker. Det svaga efterfrågeläget är också något som satt avtryck i form av en i viss mån åtstramad produktion. För industrin som helhet har det emellertid inte ännu gett några negativa sysselsättningseffekter. De stora företagen i Norrland, med minst 1, har under de senaste sex månaderna istället ökat personalstyrkan. De små företagen gjorde vissa neddragningar på personalsidan men som helhet ökade antalet. Utsikterna för industrin inför våren 2 ger ett blandat intryck. Konjunkturen ser allmänt ut att fortsätta sin kräftgång. Majoriteten av företagen bedömer att konjunkturen förblir oförändrad för industrin och det är marginellt fler företag som tror det blir sämre än bättre. Industriföretagen bedömer en viss ökning i produktion och orderingång kommande halvår om än från låga nivåer på orderstocken. Desto mer bekymmersamt är den svaga lönsamheten där 4 procent av den norrländska industrin uttryckligen uppger lönsamheten som dålig i dagsläget. Sysselsättningen har hittills stått emot den försämrade konjunkturen, men under det kommande halvåret räknar 35 procent av industriföretagen att skära ner på personal mot bara runt vart tionde företag som siktar på en ökad sysselsättning. Livsmedelsindustrin stod emot nedgången Den mindre konjunkturkänsliga livsmedelsindustrin visade motståndskraft mot den svaga konjunkturen, med ett konjunkturindex på +1, och bedöms även fortsättningsvis stå stabilt under första halvan av nästa år. Det är överlag ett ganska svagt konjunkturläge inom de norrländska industribranscherna och allra svagast var det för den cykliska trävaruindustrin, med ett konjunkturindex på 66, och särskilt svagt för de där ingående sågverken ( 87) som normalt påverkas tidigt av konjunktursvängningar. Övriga större industribranscher har ett konjunkturindex på mellan 19 och 3. En konjunkturförbättring väntas inom livsmedel, massa och papper samt järn och stål; medan verkstad, kemi, maskin och trä bedömer att de inte sett botten ännu. De små industriföretagen är allmänt mer pessimistiska till såväl nuvarande konjunkturläge som till utvecklingen framöver. 4

7 MASSA/PAPPERSINDUSTRI stabilisering på låg nivå Efter en snabb försämring i fjol stabiliserades konjunkturen för massa- och pappersindustrin i början av året. Under hösten har återhämtningen fortsatt men konjunkturen är fortsatt svagare än normalt och företagen brottas med dålig lönsamhet. Under nästa halvår väntas läget fortsätta att förbättras, men en tydlig försiktighet märks bland företagen. Efter ett par goda år försämrades konjunkturen för massa- och pappersindustrin kraftigt under hösten i fjol. Såväl orderingång som produktion rasade och konjunkturindex sjönk dramatiskt från +43 till 33. Trots den snabba försvagningen av konjunkturen var företagen hyfsat optimistiska och trodde på en stabilisering under kommande halvår. De skulle visa sig få rätt i våras vände efterfrågan upp igen och sex av tio företag skruvade upp produktionen. Under innevarande höst har orderingången fortsatt att återhämtas, om än i långsammare takt, och en tredjedel av företagen har fortsatt att öka produktionsvolymen. Medan förbättringen under första halvåret främst berodde på en återhämtning av exportorderingången är det under andra halvåret hemmarknaden som förväntas utvecklas starkast. Mer splittrad konjunkturbild Konjunkturindex för massa- och pappersindustrin har för innevarande höst beräknats till 3. Trots att både orderingången och produktionen har återhämtat sig är företagens samlade konjunkturbedömning i stort sett oförändrad sedan förra hösten, och det nuvarande värdet indikerar att konjunkturen alltjämt är betydligt svagare än normalt. Jämfört med i fjol är bilden av konjunkturen dock mer splittrad och utvecklingen verkar ha gått åt olika håll för olika företag. Förra hösten lämnade två tredjedelar neutrala konjunkturbedömningar medan en tredjedel tyckte att konjunkturen var dålig, ingen tyckte att den var bra. Denna gång har andelen som bedömer konjunkturen som dålig ökat till 45 procent, men samtidigt tycker nu 16 procent att konjunkturen är bra. Den sysselsättningsminskning som pågått under en längre tid har under det senaste året accelererat. Trots ökad orderingång har drygt vart fjärde företag minskat personalstyrkan jämfört med i våras, sannolikt en följd av den svaga utvecklingen under fjolåret. En ytterligare delförklaring till neddragningarna kan vara massa- och pappersindustrins lönsamhetsproblem, i september uppgav hela 6 procent av företagen att lönsamheten var dålig. Kapacitetsutnyttjandet har också sjunkit från en hög nivå och ligger nu på 81 procent. Försiktig optimism Inför kommande halvår är företagen i massa- och pappersindustrin fortsatt optimistiska, ungefär hälften tror på oförändrad konjunktur och drygt en tredjedel räknar med en konjunkturförstärkning. Exportorderingången väntas stiga i hygglig takt medan hemmamarknadsefterfrågan bedöms bli oförändrad. En majoritet räknar också med att fortsätta öka produktionen. Företagen har dock mycket återhållsamma investeringsplaner, fyra av tio har för avsikt att dra ner. De investeringar som ändå planeras väntas till största del finansieras via eget kapital. Trots planerna på ökad produktion förväntas personalneddragningarna fortsätta. Inget företag har i höstens undersökning angett att arbetskraftbrist råder och uppenbarligen räknar man med att klara av att öka produktionen trots minskad personalstyrka. I kombination med låga investeringar bör detta kunna leda till ett ökat kapacitetsutnyttjande och bättre lönsamhet För 19 saknas data för Norrland. Streckad linje markerar uppskattad trend. MAX NORMAL MIN Riket 5 3 INDUSTRIPRODUKTION Norrland 7 ORDERINGÅNG Export ANTAL ANSTÄLLDA 7 Hemma 9 9 KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i %

8 VERKSTADSINDUSTRI För 19 saknas data för Norrland. Streckad linje markerar uppskattad trend. MAX NORMAL MIN försvagat läge Konjunkturen för verkstadsindustrin har försvagats senaste året. Framförallt andra halvåret har varit svagt med minskad produktion och orderingång. Företagen ser ingen konjunkturuppgång i horisonten och bedömer att neddragningar kan bli nödvändiga INDUSTRIPRODUKTION 1 1 Stora företag Export 5 Små företag 7 ORDERINGÅNG ANTAL ANSTÄLLDA 9 Hemma KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i % Det har varit en markant försämring av konjunkturläget för verkstadsindustrin i Norrland sedan förra hösten. Då låg konjunkturindex på + och verkstadsbolagen såg i stort sett oförändrad konjunktur på ett halvårs sikt. Nu är det klart fler företag som anser att konjunkturen är dålig än som anser den vara god och konjunkturindex har backat till 19. Spridningen mellan länen är dock större nu än hösten 2. Konjunkturen har försämrats inom samtliga län men svagast är läget i Västerbotten respektive Gävleborg där konjunkturindex är nere på 32. Västerbotten är det län där konjunkturindex minskat mest jämfört med fjolåret. Då låg index på +14. I Västernorrland har företagen klarat sig bättre och konjunkturindex har endast gått ner från +5 till +3. Orderingången minskar Produktionen inom verkstadsindustrin har varit god under både 21 och 2. I år har det dock skett ett omslag med minskad produktion första halvåret. Även andra halvåret ser svagt ut och produktionen ser ut att minska ytterligare. Orderingången var hygglig förra hösten men redan då var förväntningarna nedskruvade för framtiden. Under första halvåret var orderingången i stort sett oförändrad jämfört med halvåret innan men under hösten har den börjat vika. Både exportorderingången och order från hemmamarknaden har minskat det senaste halvåret. Den totala orderstocken har minskat och fört med sig att bedömningen av orderstocken försvagats rejält. För ett år sedan var det ungefär lika många företag som ansåg att stocken var förhållandevis stor som ansåg att den var för liten. Nu anser över hälften att orderstocken är för liten medan mindre än en tiondel fortfarande anser att den är förhållandevis stor. Ett tecken på det försämrade konjunkturläget är att kapacitetsutnyttjandet inom branschen har sjunkit. Förra hösten producerade hälften av företagen i undersökningen med full kapacitet. Vid årets mätning så är det endast tre av tio företag som har fullt kapacitetsutnyttjande. Det är framförallt i de stora företagen som kapacitetsutnyttjandet har sjunkit. Fortfarande anges efterfrågeläget som det största hindret för expansion. Andelen som anger detta skäl har dock ökat från ungefär 6 procent vid föregående undersökning till närmare 8 procent vid denna undersökning. Försiktiga prognoser Det råder osäkerhet bland verkstadsföretagen inför första halvåret 2. Orderingången från exportmarknaden väntas öka något medan orderingången från hemmamarknaden bedöms bli i stort sett oförändrad. Osäkerheten gäller även produktionsnivåerna där bedömningen pekar mot oförändrade volymer. På frågan om företagens konjunkturläge om ett halvår så svarar 65 procent att de tror på oförändrat konjunkturläge. Av övriga företag är det något fler som tror på en fortsatt försvagning än det är som tror på en förstärkning av konjunkturen till våren. Det medför försiktiga investeringsplaner och även här lutar majoriteten mot oförändrade investeringsnivåer. I likhet med övriga industribranscher så ser det dystert ut framöver vad gäller antalet och personalnedskärningar bedöms bli nödvändiga. et varsel har ökat under hösten och bekräftar signalerna om en pressad bransch. 6

9 TRÄVARUINDUSTRI fortsatt trögt för sågverken Konjunkturläget har försvagats ytterligare från förra hösten. Särskilt bekymmersam är den svaga orderingången. Under det senaste halvåret har ändå produktionen kunnat upprätthållas och personalen behållas. Lönsamheten är emellertid riktigt svag och till våren väntas personalneddragningar. För 19 saknas data för Norrland. Streckad linje markerar uppskattad trend. MAX NORMAL MIN Redan under hösten 21 kunde en avmattning skönjas för trävaruindustrin och konjunkturen fortsatte falla och visade ett svagt konjunkturläge under hela 2. Det svaga konjunkturläget från 21 2 har inte visat några tecken på att bottna. Efter sommaren har orderingången fortsatt minska hos en stor del av företagen. Orderingången från exportmarknaden är svagare än den inom landet. Sågverken visar sig ha en svagare tendens än övrig trävaruindustri med en mer markant nedgång även i den inhemska efterfrågan. Det svaga efterfrågeläget har lett till vissa minskningar i produktion och sysselsättning men inte alls i närheten av de minskningar som orderläget visat. Låg efterfrågan och dålig lönsamhet Konjunkturläget är nu riktigt svagt inom trävaruindustrin och den svaga konjunkturen är särskilt tydlig för sågverken. Konjunkturindex för trävaruindustrin, som förra hösten uppmättes till 3 har försämrats ytterligare och index för september i år sjönk till 66 och för sågverken så svagt som 87. Av sågverken uppgav 87 procent av företagen att den rådande konjunkturen var dålig och inget av sågverk såg konjunkturen som bra för tillfället. Trävaruindustrin har för närvarande det svagaste konjunkturläget av de undersökta industribranscherna. Storleken på orderböckerna är fortsatt tunna och andelen företag med för stora färdigvarulager har ökat ytterligare från en redan hög nivå. Kapacitetsutnyttjandet inom trävaruindustrin har trots en svag konjunktur ökat. Det var 6 procent av företagen som rapporterade att de producerade för fullt i september. Även för sågverken har kapacitetsutnyttjandet ökat något till 72 procent av företagen. Det var emellertid under stora delar av 2-talet fram till år 27 en högre andel företag som rapporterade fullt kapacitetsutnyttjande. Ökningen i kapacitetsutnyttjandet i branschen sedan förra hösten har emellertid inte lett till några ökade investeringsplaner hos företagen. En tydlig indikation på det svaga läget är att 75 procent av företagen uppger efterfrågeläget som det främsta expansionshindret. Samtidigt är det knappt vart tionde företag som inte upplever några hinder alls. Svag lönsamhet kräver effektiviseringar Företagen i trävaruindustrin ser en fortsatt dyster konjunkturutveckling för våren 2. Ljuspunkten är företagens bedömning att de kommer öka produktionen under det kommande halvåret fastän orderingången inte förväntas öka. De ökade produktionsförväntningarna och ett högre kapacitetsutnyttjande förväntas inte ge några positiva sysselsättningseffekter. Istället har företagen stora lönsamhetsproblem, bland annat som en följd av en stark kronkurs som hämmar konkurrenskraften på den internationella marknaden. Företagen ser därför ett behov att effektivisera sin verksamhet. Den ökade produktionen ska utföras med färre utan att investeringsplanerna ökas. Effektiviseringen gäller såväl sågverken som trävaruindustrin totalt. Det är framförallt de små företagen med färre än 1 som är pessimistiska till konjunkturutvecklingen, medan de större företagen börjar se ljuset i tunneln INDUSTRIPRODUKTION 1 1 Sågverk Riket trävaru Trävaru 7 ORDERINGÅNG Trävaru hemma Sågverk export Trävaru export ANTAL ANSTÄLLDA 9 Sågverk hemma KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i %

10 LIVSMEDELSINDUSTRI stabil KonjunKtur för livsmedelsindustrin Hög Låg 2 hå INDUSTRIPRODUKTION OCH ANTAL ANSTÄLLDA Kapacitetsutnyttjande 1 hå 12 Industriproduktion 2 hå 12 KAPACITETSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Konjunkturläge Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 1 hå Livsmedelsindustrin i Norrland befinner sig för närvarandet i en normalkonjunktur. Optimismen är dock starkast hos de mindre företagen, medan storföretagen upplever en något sämre konjunktur än normalt. Efter betydande neddragningar under våren har livsmedelsproduktionen stabiliserats under hösten tack vare en ökning bland storföretagen. Även för de mindre företagen stannade nedgången upp, men utan att produktionen lyckades vända till en ökning. Stabiliseringen kan bland annat förklaras av att orderingången från exportmarknaden ökade kraftigt under hösten. Det finns dock fortfarande mycket ledig kapacitet, och endast 35 procent av företagen uppger under hösten att de producerar för fullt. Trots förbättringen i orderingången är den största tillväxtbarriären fortfarande det rådande efterfrågeläget, och två av tre företag anser detta som det största expansionshindret. En femtedel av företagen framhåller istället maskiner och anläggningar som den dominerande flaskhalsen. Behovet av en modernisering av maskinparken kan delvis förklara den starka investeringsviljan bland livsmedelsföretagen. Hälften av företagen planerar att öka investeringarna framöver, primärt finansierat via ägare och eget kapital. Ljusning på hemmamarknaden till våren Det ljumna konjunkturläget inom livsmedelsindustrin ser ut att förbättras svagt till våren, men branschen kommer fortsatt att befinna sig inom ramen för normalkonjunktur. Det är efterfrågan på hemmamarknaden som förväntas öka kraftigt, medan efterfrågan från exportmarknaden bedöms vara oförändrad. Företagen planerar att möta den stigande efterfrågan genom betydande produktionsökningar, men behovet av personal förväntas avta mycket kraftigt. Nästan hälften av företagen räknar med att minska personalstyrkan till våren, vilket kan tyda på att företagen planerar strukturinvesteringar i effektivare produktionslinjer. BYGG stor spridning mellan länen -15 Låg Hög Resursutnyttjande BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA 1 Byggande 3 5 RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Konjunkturläge 7 9 Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 Det är fortfarande hygglig fart i byggbranschen i Norrland. Nulägesbedömningen bland byggföretagen indikerar fortfarande normalkonjunktur med ett konjunkturindex på +6. Det är dock en nedgång från +18 föregående höst. Det är delbranschen bygg och anläggningsarbeten som har försvagats mest, men är trots det fortfarande något starkare än delbranschen installationer och slutbehandlingar. Skillnaden mellan länen är liksom tidigare stor. Norrbotten är fortfarande det starkaste länet med konjunkturindex för byggbranschen på +31. Även i Gävleborg och Västerbotten står sig byggkonjunkturen stark. På andra sidan finns Jämtland och Västernorrland där byggkonjunkturen försvagats rejält. Orderstockarna har minskat och andelen företag som är missnöjda med orderstocken har ökat. Även resursutnyttjandet har gått ner men fortfarande bedömer ungefär hälften av byggföretagen att resursutnyttjandet är på en lagom nivå. Precis som tidigare råder störst brist på tekniska tjänstemän, men andelen som upplever brist på betongarbetare och murare har ökat. Brist på arbetskraft var dock sammantaget ett större problem ifjol. Nu anger två tredjedelar av företagen efterfrågeläget som det största hindret. Motsvarande andel förra hösten var en tredjedel. Nedgång att vänta De norrländska byggföretagen gör sammantaget en ganska pessimistisk prognos för det kommande halvåret. Bedömningarna för våren brukar normalt vara svaga av säsongmässiga skäl men detta år ser bedömningen svagare ut än vanligt. Byggandet beräknas minska kraftigt och det leder till neddragningar av arbetskraften. Företagens investeringsplaner är dessutom måttliga för första halvåret 2.

11 IT-VERKSAMHET dramatisk försvagning för it-industrin För den norrländska IT-sektorn bestående av dels dator- och elektronikindustri och dels datakonsulter har 212 inneburit en kraftig konjunkturförsvagning. Konjunkturindex har rasat med över femtio enheter sedan i fjol och landar i höst på 28, vilket innebär att konjunkturläget nu är klart svagare än normalt. Den största nedgången står IT-industrin för som med värdet 52 nu gått in i en lågkonjunktur. IT-industrin befarade i fjol att efterfrågan skulle sjunka och första halvåret 212 innebar också en minskad orderingång från såväl export- som hemmamarknad. Ingen förbättring förväntas under hösten och hela 86 procent av företagen anser nu att orderstocken är för liten. Drygt fyra av tio företag uppger att lönsamheten är dålig och majoriteten har gjort sig av med personal. Produktionsvolymen har inte dragits ner i samma omfattning som efterfrågan vilket inneburit att lagren har växt. Tre av tio företag tycker nu att färdigvarulagren är för stora. Inför kommande halvår är IT-industrin hoppfull och tror att konjunkturen vänder uppåt igen. Såväl orderingång som produktion väntas öka. Stabilt för konsulterna Även den tjänsteproducerande delen av ITsektorn säger sig har märkt av en konjunkturförsvagning, men för de flesta företag rullar verksamheten på i god takt och såväl fakturering som efterfrågan har fortsatt att öka jämfört med i fjol. Trots det uppger branschen alltså att konjunkturen har försvagats och höstens konjunkturindex indikerar att branschen inte längre är i högkonjunktur. Framtidsförväntningarna var rejält uppskruvade förra hösten och möjligtvis kan de dämpade konjunkturbedömningarna bero på att dessa förväntningar inte helt har uppfyllts. Majoriteten tycker dock att konjunkturen är tillfredställande och inför kommande halvår räknar datakonsulterna med fortsatt ökad efterfrågan och planerar ytterligare personalökningar Hög Låg 1 AKTIVITET OCH ANTAL ANSTÄLLDA 3 IT-industri 5 Konjunkturprognos Konjunkturläge våren - 7 Aktivitet 9 KONJUNKTURLÄGE Nettotal Konjunkturläge IT-tjänster Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 Konjunkturprognos våren - Medvinden som den norrländska konsultbranschen haft de senaste åren ser nu ut att ha mojnat. I våras låg omsättningen visserligen kvar på samma nivå som förra hösten, men för innevarande halvår räknar fyra av tio företag med minskad fakturering. Förra höstens konjunkturindex på +39 har sjunkit kraftigt och landar nu på +9. Medan fjolårets notering gränsade till högkonjunktur indikerar höstens bedömning att läget dämpats till ett normalt konjunkturläge. Lönsamheten har sjunkit tillbaka något och efterfrågan har försvagats. Andelen som anger efterfrågeläget som det främst expansionshindret har ökat kraftigt från 19 till 63 procent. Den kraftig sysselsättningsökning som skett i konsultbranschen på senare år ser nu ut att ha avtagit. Majoriteten av företagen räknar istället med oförändrad personalstyrka i höst jämfört med i våras. Personalbristen som gäckat branschen på senare år ser också ut att dämpas. 54 UPPDRAGSVERKSAMHET KonjunKturen bromsar in procent av företagen upplever visserligen fortfarande brist på branschkompetent personal, men det är en minskning med 1 procentenheter sedan förra året. Den avtagande personalbristen avspeglas även i att andelen som uppger tillgången på arbetskraft som det främsta expansionshindret har fallit. Normalkonjunkturen väntas bestå I sina prognoser räknar konsultbranschen med att konjunkturen håller sig stabil. Gällande det egna företaget tror branschen att faktureringsnivån i stort sett bibehålls. En försiktighet märks dock i företagens investeringsplaner där branschen väntar sig att investeringarna minskar måttligt första halvåret 2. Att konsulterna bedömer konjunkturläget som stabilt märks även i rekryteringsplanerna, till våren räknar företagen med kraftiga personalökningar. Trots detta väntas lönsamheten kunna bibehållas Hög Låg LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Lönsamhet FAKTURERING OCH ANTAL ANSTÄLLDA Konjunkturprognos våren - Konjunkturläge Fakturering 7 9 Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 9

12 SÄLLANKÖPSHANDEL Hög Låg FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA Lönsamhet LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Konjunkturläge 7 9 Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 sval KonjunKtur för sällanköpshandeln Efterfrågan på sällanköpsvaror i detaljhandeln har fortsatt att dämpas och nästan vart fjärde företag bedömer för närvarande konjunkturläget som dåligt. Trots att fler företag än tidigare upplever sämre tider, är dock konjunkturen i handeln fortfarande inom ramen för en normalkonjunktur och konjunkturindex uppgår till 9. Variationen mellan länen är dock betydande och konjunkturen är klart starkast i Västerbotten. Sällanköpshandeln i Gävleborg och Jämtland går väsentligt trögare med ett något sämre konjunkturläge än normalt, medan övriga län för närvarandet befinner sig i en normalkonjunktur. Efter en svag nedgång under första halvåret bedömer handlarna att försäljningen av sällanköpsvaror ökar kraftigt under hösten, bland annat med draghjälp från julhandeln. Den ökade försäljningen bidrar också till lönsamheten som även den har förbättrats svagt i höst, och det är för närvarande fler handlare som bedömer lönsamheten som god än som dålig. Bland annat kan det bero på att företagen planerar att klara ökad försäljning under hösten med en relativt oförändrad personalstyrka. Det är fortfarande efterfrågan som är det klart största hindret mot fortsatt expansion bland detaljhandelsföretagen. Den är dock inte lika dominerande som tidigare eftersom antalet företag som inte ser några expansionshinder har ökat kraftigt. Ljusning väntas till våren Handlarna i Norrland tror på bättre tider nästa år och spår en betydande konjunkturförbättring till våren, mest positiva är handlarna i Västerbotten där en kraftig konjunkturförbättring väntas. Försäljningsvolymen förväntas hålla sig kvar på en hög nivå efter ökningen i höst och även lönsamheten ser ut att förbättras. Till våren räknar företagen med en svag minskning av antalet anställd, men där nio av tio företag planerar för en oförändrad personalstyrka. TURISM stabil norrlandsturism Hög 1 5 Låg 1 Lönsamhet OMSÄTTNING OCH ANTAL ANSTÄLLDA 3 Omsättning 5 7 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Konjunkturläge 9 Försäljningsvolym Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 Efter en nedgång under finanskrisen stärktes den norrländska turistbranschen 21 och har sedan dess utvecklats stabilt. Konjunkturindex har efter fjolårets notering på +1 sjunkit marginellt och ligger i höst på +4, ett fortsatt normalt konjunkturläge. Under första halvåret ökade visserligen hälften av företagen faktureringen, men under andra halvan av året räknar de flesta med oförändrad omsättning. Även sysselsättningen ser stabil ut, sju av tio företag har inte gjort några förändringar av antalet. Det har dock blivit svårare att rekrytera, 58 procent anser att det råder brist på branschkompetent personal, en betydande ökning jämfört med förra höstens 39 procent. Lönsamheten bedömdes som normal vid fjolårets undersökning. Inför våren förväntade sig ungefär hälften en lönsamhetsförbättring. Någon förändring av lönsamheten har 212 dock inte bjudit på totalt sett, men spridningen har blivit större. En tredjedel av företagen uppger nu att lönsamheten är bra samtidigt som drygt 2 procent tycker att den är dålig. Försiktig optimism Turistbranschen i Norrland är inför våren fortsatt hyfsat optimistiska. Tre av tio företag tror på starkare konjunktur medan drygt hälften räknar med ett oförändrat läge. Omsättningen beräknas öka till våren och nästan två av fem företag räknar med förbättrad lönsamhet. En stor majoritet planerar bibehållen personalstyrka, och trots att många rapporterar om brist på branschkompetent personal är det inget större expansionshinder. Även om branschen fortfarande ser relativt ljust på framtiden är optimismen mindre jämfört med i fjol. Ett tecken på detta är att investeringsplanerna är relativt dämpade, jämfört med innevarande halvår väntas investeringarna vara i stort sett oförändrade första halvåret 2. 1

13 BILHANDEL mörka höstmoln över bilhandeln Den konjunkturkänsliga bilhandeln har gått riktigt svagt i år. Konjunkturindex för branschen uppgår för närvarandet till 33, vilket innebär att bilhandeln i Norrland nu närmar sig lågkonjunktur. Nästan hälften av handlarna bedömer det rådande konjunkturläget som dåligt, och endast 15 procent tycker att marknadsförhållandena är goda i nuläget. Försäljningen av bilar är traditionellt mycket känslig för förändringar i konsumenternas köpintresse. En av orsakarna till att hushållen nu håller hårdare i plånboken kan vara den fortsatta oron kring hur den europeiska skuldkrisen kommer att påverka konjunkturen i Sverige. Bilförsäljningen minskade mycket kraftigt under första halvåret i år, och nedgången har även fortsatt under hösten, dock i en lägre takt. Handlarna har också problem med en synnerligen svag lönsamhet i nuläget, och närmare två tredjedelar av handlarna uppger att lönsamheten är dålig. Den svaga utvecklingen på personbilsmarknaden påverkar även sysselsättningen i branschen och företagen planerar kraftiga minskningar av personalstyrkan i höst. Föga överraskande är efterfrågeläget också det dominerande expansionshindret för närvarandet och tre av fyra företag uppger detta som den främsta tillväxtbarriären. Trots det svaga läget för bilhandeln tycks dock investeringsviljan finnas kvar bland handlarna och fyra av tio företag planerar att öka investeringarna i höst. Fortsatt svagt till våren Bilhandlarna bedömer att konjunkturen kommer försvagas ytterligare något till våren, vilket bland annat beror på en fortsatt nedgång i bilförsäljningen. Fokus kommer istället att läggas på lönsamheten, där handlarna spår en väsentlig förbättring under det kommande halvåret. Det kan delvis förklaras av de kraftiga personalneddragningarna som planeras fortsätta i en tilltagande takt fram till våren Hög Låg 2 hå Lönsamhet FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA 1 hå 12 2 hå 12 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Försäljningsvolym Konjunkturläge 1 hå Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 TRANSPORT OCH LOGISTIK stabil nulägesbedömning Transportbranschen är en av de nya branscherna i höstens konjunkturbarometer. I populationen ingår exempelvis åkerier och frakt- och logistikbolag men även företag som jobbar med buss-, tåg- och flygtransporter för privatpersoner. Konjunkturbedömningen för hösten kan betraktas som någorlunda neutral. De flesta av företagen anser att konjunkturen är tillfredsställande och branschens konjunkturindex landade på 1. Det finns inget index från tidigare år att jämföra med men transportvolymerna ökade måttligt första halvåret. Ökningen ser ut att ha intensifierats andra halvåret 212. Det verkar dock inte ha lett till fler jobb utan sysselsättningen har varit någorlunda stabil sedan i våras. Lönsamheten betraktas som normal. Som de flesta andra branscher är det efterfrågeläget som är det största hindret för expansion. Ungefär tre av fem företag anger detta som det största orosmolnet. Svag prognos för våren Framtidsutsikterna ser dock ganska dystra ut. Den dominerande synen bland transportföretagen är att konjunkturen kommer att försvagas kraftigt till våren. Man bedömer att personalen ska kunna behållas i stora drag men däremot slår det hårt mot lönsamheten. Transportvolymerna för första halvåret 2 väntas inte öka alls. De flesta företag verkar vara nöjda om man kan behålla nuvarande volymer. Investeringsplanerna är också relativt försiktiga och investeringarna ser ut att hållas oförändrade under första halvåret 2. Transportbranschen tycks främst vara beroende av banker för finansiering av sina investeringar. Andelen transportföretag som har banker som sin främst finansieringskälla för sina investeringar är högst av samtliga undersökta branscher, närmare 6 procent. I de flesta andra branscher är eget kapital den dominerande finansieringskällan Hög Låg 2 hå Lönsamhet TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA 1 hå 12 2 hå 12 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Transportvolym Konjunkturläge 1 hå Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1

14 FASTIGHETVERKSAMHET Hög Låg 2 hå Lönsamhet FAKTURERING OCH BELÄGGNING 1 hå 12 Fakturering Beläggning 2 hå 12 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Konjunkturläge 1 hå Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 god fart i fastighetsbranschen En av nyheterna i årets konjunkturbarometer är att konjunkturen i fastighetsbranschen undersöks. Fastighetsbolagen utgör numera en betydande del av näringslivet. Särskilt i Västernorrland har branschen stor vikt. I populationen ingår i huvudsak bolag som främst arbetar med förvaltning och fastighetsservice i kommersiella fastigheter. När konjunkturkurvan i de flesta övriga branscherna är på nedåtgående så uppvisar fastighetsbranschen än så länge motståndskraft. Konjunkturindex i september 212 uppmättes till +2. Då det är en ny bransch i konjunkturbarometern finns dock inget index att jämföra med från föregående år. Man kan ändå konstatera att det är det klart starkaste konjunkturläget av samtliga undersökta branscher i barometern. Fastighetsbolagen rapporterar om en kraftigt ökad omsättning under första halvåret 212 och faktureringen ser ut att öka även för andra halvåret. En majoritet av företagen har högre beläggning nu än för ett halvår sedan. Efterfrågan på lediga lokaler verkar alltså vara stigande. Lönsamheten skiljer sig en del åt mellan bolagen, den ligger på en normal nivå för ungefär hälften av bolagen och av övriga är det ungefär lika många som har god lönsamhet som har dålig lönsamhet. Tillförsikt inför nästa år Majoriteten ser inte några egentliga hinder för att kunna expandera i framtiden men trots det är investeringsplanerna för första halvåret 2 dämpade. Drygt en tredjedel av fastighetsbolagen anser att det råder en brist på branschkompetent personal. Företagens prognoser är övervägande positiva. Konjunkturläget väntas bli i stort sett oförändrat på ett halvårs sikt men beläggningen beräknas öka rejält. Man bedömer att antal köp och försäljningar av fastigheter kommer att öka till våren och som en följd av det förväntas branschens totala omsättning öka under första halvåret nästa år. INVESTERINGAR INDUSTRINS INVESTERINGAR Volym 2 Index 2=1 Norrland Riket exkl Norrland Efter en kraftig uppgång i industriinvesteringarna 2 visar SCB:s investeringsenkät att de norrländska investeringsplanerna för 212 är försiktiga och industriföretagen räknar med oförändrade investeringar jämfört med 2. Investeringsdämpningen uppstod till följd av nedgångar inom trävaru- samt massa- och pappersindustrin. I övriga Sverige, där uppgången var betydligt svagare 2, uppvisas dock en större optimism för INDUSTRIINVESTERINGAR FÖR NORRLAND MAJ 212 Värden i mkr, löpande priser Gävle- Väster- Jämt- Väster- Norr- Hela Norrland borgs norrlands lands bottens bottens Bygg- Maskiner Summa län län län län län nader Trävaruindustri (prognos) Massa- och pappersind (prognos) Verkstadsindustri (prognos) Gruvor (prognos) Industri och gruvor tot (prognos)

15 EXPORTEN I NORRLAND Export- och importuppgifterna på denna sida baserar sig på en regional fördelning av utrikeshandelsstatistiken. Beräkningarna är av schablonmässig karaktär, vilket gör att resultaten skall tolkas med försiktighet. Företagens export fördelas med hjälp av antalet på respektive arbetsställe. Den norrländska exportförsäljningen fortsatte att återhämta sig under 2. Sedan botten 29 har det skett en avsevärd ökning av exporten, men framförallt skedde återhämtningen 21. Nivåmässigt har exporten återigen passerat 26 års nivå, men det är en lång väg kvar till toppåret 28. Bilden skiljer sig dock åt mellan de olika länen. Medan exporten på nytt föll tillbaka under 2 i Gävleborg noterade Norrbotten en ny toppnotering. Kraftigast ökningen jämfört med 21 skedde dock i Västerbotten. Till följd av att exportvärdet närapå halverades mellan 28 och 29 är det däremot fortfarande långt kvar till nya toppnivåer. Varuexporten i ett länsperspektiv Den starka exportutvecklingen i Norrbotten har även medfört att importens andel av exporten har minskat från en redan låg nivå i förhållande till de övriga länen. I Jämtland har däremot importandelen ökat kraftigt, och det från en redan hög nivå. Industrins exportorder ANDEL FÖRETAG MED ÖKAD, OFÖRÄNDRAD RESP. MINSKAD EXPORTORDERINGÅNG Jämförelse med närmast föregående halvår % 1 Minskad Oförändrad Ökad PROGNOS 1 hå EXPORTENS ANDEL AV NÄRINGLIVETS PRODUKTION ÅR 29 Jämtland Västerbotten Gävleborg Västernorrland IMPORTENS ANDEL AV EXPORTEN ÅR 2 Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten VARUEXPORTENS UTVECKLING 27 2 Värden i miljoner kronor per län Norrbotten Norrland totalt % Produktionen avser bruttoregionprodukt (förädlingsvärde) Norrbotten Norrland totalt % Importen av konsumtionsvaror är sannolikt underskattad. Konsumtionsvaruimporten redovisas troligen till stor del på partihandelsföretag längre söderut. Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Exportstrukturen i Norrland varuexporten fördelad på län och bransch Värden i miljoner kronor 2 Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Mineralutvinning..*..*..*..*..*..* Livsmedelsindustri Trävaruindustri Massa/pappersindustri Kemisk/gummivaruindustri Stål- och metallindustri Verkstadsindustri Övrig industri Byggverksamhet Partihandel Övrigt Totalt * Branschen har slagits ihop med Övrig industri på grund av sekretess. Källa: SCBs utrikeshandelsstatistik