Konjunkturbarometer för Västra Götaland

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västra Götaland Våren 214

2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkningsindustri, totalt... 4 Transportmedelsindustri... 5 Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Grafisk industri... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad... 8 IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet... 1 Bilhandel samt Transporter och Logistik Sällanköpshandel samt Partihandel Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Strukturdata Branschöversikt med konjunkturindex... 2 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra Götaland bygger på en postenkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadverksamhet, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, uppdrags verksamhet samt IT-verksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra Götaland har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Vårens mätningar där svaren från företagen samlats in under andra halvan av mars samt april avser utfall för andra halvåret 213, en nulägesbeskrivning för våren i år och en prognos för andra halvåret 214. Om konjunkturindex för Västra Götaland I undersökningen har ett särskilt konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med ett konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive 4.

3 förord Fortsatt KONJUNKTURuppgång Som ny regionutvecklingsdirektör är det ett nöje att presentera resultatet av vårens konjunkturbarometer för Västra Götaland. Efter den tydliga förbättringen som inträffade i höstas har konjunkturen i länet fortsatt att stärkas under våren. I synnerhet går det bra för handeln och övriga tjänstebranscher medan konjunkturen för industrin och byggbranschen har stabiliserats kring sitt normalläge. För de sistnämnda kan man dock konstatera att vårens utfall blev något svagare än prognoserna skvallrade om för ett halvår sedan. Den globala konjunkturen har fortsatt att återhämtas under våren, även om det är en trög återhämtning det är frågan om. En global uppgång är goda nyheter för de exporterande bolagen i Västra Götaland som är beroende av en god efterfrågan från omvärlden. Oroligheterna i Ukraina som eskalerat under våren har lagt sordin på stämningen i världsekonomin men lyckligtvis är inte svenska företag särskilt exponerade mot dessa marknader. Exportoderingången till industrin har således ökat under inledningen av året. En grov jämförelse mot riket visar att det är stora likheter i konjunkturförloppet. Konfidensindikatorerna i Konjunkturinstitutets barometer har stigit i ungefär samma storleksordning på riksnivå som motsvarande indikatorer för Västra Götaland. Konjunkturen inom sällanköpshandeln, bilhandeln och byggverksamheten ser dock starkare ut i Västra Götaland än i resten av landet. Göteborgsregionen har övertagit förstaplatsen i länet men de övriga delregionerna ligger tätt efter i sina konjunkturbedömningar. Det speglar det faktum att handeln och tjänstebranscherna, som har lite högre vikt i Göteborgsområdet än i övriga delregioner, är de branscher som för närvarande går starkast. erna inför hösten är övervägande positiva där företagen räknar med en fortsatt konjunkturuppgång. Endast transportbranschen är lite mer återhållsam angående konjunkturläget på sex månaders sikt och spår ingen större förbättring. Inom övriga branscher och delregioner ser bedömningen stark ut. Värt att notera är att även sysselsättningsprognosen ser positiv ut. Totalt sett är det fler företag som räknar med att nyanställa än som räknar med att skära ned på personal, vilket är första gången på två år. Jag vill avslutningsvis passa på att tacka alla företag som har ställt upp och lämnat uppgifter till undersökningen. Vi har återigen uppnått en svarsfrekvens på över 9 procent, vilket borgar för pålitliga uppgifter. Jag hoppas att rapporten ger dig som läsare en god insikt i konjunkturutvecklingen för näringslivet i Västra Götaland. Fredrik Adolfsson Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen

4 sammanfattning Normalkonjunkturen förstärktes Det ekonomiska läget i Västra Götaland har förbättrats ytterligare sedan konjunkturen vände uppåt i höstas. Den största förbättringen märks inom handeln, där framförallt sällanköpshandeln och bilhandeln har utvecklats starkt det senast halvåret. Samtliga branscher, med undantag för transport- och logistik, befinner sig i ett normalt konjunkturläge och de flesta branscher räknar med att konjunkturen fortsätter att förbättras till hösten. Stämningsläget i näringslivet i Västra Götaland höjdes i höstas och läget har stärkts ytterligare under det senaste halvåret, om än i långsammare takt än vad höstens prognoser visade. Konjunkturen befinner sig alltjämt inom ramen för normalkonjunktur och den relativt positiva utvecklingen i länet visar sig även på arbetsmarknaden. Personalnedskärningarna har totalt sett avstannat, men skillnader mellan branscher kan noteras och industrin har trots ett oförändrat konjunkturläge tvingats till fortsatta nedskärningar. Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och 1, ligger under våren på ±. Det är en ökning med 1 enheter sedan september. Handeln som under en längre tid haft det bekymmersamt visar nu vägen och företagens förväntningar från i höstas har överträffats. Framförallt visar sällanköpshandeln och bilhandeln starka uppgångar, men uppgången är bred och samtliga branscher i undersökningen, undantaget transport- och logistikbranschen samt industrin, har bidragit till det förbättrade stämningsläget. Vårens konjunkturbedömning är relativt jämn mellan delregionerna och samtliga anser att det råder ett normalt konjunkturläge. Konjunkturindex för Göteborgsregionen noteras till 4, och för Fyrbodal och Sjuhärad ligger konjunkturindex på ±. Den svagaste KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTRA GÖTALAND 23 hösten 214 lägesbedömningen gör Skaraborg där konjunkturindex hamnar på 1. Delregionerna i Västra Götaland är även optimistiska om framtiden och samtliga spår att stämningsläget kommer att förbättras ytterligare till hösten. Mest positiv är Göteborgsregionen medan man i Skaraborg är mer försiktig i sin framtidsbedömning. Sysselsättningen i Västra Götaland har utvecklats relativt positivt det senaste halvåret och den nedgång i antalet anställda som företagen rapporterat om under en tid verkar nu ha stannat av. Det är endast inom industrin och transport- och logistikbranschen som fortsatta personalneddragningar kan skönjas. Sysselsättningen inom övriga branscher har ljusnat något och mest positivt ser det ut inom bil- och partihandeln som rapporterar om betydliga ökningar av personalstyrkorna. Till hösten räknar de flesta delbranscher i undersökningen med att nyanställa. Sällanköpshandeln uppvisar den starkaste återhämtningen bland näringslivets branscher och konjunkturindex för våren har stigit från 18 till 16. Det visar sig även när det kommer till företagens lönsamhet och det är nu något fler företag som anser att lönsamheten är god jämfört med dålig. Marknadsläget i de olika delregionerna skiljer sig däremot åt och Högkonjunktur Lågkonjunktur v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur. i Göteborg är läget något bättre än normalt. I Fyrbodal råder dock det motsatta. Även bilhandeln har återhämtat sig kraftigt och bilhandlarna rapporterar om synnerligen ökade försäljningsvolymer. Lönsamheten ligger dock kvar på oförändrade nivåer, men branschen räknar med att det ska förbättras i takt med att konjunkturläget stärks ytterligare det kommande halvåret. Tillverkningsindustrin har utvecklats svagare det senaste halvåret än vad företagens prognoser visade i höstas. Produktionen och orderingången har visserligen ökat något men inte i den utsträckning som företagen räknade med. Den samlade bedömningen är i stort sett oförändrad jämfört med september och konjunkturindex ligger i vårens undersökning på 8. Elektronikindustrin gör den starkaste bedömningen, men generellt är företagen inom samtliga branscher övervägande neutrala i sina omdömen. För den grafiska industrin och textilindustrin är läget dock något mer bekymmersamt och för dessa branscher kan konjunkturen inte beskrivas som något annat än svagare än normalt. På sex månaders sikt räknar industriföretagen med att konjunkturläget förbättras. Byggföretagen i Västra Götaland rapporterar om en svag förbättring av konjunkturläget och det är inom bygg-och anläggningsarbeten som stämningsläget har höjts. För delbranschen installationer och slutbehandling är läget oförändrat. Bilden är fortsatt splittrad mellan delregionerna, men det är nu Fyrbodal som uppvisar den starkaste byggkonjunkturen samtidigt som stämningsläget har försämrats kraftigt i Skaraborg. För övriga delregioner är läget normalt. Uppdragsverksamheten är mer optimistisk i konjunkturbedömningen än tidigare och stämningsläget har förbättrats markant sedan i höstas. Läget kan nu betecknas som något starkare än normalt och höstens personalnedskärningar har upphört. Till hösten räknar konsultföretagen med en tydlig konjunkturuppgång. 2 sammanfattning

5 konjunkturläget i västra götaland Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och 1, ligger under våren på ±. I höstas var konjunkturindex 1 medan det förra våren låg på 21. Konjunkturindex var som lägst våren 29 med värdet 41. Den regionala konjunkturbilden är fortsatt mycket jämn. Det starkaste konjunkturläget har Göteborgsregionen med konjunkturindex på 4. Index för Fyrbodal och Sjuhärad ligger på ± medan index för Skaraborg uppmättes till 1. Uppdragsverksamheten har för tillfället det starkaste konjunkturläget med konjunkturindex på 17, vilket var en uppgång från 9 i höstas. Störst uppgång visar dock sällanköpshandeln som ökat 34 enheter till 16. Byggbranschen har ökat sju enheter till 1, och för tillverkningsindustrin, som visade en stark återhämtning i höstas, har konjunkturindex sjunkit från 7 till 8. Nedgången i antalet anställda har för de flesta branscher stannat av sedan i höstas och för bil- respektive partihandeln rapporteras det till och med om hyggliga personalökningar. Det är endast inom industrin och transportbranschen som antalet anställda har fortsatt att minska. I takt med att konjunkturen förbättras ytterligare räknar de flesta företagen med att nyanställa till hösten. Konjunkturindex för varje bransch och region är grundat på företagens bedömningar av konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex bör inte förväxlas med de konfidensindikatorer som används i exempelvis Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Konjunkturindex är endast ett mått på nuläget medan konfidensindikatorerna är en sammanvägning OM KONJUNKTURINDEX Till hösten räknar företagen i Västra Götaland med att konjunkturen fortsätter att förbättras. Optimismen är stor där samtliga branscher med undantag för transportbranschen tror på uppgångar. Särskilt positiv är företagen inom IT-verksamhet, uppdragsverksamhet och partihandel. Industriinvesteringarna bedöms öka svagt i år efter att två år i rad legat på oförändrade nivåer. Investeringarna är dock fortsatt mycket lägre än för några år sedan. Företagens prognoser indikerar industriinvesteringar i Västra Götaland på 7,6 miljarder kronor 214. Nyregistreringarna av personbilar ökade med knappa 26 procent första kvartalet 214 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det är ett tydligt trendbrott då personbilsmarknaden tidigare har uppvisat en nedgång under tio kvartal i rad i årstakt. Omsättningen i näringslivet i Västra Götaland ökade fjärde kvartalet 213 med 2,3 procent i årstakt. Det var framförallt ökad omsättning inom tjänstesektorn som låg bakom. Lönesumman i den privata och offentliga sektorn ökade med 2,6 procent fjärde kvartalet 213 jämfört med motsvarande kvartal året innan. Mest har lönerna stigit i Göteborgsregionen. av flera indikatorer avseende både nuläge och prognos. för konjunkturindex är baserat på företagens bedömning av konjunkturläget om ett halvår och utgår från konjunkturindex innevarande halvår. I övriga diagram innebär prognos förändring jämfört med nuläge eller utfall kommande halvår jämfört med innevarande halvår Transp logistik Grafisk ind Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET Textil Produktion Högkonjunktur Lågkonjunktur KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Våren 214 och hösten 214 Byggverks Metall Högkonjunktur Lågkonjunktur Maskin Kemi KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Våren 214 och hösten 214 Våren 214 Hösten 214 Våren 214 Hösten 214 Transpind Elektronikind Livsmedel Tillverkind Uppdrverks Bilhandel Sällanköpsh Partihandel ITverks Näringsliv tot Ind totalt regional konjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 23 hösten 214 KONJUNKTURINDEX FÖR GÖTEBORGSREGIONEN 23 hösten 214 KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 23 hösten 214 KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 23 hösten Högkonjunktur Högkonjunktur Högkonjunktur Högkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur konjunkturläget i västra götaland 3

6 tillverkningsindustri, totalt STABILISERAT LÄGE MEN FÖRVÄNTAT lyft uteblev 3 INDUSTRIPRODUKTION Vid höstens undersökning väntade sig industriföretagen en fortsatt förbättring av konjunkturen. sbedömningen för våren är dock i stort sett oförändrad jämfört med i höstas. Starkast omdöme kommer från elektronikindustrin medan den grafiska industrin fortfarande har ett dämpat konjunkturläge. Företagen ser dock relativt positivt på framtiden och man räknar med att kunna höja produktionstakten till hösten. 2 1 Konjunkturen inom Västra Götalands industrisektor förbättrades markant mellan våren och hösten i fjol. Konjunkturindex steg från 3 till 7 vilket kan betraktas som ett normalläge. Vårens undersökning visar att konjunkturen inom industrin fortsatt befinner sig inom gränsen för normalkonjunktur. Jämfört med företagens prognos från hösten så har dock utvecklingen inte levt upp till de högt ställda förväntningarna. Konjunkturindex är i stort sett oförändrat jämfört med i höstas med värdet 8. Andelen som anser att konjunkturläget är tillfredsställande har ökat något, från 57 procent till 64 procent medan andelen som tycker att konjunkturläget är bra har minskat några procentenheter jämfört med höstens undersökning. Detta visar att återhämtningen fortfarande har en bit kvar innan farten kan betraktas som annat än måttlig. Den starkaste konjunkturbedömningen görs inom elektronikindustrin där konjunkturindex stigit från 2 till 9. Precis som i övriga branscher är dock företagen övervägande neutrala i sin bedömning men nästan inga anser att konjunkturläget är svagt. Den grafiska industrin samt textilindustrin har det fortsatt tungt även om läget i den förstnämnda branschen inte är lika becksvart som i höstas. Starkast i Fyrbodal Fyrbodal har tagit över förstaplatsen från Sjuhärad vad gäller den starkaste industrikonjunkturen men skillnaderna mellan delregionerna är inte så stora. Industriföretagen i Skaraborg gör fortfarande den svagaste nulägesbedömningen av de fyra delregionerna. Industriproduktionen fortsätter att öka totalt sett och särskilt i maskin- och elektronikindustrin rapporterar företagen om ett starkt första halvår. Även orderingången har ökat rejält i dessa branscher, det gäller i synnerhet exportorderingången. Trots en ökad orderingång kvarstår missnöjet med orderstockarnas storlek. Bedömningen är dock något mindre negativ än vid den senaste undersökningen. Sysselsättningen inom industrin har haft en svag utveckling under lång tid och antalet anställda har fortsatt att minska även under det senaste halvåret. Det är inom de stora företagen som nedskärningarna har gjorts, bland företag med färre än 1 anställda är antalet anställda oförändrat jämfört med i höstas. Sysselsättning väntas öka svagt Industriföretagen bedömer att konjunkturläget kommer att förbättras på ett halvårs sikt. Den kemiska industrin samt metallvaruindustrin väntar sig det största konjunkturuppsvinget jämfört med dagsläget. Produktionen väntas öka i ungefär samma takt under andra halvåret i år som under första halvåret och orderingången från såväl exportmarknad som hemmamarknad beräknas stiga. Företagen bedömer att några ytterligare personalnedskärningar inte kommer att behövas. Istället kan det bli fråga om nyanställningar, om än i relativt blygsam skala ANTAL ANSTÄLLDA Export Mindre företag Hemma Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 214, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 214 KONJUNKTUR- TOTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag 4 tillverkning, totalt

7 transportmedelsindustri Väntat bakslag INDUSTRIPRODUKTION Efter den djupa svackan hösten 212 stärktes konjunkturen i transportmedelsindustrin vid de två mätningarna 213, men under innevarande vår upplever man återigen en tillbakagång. Att den skulle komma var dock väntat med tanke på företagens försiktiga prognoser från i höstas. Bakom nedgången ligger främst en lägre efterfrågan från exportmarknaden vilket fått framför allt storföretagen på sämre humör. Produktionen har dock fortsatt att öka svagt och inför hösten tror företagen att konjunkturåterhämtningen tar fart igen I höstas såg transportmedelsindustrin i Västra Götaland ut att ha medvind. Efterfrågan hade ökat rejält jämfört med våren och företagen svarade med att skruva upp produktionen. Förväntningarna på kommande halvår var trots det dämpade och det visar sig nu att företagen låg rätt i sina prognoser. Uppgången har nämligen stannat av helt och konjunkturen har istället försvagats något. Konjunkturindex, som i höstens mätning klättrade med hela 27 enheter, sjönk nu tillbaka med 4 enheter till 17, vilket innebär att branschens konjunktur åter är svagare än normalt. Bakom försämringen ligger företagen med fler än 1 anställda där ingen nu tycker att konjunkturen är bra medan cirka en fjärdedel anser att den är dålig. De mindre företagen är något muntrare och bland dem är, precis som i höstas, de som gör en positiv konjunkturbedömning något fler än de som gör en negativ bedömning. Vikande exportorderingång Efter den stora produktionsökning som skedde under andra halvåret 213 räknade företagen med en nedgång under våren. Detta har dock inte skett utan produktionsvolymen har istället fortsatt uppåt, om än i betydligt lägre takt. Spridningen mellan företagen är dock stor där hälften ökat produktionen medan fyra av tio trappat ner. Medan den befarade produktionsminskningen uteblivit har företagen fått rätt om efterfrågan från utlandet då orderingången från exportmarknaden, efter höstens stora uppgång, har fallit tillbaka. På hemmarknaden har det gått lite bättre och orderingången har ökat svagt. Totalt sett har efterfrågan varit dämpad och fyra av tio företag uppger att orderstockarna har minskat vilket fått till följd att missnöjet med orderstockens storlek har ökat. Den förväntade sysselsättningsökningen har också uteblivit och istället har företagen fortsatt att göra sig av med personal. Småföretagen optimistiska Av företagens svar att döma är den nuvarande konjunktursvackan tillfällig och till hösten väntas uppgången återupptas. Det gäller framförallt de mindre företagen där mer än varannan räknar med ett stärkt konjunkturläge. Även storföretagen är hyggligt optimistiska men där tror majoriteten på oförändrad konjunktur. Mönstret känns igen i svaren på delfrågorna där både små och stora företag har tilltro till framtiden men där optimismen är starkare hos de små. Det gäller i synnerhet den inhemska efterfrågan där småföretagen räknar med ett rejält lyft medan storföretagen är mer nedtonade och räknar med oförändrad orderingång. Till följd av den stärkta konjunkturen räknar en majoritet av företagen att öka antalet anställda ANTAL ANSTÄLLDA Export Mindre företag Konjunkturläge Orderstocksomdöme Hemma Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 214, nettotal FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 214 KONJUNKTUR- TOTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN EXPORTMARKNADEN FRÅN HEMMAMARKNADEN ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag transportmedel 5

8 maskinindustri VÅREN 214 HÖSTEN 214 Oförändrat konjunkturläge Efter förbättringen under andra halvåret i fjol har konjunkturuppgången för maskinindustrin stannat upp och konjunkturindex är med värdet 12 i det närmaste oförändrat sedan i höstas. I efterhand kan man konstatera att utfallet för andra halvåret i fjol blev sämre än vad nulägesbedömningarna visade med sjunkande exportorder och oförändrad produktionsnivå. Även om konjunkturindex är oförändrat sedan dess finns det tecken på en förbättring. Under innevarande halvår ser produktionen ut att öka väsentligt och efter höstens nedgång har orderingången från exportmarknaden vänt starkt uppåt. Fortsatta personalneddragningar Den ökade orderingången har ännu inte resulterat i någon märkbar tillväxt i orderstockarna och en majoritet av företagen tycker fortfarande att de är för små. Trots att efterfrågan vänt upp och produktionen ökar ligger också kapacitetsutnyttjandet kvar på en låg nivå och de stora företagen har fortsatt att göra sig av med personal. Bland de mindre företagen syns däremot ett trendbrott med en svag uppgång för antalet anställda. För såväl stora som små företag verkar leveranserna ha utvecklats i den takt man förväntat sig då färdigvarulagrens storlek är oförändrad och en stor majoritet bedömer lagren som lagom stora. Pessimistiska storföretag Förväntningarna på utvecklingen under andra halvåret skiljer sig märkbart mellan små och stora bolag. De mindre företagen är hyggligt optimistiska och planerar till följd av en förväntat ökad efterfrågan för ökad produktion och oförändrad personalstyrka. De större företagen ser däremot mörkt på den närmaste framtiden och tror att efterfrågan från utlandet ska minska samtidigt som hemmamarknaden stagnerar. Tre av tio tror därför på lägre produktion och hälften planerar att fortsätta skära ner på personal. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export Hemma Sämre än väntat I höstas gav den kemiska industrin ett starkt intryck. Konjunkturen var bättre än i någon annan industribransch och prognoserna inför våren var mycket optimistiska. Under inledningen av 214 har situationen visserligen fortsatt att förbättras men inte i den takt branschen förväntat sig och trots att produktionen har ökat och orderböckerna är mer välfyllda än för ett halvår sedan har konjunkturbedömningarna försämrats. Branschens konjunkturindex har sjunkit från 3 till 11. Det finns en skillnad mellan stora och små företag där de mindre företagen bedömer konjunkturläget som oförändrat medan storföretagen tycker att konjunkturen försvagats. Småföretagen nyanställer Såväl stora som små företag upplever högre orderingång från exportmarknaden och har ökat produktionen jämfört med föregående halvår. Gällande den inhemska efterfrågan finns dock en tydlig splittring. Medan småföretagen möter en fortsatt ökad orderingång från hemmamarknaden vittnar storföretagen istället om sjunkande efterfrågan på hemmaplan. Tack vare det goda 6 maskin- och kemiindustri kemiindustri orderinflödet från utlandet har orderstockarna ändå svällt men medan småföretagen nu är förhållandevis nöjda med storleken tycker storföretagen att orderstockarna är för små. Även gällande antalet anställda skiljer sig bilden markant mellan små och stora företag där de förstnämnda har börjat nyanställa medan de sistnämnda fortsätter att dra ner på personal. Optimismen består Trots att utvecklingen under våren inte varit så bra som företagen hoppats på har de fortsatt goda förhoppningar om framtiden. Inget företag tror på en konjunkturförsvagning under kommande halvår och efterfrågan väntas öka på såväl export- som hemmamarknad. Man räknar därför med att fortsätta skruva upp produktionstakten. Trots detta väntas antalet anställda minskas vilket tyder på att man räknar med effektiviseringar. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda VÅREN 214 INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export HÖSTEN 214 Hemma

9 VÅREN 214 HÖSTEN 214 metallvaruindustri Efter den mycket kraftiga konjunkturförbättringen i höstas hämtade konjunkturen i metallvaruindustrin andan under våren och från september till mars sjönk konjunkturindex med tre enheter till 13. Det var lite svagare än vad företagen trodde i höstas, men branschen befinner sig fortfarande kvar inom ramen för normalkonjunktur. Totalt sett har företagen dragit ned något på produktionstakten under våren. Det beror på en mycket kraftig produktionsminskning bland de större företagen där nästan två tredjedelar har minskat produktionen under våren. Bland småföretagen ökar istället produktionen svagt. Dämpad efterfrågan Produktionsneddragningarna bland de större företagen illustrerar en svag utveckling av efterfrågan, där orderingången från exportmarknaden minskade kraftigt medan även den inhemska efterfrågan visade tendenser på att vika ned något. För småföretagen har dock inflödet av order ökat måttligt under våren. Orderstocksomdömet totalt sett är dock relativt oförändrat Paus i UPPGÅNGEN från i höstas och en övervikt av företagen uppger att orderstockarna i nuläget är lagom eller förhållandevis stora. Dämpningen av konjunkturen verkar få små effekter på sysselsättningen som kommer att minska svagt, där nästan hälften av företagen uppger att de kommer behålla en oförändrad personalstyrka i vår. Konjunkturen fortsätter upp i höst Metallföretagen bedömer att den dämpade utvecklingen blir kortvarig och att konjunkturen återigen stärks kraftigt till hösten. En mycket kraftig uppgång i den inhemska efterfrågan väntas leda uppgången, medan även orderingången från exportmarknaden ökar svagt. Företagen förbereder för kraftiga produktionsökningar, vilket leder till att företagen planerar att nyanställa i måttlig takt. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export Hemma VÅREN 214 HÖSTEN 214 Situationen för den grafiska industrin har varit tuff sedan hösten 212 då en tydlig försämring inträffade, men det går nu att skönja en liten ljusning för branschen. Konjunkturindex, som förra våren låg på 54 och i höstas backade något till 58, har nu tagit sig upp till 31. I höstas trodde företagen på ett oförändrat svagt läge, men branschen har gått bättre än förväntat. Trots uppgången befinner sig den grafiska industrin på gränsen till en lågkonjunktur, där nio av tio anser att efterfrågeläget är det främsta hindret för expansion och tre av fyra företag inte producerar för fullt. grafisk industri Början på en återhämtning Ökad orderingång Till följd av det förbättrade marknadsläget har den grafiska industrin sett en ökning av orderingången på såväl export- som hemmamarknaden. Ungefär hälften av företagen rapporterar en ökad orderingång jämfört med för ett halvår sedan. Som ett resultat av detta har fyra av tio företag ökat sin produktion. Vart tredje företag tycker fortfarande att orderstocken är för liten, men det är en klar förbättring mot det dystra läget i höstas då 94 procent ansåg att orderstocken var för liten. I höstas förväntade sig företagen att behöva minska ned på personalen, men dessa nedskärningar uteblev. Stor optimism inför hösten Den positiva trenden ser ut att hålla i sig inför hösten och företagen tror på en fortsatt förstärkning av konjunkturen. Stor optimism råder om orderingången, där samtliga företag tror på en ökad eller oförändrad orderingång. Detta gäller både för export- och hemmamarknaden. Som följd av den positiva tron på orderingången väntas också företagen öka sitt kapacitetsutnyttjande i höst, och de förmodas antingen öka eller behålla samma produktionsnivå som idag. Trots de mer positiva tongångarna kan vissa personalnedskärningar vara att vänta till hösten. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export Hemma metallvaruindustri, grafisk industri 7

10 Livsmedelsföretagens tro på en betydande konjunkturuppgång under våren kom på skam. Konjunkturindex minskade istället från 2 till 1 sedan mätningen i höstas, vilket trots allt indikerar att det fortfarande råder normalkonjunktur i branschen. Livsmedelsproduktionen har dock lyft något under våren vilket framförallt beror på småföretagen som har dragit upp produktionstakten kraftigt under våren. Uppgång för orderingången I höstas överskattade företagen sina nulägesbedömningar om att exportorderingången steg kraftigt andra halvåret, och utfallet visade sig istället bli en svag minskning. Uppgången verkar dock istället komma under våren då livsmedelsföretagen återigen ser en kraftig ökning i efterfrågan från utlandet. Efterfrågeläget på hemmamarknaden bedöms också stärkas svagt. Trots att inflödet av nya order är på väg uppåt bedömer dock fortfarande en majoritet att orderstocken för närvarande är för liten. Endast ett av tio företag bedömer att orderstocken är förhållandevis stor. livsmedelsindustri Dämpad konjunkturutveckling Trots att både efterfrågeläget och produktionen är på väg uppåt har företagen utfört betydande personalneddragningar under våren. Minskningen av personalstyrkan i branschen har pågått under lång tid, vilket kan återspegla strukturella effektiviseringsåtgärder i produktionsledet. Ljusare utsikter framöver Företagens bedömningar inför hösten är dock övervägande positiva. Branschens konjunkturläge väntas återigen vända upp vilket bäddar för betydande produktionsökningar. Företagen tror även att orderingången fortsätter att stärkas, där exportorderna väntas öka kraftigt medan den inhemska efterfrågan förbättras måttligt. De positiva förväntningarna får dock inte genomslag på sysselsättningen och nästan hälften av företagen planerar att fortsätta banta ner personalstyrkan. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda VÅREN 214 INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export HÖSTEN 214 Hemma textil- och beklädnadsindustri Fortsatt svagare än normalt Konjunkturbedömningen bland företagen i textil- och beklädnadsindustrin är oförändrad jämfört med i höstas och de förväntningar som företagen hade på framtiden har inte infriats. Vårens konjunkturindex ligger kvar på 25, vilket indikerar att konjunkturen fortsatt är svagare än normalt. Det placerar branschen på den undre halvan av de undersökta industribranscherna och precis som tidigare är storföretagen mer pessimistiska om nuläget än de mindre företagen. Störst optimism om framtiden återfinns dock bland de större företagen. Ökad exportorderingång Produktionsökningarna var svaga under hösten, men nulägesbedömningarna visar att produktionen har ökat kraftigt under våren och det är främst de mindre företagen som uppvisar en tilltagande produktionsvolym. Efterfrågan har ökat sedan i höstas, där exportmarknaden har förbättrats mest, men där främst de mindre företagen redovisar ökad orderingång. Omvänt gäller för den svaga hemmamarknaden där det endast är de större företagen som rapporterar om en högre orderingång. Totalt sett har orderstockarna ökat jämfört med föregående halvår, men fortfarande anser tre av fem företag att stockarna är för små. Även sysselsättningen fortsätter att minska, men jämfört med tidigare sker nu nedskärningarna i en långsammare takt och en majoritet av företagen har bibehållit sin personalstyrka från i höstas. Uppsving väntas till hösten Företagen ser med tillförsikt på framtiden och tror på en förbättring av konjunkturen till hösten. Efterfrågan på såväl exportmarknaden som på den inhemska marknaden väntas öka kraftigt, vilket kommer att få genomslag i en relativt skaplig produktionsökning. Dessvärre tror företagen att antalet anställda kommer att fortsätta minska. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda VÅREN 214 INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export HÖSTEN 214 Hemma 8 livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri

11 IT-verksamhet Lyft för datakonsulter Efterfrågan på IT-tjänster steg mer än vad företagen räknade med i höstas. Konjunkturläget kan beskrivas som snäppet över normalläge för datakonsulterna. Sysselsättningen har ännu inte förbättrats men IT-tjänsteföretagen räknar med att öka personalstyrkan till hösten. Inom IT-industrin mattades konjunkturen något efter den kraftiga uppgången i höstas. Företagen tror dock på en förnyad uppgång till hösten i år. PRODUKTION/OMSÄTTNING IT-tjänster IT-industri I höstas stärktes konjunkturen markant inom ITsektorn i Västra Götaland. Det var en kraftig förbättring för den IT-relaterade delen av elektronikindustrin, här benämnt IT-industrin, som drev uppgången. Till våren har konjunkturläget inom ITindustrin mattats något men befinner sig ändå inom ramen för normalkonjunktur med ett konjunkturindex på 2. Istället har konjunkturbedömningen från den tjänstebaserade delen av IT-sektorn, främst bestående av datakonsulter, stärkts. Konjunkturindex för IT-tjänster har stigit med 26 enheter jämfört med i höstas och landar i vår på 22. Det innebär att det sammanvägda konjunkturindexet för den totala IT-verksamheten har beräknats till 7, vilket är en liten nedgång från höstens 16. Sämre än väntat för IT-industrin Under andra halvan i fjol ökade produktionsvolymen inom IT-industrin kraftigt. Företagen räknade med att ökningen skulle fortsätta under första halvåret i år men det visade sig att det inte riktigt blev så. Fyra av fem företag har oförändrad produktionsvolym jämfört med föregående halvår och den ökning av efterfrågan från såväl hemmamarknad som exportmarknad som förutsågs i höstas har uteblivit helt. I stort sett samtliga företag rapporterar om oförändrad orderingång. Ett tecken på att företagen överskattade efterfrågan och producerade för mycket är att färdigvarulagren ökat kraftigt. Nio av tio företag har större färdigvarulager än i höstas och missnöjet med lagrens storlek har ökat. Trots att den senaste prognosen inte uppfylldes räknar företagen med att konjunkturen tar ny fart till hösten. Det medför kraftigt ökad orderingång och produktion. Sysselsättningen väntas dock bli oförändrad jämfört med våren. Ökad personalbrist Om utfallet för industridelen av IT-sektorn var svagare än höstens prognoser så gäller det motsatta för IT-sektorns tjänsteverksamhet. Vid höstens mätning gavs relativt dämpade prognoser där en majoritet av företagen trodde på oförändrat konjunkturläge. Vårens undersökning visar en betydligt ljusare bild. Faktureringsvolymen har stigit klart mer än beräknat vilket fått konjunkturomdömet att förbättras rejält. Lönsamheten ser dock inte ut att ha förbättrats nämnvärt, majoriteten av företagen är fortfarande neutrala i frågan. Inte heller sysselsättningen i branschen har ökat. Det är fler företag som anger att de skurit ner på personal än som anger att de ökat personalstyrkan. En bidragande orsak kan vara att det blivit svårare att rekrytera branschkompetent personal. Andelen som upplever denna brist har ökat från 46 till 56 procent. Även tjänsteföretagen räknar med en konjunkturförbättring till hösten. Man räknar med att faktureringsvolymerna ska fortsätta att öka och mer än hälften av företagen räknar med att möta den ökade efterfrågan med ökad personalstyrka ANTAL ANSTÄLLDA KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Våren 214, nettotal KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Våren 214, nettotal -1 IT-tjänster Lönsamhet IT-industri Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 214 IT-industrin KONJUNKTUR- UTSIKTER IT-tjänster TOTAL PRODUKTIONSVOLYM IT-industrin IT-tjänster IT-industrin ANTAL ANSTÄLLDA IT-tjänster IT-INDUSTRIN HEMMAMARKNADEN IT-INDUSTRIN EXPORTMARKNADEN IT-verksamhet 9

12 byggnadsverksamhet VÅREN 214 HÖSTEN 214 Endast liten förbättring Konjunkturuppgången som byggföretagen såg framför sig i höstas blev något svagare än väntat. Konjunkturläget stärktes visserligen en aning under våren men stämningsläget bland byggföretagen är för närvarande neutralt och indikerar normalkonjunktur. De rådande marknadsförhållandena har dock stärkts något inom byggoch anläggningsarbeten där konjunkturen har normaliserats från ett något svagare läge än normalt. Konjunkturläget inom delbranschen installationer och slutbehandling var däremot relativt oförändrat jämfört med höstens undersökning. Låg fart i byggaktiviteten Den dämpade konjunkturen har slagit igenom både på inflödet av nya anbud och på byggandet som var relativt oförändrade jämfört med i höstas. Företagens syn på den totala orderstocken är fortsatt relativt svag där nästan hälften av företagen anser att orderstocken är för liten i nuläget. Eftersom både byggaktiviteten och efterfrågeläget har utvecklats något svagare än vad företagen trodde för ett halvår sedan har även Markant uppsving Konsultbranschen var i höstas positiva i sina bedömningar och trodde att konjunkturen skulle förbättras under det närmaste halvåret. Företagen visade sig ha rätt och vårens barometer visar att konjunkturindex har stigit med 26 enheter till 17, vilket är att betrakta som något bättre än normalt konjunkturläge. Jämfört med i höstas då vart fjärde företag upplevde konjunkturen som dålig är det nu bara vart tionde som anser detsamma. Trots att det generella konjunkturomdömet stärkts visar företagens nulägesbedömningar att faktureringsökningen och lönsamhetsförbättringen endast har varit måttlig inom konsultbranschen. Ökad personalbrist Ett tecken på att konjunkturen däremot har stärkts är att företagen har fått det svårare att hitta kompetent personal. I vårens undersökning uppger 51 procent att de har brist på branschkompetent personal, vilket är högre än höstens 44 procent och förra vårens 37 procent. Höstens personalnedskärningar har även stannat anställningsplanerna dragits ner något. Antalet företag som har gjort sig av med personal under våren är ungefär lika många som de som nyanställt. Kraftig uppgång väntas Byggföretagen är ovanligt optimistiska i bedömningarna inför hösten då en mycket kraftig konjunkturuppgång väntas. Närmare hälften av företagen väntar också att nya anbud kommer att strömma in i snabbare takt än under våren och att byggandet tar ett rejält kliv uppåt. Sex av tio företag spår att antalet färdigställda och faktureringsklara jobb kommer att öka till hösten. Att företagen nu rustar för höjd efterfrågan får även genomslag på sysselsättningen där en betydande övervikt av företagen planerar att nyanställa under andra halvåret i år. Byggande uppdragsverksamhet av och sysselsättningen i branschen är oförändrad från föregående halvår. Ytterligare signaler på att läget förbättrats visar sig i att andelen konsultföretag som anger efterfrågeläget som det främsta expansionshindret har minskat något sedan i höstas. Ljusa framtidsutsikter Flera indikatorer i vårens undersökning pekar på att konjunkturen inom de närmaste sex månaderna kommer att stärkas ytterligare och nästan vart fjärde företag anser att det inte föreligger något hinder för expansion. Inför hösten räknar 56 procent av företagen med en ökad efterfrågan på deras tjänster och såväl faktureringen som lönsamheten väntas öka mycket kraftigt. Den starka utvecklingen förväntas även få genomslag i sysselsättningen och antalet anställda väntas öka markant. Efterfrågan på företagets tjänster Stocken av pågående arb. Fakturering Antagna anbud Antal anställda Antal anställda BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA Byggande RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 214, nettotal Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 VÅREN 214 HÖSTEN 214 FAKTURERING OCH ANTAL ANSTÄLLDA Fakturering LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 214, nettotal Lönsamhet Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 1 byggverksamhet, uppdragsverksamhet

13 VÅREN 214 HÖSTEN 214 bilhandel Efter ett par kämpiga år för bilhandeln har läget nu börjat ljusna. Konjunkturindex, som förra våren låg på 24 och i höstas föll tillbaka något till 28, tar nu ett rejält kliv uppåt till 1. Den stora majoriteten bilhandlare anser att konjunkturläget är tillfredställande. I höstas trodde många bilhandlare att försäljningsvolymen skulle öka det kommande halvåret och den prognosen har slagit in. Två tredjedelar av bilhandlarna rapporterar i vårens undersökning en ökad försäljningsvolym jämfört med andra halvåret i fjol. Denna bild stämmer väl överens med statistik över hushållens konsumtion för första kvartalet 214 som visar en tydlig uppgång av hushållens bilinköp. Ökad lönsamhet Bilhandeln har de senaste åren kämpat med dålig lönsamhet. Förra hösten var det avsevärt fler som ansåg att lönsamheten var dålig än som tyckte den var bra, men bilhandlarna spådde bättre tider. Företagen hade rätt och det är nu betydligt fler än i höstas som svarar att lönsamheten är normal eller god, även om en femtedel fortfarande anser att Klar förbättring den är dålig. Även vad gäller personalstyrkan är tongångarna mer positiva, där en dryg fjärdedel av företagen har nyanställt. Det är mer optimistiskt än vad bilhandlarna förutspådde i höstas då man trodde på oförändrad personalstyrka. Drygt vartannat företag ser efterfrågeläget som det största hindret för expansion. Andelen har minskat från cirka sju av tio i höstas. Ser positivt på framtiden Det råder en stark optimism inför framtiden hos bilförsäljarna. Sex av tio tror på ökad försäljningsvolym och ungefär varannan bilhandlare spår en ökad lönsamhet på ett halvårs sikt. Drygt 3 procent av företagen räknar med att förstärka personalstyrkan till hösten medan de övriga räknar med oförändrat antal anställda. Transportvolym Försäljningsvolym Lönsamhet Antal anställda FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA Försäljningsvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 214, nettotal Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 VÅREN 214 HÖSTEN 214 transporter och logistik För transport- och logistikbranschen i Västra Götaland får inledningen på 214 anses vara något av en besvikelse. Efter stabiliseringen under andra halvåret i fjol trodde de flesta företagen i höstas att konjunkturen skulle stärkas till våren. Man hade förhoppningar om högre efterfrågan vilket skulle leda till fler transporter och förbättrad lönsamhet. Uppgången har dock uteblivit och konjunkturindex är med värdet 24 i stort sett oförändrat. Indexnivån indikerar att konjunkturen fortfarande är svagare än normalt. Huvudparten av företagen rapporterar om oförändrad transportvolym och tre av tio har fortsatt att minska personalstyrkan. Något bättre lönsamhet Den enda egentliga ljusglimten jämfört med förra mätningen är att trenden med sjunkande lönsamhet har brutits. Den övervägande delen av företagen anser nu att lönsamheten är normal även om fyra av tio fortfarande tycker att den är dålig. Svaren på övriga nulägesfrågor indikerar en trög utveckling och efterfrågan verkar ha utvecklats svagt det senaste halvåret. Andelen företag som Utebliven uppgång anger efterfrågeläget som ett expansionshinder har vänt upp igen och bristen på chaufförer har minskat något sedan i höstas. Försiktig optimism Vårens dämpade utveckling har delvis lagt sordin på framtidsutsikterna i branschen, men en viss tillförsikt har bestått. Till hösten räknar visserligen en stor majoritet av företagen med oförändrat konjunkturläge men två av tio är fortsatt optimistiska och tror på en uppgång. Antalet företag som tror på ökad efterfrågan överväger med råge de som befarar en nedgång och medan fyra av tio räknar med ökad transportvolym är det bara en av tio som spår en volymminskning. Merparten av företagen planerar för bibehållen personalstyrka och lönsamheten ser ut att förbättras även fortsättningsvis. Efterfrågan på företagets tjänster Konjunkturläge Antal anställda TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA Transportvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 214, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 bilhandel, transporter och logistik 11

14 sällanköpshandel VÅREN 214 HÖSTEN 214 Bättre tryck i handeln Efter en period med något svagare utveckling har konjunkturen i sällansköpshandeln vänt upp kraftigt under våren. Konjunkturindex i mars uppgick till 16 vilket indikerar ett läge strax över gränsen för normalkonjunktur. Det är ett lyft på 34 enheter från i höstas och marknadsförutsättningarna har därmed förbättrats rejält under det senaste halvåret. Även försäljningsvolymen har ökat något under våren vilket är ett något starkare utfall än vad handlarna väntade sig i höstas. Det kan bland annat bero på att den tidiga våren jämfört med i fjol troligtvis har gett en skjuts för säsongsförsäljningen av kläder och sport- och fritidsartiklar, medan ett femte jobbskatteavdrag har gett hushållen ytterligare konsumtionsutrymme. Personalminskningarna stannar av Svag lönsamhet och personalneddragningar har varit ett återkommande problem inom sällanköpshandeln på senare tid. Båda verkar nu vara på väg att förbättras och i nuläget är det något fler företag som säger att lönsamhe- Partihandlarna i Västra Götaland har anledning att vara nöjda med den senaste tidens utveckling. Precis som man bedömde i höstas så steg försäljningsvolymen rejält under andra halvåret i fjol och under innevarande vår har uppgången fortsatt. Konjunkturindex, som i höstas låg på nollstrecket, har fortsatt uppåt och landar i vår på 15 vilket är den högsta nivån på tre år. Försäljningsökningen omfattar både hemma- och exportmarknad men uppgången är något starkare på hemmaplan. Att försäljningen gått bra syns även i omdömet av varulagren som fortsatt att förbättras. Fler anställda och bättre lönsamhet Även om prognoserna i höstens mätning var starka så räknade de flesta partihandlarna med oförändrad bemanning. Efterfrågeutvecklingen verkar dock ha varit bättre än man räknat med då majoriteten av företagen har ökat antalet anställda. Andelen företag som upplever brist på personal har också stigit från 4 till ten är god än de som brottas med svag lönsamhet. Det får genomslag på sysselsättningen där nedskärningarna av personal nästan avtar helt under våren och en majoritet av företagen har behållit en oförändrad personalstyrka. Konjunkturen stärks i höst Bedömningarna på utvecklingen den kommande sexmånadersperioden är starkt positiva. Handlarna tror på en betydande konjunkturförbättring till hösten, där försäljningsvolymen står inför en synnerligen stark uppgång med draghjälp av julhandeln. Den starka försäljningen väntas även dra upp lönsamheten kraftigt där nästan hälften av företagen tror på bättre lönsamhet. Handlarna är dock fortfarande avvaktande med anställningsplanerna som fortsatt väntas peka marginellt nedåt under andra halvåret i år. partihandel Förbättring på alla fronter 13 procent. Trots de ökade personalkostnaderna har lönsamheten stärkts och en tredjedel av företagen bedömer den nu som god. Stark optimism inför hösten Inför kommande höst tror branschen att konjunkturen kommer att fortsätta stärkas i rask takt. Försäljningen spås fortsätta öka och även om prognoserna ser bra ut för exportmarknaden så är det fortsatt hemmamarknaden som väntas vara draglok. För att möta den ökade försäljningsvolymen planerar fyra av tio företag att expandera personalstyrkan. Att branschens konjunktur är på uppåtgående märks tydligt i vad man nämner som främsta expansionshinder. Medan andelen som uppger efterfrågeläget har sjunkit kraftigt har brist på maskiner och arbetskraft börjat segla upp som ett expansionshinder. Konjunkturläge Försäljningsvolym Försäljningsvolym hemma Lönsamhet Lönsamhet Antal anställda Antal anställda FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA -2 Försäljningsvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 214, nettotal Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 VÅREN 214 HÖSTEN 214 FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Försäljningsvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 214, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 12 sällanköpsvaruhandel, partihandel

15 fyrbodal Efter den relativt kraftiga uppgången i höstas fortsatte konjunkturläget i Fyrbodal återhämtningen i en lite lugnare takt under våren. Sedan mätningen i september i fjol har konjunkturindex höjts med 1 enheter till ± vilket tyder på normalkonjunktur. Det är ett liknande konjunkturförlopp som övriga delregioner, men återhämtningen den senaste tiden har varit aningen kraftigare i Fyrbodal, och det senaste halvåret är det bara Stor-Göteborg som uppvisat en starkare konjunkturförbättring. Den lite lugnare konjunkturuppgången under våren kan förklaras av att återhämtningen för den tungt vägande industrin har dämpats och branschen ligger för närvarande kvar i normalkonjunktur. Byggbranschen har däremot lyft ordentligt och under det senaste halvåret har konjunkturindex ökat med hela 57 enheter och den rådande konjunkturen är något starkare än normalt. Stämningsläget inom sällanköpshandeln är dock fortsatt dämpat. Företagen inom samtliga branscher ser dock positivt på framtidsutsikterna och spår en betydande konjunkturförbättring till hösten. Industriproduktionen växlar upp Konjunkturuppgången inom industrin blev betydligt svagare än vad företagen väntade sig i höstas. Från september till mars steg konjunkturindex från 4 till 2 vilket indikerar normala marknadsförhållanden. Att konjunkturlyftet har dämpats är dock inget anmärkningsvärt efter den kraftiga uppgången under andra halvåret i fjol. Återhämtningen har dock slagit olika mellan branscherna och medan konjunkturen inom maskinvaruindustrin för närvarande är något starkare än normalt är transportmedelsindustrin kvar i lågkonjunktur. Trots att bilden är något mer dämpad än förväntat har efterfrågan fortsatt uppåt och orderingången har ökat måttligt både från hemma- och exportmarknaden. Företagen har också fått skruva upp produktionstakten kraftigt. Endast en tredjedel av företagen producerar dock för fullt i nuläget så det finns fortfarande gott om ledig kapacitet. Byggkonjunkturen upp ur svackan Det råder fortsatt optimism för framtiden bland industriföretagen som spår att konjunkturen stärks väsentligt till hösten och nu blir det betydande förbättringar för transportmedelsindustrin som väntas dra uppgången. Både inflödet av nya order och produktionen väntas stiga, men företagen kommer fortfarande vara avvaktande med att nyanställa. Urstark uppgång för byggbranschen Byggföretagens mycket positiva konjunkturprognos från i höstas infriades med råge och under det senaste halvåret har branschen lyft från i det närmaste lågkonjunktur till ett något starkare konjunkturläge än normalt. Antalet antagna anbud är i stort sett oförändrat jämfört med andra halvåret i fjol men trots detta har stocken av pågående arbeten ökat väsentligt under våren och även byggandet har ökat svagt. Trycket på byggbranschen väntas tillta ytterligare till hösten då företagen spår en fortsatt kraftig konjunkturuppgång. Byggaktiviteten väntas accelerera kraftigt och sysselsättningen dras med i uppgången där nästan två tredjedelar av företagen planerar nyanställningar i höst. Svag försäljning för sällanköpshandeln Marknadsklimatet inom sällanköpshandeln ligger däremot kvar i ett något svalare läge än normalt. Efter att ha varit relativt oförändrat under hösten i fjol har också försäljningsvolymen fallit kraftigt under våren. Lönsamheten i branschen har varit svag länge och en tredjedel av handlarna uppger att de brottas med svaga marginaler i nuläget. Handlarna ser dock som vanligt ljust på framtiden och spår ett konjunkturlyft till hösten, där kraftiga försäljningsökningar och bättre lönsamhet väntas. Konjunkturvind Industri Bygg Sällanköpshandel KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 23 hösten 214 INDUSTRIPRODUKTION* * Export Hemma SÄLLANKÖPSHANDEL -5 Försäljningsvolym Högkonjunktur Lågkonjunktur BYGGVERKSAMHET Byggande *Tillverkningsindustrin fyrbodal 13