Konjunkturbarometer för Västra Götaland

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västra Götaland Hösten 213

2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkningsindustri, totalt... 4 Transportmedelsindustri... 5 Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Grafisk industri... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad... 8 IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet... 1 Bilhandel samt Transporter och Logistik Sällanköpshandel samt Partihandel Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Strukturdata Branschöversikt med konjunkturindex... 2 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra Götaland bygger på en postenkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadverksamhet, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, uppdrags verksamhet samt ITverksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra Götaland har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Höstens mätningar där svaren från företagen samlats in under andra halvan av september samt oktober månad avser utfall för första halvåret 213, en nulägesbeskrivning för hösten i år och en prognos för första halvåret 214. Om konjunkturindex för Västra Götaland I undersökningen har ett särskilt konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med ett konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexet har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive 4.

3 förord Konjunkturen vänder uppåt Det är mycket glädjande att kunna konstatera att de första tecknen på en konjunkturuppgång i Västra Götaland nu börjar synas. Den positiva utvecklingen som företagen förutspådde i våras har till stora delar infriats och framöver ser läget ut att förbättras ytterligare. Exportbolagen har haft det kämpigt en tid med sjunkande global efterfrågan. Förstärkningen av kronan har även bidragit till att göra svenska varor dyrare internationellt. Vi ser nu en viss stabilisering av konjunkturen i Europa även om det fortfarande återstår problem, i synnerhet med den höga skuldsättningen för staterna i Sydeuropa. I USA har den politiska osäkerheten ökat och det återstår att se hur mycket ekonomin påverkas av att man tillfälligt tvingades stänga ner delar av statsapparaten i början av oktober. Annars pekar utvecklingen mot en återhämtning även i den amerikanska ekonomin. Det bör innebära en förbättrad situation framförallt för den exportberoende industrin i Västra Götaland och vi ser redan tecken på att exportorderingången har börjat vända upp. En ökad efterfrågan på fordonsmarknaden har bidragit till höjda produktionsvolymer inom transportmedelsindustrin under hösten och även inom bilhandeln syns ökade försäljningsvolymer. Hushållens alltjämt goda ekonomiska utveckling borgar för att även handeln kan komma att stärkas framöver då konjunkturläget förbättras. Ett problem för handeln har annars varit att hushållen i stor utsträckning har sparat sina ökade inkomster istället för att lägga det på konsumtion. Konjunkturutvecklingen i Västra Götaland följer i stora drag utvecklingen i Sverige som helhet. Byggverksamheten går fortsatt starkare än i riket och efter återhämtningen inom industrin ligger industrikonjunkturen i fas med rikets. Sysselsättningen har ännu inte börjat vända upp men personalnedskärningarna har avtagit och inom de flesta branscher är det endast små förändringar av antalet anställda. Den starkaste konjunkturen hittar vi för närvarande i Sjuhärad medan de övriga delregionerna inte är långt efter. Gemensamt för samtliga delregioner i länet är att läget förbättrats jämfört med i våras och att det är industrin som ligger bakom större delen av lyftet. Förutom industrin så har i synnerhet IT-verksamheten utvecklats väl det senaste halvåret och har det allra starkaste konjunkturläget av näringslivets branscher. erna inför våren pekar på att konjunkturuppgången fortsätter med tilltagande styrka. Samtliga branscher och delregioner ger positiva omdömen om framtiden. Sysselsättningen väntas dock inte påverkas i någon större utsträckning. Inom byggbranschen och uppdragsverksamheten kan det däremot bli vissa personalökningar. Jag vill slutligen rikta ett stort tack till alla företag som har ställt upp och lämnat uppgifter till undersökningen. Vi har återigen uppnått en hög svarsfrekvens och över 9 procent av de tillfrågade företagen har svarat på enkäten, vilket borgar för pålitliga uppgifter. Min förhoppning är att denna rapport kan ge läsaren en god insikt i konjunkturutvecklingen för näringslivet i Västra Götaland. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen

4 sammanfattning Förbättrat läge Konjunkturläget i Västra Götaland har förbättrats. Sedan den nedåtgående trenden avstannat i våras och företagen levererat optimistiska prognoser om framtiden har konjunkturkurvan nu börjat vända uppåt. Den största förbättringen märks inom industrin där lägesbedömningen indikerar normalkonjunktur. Samtliga undersökta branscher räknar med att konjunkturen fortsätter att förbättras till våren KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTRA GÖTALAND 23 våren 214 Stämningsläget i näringslivet i Västra Götaland höjdes under hösten 213 jämfört med föregående höst och våren i år. De positiva prognoser som företagen gav i våras har i stort sett slagit in och det finns överlag en stor optimism över utvecklingen för det kommande halvåret. Konjunkturen befinner sig återigen inom ramen för normalkonjunktur men det är fortfarande något fler företag som betraktar konjunkturläget som dåligt än som betraktar det som bra. Trots ökad aktivitet i de flesta branscherna har personalnedskärningarna fortsatt, dock i en lägre takt än tidigare. Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och 1, ligger hösten 213 på 1. Det är en uppgång från 21 som noterades både i våras och föregående höst. Ett tydligt uppsving märks inom tillverkningsindustrin medan byggbranschen gör en något svagare nulägesbedömning än i våras. Inom handeln är läget fortsatt bekymmersamt, framförallt är lönsamheten fortfarande svag. Trenden ser dock positiv ut och framförallt har den konjunkturkänsliga bilhandeln tagit fart med ökade försäljningsvolymer. Företagen i Sjuhärad gör för tillfället den starkaste konjunkturbedömningen med ett konjunkturindex på 4. Det är en uppgång från 22 som noterades i våras. Övriga delregioner ligger väldigt jämnt med konjunkturindex mellan 1 och 12. Sjuhärad gör även den starkaste framtidsprognosen medan företagen i Skaraborg är mest försiktiga i sina framtidsbedömningar. Sysselsättningen i Västra Götaland har fortsatt att utvecklas svagt för branscherna i undersökningen. Inom samtliga branscher utom byggbranschen rapporterar fler företag om minskad personalstyrka än om ökad. Takten i nedskärningarna har dock mattats av och i och med att konjunkturbedömningarna ser ljusare ut framöver så väntas även förbättringar på arbetsmarknaden. Normalt så kommer dock en ökad sysselsättning i en senare fas i en konjunkturuppgång så än så länge råder en utbredd försiktighet vad gäller nyanställningar. Tillverkningsindustrin har inte längre det svagaste konjunkturläget av näringslivets branscher. Konjunkturindex för hösten har lyft till 7 från svaga 3 i våras. Den kemiska industrin samt elektronikindustrin går starkast för tillfället men även transportmedelsindustrin, metallvaruindustrin samt maskinindustrin har sett kraftiga förbättringar och lyft från lågkonjunkturen i våras till ett mer normalt konjunkturläge under hösten. Den grafiska industrin har det däremot fortsatt kämpigt och ligger kvar i en lågkonjunktur. Högkonjunktur Lågkonjunktur Det är till stor del förbättrad industrikonjunktur som ligger bakom lyftet i Sjuhärad, men även i Fyrbodal och Göteborgsregionen är uppgången tydlig. Byggföretagen i Västra Götaland rapporterar om en svag försämring av konjunkturläget. Det är inom bygg och anläggningsarbeten som läget försämrats något medan det i stort sett är oförändrat för delbranschen installationer och slutbehandling. Bilden är fortsatt splittrad mellan delregionerna där byggkonjunkturen fortfarande är mycket svag i Fyrbodal medan läget i de övriga delregionerna hamnar inom ramen för normalkonjunktur. Starkast är byggkonjunkturen i Göteborgsregionen. Sällanköpshandeln gör fortfarande bedömningen att konjunkturläget är något svagare än normalt. somdömet är dock i stort sett oförändrat jämfört med i våras. Bedömningen av lönsamheten är fortsatt svag men prognoserna pekar på att den kommer att förbättras till våren. I Skaraborg råder för närvarande det starkaste konjunkturläget för sällanköpshandeln. Inom bilhandeln har försäljningsvolymerna ökat andra halvåret i år och trenden pekar uppåt även om nulägesomdömet om konjunkturen är svagt, något som i synnerhet gäller lönsamheten i branschen. erna är dock väldigt positiva om att konjunkturläget ska stärkas ytterligare med en god försäljning kommande halvår. Uppdragsverksamheten ligger fortfarande inom normalkonjunktur men den nedgång som påbörjades i våras har fortsatt och framförallt sysselsättningen har minskat i branschen. Till våren räknar konsultföretagen med en tydlig konjunkturuppgång som även speglar av sig i en viss ökning av sysselsättningen. -5 v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur. 2 sammanfattning

5 konjunkturläget i västra götaland Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och 1, ligger under hösten på 1. I våras var konjunkturindex 21 vilket det även var hösten 212. Konjunkturindex var som lägst våren 29 med värdet 41. Industriinvesteringarna beräknas hamna på ungefär på samma nivå i år som förra året. Investeringarna är dock fortsatt mycket lägre än för några år sedan. Företagens prognoser indikerar industriinvesteringar i Västra Götaland på 7, miljarder kronor 213. Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET 3 Den regionala konjunkturbilden är fortsatt mycket jämn. Det starkaste konjunkturläget har Sjuhärad med konjunkturindex på 4. Index för Fyrbodal ligger på 1 medan index för Göteborgsregionen samt Skaraborg uppmättes till 11 respektive 12. IT-verksamheten har för tillfället det starkaste konjunkturläget med konjunkturindex på 16, vilket var en uppgång från 29 i våras. Tillverkningsindustrin har förbättrats från 3 till 7. Byggbranschen som gjorde den starkaste konjunkturlägesbedömningen i våras har mattats något då konjunkturindex sjunkit från 1 till 8. Sällanköpshandeln har backat tre enheter till 18. Antalet anställda har fortsatt att minska inom i stort sett samtliga branscher sedan i våras. en inför våren tyder på att neddragningarna kommer att fortsätta trots den väntade konjunkturförstärkningen. Inom bygg- samt uppdragsverksamheten räknar företagen dock med en viss utökning av personalstyrkan på ett halvårs sikt. Nybilsregistreringarna fortsätter att utvecklas svagt. Nedgången på personbilsmarknaden har pågått i nio kvartal i rad i årstakt men tredje kvartalet i år var minskningen endast marginell jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Omsättningen i näringslivet i Västra Götaland minskade med 3 procent mellan andra kvartalet i fjol och andra kvartalet i år. Det var framförallt minskad omsättning inom tillverkningsindustrin som låg bakom. Lönesumman i den privata och offentliga sektorn ökade med 2,6 procent andra kvartalet jämfört med motsvarande kvartal i fjol. Till våren räknar företagen i Västra Götaland med att konjunkturen fortsätter att förbättras. Optimismen är stor i samtliga branscher. Särskilt inom bilhandeln, partihandeln, transportbranschen samt IT-verksamheten räknar företagen med rejäla uppgångar Transp logistik Hösten 213 Våren 214 Produktion Uppdrverks Högkonjunktur Lågkonjunktur KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Hösten 213 och våren 214 ITverks Sällanköpsh Partihandel Tillverkind Byggverks Bilhandel Näringsliv tot Konjunkturindex för varje bransch och region är grundat på företagens bedömningar av konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex bör inte förväxlas med de konfidensindikatorer som används i exempelvis Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Konjunkturindex är endast ett mått på nuläget medan konfidensindikatorerna är en sammanvägning av flera indikatorer avseende både nuläge OM KONJUNKTURINDEX och prognos. För definition av vilka frågor som ingår i konfidensindikatorerna för de olika branscherna, se KI:s hemsida: för konjunkturindex är baserat på företagens bedömning av konjunkturläget om ett halvår och utgår från konjunkturindex innevarande halvår. I övriga diagram innebär prognos förändring jämfört med nuläge eller utfall kommande halvår jämfört med innevarande halvår Grafisk ind Textil KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Hösten 213 och våren 214 Metall Lågkonjunktur Maskin Transpind Livsmedel Elektronikind Hösten 213 Våren 214 Kemi Ind totalt regional konjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 23 våren 214 KONJUNKTURINDEX FÖR GÖTEBORGSREGIONEN 23 våren 214 KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 23 våren 214 KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 23 våren Högkonjunktur Högkonjunktur Högkonjunktur Högkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur konjunkturläget i västra götaland 3

6 tillverkningsindustri, totalt Förbättring inom samtliga delregioner 3 INDUSTRIPRODUKTION Industriföretagen gör en ljusare bedömning av konjunkturläget än de gjorde i våras. Än så länge har inte uppgången kommit igång på allvar men kurvorna börjar peka åt rätt håll och det förbättrade läget innefattar samtliga delregioner i Västra Götaland. Uppgången märks framförallt i transportmedelsindustrin, elektronikindustrin och metallvaruindustrin där det fortfarande rådde lågkonjunktur i våras men där det nu råder normalkonjunktur Industrikonjunkturen i Västra Götaland försvagades kraftigt under hösten i fjol och det dystra läget bestod även under våren. Därefter har läget ljusnat något och inom branschen andas en betydligt större optimism än på länge. Konjunkturindex som både förra hösten och i våras uppgick till 3 ligger denna höst på 7 vilket indikerar att det nu råder normalkonjunktur. Inte sedan våren 211 har konjunkturindex för industrin legat högre. De stora personalnedskärningarna ser ut att ha avstannat och produktionen har höjts under andra halvåret i år. Framförallt transportmedelsindustrin och elektronikindustrin rapporterar om kraftiga produktionsökningar andra halvåret. Det finns dock fortfarande gott om ledig kapacitet för att höja industriproduktionen ytterligare. Endast en fjärdedel av företagen anger att de producerar för sin fulla kapacitet och det är i stort sett oförändrat från i våras. Mest har konjunkturen förbättrats i Sjuhärad där konjunkturindex klättrat precis över nollstrecket till 2 och i och med det innehar det starkaste konjunkturläget av de fyra delregionerna. I Skaraborg är uppgången inte lika stor och med ett index för industrin på 16 har man för närvarade det svagaste konjunkturläget. Även om skillnaderna inte är jättestora är spridningen mellan delregionerna större nu än i våras då samtliga delregioner hade index för industrin mellan 27 och 33. Ökad exportorderingång Orderstocksomdömet har förbättrats svagt men det är fortfarande en majoritet som anser att orderstocken är för liten. Det råder dock en positiv trend med stigande orderingång från både exportmarknaden och hemmamarknaden, vilket företagen förutsåg redan i våras. Uppgången är än så länge relativt måttlig men pekar ändå mot att läget är på väg att förbättras. Störst uppgång redovisas för exportorderingången där i synnerhet transportmedelsindustrin sett rejäla ökningar under året. För den grafiska industrin är orderläget något mer anstängt med krympande orderingång från såväl hemmamarknad som exportmarknad. Produktionen höjs till våren Den positiva trenden väntas hålla i sig framöver och så gott som samtliga delbranscher räknar med ett förbättrat konjunkturläge till våren. Mest positiva är man inom den kemiska industrin samt inom elektronikindustrin där man räknar med rejäla produktionsökningar under första halvåret 214. Sysselsättningen, som normalt vänder upp senare i en konjunkturuppgång, beräknas bli i det närmaste oförändrad så företagen kommer i första hand att utnyttja den lediga produktionskapacitet som redan finns än att börja nyanställa. Ett ljusare läge i omvärlden bidrar säkert till att man tror på större ökningar för exportorderingången än för orderingången från den inhemska marknaden Export ANTAL ANSTÄLLDA Mindre företag Hemma Större företag KONJUNKTUROMDÖME Hösten 213, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR VÅREN 214 KONJUNKTUR- TOTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag 4 tillverkning, totalt

7 transportmedelsindustri Transportmedelsindustrin i Västra Götaland gav de konkreta beskeden på att konjunkturen är i en uppåtgående fas. I våras spådde företagen att konjunkturen skulle ljusna från den lågkonjunktur branschen befann sig i då. Förväntningarna om en förstärkt konjunktur visade sig överträffas med råge. Konjunkturindex klättrade till 13 vilket precis faller inom kriteriet för ett någorlunda normalt konjunkturläge, att jämföra med vårens mycket svaga konjunkturindex på 4 som då indikerade lågkonjunktur. Över förväntan Konjunkturvinden har vänt för transportmedelsindustrin. Redan i våras andades branschen optimism. Förhoppningarna har nu infriats och lågkonjunkturen från i våras har övergått i ett mer tillfredställande konjunkturläge. Inför kommande halvår väntas konjunkturen förstärkas ytterligare om än i en långsammare takt än hittills i år. Företagen ger glädjande besked om att personalneddragningarna minskar vilket väntas ge en ökad sysselsättning till våren. produktionen under årets andra hälft. Den snabba produktionsökningen har inte genererat en ökad sysselsättning ännu eftersom det funnits ledig kapacitet i företagen. Aktiviteten i fordonsbranschen rullar på i en snabbare takt än tidigare och antalet företag som går på full kapacitet har ökat från 1 procent till 3 procent. Dessutom har företagen passat på och byggt upp färdigvarulagren under året för att vara rustade att möta en högre efterfrågan. Den processen är nu avslutad och den nuvarande lagernivån anses genomgående vara relativt lagom INDUSTRIPRODUKTION Export ANTAL ANSTÄLLDA Hemma Orderstocken har växt Efterfrågan inom transportmedelsindustrin har ökat ordenligt under året från både export- och hemmamarknaden. Orderingången stärktes under första halvåret hos 4 av 1 företag för att sedermera förstärkas ytterligare under andra halvåret hos 6 av 1. Orderinströmningen har byggt på orderböckerna hos majoriteten av företagen. I september var det endast 3 av 1 företag som uppgav att orderstocken var för liten, vilket var ett tydligt trendbrott från tidigare och en stor skillnad jämfört med exempelvis förra hösten då efterfrågan var riktigt svag och närmare 9 av 1 företag hade en för liten orderstock. Produktionen av motorfordon och andra transportmedel, som ökade svagt under första halvåret, har skruvats upp ytterligare till följd av den ökade efterfrågan. Det har gett en betydande uppgång för Sysselsättningen väntas öka till våren Inför första halvåret 214 väntas konjunkturförstärkningen fortsätta. Det blir dock en långsammare uppgång i konjunkturen under första halvåret nästa år jämfört med den snabba konjunkturuppgång som varit hittills i år. Allt fler företag väntas avstå från personalnedskärningar under kommande halvår vilket spås ge en ökad sysselsättning i branschen igen. Det verkar uppenbart att uppgången i efterfrågan under året kommit snabbare än förväntat och att rekryteringen inte hängt med i uppgången. Detta eftersom närmare hälften av företagen räknar med att öka personalstyrkan till våren samtidigt som de order- och produktionsökningar som byggts upp under hösten väntas ligga kvar på i stort sett samma nivå eller möjligtvis bli något lägre kommande halvår. Den upplevda bristen på arbetskraft är fortsatt låg inom transportmedelsindustrin Mindre företag Större företag KONJUNKTUROMDÖME Hösten 213, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR VÅREN 214 KONJUNKTUR- UTSIKTER TOTAL PRODUKTIONSVOLYM FRÅN EXPORTMARKNADEN FRÅN HEMMAMARKNADEN ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag transportmedel 5

8 maskinindustri HÖSTEN 213 VÅREN 214 Bättre fart För maskinindustrin har konjunkturen vänt upp. Höstens uppsving i efterfrågan har inneburit olja i maskineriet med en ökad produktion och ett högre kapacitetsutnyttjande i branschen. Med ett konjunkturindex på 1 pekar pilarna mot att branschen övergett vårens lågkonjunktur till förmån för ett mer normalt konjunkturläge. Den försiktiga optimismen som genomsyrade branschen i våras infriades således med råge under hösten. Storföretagen, de företag med fler än 1 anställda, har haft störst ökning av orderingång och produktion och det är efterfrågan från utlandet som varit det främsta dragloket i uppgången. Orderstocken fortsatt för liten Även om efterfrågan skruvats upp under det senaste halvåret kommer uppgången från en låg nivå och den ökade orderingången räcker inte till för att fylla upp de sedan tidigare halvtomma orderböckerna. För över hälften av företagen, och särskilt tydligt hos de mindre företagen, är omdömet om orderstocken att den fortsatt är för liten. Det får som konsekvens att företagen är försiktiga med expansionsplaner och fortsätter att anpassa färdigvarulagren efter en låg nivå på orderstocken. Företagen vågar inte heller satsa på nyanställningar utan bedömningen är att sysselsättningen fortsätter att minska under den resterande delen av det här året. Optimismen består men anställningarna får vänta Efterfrågan väntas fortsätta att stärkas under det kommande halvåret. Företagen tror att både orderingång och produktionstakt skruvas upp. Störst är optimismen hos storföretagen där förväntningarna främst bygger på en ökad exportorderingång. Företagen upplever visserligen en större brist på branschkompetent personal jämfört med i våras men det är få företag som planerar för en expansion på personalsidan kommande halvår. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export Hemma Fortsatt uppåt Den kemiska industrin har fortsatt att klättra på konjunkturkurvan sedan i våras och går betydligt bättre än stora delar av industrin i övrigt. Under första halvåret i år ökade den utländska efterfrågan och exportorderingången blev ett lyft för hela branschen. Under andra halvåret var bilden mer splittrad. För de små företagen fortsatte efterfrågan att öka medan de större företagen inte har lyckats med att fortstätta fylla upp orderböckerna. Konjunkturindex klättrade dock från 16 till 3 vilket innebär att det är fler företag som anser att konjunkturen är bra än som upplever konjunkturen som dålig. En bred majoritet av de små företagen räknar med att produktionen under årets andra halvår blir större än under första halvåret. För det stora företagen väntas produktionen istället ha minskat mellan första och andra halvåret. Småföretagen slår i kapacitetstaket De små företagen var redan i våras ganska optimistiska inför andra halvåret och det har de synnerligen haft skäl till. Hälften av företagen producerar med fullt kapacitetsutnyttjande och 3 av 1 företag har redan ökat antalet anställda sedan i 6 maskin- och kemiindustri kemiindustri mars. Sysselsättningen väntas fortsätta upp under det kommande halvåret och företagen ser ljust på efterfrågan framöver. De små företagen sitter dessutom på för små färdigvarulager och tänker bygga på dessa för att hålla en beredskap för att möta efterfrågetrycket. Om de små företagens prognoser träffar rätt blir det i det närmaste högkonjunktur för dem till våren. Lugnare uppgång för storföretagen Även de stora företagen bedömer att konjunkturen stärks till våren. Företagen är å ena sidan mycket optimistiska till efterfrågan med ökningar i både orderingång och produktion men tvekar samtidigt över kontinuiteten i efterfrågan. Det finns inte samma trygghet i bedömningen bland de stora företagen och den avtagande trenden i sysselsättningen väntas fortgå kommande halvår. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda HÖSTEN INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export VÅREN 214 Hemma

9 HÖSTEN 213 VÅREN 214 metallvaruindustri Metallindustriföretagens relativt positiva konjunkturprognos från i våras överträffades med råge. Konjunkturindex har stigit med över 4 enheter under det senaste halvåret och utfallet på 1 i september indikerar att branschen har lagt lågkonjunkturen bakom sig och för närvarande befinner sig inom ramen för normalkonjunktur. Det mer positiva stämningsläget sammanfaller med att företagen har ökat produktionstakten under hösten, där framförallt de större företagen har genomfört kraftiga produktionsökningar. Förbättrad orderingång Konjunkturåterhämtningen visar sig i form av att den underliggande efterfrågan i branschen har förbättrats och orderingången har ökat måttligt såväl från hemmamarknaden som exportmarknaden. De större företagen som ofta är mer exportberoende bedömer att exportorderingången har ökat mycket kraftigt under hösten, medan de mindre företagen framförallt rapporterar om en förbättrad inhemsk efterfrågan. Detta har påverkat orderstocksomdömet positivt och i september ansåg närmare två tredjedelar Kraftfull återhämtning av företagen att orderstocken var förhållandevis stor eller väl anpassad till produktionskapaciteten. De förbättrade marknadsförhållandena har fått snabbt genomslag på sysselsättningen och en tredjedel av företagen uppger att de har ökat personalstyrkan sedan i våras. Konjunkturen stärks till våren Bedömningarna om utvecklingen framöver vittnar om en försiktig optimism och företagen spår en kraftig konjunkturförstärkning till våren. Orderingången väntas också öka väsentligt från exportmarknaden och i en något lugnare takt på hemmamarknaden. Företagen tror dock inte den förbättrade efterfrågan leder till några större produktionsökningar till våren, vilket drar ner sysselsättningen i branschen något. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export Hemma HÖSTEN 213 VÅREN 214 Den grafiska industrin har redovisat en nedåtgående trend sedan läget kraftigt försämrades hösten 212. Sedan dess har branschen inte visat på några positiva signaler som skulle kunna tyda på att läget är på uppgång. Istället har lågkonjunkturen stadigt bitit sig fast och höstens konjunkturindex har backat svagt från 54 till 58. Det rådande efterfrågeläget är svagt och orderingången på både export- och hemmamarknaden fortsätter att minska andra halvåret 213. Även företagens orderstocksomdömen fortsätter att försämras i höstens barometer och hela 94 procent av företagen anser att stocken är för liten. Minskad produktion Det försämrade marknadsläget har föranlett företagen att anpassa produktionen och utfallet för föregående halvår visar att produktionsvolymen minskade kraftigt. Hittills under detta halvår har produktionen fortsatt att skruvas ned rejält och 45 procent av företagen uppger att produktionsvolymen är mindre än i våras. Produktionsneddragningarna har även lett till att personalstyrkan kontinuerligt minskat sedan våren 212. grafisk industri Svagaste delbranschen Personalneddragningarna ser ut att även fortsätta under hösten. Höstens mätning visar också att kapacitetsutnyttjandet åter fallit tillbaka och det är inget företag som anger att de producerar för fullt. I våras var det trots allt en femtedel som redovisade fullt kapacitetsutnyttjande. Svaga framtidsutsikter Lågkonjunkturen väntas hålla i sig och i de större företagen tror man på en ytterligare konjunkturförsvagning till våren. Orderingången för både export- och hemmamarknaden bedöms fortsätta minska vilket i sin tur väntas leda till fortsatt lägre produktion. Det kommer visa sig i sysselsättningen och kraftiga personalnedskärningar är att vänta. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export Hemma metallvaruindustri, grafisk industri 7

10 Stabil konjunktur Återhämtningen för konjunkturen i livsmedelsindustrin från i våras stannade av något under hösten. Från mars till september steg konjunkturindex med endast 4 enheter till 2 vilket innebär att branschen ligger kvar inom ramen för normalkonjunktur. Det är en mer dämpad utveckling än vad företagen trodde i mars då prognoserna indikerade att en betydande konjunkturuppgång väntade. Livsmedelsproduktionen har dock stigit under hösten, i linje med prognoserna. Produktionsökningen gäller främst de större företagen, men även småföretagen står för betydande uppgångar. Förbättrad exportefterfrågan Det rådande efterfrågeläget för livsmedelsproducenterna har förbättrats under hösten. Orderingången från exportmarknaden har ökat kraftigt, medan inflödet av order från den betydande hemmamarknaden har stigit i måttlig takt. Trots att den totala orderstocken har expanderat kraftigt under hösten bedömer fortfarande över hälften av företagen att den befintliga orderstocken är för liten. Trots produktionsuppgångar livsmedelsindustri och ökad efterfrågan har företagen bantat personalstyrkan betydligt även i höst. Nedskärningarna har pågått under lång tid vilket kan indikera att livsmedelsföretagen utför effektiviseringsåtgärder för att sänka kostnaderna bland annat genom att minska antalet anställda. Bättre konjunktur till våren Företagen tror på en viss förbättring i stort sett över hela linjen till våren. Konjunkturläget förväntas bli väsentligt starkare och företagen planerar för betydande produktionsökningar. Orderingången väntas fortsätta att öka enligt samma mönster som i höst, där kraftiga uppgångar för exportorderna kommer att leda uppgången. Personalneddragningarna väntas dock fortsätta i ungefär samma takt som tidigare. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda HÖSTEN INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export VÅREN 214 Hemma textil- och beklädnadsindustri HÖSTEN 213 Sämre än förväntat För textil- och beklädnadsindustrin har det gångna halvåret inte inneburit någon större konjunkturförändring och den kraftiga återhämtning som branschen visade upp i våras ser nu ut att ha stannat av. I höstens barometer har konjunkturindex stigit med 3 enheter till 25 vilket indikerar att konjunkturen fortsatt är svagare än normalt. sbedömningarna visar att vårens förväntningar inte infriats och orderingången har inte utvecklats i den takt företagen önskade. Efterfrågan har ökat något sedan i våras, där exportmarknaden förbättrats kraftigast, men det är endast de mindre företagen som redovisar ökad orderingång. Oförändrad produktion Under de senaste åren har produktionen varit svag, men utfallet för första halvåret i år visar att produktionen ökade måttligt och att det främst var de större företagen som visade upp tilltagande produktionsvolymer. Hittills under hösten ser produktionsökningen ut att åter igen stanna av. Totalt sett har dock orderstockarna ökat sedan föregående halvår, dock från låga nivåer, och tre av fem företag anser att orderstocken är för liten. Fler än hälften av företagen bedömer samtidigt att färdigvarulagren är för stora. Antalet anställda har fortsatt att minska sedan i våras och hälften av företagen har tvingats till personalnedskärningar. Återhämtning väntas till våren Företagen är positiva i sina bedömningar inför kommande halvår och tror på en kraftig förbättring av konjunkturläget. Efterfrågan på såväl hemma- som exportmarknaden väntas öka väsentligt, vilket kommer att få genomslag i en relativt kraftig produktionsökning. De positiva signalerna förväntas dämpa behovet av personalnedskärningar och företagen räknar med oförändrad personalstyrka till våren. Orderingång export Orderingång hemma Produktion Antal anställda INDUSTRIPRODUKTION Hemma- och exportmarknad Export VÅREN 214 Hemma 8 livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri

11 IT-verksamhet stark upphämtning IT-industrin har återhämtat sig från vårens lågkonjunktur och ökat produktionen markant. Konjunkturläget kan beskrivas som något bättre än normalt. IT-konsulterna befinner sig i fortsatt normalkonjunktur. Företagen ser med tillförsikt på framtiden och räknar med att läget stärks ytterligare till våren. PRODUKTION/OMSÄTTNING IT-tjänster IT-industri I början av 212 vände konjunkturen nedåt inom IT-sektorn i Västra Götaland bestående av såväl elektronikindustri som datakonsulter men efter vårens dystra mätning visar höstens barometer på ett klart förbättrat läge. Konjunkturindex har stigit från 29 till 16 och läget kan åter betraktas som normalt. IT-industrin, som utgörs av den IT-relaterade delen av elektronikindustrin, är den del av IT-verksamheten som visat på störst nedgång sedan 212, men det är också här som den största förbättringen ägt rum under det senaste halvåret. För IT-industrin har konjunkturindex stigit från vårens värde på 41 till att nu landa på 31. För IT-sektorns tjänsteverksamhet har konjunkturläget däremot varit relativt stabilt den senaste tiden och läget för datakonsulterna fortsätter att alltjämt vara normalt. Den starkare konjunkturen visar sig dock inte i sysselsättningen och de personalneddragningar som IT-sektorn visat upp har accelererat under hösten. ITindustrin har tvingats till ytterligare nedskärningar och samtidigt har nu även datakonsulterna minskat sin personalstyrka från att tidigare visat upp stadiga sysselsättningsnivåer. Företagen inom IT-sektorn upplever däremot att bristen på branschkompetent personal och tekniska tjänstemän ökat. Orderstockarna ökar för IT-industrin Konjunktursignalerna visar på ett klart förbättrat läge för IT-industrin. Utfallet för första halvåret blev något bättre än väntat och hittills under andra halvåret har både produktionen och orderingången på såväl export- och hemmamarknaden ökat markant. Det går hand i hand med de förväntningar branschen hade i våras och prognosen för kommande halvår ger en fortsatt förstärkt bild av utvecklingen. IT-industrin tror på ett klart bättre konjunkturläge till våren och synnerligen kraftiga ökningar av produktion och orderingång. Den senaste tidens personalnedskärningar väntas också upphöra och istället räknar företagen med en måttlig ökning av antalet anställda. Alltjämt anger 95 procent av företagen efterfrågan som det största hindret för expansion. Det finns dessutom gott om ledig kapacitet då endast ett av tio företag producerar för full kapacitet i höst. Minskat antal datakonsulter För den tjänstebaserade delen av IT-sektorn är konjunkturläget oförändrat sedan i våras. Faktureringen har ökat kraftigt under hösten, men fortfarande upplever nästan en femtedel av datakonsulterna att lönsamheten är dålig. Det är troligen orsaken till att antalet konsulter har minskat kraftigt. Den tjänstebaserade delen av IT-sektorn ser dock ljust på framtiden och personalnedskärningarna väntas endast vara tillfälliga. Till våren räknar konsultföretagen med ett förstärkt konjunkturläge, lönsamheten väntas åter förbättras och efterfrågan på konsulttjänster beräknas öka något. Det väntas i sin tur leda till att företagen åter börjar rekrytera personal ANTAL ANSTÄLLDA KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Hösten 213, nettotal KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Hösten 213, nettotal IT-tjänster Lönsamhet IT-industri Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR VÅREN 214 IT-industrin KONJUNKTUR- UTSIKTER IT-tjänster TOTAL PRODUKTIONSVOLYM IT-industrin IT-tjänster IT-industrin ANTAL ANSTÄLLDA IT-tjänster IT-INDUSTRIN HEMMAMARKNADEN IT-INDUSTRIN EXPORTMARKNADEN IT-verksamhet 9

12 byggnadsverksamhet HÖSTEN 213 VÅREN 214 Ljummet nuläge Byggföretagen var för positiva i sina konjunkturbedömningar i våras. Då trodde företagen att konjunkturen skulle fortsätta att förbättras i höst, men konjunkturindex har istället sjunkit svagt under det senaste halvåret. Utfallet på 8 i september indikerar dock att byggkonjunkturen fortfarande befinner sig inom ramen för normalkonjunktur. Nedgången har framförallt drabbat bygg- och anläggningsarbeten där konjunkturen försvagats betydligt och för närvarande är något svagare än normalt, medan företagen rapporterar om ett oförändrat konjunkturläge inom delbranschen installationer och slutbehandling. Orderingången på väg upp Helt enligt företagens förväntningar har antalet antagna anbud ökat väsentligt under hösten, vilket har bidragit till betydande ökningar av den totala orderstocken jämfört med i våras. Orderstocksomdömet är dock fortfarande relativt svagt bland byggföretagen, men synen på orderstocken är klart mindre negativ än bara för ett halvår sedan, och en knapp övervikt av företagen anser nu att orderböckerna är stora eller väl anpassade till efterfrågan. Det något starkare efterfrågeläget har lett till ett omslag för byggandet som steg svagt under hösten. Behovet av personal har därmed ökat och det är fler företag som anger att de har nyanställt personal än som dragit ner på personalstyrkan. Ljusare utsikter till våren Byggföretagen är positiva om utvecklingen under det kommande halvåret. Framförallt väntas en betydande konjunkturförbättring till våren, där ett kraftigt uppsving inom bygg- och anläggningsarbeten väntas leda uppgången. Företagen spår även betydande ökningar för orderingången och att behovet av nyanställningar på allvar börjar att ta fart till våren. Byggande Stocken av pågående arb. Antagna anbud Antal anställda BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA Byggande RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 213, nettotal Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 Fortsatt dämpat läge I motsats till företagens optimistiska prognoser i våras har konjunkturläget för konsultbranschen försvagats något under hösten. Konjunkturindex har sjunkit med ytterligare 5 enheter och landar i höst på 9. Trots det senaste årets mer dämpade konjunktur kan rådande läge fortsatt beskrivas som normalt och i höstens mätning uppger en majoritet av företagen marknadsläget som tillfredsställande. Under det senaste året har faktureringarna avtagit men i höst räknar branschen med en svag ökning och andelen företag som anger efterfrågeläget som det främsta expansionshindret har minskat sedan i våras. Även lönsamheten har förbättrats något och en majoritet av företagen upplever den som normal. Minskad personalstyrka Den senaste tidens svagare konjunkturläge visar sig nu även i sysselsättningen och konsultbranschen har nu tvingats till betydande personalnedskärningar. Det kan vara ett tecken på att företagen tvingats säga upp anställda i ett försök uppdragsverksamhet att ytterligare förbättra lönsamheten. Däremot uppger 44 procent av företagen att de har brist på branschkompetent personal och samtidigt uppger en fjärdedel av företagen tillgången på arbetskraft som det största hindret för expansion. Ljusare framtidsutsikter Företagen ser ljust på framtiden men jämfört med vårens prognoser är nu förväntningarna mer nedtonade. Inför kommande halvår väntas konjunkturen stärkas, men däremot räknar företagen endast med svaga faktureringsökningar trots att efterfrågan på tjänster antas öka. Behovet av att minska på personalstyrkan förväntas stanna upp och istället bedömer företagen en svag uppgång i antalet rekryteringar. Allt som allt väntas det ändå leda till att lönsamheten förbättras till våren. Efterfrågan på företagets tjänster Fakturering Antal anställda HÖSTEN VÅREN 214 FAKTURERING OCH ANTAL ANSTÄLLDA Fakturering LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 213, nettotal Lönsamhet Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 1 byggverksamhet, uppdragsverksamhet

13 HÖSTEN 213 VÅREN 214 bilhandel Ökade försäljningsvolymer Den konjunkturkänsliga bilhandeln har kämpat i motvind under ett par år. Positiva tecken kan nu skönjas inom branschen även om nulägesomdömet fortfarande är rätt svagt. I våras steg konjunkturindex från 43 till 24 och handlarna trodde då på ett kraftigt lyft till hösten. Konjunkturläget i september blev dock i stort sett oförändrat där det fortfarande är fler företag som bedömer läget som svagt än som anser att det är gott. Konjunkturindex landade i höstens mätning på 28. Man trodde i våras även på ett markant lyft i försäljningsvolymerna och här ser prognoserna ut att vara delvis rätt. Försäljningen har visserligen ökat kraftigt men kanske inte lika mycket som företagen trodde för ett halvår sedan. Problem med lönsamheten Lönsamhetsomdömet är fortfarande svagt. Handlarna trodde i våras på en rejäl förbättring till hösten men det är fortfarande klart fler företag som anser att lönsamheten är dålig än som tycker den är bra. De stora personalnedskärningarna som genomfördes mellan september 212 och mars 213 har dock avstannat. Fyra av fem företag har behållit personalstyrkan intakt jämfört med i våras men det är nästan inga som anger att de börjat anställa. Efterfrågeläget är fortsatt det dominerande hindret för expansion och precis som i våras anger ungefär sju av tio detta alternativ som det främsta expansionshindret. Positiva prognoser Bilförsäljarna är precis som i våras väldigt positiva inför framtiden. Man räknar med att konjunkturen lyfter kraftigt och att hushållen som haft en god ekonomisk utveckling de senaste åren ska investera i nya bilar. Så gott som samtliga företag tror på ökad eller oförändrad försäljning på ett halvårs sikt. Lönsamheten i branschen väntas också få ett kraftigt lyft och där är prognoserna ännu starkare än i våras. Personalstyrkan väntas bli ungefär oförändrad till våren. Transportvolym Försäljningsvolym Lönsamhet Antal anställda FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA -1 Försäljningsvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 213, nettotal Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 HÖSTEN 213 VÅREN 214 transporter och logistik Efter ett och ett halvt år med försvagning har konjunkturen nu stabiliserats för transport- och logistikbranschen. Konjunkturindex ligger med värdet 22 kvar på samma nivå som i höstas och majoriteten av företagen vittnar om oförändrad transportvolym. Utvecklingen har i stora drag blivit som branschen förväntade sig i höstas, med undantaget att lönsamheten fortsatt att försämras. I höstas trodde företagen att kombinationen minskad personalstyrka och oförändrad transportvolym skulle leda till bättre lönsamhet, men istället har den alltså fortsatt nedåt och mer än vartannat företag tycker nu att den är dålig. Sysselsättningen fortsätter ned Även om konjunkturen har slutat att försämras så vittnar ett konjunkturindex på 22 om att den fortsatt är svagare än normalt. Detta märks inte minst i att sysselsättningen har fortsatt att minska. Som förutspåddes i höstenkäten har 3 av 1 företag dragit ner på personal och de nyanställningar som en fjärdel av företagen då räknade med har uteblivit nästan helt. Att lönsamheten försämrats Oförändrat läge trots personalneddragningarna tyder på att den svaga efterfrågan pressat företagen till fortsatta prissänkningar. Efterfrågan förväntas öka Andelen företag som ser efterfrågeläget som ett expansionshinder har sjunkit något sedan i höstas. Samtidigt har bristen på chaufförer ökat lite. Detta tyder på att efterfrågan redan har börjat öka och inför kommande halvår tror branschen att uppgången tar fart ordentligt. Konjunkturen väntas bli bättre och majoriteten av företagen räknar med ökad efterfrågan vilket beräknas leda till både ökad transportvolym och förbättrad lönsamhet. Företagen verkar dessutom vara klara med personalneddragningarna då en stor majoritet räknar med oförändrat antal anställda. Efterfrågan på företagets tjänster Konjunkturläge Antal anställda TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA Transportvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 213, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 bilhandel, transporter och logistik 11

14 sällanköpshandel HÖSTEN 213 VÅREN 214 Sämre än väntat De optimistiska prognoserna från i våras då handlarna väntade sig en kraftig konjunkturförbättring under hösten har inte infriats. Konjunkturindex i september på 18 var istället 3 enheter lägre än i mars och indikerar ett svagare konjunkturläge än normalt. Trots att svala konjunkturvindar blåser över sällanköpshandeln för närvarande väntas försäljningen, med draghjälp från julhandeln, att öka väsentligt under andra halvåret. Ökningen ser dock ut att bli betydligt lägre än vad handlarna spådde i våras. Att försäljningen understeg förväntningarna kan ha bidragit till att varulagren är något större än i våras, och tre av tio handlare bedömer att lagren är för stora i förhållande till efterfrågan. Svag lönsamhet Sällanköpshandeln har länge brottats med återkommande problem med svag lönsamhet. Växande lager och svag efterfrågan innebär att detta problem består även i höst och drygt en tredjedel av företagen uppger att lönsamheten är dålig för närvarande. Det påverkar även fö- Partihandeln i Västra Götaland visade i våras en stor optimism över konjunkturutvecklingen med en förväntan om ökad försäljning och bättre lönsamhet kommande halvår. Optimismen bland handlarna visade sig befogad. Hösten har inneburit ett lyft för försäljningen till både export- och hemmamarknaden. Närmare hälften av företagen ökade försäljningen samtidigt som en mycket liten andel hade en minskad försäljning. Konjunkturindex lämnade samtidigt de negativa indextalen bakom sig och kom precis upp på nollstrecket. Konjunkturen är nu att betrakta som fullt normal. Lagren är fortsatt något för stora även om de flesta handlarna har anpassat lagerstockarna till önskad nivå. retagens anställningsplaner negativt och företagen har under hösten genomfört betydande personalnedskärningar. Det rådande efterfrågeläget är den dominerande flaskhalsen inom sällanköpshandeln och närmare hälften uppger detta som det största hindret för fortsatt expansion. Stark framtidstro inför våren Förväntningarna om att konjunkturen inom en snar framtid kommer att vända upp består och företagen spår en kraftig konjunkturförbättring till våren. Handlarna är också positiva i sina bedömningar om lönsamhetsutvecklingen, där en knapp tredjedel av handlarna väntar sig en förbättring till våren. Det kan bland annat vara en indikation på att personalneddragningarna har börjat ge effekt och dessa väntas fortsätta i en något lägre takt under våren. partihandel Lyft för försäljningen Fortsatt optimism Det allmänt ljusare konjunkturläget har gjort företagen mer optimistiska. Den tidigare konjunkturbromsen i form av en svag efterfrågan har minskat allt mer som hinder för en fortsatt expansion. Handlarna tror att den fina försäljningsutvecklingen fortsätter även kommande halvår. Försäljningen på exportmarknaden väntas gå något starkare än hemmamarknaden. Lönsamheten, som likt försäljningen vänt upp under hösten, väntas fortsätta att förbättras och det är allt fler företag i branschen som rapporterar om en god lönsamhet. Vändning på arbetsmarknaden väntar De tidigare personalneddragningarna i branschen har tillsynes upphört. De flesta företag låg kvar med en oförändrad personalstyrka. Inför våren väntas en efterlängtad vändning på arbetsmarknaden då företagen som nyanställer blir fler samtidigt som företagen som minskar personalstyrkan blir färre. Men trots ljusningen på arbetsmarknaden upplever företagen ännu ingen större brist på personal. Konjunkturläge Försäljningsvolym Försäljningsvolym hemma Lönsamhet Lönsamhet Antal anställda Antal anställda FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA -3 Försäljningsvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 213, nettotal Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 HÖSTEN VÅREN 214 FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA -1 Försäljningsvolym LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 213, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 12 sällanköpsvaruhandel, partihandel

15 fyrbodal Konjunkturen i Fyrbodal har återhämtats betydligt under det senaste halvåret. Från mars till september steg konjunkturindex med 15 enheter till 1 vilket indikerar en återhämtning till normalkonjunktur. Uppgången följer någorlunda samma mönster men har varit något mer tilltagen än i flertalet av övriga delregioner, vilket har lett till att Fyrbodal i nuläget har den näst starkaste konjunkturen i Västra Götaland. Det skiljer dock relativt lite mellan delregionerna för närvarande. Det är framförallt en mycket kraftig återhämtning av industrikonjunkturen som har dragit upp under hösten, medan stämningsläget bland byggföretagen fortfarande är mycket svagt. Handelskonjunkturen har försämrats betydligt och är för närvarande svagare än normalt. Företagen är dock påtagligt optimistiska om konjunkturutvecklingen framöver och spår en kraftig konjunkturförbättring till våren. Starkare orderingång för industrin Företagens tro på en viss återhämtning inom industrin under hösten infriades med råge. Efter det svaga utfallet i våras har industrikonjunkturen i Fyrbodal återhämtats kraftigt och konjunkturindex på 4 i september tyder på att konjunkturen återigen normaliserats. Variationen bland branscherna är dock betydande. Återhämtningen har varit synnerligen kraftig inom maskinindustrin där det nu är fler företag som gör bedömningen att konjunkturen är god än som anser att den är svag. Återhämtningen beror framförallt på att efterfrågeläget har stärkts något. Orderingången från både hemma- och exportmarknaden ökade väsentligt under hösten. Framförallt är det de större företagen som nu rapporterar om ett ökat inflöde av nya order. Detta har fått genomslag på produktionen som ökade svagt under hösten. Det förbättrade läget har dock ännu inte påverkat anställningsplanerna och företagen minskade svagt på personalstyrkan under hösten. erna indikerar dock att betydande konjunkturförbättringar väntas även till våren. Företagen spår att efterfrågan fortsätter uppåt, Återhämtning för industrikonjunkturen men förväntar sig samtidigt betydande personalminskningar trots att man planerar att höja produktionen väsentligt. Ökat byggande Precis som byggföretagen spådde i mars står branschen på randen till lågkonjunktur även i höst. Konjunkturindex har minskat med 3 enheter under det senaste halvåret till 37 i september vilket vittnar om ett svagt konjunkturläge. Trots en återhållen konjunkturbedömning rapporterar företagen om kraftiga uppgångar för antalet inkomna anbud under hösten, vilket har lett till att även byggandet har stigit. Optimismen ökar till våren då en mycket stark konjunkturuppgång väntas där byggandet kommer att öka i motsvarande takt. Nu väntas också sysselsättningen att komma igång ordentligt och nästan hälften av företagen planerar att öka personalstyrkan till våren. Rejäl försämring för sällanköpshandeln Konjunkturförbättringen som väntades i våras kom av sig. Den rådande konjunkturen för sällanköpshandeln, som även innefattar bilhandeln för delregionerna, har istället försvagats under det senaste halvåret och är i nuläget något svagare än normalt. Försäljningen under hösten har minskat betydligt vilket är anmärkningsvärt mycket svagare än vad företagen väntade sig i våras. Lönsamheten i branschen är också sämre än normalt, där fyra av tio handlare brottas med dålig lönsamhet och nu står kraftiga personalneddragningar för dörren. Handlarna är som vanligt positiva om framtiden och spår en kraftig konjunkturförbättring till våren, där också lönsamheten väntas bli betydligt bättre. Konjunkturvind Industri Bygg Sällanköpshandel KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 23 våren 214 INDUSTRIPRODUKTION* * Export Hemma SÄLLANKÖPSHANDEL -4 Försäljningsvolym Högkonjunktur Lågkonjunktur BYGGVERKSAMHET Byggande *Tillverkningsindustrin fyrbodal 13