Norrlandsfondens Konjunkturbarometer

Transkript

1 HÖSTEN 214 Norrlandsfondens Konjunkturbarometer HÖST 214 PROGNOS VÅREN 2 Topplån för företag sedan 1961

2 Förord Sammanfattning Branschanalyser Industri Massa- och pappersindustri Verkstadsindustri Trävaruindustri Livsmedelsindustri Byggverksamhet IT-verksamhet Uppdragsverksamhet Sällanköpshandel Turism Bilhandel Transport & Logistik Fastighetsverksamhet Investeringar Exporten i Norrland Bakgrundsfakta Omsättning och lönesumma Länsöversikter Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Branschöversikt Undersökningsmetodik Intressenter En årlig konjunkturbarometer för Norrland har genomförts sedan Ett uppehåll gjordes Den görs i dag av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Norrlandsfonden. Projektansvarig Petter Alapää, Norrlandsfonden tfn , petter.alapaa@norrlandsfonden.se Produktion Thomas Bjurenvall, Statistiska centralbyrån tfn , thomas.bjurenvall@scb.se En pdf-fil kan hämtas hem från Om undersökningen Konjunkturbarometern för Norrland bygger på en postenkät till ca 1 företag inom följande huvudbranscher: industri, byggnadsverksamhet, sällanköpshandel, bilhandel, transport & logistik, fastighetsverksamhet, uppdragsverksamhet, IT-verksamhet samt turism. Undersökningen, som ger en totalbild för hela Norrland, har dessutom brutits ned på de 5 länen Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Höstens mätningar där svaren från företagen samlats in under september och början av oktober avser utfall för första halvåret 214, en nulägesbeskrivning för hösten i år och en prognos för första halvåret 2. En utförligare beskrivning av undersökningen finns under rubriken undersökningsmetodik på sidan 23.

3 K O N J U n K T U R B A R O M E T E R N h ö s t e n f ö r o r d 3 Positivare stämningsläge Det har åter blivit dags att presentera konjunkturbarometern för våra fem län i Norrland. De senaste åren har vi genomfört ett flertal förändringar med bland annat fler undersökta branscher, mer bakgrundsstatistik och en delvis ny layout för att göra barometern fylligare och mer läsvänlig. Det är glädjande att i höstens konjunkturbarometer kunna konstatera att stämningsläget i det norrländska näringslivet har förbättrats sedan förra året. Efter ett par år med svag konjunktur har både efterfrågan och produktionen ökat i industrin och läget är där nu åter på normalnivå. Även transportsektorn har gått markant framåt och sällanköpshandeln har återhämtats starkt från fjolårets besvärliga läge. Resultaten i höstens konjunkturbarometer stärker bilden från vår kvartalvisa barometer att konjunkturen under det senaste året förbättrats mer här uppe i norr än i riket som helhet. De norrländska företagen är positivare och har börjat ökat antalet. Som vanligt skiljer sig konjunkturbilden åt mellan länen men i år är variationen mindre än i fjol och i samtliga län är konjunkturen nu på normalnivå. Det starkaste konjunkturläget återfinns i Västerbotten där byggbranschen gått kraftigt framåt och sällanköpshandeln fortsätter att visa styrka. Jämtland är på andra plats i länskampen och sticker ut med den starkaste industrikonjunkturen. Västernorrland uppvisar den största förbättringen tack vare rejäla lyft för industrin och transportsektorn. Norrbotten är det enda län som inte upplevt en konjunkturförstärkning och ligger kvar i ett normalläge. Gävleborg har upplevt en hygglig förbättring men har på grund av en fortsatt relativt knackig industrikonjunktur nu det svagaste konjunkturläget i Norrland. erna inför våren pekar mot en fortsatt förbättring även om den inte ser ut att bli lika påtaglig som i år. Ett gott tecken är att den konjunkturberoende uppdragsverksamheten är den mest optimistiska branschen. Bland länen så är det företagen i Jämtland som ser ljusast på framtiden. Jag vill avslutningsvis passa på att tacka alla de företag över hela Norrland som har ställt upp med sin tid genom att svara på vår undersökning. Av de nästan 1 arbetsställena i urvalet har närmare sju av tio besvarat enkäten. Företagen i undersökningen får nu ett exemplar av rapporten där de kan ställa det egna företaget i förhållande till övriga i branschen eller länet. Lars-Olov Söderström VD, Norrlandsfonden

4 4 s a m m a n f a t t n i n g K O N J U n K T U R B A R O M E T E R N h ö s t e n sammanfattning Starkare konjunkturläge Efter ett par år med ett svagt konjunkturläge har situationen för det norrländska näringslivet förbättrats väsentligt under 214 och konjunkturläget är nu åter normalt. Inför våren finns en fortsatt optimism även om prognoserna inte är fullt lika starka som förra året. Sveriges ekonomi har stärkts sedan i fjol och har hittills under 214 utvecklats hyggligt med betydligt högre BNP-tillväxt än genomsnittet i Europa. Det är den inhemska efterfrågan som driver tillväxten medan exportutvecklingen är fortsatt svag. Stämningsläget i näringslivet steg kraftigt i slutet av förra året och var i början av 214 bra. De senaste månaderna har det dock dämpats något på grund av svagare internationell konjunktur. Sedan förra hösten har konjunkturläget för näringslivet i Norrland stärkts väsentligt och kan nu beskrivas som normalstarkt. Bakom uppgången ligger industrin, transportsektorn och sällanköpshandeln som alla upplevt betydande förbättringar. Även uppdragsverksamheten har gått framåt men inte riktigt lika starkt. Fastighetsbranschen och datakonsulterna har däremot erfarit en måttlig försvagning. De regionala skillnaderna har minskat sedan förra hösten och konjunkturindex för samtliga län indikerar nu normalkonjunktur. Fyra av fem län registrerar tydliga uppångar medan Norrbotten, som i fjol var starkaste län, backat marginellt. Förstaplatsen i länskampen har nu övertagits av Västerbotten. I byggbranschen är de regionala skillnaderna fortfarande mycket stora. erna inför våren är försiktigt positiva och nästan alla branscher tror på starkare konjunktur. Förväntningarna är inte lika högt ställda som förra hösten vilket delvis kan förklaras av att man nu utgår från ett bättre nuläge. en för hela näringslivet tyder på en måttlig förstärkning kommande halvår, men det finns branscher där framtidstron är riktigt stark. Det gäller i synnerhet uppdragsverksamheten där förväntningarna pekar mot högkonjunktur till våren. Konjunkturindex, som grundas på företagens egna bedömningar av konjunkturläget och som kan anta värden mellan 1 och 1, uppgår för Norrland som helhet till 6. Som en tumregel kan man säga att ett index inom intervallet ± ses som normalkonjunktur. Det aktuella nuläget kan därmed betraktas som normalt. Sedan förra hösten har konjunkturindex stigit med 2 enheter vilket visar att det generella konjunkturläget har förbättrats betydligt. Den största förbättringen sedan i fjol står industrin för och dess sammanvägda konjunkturindex har stigit med starka 27 enheter till 4. Industrikonjunkturen kan därmed för första gången sedan 2 beskrivas som normal. Inom industrin är det massa och papper som gått framåt mest och nu innehar det högsta konjunkturindexet. Näst efter industrin har transport- och logistikbranschen haft det största uppsvinget med ett lyft från 8 till 18. Även sällanköpshandeln har stärkts väsentligt från 19 till 6. Västerbotten har som sagt det bästa konjunkturläget i Norrland och har i höst ett index på, på andra plasts finns Jämtland med 12. Västernorrland har gått framåt mest och klättrar från förra årets jumboplats till att nu vara tredje starkast med ett konjunkturindex på 5. Norrbotten, som i fjol hade den starkaste konjunkturen, är det enda län som försvagats sedan i fjol och hamnar med ett index på 4 på fjärde plats. Gävleborg har med konjunkturindex 6 det svagaste konjunkturläget i Norrland. Sysselsättningen i näringslivet i Norrland har fortsatt att öka under det senaste året och uppgångtakten ser ut att ha stegrats. De flesta branscherna har utökat personalstyrkan och på flera håll har uppgången varit betydande. Den största uppången noteras IT-verksamheten för där såväl IT-industrin som datakonsulterna rapporterar om nyanställningar. Även transport- och logistikföretagen har ökat antalet relativt kraftigt. Byggbranschen har fortsatt att expandera personalstyrkan i samma takt som förra året och inom industrin ser antalet totalt sett ut att vara oförändrat. Den enda bransch som dragit ner på personal är turismen. Industrins konjunktur har efter flera år med svag utveckling förbättrats kraftigt under 214. Uppgången drivs av ökad orderingång från utlandet men även den inhemska efterfrågan har stigit och företagen har svarat med att öka produktionsvolymerna. De största förbättringarna har skett i Västernorrland och Jämtland och i båda dessa län är industrikonjunkturen nu starkare än normalt. Även Västerbotten har upplevt en betydande uppgång medan Norrbotten försvagats något. I Gävleborg har situationen visserligen förbättrats men konjunkturläget är alltjämt svagare än normalt. erna inför 2 är relativt dämpade men en viss optimism kan skönjas och det mest positiva länet är Jämtland. Byggsektorns konjunktur är sett över hela Norrland oförändrad sedan fjolåret och konjunkturindex ligger kvar runt nollstrecket. Precis som förra året är dock skillnaderna mellan länen mycket stora. I Norrbotten råder fortsatt högtryck och efter en kraftig förstärkning är det även högkonjunktur i Västerbotten. I Västernorrland plågas byggsektorn däremot fortsatt av lågkonjunktur och efter en kraftig försämring är byggkonjunkturen i Jämtland nu betydligt svagare än normalt. Även i Gävleborg har en viss försvagning skett men konjunkturen är fortsatt KONJUNKTURINDEX FÖR NORRLAND Nettotal Högkonjunktur våren KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER Nettotal Hösten 214 Våren Lågkonjunktur Turism Bygg Industri totalt Bilhandel Sällanköpsh Fastighet Näringsliv tot Transp. o IT-verksamhet logistik Uppdrag

5 K O N J U n K T U R B A R O M E T E R N h ö s t e n s a m m a n f a t t n i n g 5 Regional branschkonjunktur tendens under hösten 214 MASSA- och pappersindustri Konjunkturen i Norrland Industri, totalt Byggverksamhet Industrinvesteringar Uppdragsverksamhet IT-verksamhet Sällanköpshandel Turism Bilhandel Transport & Logistik Fastighetsverksamhet Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norr bottens län Hela Norrland stark bättre än normal normal sämre än normal svag Hela Sverige Efter ett par svaga år har den norrländska konjunkturen stärkts betydligt under 214 och läget kan i höst beskrivas som normalkonjunktur. Bakom förbättringen ligger främst industrin och sällanköpshandeln. Industrin har gått framåt betydligt i framför allt Västernorrland och Jämtland och sett till hela Norrland är industrikonjunkturen nu normal. Sällanköpshandeln har stärkts betydligt i Gävleborg och Norrbotten och bara i Jämtland är läget nu svagare än normalt. Den starkaste handelskonjunkturen återfinns även i år i Västerbotten. Byggkonjunkturen ligger kvar i ett normalläge men det finns betydande variationer mellan länen. Det råder fortsatt högkonjunktur för byggbranschen i Norrbotten och efter ett rejält uppsving är även byggkonjunkturen i Västerbotten stark. I Västernorrland är läget för byggsektorn däremot fortsatt mycket dystert. Bland de övriga branscherna är det framför allt transport och logistik som har upplevt en förstärkning och gått från ett normalt till ett bra kojunkturläge. Fastighetsbranschen har däremot försvagats och halkat ned från ett hyggligt starkt till ett normalt konjunkturläge. normalstark. Framtidsutsikterna ser hyggligt positiva ut då byggföretagen för första gången på sju år inte förväntar sig en konjunkturförsvagning till våren. Sällanköpshandeln, som redovisas exklusive bilhandeln, har upplevt en väsentlig förbättring under 214 och sex av tio handlare i Norrland är nu tillfreds med konjunkturläget. Även här finns dock betydande regionala skillnader med en stark konjunktur i Västerbotten och ett svagt läge i Jämtland. Förväntningarna inför våren är överlag nedtonade och de flesta tror på ett oförändrat konjunkturläge. I Västerbotten och Norrbotten finns dock en hyggligt stor optimism. Bilhandeln upplevde i fjol ett kraftigt uppsving och branschen trodde på en fortsatt uppgång 214. Försäljningen har ökat men inte i den takt man hoppats på och konjunkturindex ligger precis som i fjol på en normal nivå. Lönsamheten har inte förbättrats utan upplevs fortfarande som dålig. Bilhandeln verkar ha lämnat den mest expansiva fasen bakom sig men en viss förstärkning förväntas till våren. Då tror också de flesta att lönsamheten förbättras. Även IT-verksamheten fick ett uppsving i fjol men har i år försvagats något. Bakom tillbakagången ligger datakonsultbranschen, där konjunkturen dämpats efter att förra året varit nära högkonjunktur. ITindustrin har däremot utvecklats väl och rapporterar om en fortsatt förstärkning. Även om datakonsulterna påstår sig ha observerat en konjunkturförsvagning så verkar även deras verksamhet snurra på i god takt. Inför våren tror IT-industrin på ett försämrat konjunkturläge medan datakonsulterna är försiktigt optimistiska. Uppdragsverksamheten försvagades 2 men företagen var starkt optimistiska inför 214. Utvecklingen under våren var därför en besvikelse då efterfrågan fortsatte nedåt och omsättningen föll. Sedan dess har dock utvecklingen vänt uppåt och konjunkturindex är nu något högre än förra hösten. Inför våren är branschen optimistisk och högre intäkter väntas leda till att rekryteringen av personal tar fart. Turistbranschen har försvagats något sedan förra hösten men befinner sig alltjämt i normalkonjunktur. I Jämtland, som är det enda länet där turismen särredovisas, är stämningsläget i stort sett oförändrat och konjunkturläget är fortsatt svagare än normalt. Inför våren är prognoserna i både Jämtland och Norrland som helhet positiva, men inte lika starka som i fjol. Transport- och logistikbranschen har upplevt en stark förbättring under det senaste året med högre transportvolymer och bättre lönsamhet. Konjunkturläget är nu något starkare än normalt och företagen tror på en ytterligare förstärkning under kommande halvår. et har ökat och uppgången beräknas fortsätta till våren. Det börjar dock bli svårt att rekrytera då flera företag upplever brist på chaufförer. Fastighetsbranschen har de senaste åren gått bra men i år rapporterar man om ett något försvagat konjunkturläge. Faktureringen har visserligen ökat men inte i den takt man hoppats på och företagen är mindre nöjda med lönsamheten. Överlag tycks verksamheten trots allt gå ganska bra men företagen är något pessimistiska inför våren och det är fler företag som tror på en försvagning än en förstärkning.

6 6 b r a n s c h a n a l y s K O N J U n K T U R B A R O M E T E R N h ö s t e n industri Konjunkturindex MAX 1 Trend Stål- och metallverk Massa- och pappersindustri Maskinindustri NORMAL 4 MIN 1 Betydande förbättring Betydande förstärkning från i fjol. Konjunkturindex på normalnivå för första gången sedan 2. Efter flera år med svag utveckling har konjunkturen för den norrländska industrin förbättrats betydligt under 214. Särskilt bra har det gått i Västernorrland och Jämtland där industrikonjunkturen nu är starkare än normalt. Inför våren spår de flesta företag ett oförändrat konjunkturläge men inom maskinindustrin finns förhoppningar om en fortsatt uppgång. INDUSTRIPRODUKTION 8 7 Riket Norrland ORDERINGÅNG 4 Export ANTAL ANSTÄLLDA KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i % Hemma Industrikonjunkturen i Norrland har de senaste åren varit svag och förra hösten låg konjunkturindex kvar på samma låga nivå som året innan. Företagen trodde dock att konjunkturen hade bottnat och inför våren 214 räknade man med en uppgång. Första halvåret i år kom också en tydlig förbättring. Den drevs främst av ökad orderingång från utlandet men även den inhemska efterfrågan steg och vart tredje företag ökade produktionen. Återhämtningen ser ut att fortsätta även under hösten och konjunkturbedömningarna är nu betydligt mer positiva än för ett år sedan. Konjunkturindex har stigit med 27 enheter och landar på 4 vilket innebär att konjunkturläget för första gången sedan 2 kan beskrivas som normalt. Orderingången ser ut att fortsätta upp även andra halvåret och vart tredje företag uppger att orderstocken har växt. Lönsamheten har också förbättrats och en majoritet anser nu att den ligger på en normal nivå. Skogsindustrin starkt framåt Utvecklingen varierar förhållandevis mycket mellan länen och bäst har det gått i Västernorrland och Jämtland, som upplevt markanta förbättringar. I båda dessa län är industrikonjunkturen nu starkare än normalt. Även Västerbotten har upplevt en betydande uppgång medan Norrbotten, som förra året hade den starkaste industrikonjunkturen, försvagats något. I Gävleborg har situationen visserligen förbättrats men konjunkturläget är alltjämt svagare än normalt. Sett till delbranscher omfattas samtliga utom livsmedelsindustrin av uppgången. Den har istället mattats betydligt och Dämpade prognoser erna inför 2 är relativt dämpade och de flesta tror på ett oförändrat konjunkturläge. En viss optimism kan dock skönjas och det län där industriföretagen är mest positiva är Jämtland. Sett till hela Norrland räknar två av tio företag med högre orderingång och lika många planerar att öka produktionen. Sysselsättningen ser dock ut att sjunka då vart fjärde företag planerar att minska antalet. Det främsta undantaget är maskinindustrin där man istället planerar nyanställningar. Maskinindustrin är också den bransch där man är mest optimistisk om det allmänna konjunkturläget på ett halvårs sikt, det gäller i synnerhet storföretagen (med fler än 1 ) där mer än varannan tror på bättre konjunktur. Bland skogsindustribolagen är tilltron till kommande halvårs utveckling däremot mer dämpad, särskilt bland sågverken där man räknar med en konjunkturförsvagning till våren. Livsmedelsindustrin ser ut att fortsätta försvagas då efterfrågan väntas fortsätta nedåt, framför allt på hemmamarknaden. Återhämtningen ser ut att fortsätta även under hösten och konjunkturbedömningarna är nu betydligt mer positiva än för ett år sedan. gått från starkaste till svagaste branschen. Den bästa utvecklingen har skogsindustrin haft, i synnerhet massa och papper som nu är starkaste branschen. Även trävaruindustrin har gått starkt framåt, särskilt sågverken. Ståloch metallverken, som förra hösten befann sig i en djup lågkonjunktur, har upplevt en mycket stark förbättring. Läget är visserligen fortfarande svagare än normalt men man har lämnat lågkonjunkturen bakom sig

7 K O N J U n K T U R B A R O M E T E R N h ö s t e n b r a n s c h a n a l y s 7 MASSA- och pappersindustri Orderingång export Orderingång hemma Produktion Starkaste industribranschen Massa- och pappersindustrin uppvisar den starkaste konjunkturen bland industribranscherna och läget är i höst starkare än normalt. En ökad efterfrågan har lett till högre produktionsvolymer och bättre lönsamhet. Inför det kommande halvåret är företagen försiktigt optimistiska. Konjunkturindex MAX NORMAL MIN 1 31 Mycket stark uppgång från svagt till starkt konjunkturläge. Högst konjunkturindex av industribranscherna. 1 Under de senaste åren har massaoch pappersindustrin tyngts av ett mycket svagt konjunkturläge. Förra hösten fanns dock tecken på optimism bland företagen då efterfrågeläget upplevdes vara något starkare än tidigare och produktionen ökade kraftigt. Den samlade bedömningen av konjunkturläget var dock fortsatt dyster och konjunkturindex var i det närmaste oförändrat sedan föregående år. Värdet 27 indikerade att konjunkturen fortsatt var mycket svagare än normalt. Förväntningarna på framtiden var däremot något högre än föregående år och företagens prognoser om det efterföljande halvåret visade på en förväntan om en betydande produktionsökning. Under våren 214 ökade orderingången starkt och det var framförallt efterfrågan från utlandet som steg. Det ledde till en måttlig produktionsökning och även om produktionsvolymerna inte motsvarade förhoppningarna från ett halvår tidigare så var det likväl ett steg framåt. Höstens nulägesbedömningar tyder på att efterfrågan har stärkts ytterligare med ökad orderingång från såväl export- som hemmamarknad. Tre av tio företag anger att orderstocken har växt sedan i våras och hela 8 procent tycker nu att den är lagom stor. Under innevarande höst räknar företagen med att produktionsvolymen fortsätter att öka kraftigt. Stark konjunkturuppgång Konjunkturindex har i höstens barometer stigit med synnerligen starka 58 enheter och landar på 31. Det är den starkate konjunkturbedömningen sedan hösten 21 och läget kan nu beskrivas som bättre än normalt. Hälften av företagen anger att Under våren 214 ökade orderingången starkt och det var framförallt efterfrågan från utlandet som steg. konjunkturen är tillfredsställande och cirka 4 procent tycker att den är god. Att situationen förbättrats betydligt under det senaste året visar sig även i att lönsamhetsbedömningarna har förbättrats betydligt. Strax över 8 procent av företagen tycker nu att lönsamheten ligger på en normal nivå och en av tio att den är god. Även kapacitetsutnyttjandet har ökat och 94 procent uppger att de nu producerar med full kapacitet, en uppgång med 14 procentenheter från i fjol. Trots det starkare konjunkturläget fortsätter antalet att minska vilket tyder på att branschen genomgår en omstrukturering. Närmare fyra av tio företag uppger att de har minskat personalstyrkan sedan i våras och neddragningen av antalet har nu pågått oavbrutet sedan hösten 2. Produktionen väntas fortsätta upp Företagen inom massa- och pappersindustrin är försiktigt optimistiska inför framtiden och branschen tror på en oförändrad konjunktur det kommande halvåret. Förbättringen av orderingången väntas visserligen stanna av på såväl export- som hemmamarknaden, men företagen räknar ändå med att produktionsvolymen kommer att öka betydligt. et väntas minska ytterligare men neddragningarna kommer inte att fortgå i samma takt. Investeringsplanerna är fortsatt återhållsamma och precis som för ett år sedan har tre av tio för avsikt att dra ner. De investeringar som ändå planeras väntas till största del finansieras av eget kapital och endast ett av tio företag räknar med att finansieringen sker i form av lån från bank eller finansinstitut. INDUSTRIPRODUKTION 6 Norrland ORDERINGÅNG ANTAL ANSTÄLLDA Riket KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i % Export Hemma

8 8 b r a n s c h a n a l y s K O N J U n K T U R B A R O M E T E R N h ö s t e n verkstadsindustri Konjunkturindex MAX 1 Orderingång export Orderingång hemma Produktion NORMAL MIN Måttlig förstärkning tack vare ökad exportefterfrågan. Konjunkturindex upp från svagt till normalt läge. 1 6 Högre exportefterfrågan Konjunkturvinden har vänt för den norrländska verkstadsindustrin och sedan i fjol höst har konjunkturindex stigit med 18 enheter till 6. Läget kan åter beskrivas som normalt och bakom uppgången återfinns en högre efterfrågan från exportmarknaden. Till våren räknar företagen med att konjunkturen stärks ytterligare. INDUSTRIPRODUKTION Stora företag 5 Små företag 7 ORDERINGÅNG ANTAL ANSTÄLLDA Hemma KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i % Export Verkstadsindustrin i Norrland har under de senaste åren uppvisat ett svagt konjunkturläge. I år har dock en förbättring skett och sedan hösten i fjol har konjunkturindex ökat med 18 enheter. Nuvärdet på 6 innebär att det rådande konjunkturläget åter kan beskrivas som normalt. Det är främst bland de mindre företagen som stämningsläget har förbättrats medan de större företagen fortsatt upplever konjunkturen som dämpad. Med undantag för Gävleborgs län så är den samlade bedömningen i Norrland att läget är normalt och framförallt har konjunkturen i Jämtland och Västernorrlands län återhämtats kraftigt efter förra höstens svaga nuläge. Läget i Jämtland kan rent av beskrivas som starkare än normalt med ett konjunkturindex på 29. I Gävleborg är läget något svagare än normalt men även här återfinns ljusglimtar. Konjunkturindex har ökat med 23 enheter och länets verkstadsindustri har lämnat lågkonjunkturen bakom sig. Det starkare efterfrågetrycket har fått genomslag på produktionen och företag med färre än 1 uppvisar under hösten kraftigt ökade produktionsvolymer. Ökat efterfrågetryck Bakom den mer positiva stämningen återfinns framförallt en ökad orderingång. Redan i fjol fanns tecken som visade på en uppgång av orderinflödet och det var då främst efterfrågan på exportmarknaden som växte. Sedan dess har orderingången fortsatt att öka och det är alltjämt exportmarknaden som uppvisar den kraftigaste uppgången. Nu har även orderingången på hemmamarknaden tagit fart och ökar i måttlig takt. Det starkare efterfrågetrycket har fått genomslag på produktionen och företag med färre än 1 uppvisar under hösten kraftigt ökade produktionsvolymer. Produktionsökningen bland de större företagen är däremot något mer återhållsam. Förbättringen märks även i orderstocksomdömena då nästan vartannat företag uppger att stocken ökat under det senaste halvåret. Fyra av tio anser dock att orderstocken fortfarande är för liten, vilket indikerar att ökningen sker från en låg nivå. Det starkare konjunkturläget avspeglas tydligt i företagens lönsamhet. Jämfört med förra hösten är det betydligt fler som nu upplever en normal eller god lönsamhet. Trots förbättringarna är det en bra bit kvar till högkonjunktur vilket illustreras av att endast tre av tio företag uppger att de producerar för fullt och att efterfrågeläget fortfarande anses vara det största hindret för vidare expansion. Optimistiska storföretag Det finns en stark tilltro till att konjunkturen stärks ytterligare det kommande halvåret. Visserligen väntas orderingången och produktionen endast öka i måttlig takt, men gällande det övergripande konjunkturläget är företagen optimistiska. Störst optimism visar de större företagen där vart tredje företag tror på en konjunkturförstärkning medan nästan ingen tror på sämre tider. Bland de mindre företagen är förväntningarna något mer dämpade men ändå övervägande positiva. Sysselsättningsplanerna är mer osäkra och antalet väntas ligga kvar på oförändrade nivåer. Företagen har inte heller några avsikter att öka investeringarna. Branschens försiktighet kan tänkas förklaras av att företagen önskar effektivisera verksamheten och därigenom öka lönsamheten ytterligare

9 K O N J U n K T U R B A R O M E T E R N h ö s t e n b r a n s c h a n a l y s 9 trävaruindustri Orderingång export Orderingång hemma Produktion Konjunkturindex MAX 1 NORMAL 19 Mycket bättre lönsamhet MIN 1 Konjunkturläget för trävaruindustrin har blivit mycket starkare sedan förra året. En betydande produktionsökning har skett vilket, sannolikt med bidrag från den försvagade kronan, lett till att lönsamheten har stärkts på ett exceptionellt sätt. Inför kommande halvår räknar en tredjedel av företagen med fortsatta produktionsökningar. Konjunkturen kraftigt uppåt för andra året i rad. Konjunkturindex nu uppe på en högre nivå än normalt. Förra året var konjunkturläget ganska svagt för trävaruindustrin i Norrland. Konjunkturindex låg en bit under gränsen för normalkonjunktur och sämst var läget för sågverken. I år har konjunkturen förbättrats mycket starkt och konjunkturindex har ökat från 25 till 19. Uppgången för sågverken har varit utomordentlig och deras konjunkturindex har gått upp från 32 till 27. Konjunkturläget för trävaruindustrin är nu bättre än normalt och även bättre än för den norrländska industrin som helhet. Orderingången från hemmamarknaden stärktes mycket kraftigt under första halvåret men har sedan haft en måttlig tillbakagång. Orderingången från exportmarknaden visar ett liknande mönster men första halvårets uppgång var inte fullt lika kraftig. Höstens försvagning ser dessutom ut att bli mer betydande på exportmarkanden och sammantaget verkar efterfrågan från utlandet utvecklas något svagare än den inhemska efterfrågan. Kraftigt förbättrad lönsamhet Under det senaste året har den norrländska trävaruindustrin genomfört en betydande ökning av produktionsvolymen. Uppgången är stabil över både första och andra halvåret i år och omfattar såväl stora som små företag. Efterfrågan verkar dock ha ökat ännu mer än produktionen för orderböckerna har svällt och färre företag är nu missnöjda med orderstockens storlek. Undantaget är sågverken som sett en svag försämring av orderstocken sedan i våras. Sysselsättningen har ökat mycket starkt efter de senaste årens nedgång. Det verkar som företagen har börjat anställa igen nu när order- Konjunkturläget för trävaruindustrin är nu bättre än normalt och även bättre än för den norrländska industrin som helhet. läget har förbättrats och produktionen har tagit fart. Den mest påtagliga förbättringen sedan förra hösten gäller lönsamheten som har stärkts på ett exceptionellt sätt. Utöver bättre efterfrågan är den försvagade kronkursen sannolikt en bidragande orsak till detta. Den ökande produktionen och kraftigt förbättrade lönsamheten har även gjort att företagens investeringsplaner har blivit mer expansiva. För den norrländska trävaruindustrin som helhet verkar investeringarna visserligen öka måttligt men bland sågverken räknar vart fjärde företag med en uppgång. Hyggliga framtidsutsikter Inför våren tror trävaruindustrin på ett närmast oförändrat konjunkturläge. Svaren på delfrågorna tyder dock på en ganska utbredd optimism. Exempelvis räknar en övervägande andel av företagen med att orderingången förbättras under kommande halvår. På exportmarknaden spås ökningen bli måttlig medan den inhemska efterfrågan väntas öka mer betydande. Även gällande produktionsvolymen finns en framtidstro och en tredjedel av företagen tror på produktionsökningar. Någon mer ökning av antalet finns dock inte i sikte då sju av tio företag räknar med oförändrad personalstyrka samtidigt som två av tio räknar med att dra ner. Trots att det mesta verkar gå åt rätt håll så är företagen som sagt inte alltför optimistiska om det övergripande konjunkturlägets utveckling. De flesta tror på oförändrad konjunktur och bland sågverken är det faktiskt fler som spår en nedgång än en ytterligare förstärkning. INDUSTRIPRODUKTION Sågverk ORDERINGÅNG 4 Hemma ANTAL ANSTÄLLDA Trävaru 9 Riket trävaru Export KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i %

10 1 b r a n s c h a n a l y s K O N J U n K T U R B A R O M E T E R N h ö s t e n livsmedelsindustri INDUSTRIPRODUKTION OCH ANTAL ANSTÄLLDA Svagaste industribranschen Livsmedelsindustrin hade det tufft i början av året men upplever en viss förbättring under hösten. Exporten går fortsatt hyggligt men hemmamarknaden är svag. erna är över lag dystra och branschen rustar för fortsatt dåliga tider. Orderingång hemma Produktion KAPACITETSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal 1 Kapacitetsutnyttjande Industriproduktion Konjunkturläge Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och 1 Under första halvåret 214, när de flesta industribranscherna i Norrland upplevde en svag tillväxt, sjönk produktionen i livsmedelsindustrin kraftigt. Två av tre företag minskade produktionsvolymen men det var bara de mindre företagen som drog ner medan de större företagen, med fler än 1, bibehöll produktionsnivån. Efter sommaren har trenden vänt upp och produktionen ser ut att öka under andra halvåret. Nu är det istället de mindre företagen som går bra medan storföretagen försvagas. Orderingången från hemmamarknaden fortsätter att minska och livsmedelsindustrins måttliga förstärkning under hösten beror på ökad efterfrågan från utlandet. Jämfört med förra hösten har konjunkturläget sammantaget försämrats kraftigt och konjunkturindex har sjunkit med nästan 4 enheter till 27 vilket indikerar ett svagare läge än normalt. Företagen anpassar kostymen Orderstockarna har minskat och bedöms som alldeles för små och det verkar finnas en stor överkapacitet då nästan ingen uppger fullt kapacitetsutnyttjande. Trots det ligger lönsamheten kvar på en normal nivå vilket troligtvis förklaras av att antalet har minskat. Branschen verkar överlag ha varit bra på att anpassa sig till den lägre efterfrågan då färdigvarulagren har kunnat hållas på lagom nivåer. Med lågt kapacitetsutnyttjande och ett svagt konjunkturläge rustar livsmedelsindustrin för fortsatt svåra tider. erna inför våren 2 är dystra och orderingången från såväl export- som hemmamarknaden förväntas minska. Tillsammans med små orderstockar spås det leda till lägre produktionsvolymer och färre. byggverksamhet BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA 25 Byggande RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och 1 Stora regionala skillnader Sett över hela Norrland ser byggkonjunkturen inte ut att ha förändrats sedan fjolåret. Konjunkturindex är i stort sett oförändrat och signalerar fortsatt normalkonjunktur, men det råder mycket stora skillnader mellan länen. Svaren på många delfrågor indikerar också trots allt en förstärkning av läget och prognosen inför våren är den ljusaste på sju år. I Västerbotten har byggkonjunkturen tagit rejäl fart och konjunkturindex har stigit från 3 till 42, vilket innebär att länets byggföretag nu upplever en högkonjunktur. Läget är samtidigt fortsatt starkt för byggföretagen i Norrbotten och även där råder högkonjunktur. Desto sämre går det för byggbranschen i Västernorrland som liksom förra året befinner sig i en djup lågkonjunktur. Även byggföretagen i Jämtland har det tufft och rapporterar en kraftig försämring av läget. Likaså har byggkonjunkturen i Gävleborgs län försvagats, men där råder ändå fortsatt normalkonjunktur. För Norrland som helhet har antalet antagna anbud stigit det senaste året och i linje med det har även byggandet ökat. Företagen är likaså mer positiva till storleken på orderstocken och ungefär vart tredje företag uppger att orderstocken är större än Anställda Byggande den var för ett halvår sedan. Det största hindret för fortsatt expansion är liksom tidigare efterfrågeläget. et företag som ser efterfrågeläget som ett hinder har dock minskat medan fler företag än tidigare anger att tillgången på arbetskraft är det som hindrar tillväxten. Ljusare prognoser än vanligt I årets undersökning är det första gången på sju år som byggföretagen inte förväntar sig en konjunkturförsvagning till våren. De flesta tror på ett oförändrat läge och det är till och med något fler som anar en förstärkning än som tror på en försämring. I likhet med förra året är det dock väldigt få företag som har några större investeringsplaner kommande halvår.

11 K O N J U n K T U R B A R O M E T E R N h ö s t e n b r a n s c h a n a l y s 1 1 Anställda Fakturering Stabil konjunktur för IT-sektorn IT-branschen i Norrland fortsätter även i år att rapportera om en hygglig konjunktur och bäst utveckling visar IT-industrin. Den samlade bilden visar att efterfrågan har ökat markant. Mörka moln tornar dock upp sig i horisonten då IT-industrin spår en kraftig tillbakagång till våren. Datakonsulterna ser däremot ljust på framtiden. IT-sektorn i Norrland bestående av dator- och elektronikindustri samt datakonsulter återhämtade sig förra året efter en kraftig konjunkturförsvagning 212. I höst är konjunkturindex i stort sett oförändrat och ligger med värdet 19 kvar strax över gränsen för normalkonjunktur. IT-industrin har utvecklats väl medan konjunkturbedömningarna bland konsulterna har försämrats. I fjol hade såväl IT-industrin som datakonsulterna högt ställda förväntningar på framtiden. IT-industrins produktionsvolym steg också första halvåret och bakom uppgången stod efterfrågan från utlandet som ökade synnerligen starkt. Under hösten noteras dock endast en svag förbättring, samtidigt som den inhemska efterfrågan har stannat av helt. Inför kommande halvår är tillförsikten som bortblåst och nästan hälften av företagen tror på ett försämrat konjunkturläge. Såväl produktion som personalstyrka väntas minska och det är uteslutande efterfrågeläget som hindrar företagen från att expandera. Den tjänsteproducerande delen av IT-sektorn påstår sig ha observerat en konjunkturförsvagning, men för de flesta företag snurrar verksamheten på i en god takt. Jämfört med i fjol så har såväl fakturering som efterfrågan ökat synnerligen starkt. Nyrekryteringarna har också varit omfattande, lönsamheten för datakonsulterna är god eller normal och det närmaste halvåret räknar företagen med att investeringarna ökar måttligt. Till våren visar företagen en försiktig optimism. it-verksamhet AKTIVITET OCH ANTAL ANSTÄLLDA KONJUNKTURLÄGE Nettotal 3 IT-industri Konjunkturläge hösten -14 Konjunkturprognos våren - 9 Aktivitet Konjunkturläge hösten -14 IT-tjänster Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och 1 Konjunkturprognos våren - Lönsamhet Fakturering Ökad arbetskraftsbrist För den norrländska konsultbranschen har konjunkturen förstärkts något jämfört med förra hösten. Företagen möter en något högre efterfrågan och branschen uppvisar en ökad lönsamhet. Inför våren tros konjunkturen förbättras ytterligare. uppdragsverksamhet FAKTURERING OCH ANTAL ANSTÄLLDA 6 Fakturering Konsultbranschens optimistiska prognoser från förra hösten infriades inte under våren. Efterfrågan fortsatte istället att försvagas första halvåret och företagens omsättning föll kraftigt. Sedan dess har dock utvecklingen vänt uppåt och faktureringen ser ut att öka andra halvåret. Sedan förra hösten har konjunkturindex stigit med 9 enheter till 1 vilket indikerar fortsatt normalkonjunktur. Nio av tio företag uppger nu att konjunkturläget är tillfredsställande och ingen att det är dåligt. Lönsamheten har ökat sedan i fjol och hela 98 procent anser att den är normal eller god. Den förbättrade konjunkturen avspeglas även i att en lägre andel anger efterfrågeläget som det främsta expansionshindret. Istället uppger nu en ökad andel av företagen att tillgången på arbetskraft hindrar dem från att växa. Suget efter personal har ökat då antalet har ökat och nästan sju av tio företag rapporterar i höstens undersökning att det finns en brist på branschkompetent personal. Det är en kraftig ökning jämfört med förra året. Starka konjunkturprognoser Konsultbranschen är optimistisk inför framtiden och konjunkturen väntas förstärkas till våren. Sju av tio företag räknar med ökad fakturering och för att möta den tilltagande efterfrågan väntas rekryteringen av personal att kraftigt ta fart. Nyanställning av medarbetare väntas dock inte påverka lönsamheten utan istället räknar branschen med att den förbättras. En försiktighet märks dock när det kommer till investeringsplanerna och företagen förväntar sig att investeringarna endast ökar svagt under första halvåret LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och 1

12 1 2 b r a n s c h a n a l y s K O N J U n K T U R B A R O M E T E R N h ö s t e n sällanköpshandel LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Konjunkturläge Lönsamhet FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA 8 Försäljningsvolym 6 Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och 1 Bättre fart i sällanköpshandeln Efter en svag period är handelns konjunkturläge uppe på normalnivå. Inför våren är förväntningarna på lönsamheten svagt positiva trots att försäljningsvolymen inte väntas öka. En förklaring kan vara att ytterligare personalneddragningar väntas. Lönsamhet Försäljningsvolym Detaljhandelsindex visar att sällanköpsvaruhandeln på riksnivå har gått väldigt bra under 214 med en stor volymökning hittills i år. Svaren i konjunkturbarometern för Norrland återspeglar till viss del en liknande utveckling. För ett år sedan upplevdes konjunkturen i den norrländska sällanköpshandeln som dålig och konjunkturindex låg på 31. Det fanns dock en optimism inför kommande halvår då över hälften spådde en förbättring av konjunkturläget. en har införlivats och under 214 har läget förbättrats betydligt. Sex av tio handlare är nu tillfredsställda med konjunkturläget och konjunkturindex har ökat mycket starkt till 6. En viss förbättring spås också till våren men investeringsviljan är fortsatt svag. Bilden är dock splittrad då drygt två av tio har expansionsplaner medan lika många planerar för lägre investeringar. Trots bättre tider ligger antalet i handeln kvar på oförändrad nivå och tillgången på personal är god. Något som har förändrats är finansieringsmöjligheterna. I fjol fick handlarna i hög utsträckning själva finansiera investeringarna men nu är det fler som får in kapital via ägarna. Försäljningsvolymerna släpar efter Även om konjunkturen har förbättrats så har inte försäljningsvolymerna ökat nämnvärt. I början av året gick de snarare ned medan det senaste halvåret bjudits på en måttfull ökning. Detta skiljer sig från utvecklingen i Sverige som helhet där försäljningen gått riktigt bra. erna inför våren är något pessimistiska då fler tror på lägre än högre volymer. Det spås dessutom ytterligare personalneddragningar. Gällande lönsamheten finns det dock en svag optimism inför kommande halvår. turism OMSÄTTNING OCH ANTAL ANSTÄLLDA 5 Omsättning LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och 1 Den väntade uppgången uteblev Konjunkturen för turismen i Norrland har inte fått det uppsving som branschen räknade med i fjol. Omsättningen har istället varit i stort sett oförändrad från förra året. Inför kommande halvår finns en viss optimism även om svaren är något tvetydiga. Hösten 2 såg det ljust ut för turistnäringen i Norrland och de flesta företagen räknade med ökade intäkter till våren. Första halvåret 214 blev dock en besvikelse då omsättningen i stort sett låg still. Den dämpade utvecklingen har fortsatt och i höst uppger majoriteten av företagen att faktureringen är oförändrad sedan i våras. Vart fjärde företag har minskat antalet vilket lett till att lönsamheten förbättrats. Som helhet har konjunkturbedömningen försämrats något och branschens konjunkturindex har sjunkit från förra höstens 7 till. Detta är något förvånande med tanke på att antalet gästnätter i Norrlandslänen, enligt officiell statistik, hittills i år varit högre än i fjol, undantaget Norrbotten. I turistlänet Jämtland uppgav branschen i fjol att konjunkturläget var relativt dåligt. I år har konjunkturindex sjunkit ytterligare och värdet 22 indikerar att turismen i Lönsamhet Investeringsplaner Jämtland är svagare än normalt. En klar majoritet av företagen bedömer att omsättning blir lägre än i fjol och fyra av tio har dragit ner på antalet. Blandade signaler inför våren Inför vintersäsongen är turistnäringen i Norrland överlag positiva och hälften av företagen tror att konjunkturen stärks under kommande halvår. Detta är dock svårt att få ihop med att varken omsättning eller lönsamhet väntas öka och att andelen företag som anger efterfrågeläget som expansionshinder har stigit kraftigt. Dessutom är investeringsplanerna mindre expansiva än i fjol. Den enda av delfrågorna som tyder på optimism är sysselsättningsplanerna. Vart fjärde företag planerar nu att öka personalstyrkan vilket är betydligt fler än förra hösten.

13 K O N J U n K T U R B A R O M E T E R N h ö s t e n b r a n s c h a n a l y s 1 3 Lönsamhet Försäljningsvolym Stark försäljning men svag lönsamhet Efter den kraftigt ökade bilförsäljningen i fjol har volymen stigit ytterligare i år, ändå fortsätter lönsamheten att vara under det normala. Bilhandlarnas förväntningar om framtiden är fortsatt positiva men betydligt mer dämpade än för ett år sedan. 5-5 bilhandel I fjol upplevde bilhandeln ett rejält uppsving då konjunkturindex ökade kraftigt från året innan och nådde upp till normalnivå. Konjunkturläget har det senaste året legat kvar på denna nivå och de flesta är tillfredsställda med situationen. Optimismen bland bilhandlarna har dock dämpats och färre tror på en förbättring av konjunkturen närmsta halvåret. För ett år sedan svarade nästan hälften att konjunkturläget skulle förbättras och i år var det en fjärdedel. Förra hösten upplevde en fjärdedel av handlarna att det inte fanns något hinder för expansion men nu har andelen sjunkit till 8 procent och tre av tio anger tillgång på arbetskraft, externt kapital eller andra faktorer som hinder. Investeringsplanerna har strandat och fler tror sig behöva dra ner snarare än att öka investeringarna. Ett ytterligare tecken på att bilhandeln lämnat den mest expansiva fasen bakom sig är att lån från ägare och via bank/finansbolag är mindre vanligt förekommande. Måttliga personalökningar Personalstyrkan har ökat hos en fjärdedel av företagen under senaste halvåret, vilket är mer än under fjolårets uppsving. Bristen på personal har också ökat och finns nu hos var fjärde handlare. et som tänker anställa närmsta halvåret har ökat, men samtidigt är det också fler som förväntas dra ner antalet, så förväntningarna är netto en måttlig ökning av antalet. De senaste årens försäljningsvolymökningar har inte lett till ökad lönsamhet. Lönsamheten i branschen är fortsatt något sämre än normalt, vilket tyder på en hård konkurrens där bilhandlare inte kan ta ut så höga marginaler LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA Försäljningsvolym 1 Konjunkturläge Lönsamhet 14 Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och 1 Lönsamhet Transportvolym Måttlig konjunkturuppgång Under det senaste året har transport- och logistikbranschen i Norrland fått ett uppsving. Transportvolymerna har ökat kraftigt och sysselsättningen är högre. De övergripande konjunkturbedömningarna har dock bara ökat måttligt. transport och logistik 4 2 Konjunkturnedgången för transport- och logistikföretagen stannade av i fjol och transportvolymerna slutade sjunka. I år har branschen upplevt ett rejält uppsving och nära hälften av företagen har sett transportvolymerna växa medan nästan ingen har upplevt en nedgång. erna framöver är något mer dämpade och en stor majoritet räknar med oförändrat konjunkturläge. Förra hösten låg konjunkturindex med värdet 8 inom ramen för normalkonjunktur. Med tanke på att så många företag rapporterar om volymökningar är det lite förvånande att konjunkturindex inte ökat med mer än måttliga 2 enheter och med värdet 18 bara är marginellt över normalnivån. En förklaring kan vara att volymökningarna är utbredda, men inte särskilt stora. Ett ytterligare tecken på att uppgången inte är så kraftfull är att investeringsplanerna är dämpade. Lönsamheten förbättrad men fortsatt dålig Lönsamheten var i fjol riktigt svag och mer än häften av företagen var missnöjda. I takt med ökade transportvolymer har lönsamheten förbättrats men vart tredje företag tycker fortfarande att den är dålig. En förklaring kan vara att personalnedskärningarna under lågkonjunkturen var relativt små och inte motsvarade efterfrågetappet. Nu har antalet ökat i fyra av tio företag och prognosen är ytterligare rekryteringar, om än i avtagande styrka. Det börjar samtidigt bli svårt att rekrytera då vart femte företag upplever en brist på chaufförer. Trots konjunkturuppgången är efterfrågeläget alltjämt en stor bromskloss för fortsatt expension. Även andra faktorer har seglat upp som expansionshinder och andelen som inte ser några hinder för expansion har sjunkit LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal 3 Lönsamhet TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA 8 Transportvolym 6 Konjunkturläge Konjunkturprognos våren - Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och 1