Konjunkturbarometer för. Hösten 2007 och våren Västsverige +42. Bilden fortsatt ljus

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västsverige Hösten 27 och våren Bilden fortsatt ljus

2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Förlag o tryckerier... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad... 8 IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet 1 Bilhandel och Samfärdsel Detaljhandel och Partihandel FyrBoDal Stor-Göteborg Halland Sjuhärad Skaraborg Branschöversikt med konjunkturindex Strukturdata... 2 Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västsverige bygger på en postenkät till drygt 1 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadsindustri, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, samfärdsel, partihandel, uppdragsverksamhet samt IT-verksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västsverige har dessutom brutits ned på de fem delregionerna Stor-Göteborg, Fyrbodal, Halland, Sjuhärad och Skaraborg. Ett tabellmaterial finns även framtaget för Västra Götaland. Höstens mätningar där svaren från företagen samlats in under oktober månad avser utfall för första halvåret 27, en nulägesbeskrivning för hösten i år och en prognos för första halvåret 28. Västsverigebarometern har genomförts sedan våren 1996, bortsett från ett uppehåll under 21. Om konjunkturindex för Västsverige I undersökningen har en särskild konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med en konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive 4.

3 förord en både stärkt och breddad Även denna gång är det med stor tillfredsställelse vi kan presentera konjunkturbarometern för Västsverige. Liksom i våras går tongångarna från företagen helt i dur. Den högkonjunktur som etablerats i Västsverige under våren i år inte bara består, utan har även förstärkts något under hösten. De västsvenska företagens uttalade optimism och förväntningar har således infriats ännu en gång. Den finansiella oro som tidvis dominerat den ekonomiska scenen de senaste månaderna har tydligen inte satt några större spår hittills i efterfrågeutvecklingen för det västsvenska näringslivet. De negativa inslagen i företagens rapportering är även denna gång begränsade. Visserligen var konjunkturprognosen för hösten 27 något snäpp högre än det utfall vi nu ser, men det hindrar inte att högkonjunkturen ger ett ännu starkare intryck än under våren. Den största skillnaden i den nuvarande bilden jämfört med i våras är att även detaljhandeln nu tagit steget upp till en genuin högkonjunktur. Den nuvarande konjunkturbilden är ganska unik. Jämfört med den närmast föregående toppen i Västsverige, i början av decenniet, ter sig den nuvarande högkonjunkturen inte bara starkare, utan den har även en helt annan bredd än vad som då var fallet. Det Konjunkturindex som beräknas för att sammanfatta det ekonomiska läget i Västsverige, baserat på företagens egna bedömningar och som kan anta värden från 1 till 1, står under hösten i 45. Det är en förbättring för femte halvåret i följd, till att börja med från index 2 våren 25 och senast från 42 i våras. Mätt på detta sätt är konjunkturläget i Västsverige nu det starkaste sedan dessa mätningar började våren 1996, och med största sannolikhet även det starkaste sedan i slutet på 198-talet. Även den regionala bilden är nu mer enhetlig än tidigare. Liksom i våras är läget allra bäst i Stor-Göteborg, som behåller avståndet till övriga regioner med ett Konjunkturindex på 5. Därefter följer Sjuhärad och Skaraborg med index 44 respektive 43. Noterbart är att FyrBoDal och Halland bytt plats på konjunkturkurvan sedan i våras, med index 4 respektive 34 under hösten. För FyrBoDal, som inte varit över index 28 sedan år 2 innebär detta en stor förbättring. Halland som klättrat spikrakt uppåt för varje mätning sedan hösten 23 är det enda delområde som redovisar en försämring det senaste halvåret. Till en början var det den varuproducerande sektorn, och något senare även företagstjänster, som var främsta drivkrafter i den ekonomiska utvecklingen i regionen. I våras blev det dock tydligt att även handeln var på väg att flytta fram sina positioner rejält. Det har blivit än mer accentuerat under hösten. Motsvarande gäller för sysselsättningen som visade en första markerad ökning i våras. Under hösten har uppgången förstärkts och ser t.o.m. ut att kunna överträffa utvecklingen vid millenniumskiftet. Glädjande nog består företagens optimism inför våren. Den är nästan lika utbredd som för ett halvår sedan och lika stor i samtliga fem delområden i Västsverige. Som vi tidigare påpekat finns det alltid en risk att företagen är överoptimistiska och kan överskatta den kommande utvecklingen när konjunkturen står på toppen. Stöd för att det gynnsamma ekonomiska klimatet består ytterligare en tid och att produktionen och sysselsättningen kan fortsätta att öka i god takt även nästa halvår är företagens stora orderböcker, som är mer välfyllda än på många år. Vi vill också ta tillfället i akt att tacka alla de företag som lämnat uppgifter till enkäten. De får nu tillbaka dessa i form av branschstatistik och geografiska sammanställningar. Materialet gör det möjligt att bättre forma en bild av utvecklingen i regionen. Christer Andersson tf Regiondirektör, Region Halland Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen

4 sammanfattning Bästa läget på många år Konjunkturen i Västsverige har förstärkts något ytterligare sedan i våras. Det innebär en uppgång för femte halvåret i följd och att konjunkturen nu är den starkaste i Västsverige sedan dessa mätningar började våren en är etablerad i hela regionen och i samtliga åtta undersökta huvudbranscher. Sysselsättningen har ökat kraftigt sedan i våras och i fortsatt stegrad takt. Optimismen inför våren 28 är nästan lika utbredd som i våras och jämnt fördelad över alla fem delområdena. en väntas bestå en bra bit in på nästa år. Konjunkturen i Västsverige har förbättrats ytterligare något sedan i våras. en är etablerad i hela regionen och har en ännu större bredd än under våren. Efter en snabb uppgång för detaljhandeln det senaste halvåret omfattar högkonjunkturen under hösten samtliga åtta undersökta huvudbranscher, tillverkningsindustri, byggverksamhet, detaljhandel, bilhandel, partihandel, uppdragsverksamhet, IT-verksamhet och i princip även samfärdseln. Den totala sysselsättningen har ökat kraftigt sedan i våras och i fortsatt stegrad takt. Optimismen inför våren är nästan lika utbredd som i våras och är jämnt fördelad över de fem delområdena. Mycket talar för att högkonjunkturen i Västsverige består en bra bit in på 28. Konjunkturindex för Västsverige, som teoretiskt kan variera mellan 1 och 1, står under hösten i 45. Det innebär en ytterligare liten förbättring från index 42 i våras. Det är det högsta Konjunkturindex sedan mätningarna började våren Uppgången omfattar hela Västra Götalandsregionen medan Halland noteras för en viss nedgång. Enligt förväntningarna från i våras behåller Stor-Göteborg avståndet till övriga delområden i Västsverige med ett Konjunkturindex på 5. Därefter följer Sjuhärad och Skaraborg med index 44 respektive 43. FyrBoDal som redovisat en kraftig förbättring från index 28 till 4 har gått om Halland som tappat till index 34. Optimismen inför våren är nästan lika utbredd bland företagen som i våras, och omfattar alla delområden i lika hög grad och även samtliga huvudbranscher. Företagens förväntningar indikerar en viss ytterligare förstärkning av konjunkturen till våren till ett Konjunkturindex på 47. Sysselsättningen i näringslivet har utvecklats mycket positivt och betydligt bättre än väntat. et har ökat kraftigt sedan i våras och i fortsatt stegrad takt. 45 procent av företagen har ökat antalet sedan i våras mot 13 procent som minskat den. Inom samtliga åtta huvudbranscher har sysselsättningen ökat kraftigt, med ett särskilt plus för uppdragsverksamheten. Personalplanerna inför våren fortsätter att peka uppåt, men är inte lika omfattande som i våras. De största ökningarna planeras ske inom uppdragsverksamheten och partihandeln. Detaljhandeln är den bransch som, helt enligt förväntningarna, haft den snabbaste utvecklingen sedan i våras. Konjunkturindex har stigit från 28 till 46 i en stark högkonjunktur. Optimismen inför våren är ännu starkare än tidigare inom hela Västsverige. Uppdragsverksamheten har fortfarande den näst starkaste konjunkturen av alla huvudbranscher. Sysselsättningen har fortsatt att öka starkt sedan i våras och bristen på arbetskraft är akut. En ytterligare förstärkning av konjunkturen och en ny kraftig expansion väntas under första halvåret 28. Samfärdselns transportvolym har ökat kraftigt under hela året vilket tyder på en hög aktivitet i hela näringslivet. Lönsamheten är relativt stark och uppgången fortsätter efter årsskiftet. Byggindustrins starka högkonjunktur består. Konjunkturindex har ökat något till index 56. Såväl byggande som antalet fortsätter att öka kraftigt under hösten. Orderböckerna och resursutnyttjandet är på rekordnivå, men orderingången förutses stagnera efter årsskiftet. Personalbehovet är dock fortsatt stort. Tillverkningsindustrin går på nästan lika höga varv som i våras. Konjunkturen är lika stark som då, men ökningstakten i produktionen och orderingången har dämpats under andra halvåret i år. Sysselsättningen har ökat kraftigt sedan i våras och orderböckerna har fyllts på ordentligt. Inom alla delområden räknar industrin med att konjunkturen stärks något ytterligare till våren. Optimismen är särskilt stor inom den viktiga transportmedelsindustrin. 7 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTSVERIGE 1996 våren 28 KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTSVERIGE OCH HELA SVERIGE Hösten v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur Västsverige -2 Sverige -4 Samfärdseinhandeköpshandeverkverks Tillverk- Bil- Sällan- Parti- Bygg- Uppdr- Data Uppgifterna för Sverige är baserade på KI:s konjunkturbarometer. Industrin för Sverige är uppskattad utifrån Konfidensindikatorn. 2 sammanfattning

5 konjunkturläget i västsverige Konjunkturindex för Västsverige, som kan variera mellan 1 och 1, står under hösten i 45 jämfört med 42 i våras. För Västra Götalandsregionen är konjunkturindex 47 mot 43 i våras och 34 förra hösten. Den regionala konjunkturbilden har jämnats ut något sedan i våras. I topp ligger fortfarande Stor-Göteborg med index 5. Därefter följer en trio, Sjuhärad, Skaraborg och FyrBoDal med indexvärdena 44, 43 respektive 4. Sist hamnar denna gång Halland med 34. Skillnad i konjunkturläge mellan Västsverige och hela Sverige är fortfarande till Västsveriges fördel. Det är bara inom partihandel och samfärdsel som konjunkturen i hela Sverige är lika bra som i Västsverige. Nyregistreringarna av personbilar har ökat alla tre kvartalen i år efter den tröga utvecklingen i fjol. Den dämpade ökningstakten under tredje kvartalet på 3 procent bärs främst upp av en kraftig ökning i FyrBoDal med 1 procent. För industriinvesteringarna som ökat mycket kraftigt två år i följd har en rekyl kommit i år. Företagens investeringsplaner I undersökningen har en särskild konjunkturindex tagits fram. Syftet med denna är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de branscher som undersöks i regionen. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens bedömningar av OM KONJUNKTURINDEX för i år pekar på minskade investeringar med drygt 11 procent från förra årets rekordnivå. Hela nedgången faller på transportmedelsindustrin. Av de åtta huvudbranscherna är det ITverksamheten som har den absolut starkaste konjunkturen med Konjunkturindex på 66 följt av uppdragsverksamheten och byggindustrin med index 57 respektive 56. Sysselsättningen inom näringslivet har ökat kraftigt, i stegrad takt och för tredje halvåret i följd. Sedan i våras har antalet ökat för 45 procent av företagen och minskat för 13 procent av företagen. Uppgången är bred och kraftig för alla åtta huvudbranscherna. Optimismen hos företagen består och är nästan lika utbredd som i våras samt är jämnt fördelad över alla fem delområdena. en kan väntas bestå en bra in på år 28. Starkast är förväntningarna inom detaljhandeln följt av transportmedelsindustrin och uppdragsverksamheten. Ingen av de undersökta branscherna räknar med en försämrad konjunktur till våren. konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ± 15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca 4 respektive Textil Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET Hösten 27 Våren 28 Förlag/ grafik Produktion KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Hösten 27 och våren 28 Data KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Hösten 27 och våren 28 Konjunkturindex kan variera mellan 1 och 1 där gränsen för en "normalkonjunktur" är satta till index ±15 enheter. Hösten 27 Våren 28 IT Sågverk Livsmedel Metall Maskin Transport Kemi IT Partihandel Byggverks Uppdrverks Samfärdsel Tillverkind Sällanköpsh Bilhandel Näringsliv tot Ind totalt regional konjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR STOR-GÖTEBORG 1996 våren KONJUNKTURINDEX FÖR FyrBoDal 1996 våren KONJUNKTURINDEX FÖR HALLAND 1996 våren KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 1996 våren KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 1996 våren konjunkturläget i västsverige 3

6 tillverkning, totalt en planar ut Konjunkturläget var oförändrat starkt i september. Efterfrågan har fortsatt att öka, främst på verkstadsindustrins produkter. Produktionen har varit större och sysselsättningen har stigit mer än företagen planerade i mars. Orderingång och produktion förutses fortsätta uppåt under första halvåret nästa år. Sysselsättningen kan emellertid komma att vända nedåt. Konjunkturen för tillverkningsindustrin i Västsverige bedöms fortfarande totalt sett som god. Konjunkturindex som kan anta värden mellan 1 och 1 låg i september på 41, vilket är samma nivå som i mars. Till den positiva bilden bidrar främst verkstadsbranscherna, medan konjunkturläget för sågverk och textilindustri bedöms som drastiskt försämrat. Orderingången till verkstadsbranscherna, från både export- och hemmamarknad, har stigit kraftigt. Deras orderstockar var i september större än i mars och bedömdes som förhållandevis stora. För sågverk och textilindustri är bilden den motsatta. Drygt två tredjedelar av sågverken uppger att orderstockarna har minskat och de bedöms nu som för små. Fortsatt konjunkturoptimism men sågverken undantag Ungefär en fjärdedel av företagen inom tillverkningsindustrin räknar med fortsatt förbättring av konjunkturen fram till mitten av mars nästa år. Övriga tre fjärdedelar förutser oförändrad konjunktur. Det är bara sågverken som redovisar en avmattning, även om bilden här är splittrad. För tillverkningsindustrin som helhet förutses ordertillflödet från både export- och hemmamarknad fortsätta öka under första halvåret nästa år, i ungefär samma takt som under innevarande halvår. Främst bidrar transportmedelsindustrin till den positiva efterfrågebilden. Produktionsvolymen 27 för tillverkningsindustrin som helhet kom att ligga på en något högre nivå än vad som planerades i mars. Det berodde till stor del på att nästan fyra femtedelar av transportmedelsindustrin höjde produktionen. Andelen företag inom tillverkningsindustrin som arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande låg på nästan 6 procent i mitten av september en svag uppgång jämfört med mars. För transportmedelsindustrin har andelen företag som utnyttjar kapaciteten fullt stigit från 5 procent till ca 65 procent, medan motsvarande andel för sågverk och textilindustri har rasat. Färdigvarulagren har totalt sett varit oförändrade under det senaste halvåret och bedöms som i stort sett lagom stora, även om sågverken nu anser lagren vara för stora efter att ha bedömts som för små i mitten av mars. Tillverkningsindustrins planer och förväntningar i september visar att produktionen totalt sett kommer att öka i samma relativt höga takt under första halvåret 28 som under innevarande halvår, med transportmedelsindustrin som ledande. Ökad sysselsättning, men risk för vändning Sysselsättningen för tillverkningsindustrin som helhet ökade från mars till september i år påtagligt mer än vad som förutsågs i mars. Till detta bidrog att två tredjedelar av transportmedelsindustrin ökade antalet. Bristen på yrkesarbetare och tekniska tjänstemän inom verkstadsbranscherna har ökat något. Under perioden från september 27 till mars 28 kan antalet totalt sett tendera att minska. Nedgångar redovisas av transportmedels-, livsmedels-, textil- och grafisk industri, medan maskin- samt el- och optikindustrin räknar med att höja sysselsättningen INDUSTRIPRODUKTION* ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag Större företag KONJUNKTUROMDÖME Hösten 27, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme Västsverige *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/ hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR VÅREN 28 KONJUNKTUR- TOTAL ORDERINGÅNG ORDERINGÅNG ANTAL UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN ANSTÄLLDA EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag 4 tillverkning, totalt

7 transportmedelsindustri Företagen i transportmedelsindustrin hade ganska höga förväntningar inför framtiden i våras och dessa har hittills stämt bra med verkligheten. Orderingång och produktion har stigit i snabb takt och optimismen inför våren 28 är framträdande. Sysselsättningen i branschen har utvecklats positivt, men den fortsatta expansionen sker utan personalförstärkningar. Kapacitetsutnyttjandet har nått en ganska hög nivå och kan bli ett problem. Transportmedelsindustrin omfattar branscherna motorfordons-, fartygs- och flygindustri, inklusive komponenter och tillbehör och utgör en betydande del av tillverkningsindustrin i Västsverige. Den har därför en mycket stor betydelse för utvecklingen av hela industrisektorn i regionen. I våras var stämningsläget gott i branschen som i god fart var på väg upp ur en tillfällig svacka sedan slutet av 26. Det fanns en stark tro på att efterfrågan efter hand skulle stärkas, speciellt då på hemmamarknaden. Det har nu visat sig att utfallet har stämt bra med de ganska högt ställda förväntningarna. Orderingången steg i våras i snabb takt. Omkring två tredjedelar av företagen i branschen rapporterade högre orderingång jämfört med föregående halvår, medan andelen som ökade produktionen var ännu högre, närmare 8 procent. Tjockare orderböcker Den snabba uppgången har fortsatt under hösten med ökande orderingång för hälften av företagen och mycket få företag som rapporterat lägre efterfrågan. Hela 78 procent redovisade stigande produktion. Den accelererande efterfrågeökningen resulterade i en snabbt ökande orderstock, liksom även i minskande färdigvarulager. Det har under 27 inte kunnat urskiljas några stora skillnader i utvecklingstakt mellan de mindre företagen, med färre än 1, och de större företagen. Konjunkturindex för branschen har för hösten beräknats till 49, vilket kan betecknas som högkonjunktur och är oförändrat jämfört med värdet som uppmättes i våras. Det kan iakttas en viss förbättring i främst FyrBoDal, medan index backat något i Stor-Göteborg. Småföretagen såg klart mer positivt på det rådande konjunkturläget än de större Stark framtidstro företagen. Det kan också noteras att hela 64 procent av företagen i transportmedelsindustrin ökade sin personalstyrka under det senaste halvåret, vilket var en helt annan utveckling än den förväntade, som innebar att antalet skulle gå ner. Även kapacitetsutnyttjandet har i hög grad påverkats det var två tredjedelar av företagen som rapporterade att de körde för fullt i september, klart högre än ett halvår tidigare. Bland företagen med färre än 1 var det hela 83 procent som utnyttjade hela produktionskapaciteten. Fortsatt uppåt Konjunkturbilden under början av nästa år målas genomgående upp i ljusa färger. Det finns en tro på att konjunkturen kommer att förbättras ytterligare under den närmaste tiden. Hälften av företagen i branschen tror på ökande orderingång från exportmarknaden och synen på den inhemska marknaden är nästan lika positiv. Man har därför starkt expansiva produktionsplaner tre företag av fem planerar för höjd produktionsnivå under kommande vår, medan andelen som räknar med neddragningar är försumbar. Storföretagens produktionsplaner är betydligt mer expansiva än de mindre företagens. Den hittillsvarande sysselsättningsökningen kan däremot komma att upphöra den fortsatta expansionen beräknas kunna ske utan att några utökningar av den befintliga personalstyrkan behöver genomföras och de företag som räknar med att vidta personalnedskärningar överväger. Det kan noteras att andelen som anser att maskin- och anläggningskapaciteten är det främsta hindret för att utöka verksamheten har ökat från 23 till 38 procent sedan i våras samt att bristen på ingenjörer och tekniker har ökat något INDUSTRIPRODUKTION* ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag Större -5 företag KONJUNKTUROMDÖME Hösten 27, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme Västsverige *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR VÅREN 28 KONJUNKTUR- TOTAL ORDERINGÅNG ORDERINGÅNG UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM FRÅN FRÅN EXPORTMARKNADEN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag Stora företag Små företag ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag transportmedel 5

8 maskinindustri Hösten 27 Våren 28 surfar på investeringsvågen Maskinindustrin fortsätter att rida på investeringsvågen och med ett konjunkturindex på 48 befästs högkonjunkturen. De större företagens försprång till de mindre är intakt. Orderingången från export- och hemmamarknaden har följts åt. Under första såväl som hittills under andra halvåret har efterfrågan ökat kraftigt på båda marknaderna. Det stämmer väl med förväntningarna från i våras. För de mindre företagen var efterfrågan däremot i stort sett oförändrad under första halvåret jämfört med halvåret innan. Detta har vägts upp av ett starkt andra halvår, framförallt på exportsidan. Omfattande nyanställningar Även produktionen utvecklas som väntat mycket gynnsamt. Ökningen har varit kraftig både under första och andra halvåret. Då produktionstakten och efterfrågan tycks ha gått hand i hand är det också naturligt att orderstocksomdömet är så gott som oförändrat. Bedömningen visar att stocken fortfarande är betydligt större än normalt, men även här kommer den ljusa bilden från storföretagen medan de mindre är mer återhållsamma. Konjunkturindex för den kemiska industrin i Västsverige har för hösten 27 beräknats till 54, vilket är oförändrat jämfört med i våras. Det innebär att det råder en fortsatt rejäl högkonjunktur i branschen. Orderingången fortsatte uppåt i ganska rask takt i våras och det gav upphov till tämligen stora höjningar av de producerade volymerna. Nästan hälften av företagen ökade produktionen och lika många rapporterade oförändrad nivå jämfört med ett halvår tidigare. Både orderingång och produktion ser också ut att fortsätta uppåt under hösten, även om farten bedarrar något jämfört med tidigare. God tillgång på arbetskraft Orderstockarna har det senaste halvåret inte förändrats utan ligger på samma nivå som i våras. Stora (med minst 1 ) respektive små företag uppvisar något annorlunda bild för de större företagen har orderstockarna minskat. Kapacitetsutnyttjandet i branschen har stigit ytterligare sedan i våras. 65 procent av kemiföretagen angav att de körde för fullt i september. Tillgången på arbetskraft har inte förändrats nämnvärt Produktionsökningen har pressat upp kapacitetsutnyttjandet ytterligare och 65 procent av företagen går nu för fullt. Branschen ser även ut dra sitt strå till stacken för sysselsättningen, för sedan i våras har antalet ökat mycket kraftigt. Efterfrågeläget har däremot stärkt positionen som det främsta hindret för en framtida expansion. Både kapaciteten och tillgången på arbetskraft är dock fortfarande märkbara flaskhalsar. Efterfrågan stannar av Konjunkturläget väntas bli i stort sett oförändrat till våren, med bara mindre skillnader mellan stora och små företag. Förklaringen är den förväntade avmattningen i efterfrågan. Att efterfrågeläget har blivit ett större expansionshinder talar för att avmattningen har börjat märkas av redan under innevarande halvår. Den totala efterfrågan väntas under nästa halvår endast öka svagt. Produktionen ser däremot ut att fortsätta öka kraftig, vilket talar för att orderstocksomdömet kan komma att försämras. kemiindustri Fortsatt högkonjunktur 6 maskin- och kemiindustri det senaste halvåret utan den är fortsatt tämligen god. Endast ett företag av fem har angett att det råder brist på yrkesarbetare och väldigt få företag anser att tillgången på arbetskraft är det största hindret för expansion av verksamheten. Mindre företag mest optimistiska Kemiföretagen räknar med att de goda tiderna kommer att bestå även under kommande halvår. Andelen som har angett efterfrågeläget som det största hindret för expansion har dock ökat från 31 till 5 procent sedan i våras och efterfrågeläget anses därigenom som ett större problem än maskin- och anläggningskapaciteten. Framtidsutsikterna bedöms som klart ljusare av de mindre företagen, där två företag av fem räknar med fortsatt konjunkturförstärkning, medan det bland de större företagen var en stor majoritet som trodde på en oförändrad konjunktur. Förstärkt efterfrågan leder till fortsatta produktionshöjningar. Sysselsättningen verkar inte komma att påverkas i någon högre grad av den stigande produktionen INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad Hösten 27 Våren 28 Västsverige Västsverige

9 Hösten 27 Våren 28 metallvaruindustri Konjunkturen för metallindustrin i Västsverige tog förnyad fart under 26 och visade i våras inte några tecken till avmattning. Efterfrågan steg avsevärt och speciellt starkt ökade den från hemmamarknaden. 61 procent av företagen rapporterade starkare hemmamarknad, medan resterande företag redovisade oförändrad orderingång. Den högre orderingången förde med sig en markant ökad produktion jämfört med föregående halvår. Under innevarande höst har orderingången från exportmarknaden däremot visat tecken på viss avmattning, vilket också lett till något försiktigare planer beträffande produktionen. Optimismen består paciteten och kapacitetsutnyttjandet har sjunkit något. 43 procent av företagen körde för fullt i september. Sysselsättningen i branschen ökade i våras jämfört med föregående halvår. Ökningen skedde helt i de mindre företagen. Starkare på exportsidan Företagen inom metallindustrin har starka förhoppningar om att den goda konjunkturen ska bestå och till och med stärkas ytterligare under det kommande halvåret. Närmare en tredjedel tror på starkare konjunktur, medan flertalet av övriga företag räknar med oförändrat läge. marknaden har varit starkast det senaste året, men efterfrågan på exportsidan ser ut att återhämta sig och ta över som den starkaste drivkraften. Produktionsökningarna blir ganska måttliga och kommer att kunna ske utan några nyrekryteringar av personal. Det bör noteras att samtidigt som man räknar med en bra efterfrågeoch produktionsutveckling, så har andelen som angett efterfrågeutvecklingen som det största hindret för expansion av verksamheten ökat från 25 till 5 procent under det senaste halvåret INDUSTRIPRODUKTION Fler i småföretagen Konjunkturindex för metallvaruindustrin har för hösten 27 uppmätts till 38, vilket är något lägre än i våras men det ligger ändå på gränsen till att betecknas som högkonjunktur. Orderböckerna har blivit tjockare det senaste halvåret, men företagens bedömning av orderläget har hållit sig ganska oförändrad det senaste halvåret. Företagen har utökat produktionska- Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad Hösten 27 Våren 28 förlag och tryckerier Det positiva konjunkturläget för den grafiska branschen består även under hösten 27. Konjunkturindex har beräknats till 34, vilket visserligen är aningen sämre än i våras och en klart sämre nivå än förra hösten, men ändå måste betecknas som en stark konjunktur. Orderingången fortsatte uppåt under våren och produktionen steg ganska kraftigt. Drygt nio företag av tio rapporterade ökad eller oförändrad produktion jämfört med föregående halvår. Den starka expansionen ser ut att fortsätta även under innevarande höst. På exportsidan har utvecklingen av orderingången däremot varit betydligt svagare, med viss minskning både i våras och under hösten. Högre kapacitetsutnyttjande Orderstockarna har byggts på ganska kraftigt det senaste halvåret, men orderstocksomdömena är trots detta inte särskilt mycket mera positiva än i våras. Det råder fortfarande ett visst missnöje med ordersituationen. Lagersituationen bedöms dock som tillfredsställande av det stora flertalet företag. Kapacitetsutnyttjandet i branschen har Osäkerheten tilltar ökat. 5 procent av företagen angav att de körde för fullt i september, vilket kan jämföras med 38 procent i våras. Vikande sysselsättning Företagens bedömningar av den kommande utvecklingen är ganska försiktigt hållna. Man räknar med att konjunkturen under våren 28 kommer att vara i stort sett oförändrad jämfört med hösten. orderingången fortsätter att vara vikande. Fyra företag av tio har dock planer att höja produktionen, medan flertalet övriga företag räknar med oförändrad nivå. Det bör beaktas att andelen som angett efterfrågeläget som det största hindret för fortsatt expansion av verksamheten har ökat kraftigt, från 53 procent i våras till hela 78 procent under hösten. Detta är den högsta andelen för någon av industribranscherna i Västsverige. Sysselsättningen i den grafiska branschen har varit vikande under en längre tid och det ser inte ut att bli någon förändring i detta avseende. et fortsätter neråt under kommande vår INDUSTRIPRODUKTION Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad metallvaruindustri, förlag och tryckerier

10 Hösten 27 Våren 28 livsmedelsindustri tillväxten fortsätter Inga större förändringar har skett i livsmedelskonjunkturen sedan vårens undersökning. Konjunkturindex ligger på 2 vilket innebär ett läge bättre än normalt. Det har dock skett en utjämning mellan stora och små företag (gränsen går vid 1 ) och de mindre ligger nu inte långt efter de stora. orderingången ökade hyggligt under första halvåret och takten har hållit i sig även nu under andra halvåret, förväntningarna tydde dock på en något starkare utveckling. På hemmamarknaden överraskade efterfrågan istället positivt under första halvåret, men har som följd stannat av under andra halvåret. Sett till båda halvåren stämmer dock höstens undersökning väl med vårens förväntningar. God avsättning för ökad produktion Produktionstakten har ökat i rask takt hittills under året, så trots en orderstocksuppbyggnad bedöms orderstocken som något för liten vilket är en liten försämring jämfört med vårens bedömning. Inte heller har den ökande produktionen lett till en ökning av vare sig eller kapacitetsutnyttjandet. Något ljusare lageromdömen tyder på att produktionsökningen inte har byggt på färdigvarulagren utan att utleveranserna sker i minst samma takt som produktionen. Expansionshindren visar på att efterfrågeläget fortsätter att vara det främsta hindret, men även kapaciteten börjar bli en märkbar flaskhals. Förbättring till våren Till våren tror företagen på en tydlig konjunkturförbättring och om prognosen slår inte bör skillnaderna mellan stora och små företag vara helt borta. Företagen verkar inte märka av någon dämpning i världskonjunkturen utan exportefterfrågan väntas öka mycket kraftigt under nästa halvår och även hemmamarknaden ser ut att vakna till liv igen. Därmed räknar företagen med att produktionsökningarna kommer att hålla i sig. Storföretagen ser dock ut att planera för rationaliseringar och förväntar sig en kraftig minskning av antalet till våren, samtidigt tror de mindre företagen på en i stort sett oförändrad personalstyrka INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad Hösten 27 Våren 28 textil- och beklädnadsindustri Dystrare för större företag Textilindustrins konjunkturbedömning har fallit sedan i våras konjunkturindex har sjunkit från hyggliga 25 till 2. Det råder med andra ord en normalkonjunktur. De mindre företagen (färre än 1 ) ger fortfarande en mycket ljus bild och ser bara en svag försämring. Det är istället de större företagen som upplever försämringen och bedömer konjunkturen som klart sämre än normalt. Orderingången ger en mer nyanserad bild av försämringen. Redan i våras såg företagen en avmattning under andra halvåret. Utfallet för första halvåret visar dock att efterfrågan utvecklades mycket bättre än väntat med kraftiga ökningar från både export- och hemmamarknaden. Under andra halvåret har efterfrågan stannat av helt och exportmarknaden minskar till och med svagt. På både båda marknaderna är det dystra bedömningar från de större företagen som slår igenom. Komplicerad bild för större företag Liksom för orderingången visar produktionen upp ett överraskande starkt första halvår med en Nya tag inför våren Företagen tycks se andra halvårets försämring som ett tillfälligt hack på kurvan och till våren väntas en tydlig konjunkturförbättring. Både export- och hemmamarknaden väntas komma igång och öka kraftigt igen. På exportsidan är det de mindre företagen som fortsätter att dra, men på hemmaplan är optimismen stor oavsett storlek INDUSTRIPRODUKTION rekyl neråt under andra halvåret. Tillsammans har detta lett till ett försämrat orderstocksomdöme och att orderböckerna ses som något för tunna. Sedan i våras visar sig även antalet ha minskat i måttlig takt. Dessutom har kapacitetsutnyttjandet fallit tillbaka tydligt, men fortfarande uppger 46 procent av företagen att de går för fullt. Efterfrågeläget fortsätter att vara det dominerande expansionshindret, men även maskinkapaciteten utgör en betydande flaskhals. Paradoxalt nog är det bland de större företagen som bilden är delad, där företagen antingen ser efterfrågeläget eller maskinkapaciteten som det främsta expansionshindret. Västsverige Västsverige ORDERINGÅNG - och exportmarknad livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri

11 IT-verksamhet Starkaste konjunkturomdömena IT-sektorn i Västsverige har haft en stark utveckling sedan i våras då högkonjunkturen inleddes för branschen. Konjunkturläget under hösten är här det starkaste av samtliga åtta huvudbranscher som undersöks i Västsverige. Allra starkast är konjunkturen för IT-industrin där tillväxten på exportmarknaden varit fortsatt stark efter sommaren. Inför våren är det datakonsulterna som har de högsta förväntningarna. Efter den kraftiga förbättring som skett för IT-verksamheten i våras då en bred högkonjunktur var etablerad inom branschen var siktet hos företagen inställt på en ytterligare viss förbättring efter sommaren. Utvecklingen har varit stark och överträffar företagens förväntningar. Det gäller särskilt den industribaserade delen av branschen. Konjunkturindex för IT-verksamheten, som kan anta värden mellan 1 och 1, står under hösten i 61. Det är en uppgång från index 27 förra hösten och 5 i våras. Utfallet för första halvåret blev betydligt bättre än vad företagen räknade med tidigt i våras. Produktionsvolymen/omsättningen ökade mycket kraftigt, två tredjedelar av företagen redovisade en ökning mot endast 7 procent som upplevde en minskning. Däremot har uppgången i sysselsättningen bromsats upp. Ökningen är ganska måttlig sedan i våras, vilket delvis sammanhänger med svårigheter att få tag i konsulter för tjänsteföretagen. Inför våren intar IT-branschen en liknande attityd som i våras inför hösten. Man tror på vissa ytterligare förbättringar, men inte lika stora som nu. Efter en viss dämpning i uppgången av omsättningen under andra halvåret är företagen inställda på en fortsatt dämpning nästa halvår. Sysselsättningen däremot planeras öka fram till våren i minst samma omfattning som nu under hösten. Avmattning väntar industrin Utfallet för första halvåret var starkast för IT-industrin. Ökningen av produktionen var mycket stark, tre av fyra företag drog upp produktionsnivån under första halvåret. Uppgången har varit kraftig även under hösten, men ökningstakten har ändå dämpats. Det är en markant stegring av orderingången från exportmarknaden under både första och andra halvåret som ligger bakom förbättringen. Det är också IT-industrin som har de starkaste konjunkturomdömena under hösten. Konjunkturindex för IT-industrin har stigit till index 72 från index 34 förra hösten och 43 i våras. Orderläget har förbättrats kraftigt, så att sju av tio företag nu är nöjda med sina orderböcker. Fortfarande anser dock hela 87 procent av IT-industrin att efterfrågan är främsta hinder för expansion på sikt. Inför våren intar företagen en mer avvaktande och osäker attityd och räknar inte med någon ytterligare förbättring av konjunkturen. Även efterfrågeutvecklingen bedöms bli betydligt lugnare än tidigare, men det är ändå bara något enstaka företag som väntar sig minskade exportorder nästa halvår. Personalplanerna pekar bara svagt uppåt inför våren. IT-tjänster förutser en kraftig uppgång Om IT-industrin är mer tveksam till den kommande utvecklingen är prognosen och förväntningarna hos den tjänstebaserade grenen av IT-sektorn desto starkare. Konjunkturindex för den tjänstebaserade grenen av sektorn har förbättrats bara något sedan i våras till 61. Företagen räknar dock med att konjunkturen kommer att förstärkas betydligt till våren. En ännu större andel av branschen räknar med stigande omsättning nästa halvår. Det innebär att personalplanerna är mer expansiva än utfallet varit nu under hösten. Det kan dock bli svårt att realisera dessa då i nuläget två av tre företag lider brist på branschkompetent personal. Inför våren grupperar sig branschen i tre lika stora grupper: en tredjedel har inga hinder att expandera medan en tredjedel uppger arbetskraft som hinder och en tredjedel uppger efterfrågan som hinder att expandera. PRODUKTION/OMSÄTTNING* IT-industri IT-tjänster ANTAL ANSTÄLLDA* 5 IT-tjänster -1 IT-industri KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Hösten 27, nettotal Lönsamhet KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Hösten 27, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av produktionen/omsättningen, antal mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR VÅREN 28 KONJUNKTUR- TOTAL ANTAL IT-INDUSTRIN IT-INDUSTRIN UTSIKTER PRODUKTIONSVOLYM ANSTÄLLDA ORDERINGÅNG ORDERINGÅNG HEMMAMARKNADEN EXPORTMARKNADEN IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-sektorn 9

12 byggnadsverksamhet Hösten 27 Våren 28 Fortsatt full fart en inom byggsektorn tuffar på och konjunkturindex uppgår till 56 ännu något starkare är konjunkturen inom delbranschen installationer och slutbehandlingar. Utfallet för första halvåret visade sig bli oväntat starkt med kraftiga ökningar av såväl antagna anbud som byggande. et har även ökat kraftigt sedan i våras. Nyanställningarna nådde visserligen inte riktigt upp till vårens högt uppsatta förväntningar, men det beror troligen på svårigheten att få tag i personal snarare än ett minskat personalbehov. Följderna av det oväntat starka första halvåret har däremot blivit en något svagare efterfrågan än väntat under andra halvåret, ökningen ser ut att bli måttlig mot en väntad kraftig ökning. Byggandet har dock som väntat ökat kraftigt. Trots att byggandet har fortsatt öka när efterfrågan har mattats något har orderstocken fyllts på rejält sedan i våras. Även stocken av pågående arbeten har fyllts på om än inte riktigt i den förväntade omfattningen. Orderstocksomdömet har därmed ljusnat ytterligare och orderböckerna bedöms nu som mycket välfyllda. Resursutnyttjandet stiger på nytt Med det ökande byggandet har resursutnyttjandet börjat öka på nytt och ligger nu på en mycket hög nivå. Bristen på arbetskraft är fortsatt mycket stor och tekniska tjänstemän fortsätter vara flaskan med den allra smalaste halsen. Problemets omfattning blir tydligt vid en titt på företagens expansionshinder där 61 procent uppger att arbetskrafttillgången hindrar en fortsatt expansion. Avvaktande inför våren Företagen verkar känna på sig att uppgången inte kan fortsätta hur länge som helst och till våren vågar de inte tro på en fortsatt uppgång. Det är fortfarande ingen nedgång i sikte, men ökningen av antagna anbud väntas stanna av under första halvåret vilket även väntas påverka byggandet. Rekryteringsproblemen verkar däremot ha lett till att personalstyrkan fortfarande inte är i paritet med produktionsnivån och nyrekryteringarna väntas fortsätta i hygglig takt fram till våren BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA Byggande RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 27, nettotal Hög Låg Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 Uppdragsverksamheten går fortsatt mycket starkt. Med sina nära kopplingar till industrin dras branschen med av den utdragna högkonjunkturen för tillverkningsföretagen. Konjunkturindex för uppdragsverksamheten ligger på 57, vilket får betecknas som en stark högkonjunktur. I vårens undersökning räknade företagen med en kraftigt ökad fakturering under första halvåret, men utfallet visade sig bli klart bättre än så och ökningen blev synnerligen kraftig. Istället har faktureringen under andra halvåret blivit något svagare än förväntat, men ser ändå ut att öka kraftigt. Personalbristen allt mer alarmerande Företagen tycks ha vänt på varenda sten i jakten på branschkompetent personal för återigen har de lyckats uppfylla de mycket optimistiska prognoserna vad gäller nyanställningar. Sedan i våras har hela 62 procent av företagen ökat antalet mot endast 3 procent som har minskat. Detta syns även mycket tydligt i bristtalen där nu 63 procent av företagen lider brist 1 byggverksamhet, uppdragsverksamhet uppdragsverksamhet Konsulterna följer industrin på branschkompetent personal en ökning med nästan 2 procentenheter. Ännu tycks dock nyrekryteringarna inte slå alltför hårt mot produktiviteten eller löneutvecklingen för samtidigt med nyanställningarna har lönsamheten bibehållits på en nivå mycket över det normala. Däremot blir tillgången på arbetskraft ett allt mer dominerande expansionshinder. Lite förvånansvärt är det dock en så hög andel som 32 procent av företagen som varken ser tillgången på arbetskraft eller någon annan faktor som något expansionshinder. Detta möjliggör för en fortsatt uppgång. Omättligt personalbehov Det tycks inte vara någon hejd på konsulternas optimism, fram till våren väntas en kraftig konjunkturförbättring. Faktureringen spås öka mycket kraftigt under första halvåret. Samtidigt tycks personalbehovet omättligt, fram till våren spås nämligen nyrekryteringarna fortsätta i samma stora omfattning som tidigare. Företagen tror sig även kunna genomföra dessa samtidigt som lönsamheten förbättras väsentligt. 1 FAKTURERING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Låg Hösten 27 Fakturering LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 27, nettotal Hög 6 Lönsamhet Våren 28 Resursutnyttjande Konjunkturläge Konjunkturläge Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1

13 Hösten 27 Våren 28 bilhandel Det var först i våras det lossnade ordentligt för bilhandeln. Företagens konjunkturomdömen hade förbättrats kraftigt sedan den sista snön smält bort under vårvintern, och branschen hade äntligen passerat gränsen för en högkonjunktur. Optimismen var stor inför hösten i år och man räknade med ytterligare lite starkare konjunktur och en betydande ökning av bilförsäljningen. Företagens förväntningar har infriats, med en relativt kraftigt ökad bilförsäljning under andra halvåret och i stegrad takt jämfört med uppgången under våren. För 4 procent av företagen ökar bilförsäljningen under andra halvåret mot endast 8 procent som redovisar en minskning. Konjunkturindex för bilhandeln, som kan variera mellan 1 och 1, står under hösten 42 mot 39 i våras. Det är den bästa konjunkturen för bilhandeln sedan i början på decenniet. Även sysselsättningen ökar Det ökade trycket i bilhallarna runt om i Västsverige har medför att handlarna ökat personalstyrkan väsentligt och mer än planerat. Var fjärde Bästa läget på flera år bilhandlare har ökat sin personal sedan i våras jämfört med endast 2 procent som gjort en minskning. Därmed pekar sysselsättningskurvan stadigt uppåt sedan vändningen kom våren 25. Nyanställningarna har medfört att bristen på arbetskraft reducerats något sedan i våras så att nu bara 16 procent lider brist på personal. Fortfarande är det dominerande hindret för att expandera verksamheten efterfrågan, som nästan vartannat företag uppger som främsta expansionshinder på sikt. Ännu bättre tider till våren Bilhandelns syn på konjunkturen på ett halvårs sikt är ännu mer positiv än den var i våras. Detsamma gäller förväntningarna på bilförsäljningen som beräknas öka ännu kraftigare under första halvåret 28 jämfört med nu under hösten. Med den starkare bilförsäljningen har också följt minskade lager av bilar och en bättre lönsamhet än normalt. Även på detta område räknar företagen med en ytterligare förbättring till våren. 1 FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 27, nettotal Hög Låg Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 Hösten 27 Våren 28 samfärdsel Sysselsättningen ökar starkt Samfärdseln i Västsverige är inne i en mycket positiv trend för närvarande. Utvecklingen har överraskat branschen sedan den förra bedömningen gjordes i våras. Utfallet för första halvåret som normalt är lite mer dämpat än andra halvåret av säsongsmässiga skäl blev betydligt bättre än förutsett. Faktureringen ökade då kraftigt, för 6 procent av företagen mot 1 procent som redovisar en minskning. Faktureringen fortsätter att öka rejält även under andra halvåret i år även om ökningstakten beräknas bli något lägre än före sommaren. Konjunkturindex för samfärdseln, som kan variera mellan 1 och 1, har återhämtat sig från i våras och noteras nu i 3 mot 21 tidigt i våras. Även lönsamheten är god Den starka utvecklingen för samfärdseln i Västsverige är ett tydligt tecken på att den ekonomiska aktiviteten är hög i hela regionen. Ett annat tecken på det höga trycket i efterfrågan är att sysselsättningen nu visar den starkaste ökningen för denna bransch sedan dessa mätningar började i mitten av 199-talet. Sedan i våras har vartannat företag ökat antalet jämfört med 15 procent som minskat sin personal. Det är betydligt bättre än vad den positiva prognosen visade för ett halvår sedan. Företagen har lyckats med att nyrekrytera personal, trots den tidigare stora bristen på personal. Denna har å andra sidan förvärrats under hösten då t.ex. två av tre åkerier saknar chaufförer. Uppgången väntas fortsätta Enligt företagens bedömningar kommer uppgången att fortsätta efter årsskifte, men i en lugnare takt. Det gäller såväl för konjunkturen och omsättningen som för sysselsättningen i branschen. Detta sammanhänger delvis med de restriktioner som finns på företagens utbudssida. Nästan vartannat företag uppger att hinder som fordonsbrist, lokaler, tillgång på arbetskraft o d begränsar företagens expansion framöver. Vart tredje företag saknar dock hinder för att expandera verksamheten. Bara två av tio företag uppger efterfrågan som främsta hinder Hög Låg TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Hösten 27, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Transportvolym Konjunkturläge Försäljningsvolym Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 bilhandel, samfärdsel 11