Konjunkturbarometer. för Västra Götaland

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västra Götaland Hösten 217

2 n innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Tillverkningsindustri, totalt...6 Transportmedelsindustri samt Maskinindustri...7 Kemisk industri samt Metallvaruindustri...8 Grafisk industri samt Livsmedelsindustri...9 Textil- och beklädnadsindustri samt Elektronikindustri...1 Företagstjänster...11 Byggverksamhet samt Bilhandel...12 Transport och logistik samt Sällanköpshandel Partihandel...14 Exportstruktur Fyrbodal Göteborgsregionen...16 Sjuhärad...18 Skaraborg...19 Strukturdata... 2 Branschöversikt med konjunkturindex...22 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra Götaland bygger på en enkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggverksamhet, sällanköpshandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, företagstjänster samt IT-tjänster. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra Götaland har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Höstens mätningar där svaren från företagen samlats in under september och oktober avser utfall för första halvåret 217, en nulägesbeskrivning för innevarande halvår samt en för första halvåret 218. Om konjunkturindex för Västra Götaland I undersökningen har ett särskilt konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med ett konjunktur index är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. et för en region är en sammanvägning av det aktuella t för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. et har en möjlig variationsbredd från 1 till +1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en så kallad normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive +4. 2

3 förord n HÖGKONJUNKTUREN FÖRDJUPAS DEN GLOBALA KONJUNKTUREN fortsätter att förbättras. Många indikatorer pekar uppåt och BNPtillväxten i världsekonomin väntas stiga kommande år enligt flera internationella organisationer som IMF och OECD. För Europa går utvecklingen stadigt framåt trots att Storbritanniens utträde ur EU fortsätter vara ett orosmoment och för svensk del är det viktigt att konstatera att våra grannländer går starkare än på länge. Norges tillväxt har stigit de senaste kvartalen och Finland visar åter positiva tillväxttal efter en längre tids kräftgång. SVERIGES EKONOMI är också inne i en positiv trend. Det visar sig genom hög tillväxt och stigande sysselsättning. Andra kvartalet lyftes BNP-tillväxten främst av exporten, samtidigt som investeringarna var fortsatt mycket höga. Kommande år, som är valår, ser finanspolitiken ut att bli ännu mer expansiv än tidigare samtidigt som en penningpolitisk åtstramning väntas först mot slutet av året. VÄSTRA GÖTALAND utgör en viktig del i den svenska ekonomin och höstens konjunkturbarometer visar att näringslivet i länet befinner sig i högkonjunktur, precis som i våras. Samtliga delregioner går starkt och bland branscherna utmärker sig företagstjänster, byggbranschen samt industrin som de starkaste. En titt i backspegeln kan dock vara på sin plats. Nu finns det mycket som skiljer sig från situationen för precis tio år sedan men det finns även likheter som kan vara värda att ha i åtanke. Nuvarande påminner nämligen en del om läget hösten 27. Precis som nu hade konjunkturen gått stadigt uppåt under en längre tid och konjunkturindex låg både totalt i Västra Götaland och i de olika delregionerna på ungefär dagens nivåer. Prognoserna var positiva inför kommande halvår men våren 28 dämpades läget och på hösten bröt finanskrisen ut. Att nedgången blev så extremt kraftig den gången berodde på att de globala finansiella systemen närmast kollapsade, idag finns en större beredskap för sådana händelser. Hur den globala konjunkturen utvecklas framöver återstår att se men hur som helst illustrerar exemplet hur snabbt det ekonomiska klimatet kan försämras. Höstens undersökning hade en svarsfrekvens på 74 procent av de tillfrågade företagen. Stort tack till alla företag som har ställt upp med sin tid och lämnat uppgifter till undersökningen. Jag hoppas att rapporten kommer att ge dig som läsare en god insikt i konjunkturutvecklingen för näringslivet i Västra Götaland. Helena L Nilsson Regionutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen 3

4 n sammanfattning Ytterligare ett steg uppåt Konjunkturen i Västra Götaland, som stärktes rejält i våras, fortsatte att förbättras under hösten. Bedömningarna ligger nu i stort sett på samma nivå som vid konjunkturtoppen för tio år sedan. Någon avmattning finns dock inte i sikte utan de flesta branscher ser positivt på kommande halvår. H östens konjunkturbarometer visar ungefär samma bild som vårens barometer. På marginalen har bedömningarna blivit något mer positiva men de starka erna från i våras har inte riktigt infriats. Oavsett detta kan man konstatera att den rådande högkonjunkturen har fördjupats det senaste halvåret. KONJUNKTURINDEX för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, ligger hösten 217 på +45. Det är en uppgång från +42 som uppmättes i vårens undersökning och nionde mätningen i rad med en ökning. et för Västra Götaland ligger nu på i stort sett samma nivå som hösten 27. Högkonjunktur råder inom företagstjänster, byggbranschen, industrin och bilhandeln. Stämningsläget hos byggföretagen dämpades något jämfört med våren men är fortsatt mycket högt. Industrin fortsatte upp ett litet hack från i våras där transportmedelsindustrin fortsatt utgör det främsta dragloket. Samtidigt tog partihandeln samt transport och logistik ett stort steg mot högkonjunktur. Den enda bransch som släpar efter något i höstens barometer är sällanköpshandeln där stämningen är fortsatt dämpad. Precis som i vårens undersökning är det relativt små skillnader mellan delregionerna. Sjuhärad har klättrat till förstaplatsen med konjunkturindex på +48. Fyrbodal, som är den enda delregion som noterar en nedgång KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTRA GÖTALAND Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren HÖGKONJUNKTUR Genomsnitt 12 LÅGKONJUNKTUR från i våras, har för närvarande lägst index då det ligger på +37. Samtliga delregioner befinner sig således i högkonjunktur eller precis på gränsen till detta. Prognoserna för kommande halvår är positiva i samtliga fyra delregioner. SYSSELSÄTTNINGEN har fortsatt att stiga i Västra Götaland. Framförallt inom byggbranschen och inom branschen för företagstjänster har det varit en stor ökning av personalstyrkan jämfört med i våras. Även tillverkningsindustrin har anställt personal, i synnerhet transportmedelsindustrin men även metallvaruindustrin och maskinindustrin. Sällanköpshandeln har däremot skurit ner på personal det senaste halvåret. Prognoserna indikerar en fortsatt sysselsättningsökning till våren 218. Det gäller fortfarande i stor utsträckning inom byggverksamhet och företagstjänster, i synnerhet IT-tjänster, men det finns även ett stort rekryteringsbehov inom partihandeln kommande halvår utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur. TILLVERKNINGSINDUSTRIN stärktes ytterligare något jämfört med våren. steg med två enheter till +45. Storföretagen är fortfarande mer positiva än de mindre företagen. Transportmedelsindustrin är den klart starkaste delbranschen men högkonjunktur råder även inom den kemiska industrin samt inom metallvaruindustrin. Maskin- respektive elektronikindustrin är inte långt ifrån att ta steget in i högkonjunkturen. Kommande halvår räknar industriföretagen med en fortsatt uppgång. Återigen är det transportmedelsindustrin som är mest positiv kring utvecklingen och branschen räknar med en betydande produktionsökning för att möta en stigande orderingång. BYGGBRANSCHEN dämpades en del från det urstarka läget för ett halvår sedan. sjönk från +75 till +59 vilket innebär att det fortsatt råder en stark högkonjunktur inom byggbranschen. Nedgången illustrerar dock att ökningstakten mattats av något efter en period av kraftig expansion. Arbetskraftsbristen börjar bli allt mer påtaglig och utgör det största expansionshindret för företagen. Prognoserna är dock fortsatt positiva inför våren då byggandet väntas öka starkt och byggföretagen räknar med att rekrytera i stor skala. SÄLLANKÖPSHANDELN gör den svagaste nulägesbedömningen av de olika branscherna, precis som i våras. stärktes dock marginellt från 6 till 4. Försäljningen visar tecken på uppgång men försäljningsvolymerna når inte upp till en från i våras. Lönsamheten är dämpad och som en följd av detta har sällanköpshandeln bantat personalstyrkan. Någon större optimism kring framtiden finns inte heller och handelsföretagen väntar sig ungefär samma till våren. Inom bilhandeln är läget fortsatt starkt men konjunkturindex sjönk med fyra enheter till +42. Försäljningen som ökat under flera år mattades under hösten och erna pekar på en fortsatt nedgång kommande halvår. FÖRETAGSTJÄNSTER utmärker sig som den starkaste branschen i höstens barometer, trots att konjunkturindex sjönk från +67 till +66. Delbranschen IT-tjänster går fortsatt mycket starkt med ett index på +71. Omsättningen fortsätter att stiga brant och detsamma gäller lönsamheten och sysselsättningen. Precis som inom byggbranschen finns en utbredd arbetskraftsbrist som kan hämma den framtida utvecklingen. I synnerhet inom ITbranschen upplever företagen stora svårigheter att få tag på branschkompetent personal. Trots detta räknar såväl IT-tjänster som övriga företagstjänster med en fortsatt konjunkturuppgång. Efterfrågan väntas bli mycket hög och en majoritet av företagen räknar med att nyanställa på ett halvårs sikt. n 4

5 t i västra götaland n OM KONJUNKTURINDEX för varje bransch och region är grundat på företagens bedömningar av konjunkturen bra/ normal/dålig vid en viss tidpunkt. bör inte förväxlas med de konfidensindikatorer som används i exempelvis Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. är endast ett mått på nuläget medan konfidensindikatorerna är en sammanvägning av flera indikatorer avseende både nuläge och. Prognos för konjunkturindex är baserat på företagens bedömning av t om ett halvår och utgår från konjunkturindex innevarande halvår. I övriga diagram innebär förändring jämfört med nuläge eller utfall kommande halvår jämfört med innevarande halvår. Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET Nuläge Prognos våren 218 Produktion för Västra Götaland, som kan variera mellan 1 och +1, ligger hösten 217 på +45. Det var nionde mätningen i rad med en uppgång och ligger i nivå med konjunkturtoppen hösten 27. Skillnaderna mellan de olika delregionerna i länet är relativt små. Sjuhärad har klättrat till förstaplatsen med index på +48. Skaraborg noterar +45 medan index för Göteborgsregionen och Fyrbodal ligger på +44 respektive +37. Tillverkningsindustrin stärktes rejält i våras och steg ytterligare två enheter till +45 vilket betyder att det fortsatt råder högkonjunktur. Även företagstjänster, med IT-tjänsteföretagen i spetsen, byggbranschen och bilhandeln ligger över gränsen för högkonjunktur. Partihandeln och transportbranschen är inte långt därifrån. Sällanköpshandeln gör precis som i våras den svagaste bedömningen av samtliga branscher. Företagen ger överlag positiva er för kommande halvår. Undantaget är bilhandeln som räknar med en nedgång samt sällanköpshandeln där företagen räknar med oförändrat läge. Precis som i våras är optimismen störst inom byggverksamhet samt IT-tjänster. Sysselsättningen har ökat i stort sett enligt erna från i våras. Inom transportbranschen har nyrekryteringarna varit större än väntat. Störst andel företag som har ökat personalstyrkan finns inom byggbranschen och inom företagstjänster. Kommande halvår räknar företagen med att sysselsättningen fortsätter att öka, med undantag för sällanköpshandeln. Nyregistreringarna av personbilar har ökat med 1 procent under de tre första kvartalen i år jämfört med motsvarande period i fjol. Under 216 ökade nybilsregistreringen i Västra Götaland med drygt 7 procent jämfört med 215. Bostadsbyggandet ökade med drygt 34 procent under 216 jämfört med året innan. Framförallt påbörjades byggandet av flerbostadshus som ökade med 45 procent. et påbörjade byggnationer av småhus steg med 11 procent. Omsättningen inom näringslivet i Västra Götaland sjönk med,5 procent andra kvartalet i år efter en ökning på 2,2 procent under första kvartalet. Det var något bättre än riksgenomsnittet. Lönesumman i den privata och offentliga sektorn ökade med 1,7 procent andra kvartalet, säsongrensat och jämfört med föregående kvartal. Starkast ökning var det i Göteborgsregionen KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Hösten 217 och våren 218 HÖGKONJUNKTUR Transport och logistik KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Hösten 217 och våren 218 HÖGKONJUNKTUR Textilindustri Grafisk Livs- industri medels- industri Elektronikindustri Maskinindustrindustri industri sport- Metall- Kemisk Tranmedelsindustri Företagstjänster Näringsliv totalt Byggverksamhet Tillverkningsindustri Bilhandel Partihandel Sällanköpshandel Tillverkningsindustri totalt regional konjunktur 25 våren 218 Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren 218 FYRBODAL GÖTEBORGSREGIONEN SJUHÄRAD SKARABORG HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR

6 n tillverkningsindustri, totalt PROGNOS INFÖR VÅREN 218 Stora företag Små företag Total produktionsvolym Stora företag Små företag från exportmarknaden Stora företag Små företag från hemmamarknaden Stora företag Stora företag Små företag Små företag Produktion och orderingång väntas stiga Fortsatt högkonjunktur Under våren stärktes läget betydligt inom industrin och gränsen för högkonjunktur överträffades. Denna höst råder fortsatt högkonjunktur och det är precis som tidigare transportmedelsindustrin som utgör draglok. Storföretagen är fortfarande mest positiva kring nuläget. Den totala industriproduktionen ökar även i höst, men i något lägre takt än i våras, samtidigt som orderböckerna fortsätter att fyllas på. Till våren väntas t förbättras ytterligare. E fter fyra år med ganska kraftig uppgång var t i höstens mätning i stort sett oförändrat jämfört med i våras. steg från +43 till +45 vilket inte riktigt nådde upp till de positiva erna från i våras som pekade på en ännu starkare utveckling. Nuvarande konjunkturindex är dock högre än toppnoteringarna från högkonjunkturen Den betydelsefulla transportmedelsindustrin har fortsatt det mest positiva läget, även om det inte blev någon ytterligare uppgång från våren. Elektronikindustrin backade tillbaka något efter en stor uppgång i våras och även för den kemiska och den grafiska industrin sjönk konjunkturindex. De flesta branscher befinner sig dock i ett starkare än normalt vilket illustreras av att samtliga särredovisade delbranscher har konjunkturindex över sina historiska genomsnitt. Förutom transportmedelsindustrin överträffar även den kemiska industrin och metallvaruindustrin gränsen för högkonjunktur. Jämfört med i våras stärktes industrikonjunkturen mest i Skaraborg men samtliga fyra delregioner noterade relativt små förändringar. Läget ligger fortsatt över eller precis på gränsen till högkonjunktur för samtliga delregioner. Storföretagen ökar personalstyrkan Första halvåret i år ökade industriproduktionen betydligt och det var i synnerhet företag med fler än Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren som stod för ökningen. Produktionen har fortsatt stiga även andra halvåret men i något lugnare takt för storföretagen medan småföretagen ökat ungefär i samma utsträckning som första halvåret. en har också ökat från såväl export- som hemmamarknaden men exportorderingången har inte riktigt nått upp till de högt ställda förväntningarna från i våras. Totalt sett stärktes orderstocksomdömet marginellt. Sysselsättningen har däremot ökat markant det senaste halvåret. Särskilt inom transportmedelsindustrin har personalstyrkan utökats, men även den kemiska industrin samt metallvaru- och maskinindustrin har nyrekryterat. I de flesta branscher är det storföretagen som står för merparten av sysselsättningsökningen. Kapacitetsutnyttjandet är i stort sett oförändrat jämfört med i våras där ungefär hälften av företagen kör maskiner och anläggningar för fullt. Fortfarande finns alltså en viss ledig kapacitet. Arbetskraftsbristen ligger också på ungefär samma nivå som i våras, vilket innebär att en tredjedel av företagen anser att det är svårt att få tag på branschkompetent personal. Andelen är i stort sett lika stor för kategorin yrkesarbetare som för tekniska tjänstemän. Uppgången fortsätter Till våren räknar företagen med en fortsatt stark konjunktur och så gott som samtliga delbranscher räknar med förbättringar eller åtminstone oförändrat. Produktion och orderingång väntas stiga kommande halvår och transportmedelsindustrin är fortsatt mycket positiva kring utvecklingen, speciellt vad gäller ordervolymerna från utlandet. Sysselsättningen väntas fortsätta öka något inom flertalet av branscherna. Allra mest positiva är företagen inom maskinindustrin, i synnerhet de med under 1. Elektronikindustrin samt den grafiska industrin räknar dock med att skära ned personalstyrkan ytterligare trots att de tror på vissa produktionsökningar kommande halvår. n 6

7 full fart i produktionen De goda tiderna för transportmedelsindustrin i Västra Götaland fortsätter. Produktionstakten har skruvats upp ytterligare några snäpp för att möta den ökade orderingången. Lönsamheten har förbättrats markant sedan i våras och fler företag än tidigare ser inga hinder för fortsatt expansion. T ransportmedelsindustrin i Västra Götaland fortsätter att gå på högvarv. har minskat marginellt sedan i våras och ligger nu på +79 av maximala 1. Produktionsvolymen ökade starkt i våras och har även fortsatt att öka i hög takt under hösten. en som var mycket stark under våren har däremot ökat i något lägre takt under hösten. Trots detta bedömer merparten av företagen att orderstocken är större nu än i våras och en majoritet av företagen bedömer precis som tidigare att orderstocken är förhållandevis stor med hänsyn till arbetsställets produktionsnivå. Trots detta bedömer drygt hälften av företagen att de har ledig kapacitet i maskiner och anläggningar. Sysselsättningsutvecklingen fortsätter peka starkt uppåt och nästan fyra femtedelar av företagen har nyrekryterat sedan i våras. Att det är goda tider speglas även i förbättrad lönsamhet. Tillgången på arbetskraft är bättre än tidigare och drygt sju av tio företag anger Prognoserna pekar mot högkonjunktur Om företagens er infrias kommer maskininduatt det inte råder brist på varken yrkesarbetare eller tekniska tjänstemän. Andelen företag som bedömer att det inte finns några expansionshinder har samtidigt ökat betydligt. Högtrycket tilltar Konjunkturläget tros bli ytterligare några snäpp starkare till våren. Nyrekryteringarna bedöms öka måttligt och företagen spår att produktionen kommer att skruvas upp ytterligare för att möta ökad orderingång från både hemmamarknaden och utlandet. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren transportmedelsindustri n inför våren 218 Produktion export hemma maskinindustri n FORTSATT UPPÅT I MASKININDUSTRIN Maskinindustrin i Västra Götaland fortsatte att stärkas under hösten. hamnade på +34 vilket är det högsta sedan våren 28 och nära ett hög. Det är främst produktionen som visat styrka. Prognosen för våren 218 är fortsatt positiv. E tt kännetecken för den allt starkare maskinindustrikonjunkturen under andra halvåret 217 är att styrkan är rätt så jämnt fördelad mellan mindre och större företag. Exempelvis uppger över hälften av de stora företagen att konjunkturen är bra mot drygt en tredjedel för de mindre företagen. Vad gäller produktion och orderingång är det däremot en klar fördel för de mindre företagen som rapporterar om större ökningar än vad de stora företagen gör. Detta behöver inte motsäga den jämna nulägesbedömningen då en del talar för att det är frågan om att de mindre företagen nu är på väg att komma i kapp de tidigare drivande större företagen. De mindre företagen har mer positiva anställningsplaner framöver även om de större företagen också räknar med att öka personalstyrkan. strin att uppleva högkonjunktur till våren. Men som alltid med er vet man inte vad framtiden bär med sig. Våren 211 var t ungefär som nu och erna för hösten var mycket starka vilket istället blev en brant nedgång kommande halvår. Den främsta orsaken då var troligtvis den skuldkris i Europa som eskalerade mellan och utfall. Två faktorer som talar för att erna nu kan komma att infrias är att efterfrågan ses som ett relativt stort tillväxthinder och att företagen inte upplever brist på personal. Detta villkor bygger på att den globala efterfrågan inte försämras plötsligt under vintern. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren inför våren 218 Produktion export hemma 7

8 n kemisk industri inför våren 218 Produktion export hemma n metallvaruindustri God lönsamhet Det råder fortfarande högkonjunktur för kemiindustrin i Västra Götaland och lönsamheten är god. Däremot har produktionsvolymen sjunkit andra halvåret i år och efterfrågan ligger på en i stort sett oförändrad nivå. Inför våren spår företagen att läget försämras något. D et senaste året har den kemiska industrin gått starkt, framförallt det första halvåret då både produktion och efterfrågan ökade kraftigt samtidigt som lönsamheten var på en bra nivå. Likt vårens mätning uppger fler än sex av tio att lönsamheten är god. Branschen är i fortsatt högkonjunktur men konjunkturindex sjönk med 9 enheter från i våras till +52. Det låg i linje med företagens i förra mätningen, där åtta av tio trodde på ett oförändrat. Trots det starka läget har varken produktion eller orderingång ökat, snarare tvärtom då produktionsvolymen minskat väsentligt andra halvåret och den totala orderstocken är oförändrad, jämfört med ett halvår sedan. Det är främst produktionen bland de stora företagen som minskat då nära hälften av dem uppger att produktionen är mindre än första halvåret. Ungefär sju av tio företag bedömer orderstocken som lagom, vilket kan jämföras med mindre än hälften för ett halvår se- dan. Bara ett av tio företag uppger att den är dålig. I och med den goda lönsamheten kan det vara så att man tagit tillfället i akt och utökat personalstyrkan, då fyra av tio uppger att de nyrekryterat. Produktionsuppgång kommande halvår Majoriteten av företagen tror på ett oförändrat läge till våren 218. Produktionen förväntas öka mycket kraftigt men den övervägande delen av företagen räknar med att det inte sker någon större förändring i orderingången. Sysselsättningen väntas öka måttligt och en anledning till det kan vara att andelen som anser att det är brist på yrkesarbetare har fördubblats jämfört med i våras. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren inför våren 218 Produktion export hemma REKORDSTYRKAN HÅLLER I SIG Högkonjunkturen fortsätter för metallvaruföretagen i Västra Götaland. Styrkan visar sig nu på de flesta fronter med stigande produktion, ökad orderingång från hemmamarknaden samt nyanställningar. Företagen väntar sig att de goda tiderna fortsätter under kommande halvår. K onjunkturuppsvinget under våren har hållit i sig under hösten. Det visas av att konjunkturindexet nu hamnar på +43 mot vårens +42. Högkonjunktur råder med andra ord inom metallvarubranschen då gränsen +4 passerats. Man får backa till våren 27 för att hitta ett lika starkt. Styrkan understryks av att även erna för våren 218 pekar mot att det starka läget förbättras ytterligare. Särskilt produktion och orderingången från hemmarknaden visar på stora ökningar jämfört med i våras. Däremot har ökningstakten för orderingången från exportmarknaden stannat av. Styrkan är jämnt fördelad mellan större och mindre företag. Noterbart är att de större företagen har nyanställt mer än de mindre under hösten. Företagen har blivit mer nöjda med orderstockens storlek jämfört med i våras. I den negativa vågskålen ligger återigen lönsamheten som inte hängt med produktionen uppåt. Ungefär en tredjedel av företagen uppger att lönsamheten är god och nästan lika många anger att den är dålig. Efterfrågeläget utgör det främsta expansionshindret. Ingen dramatik i erna Det är inte mycket i erna för våren 218 som indikerar en kommande avmattning. Det är återigen produktion och orderingång från hemmamarknaden som håller i taktpinnen även om orderingången från exportmarknaden väntas öka efter att ha stått stilla under 217. Däremot väntar sig de mindre företagen att nyanställa i motsats till de större. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren

9 grafisk industri n Något svagare läge Prognosen om förbättrat från i våras infriades inte och förväntningarna på produktionen var alldeles för höga. Företagen är trots det optimistiska inför kommande vår och tror på ett starkare. K onjunkturindex för den grafiska industrin i Västra Götaland sjönk från 4 till 1 men läget kan fortsatt beskrivas som normalkonjunktur. Branschen var nere i lågkonjunktur för några år sedan, men har enligt de senaste undersökningarna återhämtat sig rejält. Företagen var relativt optimistiska i vårens undersökning och tre av tio siade om ett bättre läge till hösten, men majoriteten förväntade sig att det skulle bli oförändrat. Jämfört med första halvåret var det en måttlig efterfrågeökning både från export- och hemmamarknaden. Som en följd av de återhållsamma orderingångarna ökade produktionen svagt och knappt två av tio ansåg produktionsvolymen som större än för ett halvår sedan. I vårens undersökning var det hälften som uppgav att produktionen var större än hösten 216. Bedömningarna av orderstocken är att den är för liten enligt hälften av företagen, och det har varit liknande siffror i flera mätningar tidigare. Produktionen har varierat en del under de senaste åren vilket har haft betydelse för lönsamheten, som i höstens undersökning ansågs fortsatt svag. Möjligen som en effekt av detta har personalstyrkan minskat något senaste halvåret. Optimism inför våren Trots att läget försämrades något för den grafiska industrin så är en stor del av företagen ändå optimistiska inför den kommande våren, där fyra av tio spår att läget förbättras. Företagen tror starkt på att både produktion och orderingång ska öka, och det är framförallt beställningar från exportmarknaden som väntas öka mycket kraftigt. Sysselsättningen antas trots det fortsätta minska något och efterfrågeläget är fortsatt det främsta hindret för expansion. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren inför våren 218 Produktion export hemma livsmedelsindustri n STORFÖRETAGEN MEST POSITIVA Läget för livsmedelsindustrin är något starkare än normalt. En svacka i orderingången, framförallt för de mindre företagen, under våren motverkades av en stark höst. Läget har stabiliserats och det finns tro om fortsatt stark konjunktur. K onjunkturen i livsmedelsindustrin är något svagare än vad företagen förutspådde i våras. har minskat från +18 till +15 vilket innebär att det råder i stort sett normalläge. Indexet ligger trots allt över nollstrecket för fjärde mätningen i rad. en från hemmamarknaden minskade något oväntat under våren och det var framförallt de mindre företagen som låg bakom. Det repade sig under hösten då 9 av 1 av de mindre företagen anger att orderingången från hemmamarknaden är oförändrad eller större. De större företagen ger en mer positiv bild av orderläget, där exportorderingången tagit fart rejält i höst. Utvecklingen för produktionsvolymen ger samma bild som orderingången. Kraftig minskning för de små företagen under våren och återhämtning med ökad produktion under hösten. De större företagen ger en mer stabil bild gällande produktionen med en någorlunda jämn produktionsökning under året. Lönsamheten i branschen speglas också av svängningarna i produktionsvolym och orderingång. Lönsamheten anses god för de större företagen och sämre för de mindre. Branschen ser ut att ha kompenserat dämpningen av produktionsvolymerna under första halvåret i år med vissa personalnedskärningar. Behärskad optimism Den starka hösten gör att företagen är optimistiska inför våren och tror på en förbättring av t. Den bakomliggande faktorn är en väntad uppgång av efterfrågan, främst från utlandet. Det kommer att få genomslag i ökad produktion och sysselsättning. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren inför våren 218 Produktion export hemma 9

10 n textil- och beklädnadsindustri inför våren 218 Produktion export hemma Ökad produktionsvolym Textilindustrins är i stort sett oförändrat jämfört med våren, men det har skett en kraftig uppgång i produktionsvolymen som en följd av att efterfrågan ökade både från export- och hemmamarknaden. Konjunkturförväntningarna inför kommande halvår är relativt återhållsamma men företagen tror på en stark ökning i produktionen. H östens konjunkturindex på +18 inom textil- och beklädnadsindustrin uppfyllde inte riktigt de förväntningar som företagen hade i våras men läget är fortsatt en bit över det normala. Produktionsvolymerna har fortsatt att öka och fler än sex av tio uppger i höstens mätning att produktionen är större än för sex månader sedan. Även fast produktionsvolymen ökade kraftigt har företagen i stort sett klarat sig med den befintliga personalstyrkan. Lönsamhetsomdömet är i stort sett oförändrat, men de flesta anser att den är normal eller god. Textilföretagen uppger att både den utländska och inhemska orderingången ökade andra halvåret i år, vilket också var i linje med vad de trodde i vårens mätning. Den totala orderstocken har ökat måttligt men endast tre av tio anser att den är förhållandevis stor. Efterfrågan väntas öka Till våren förväntar sig företagen att branschens ökar måttligt samtidigt som nästan sex av tio tror att läget är oförändrat. Företagen tror på en fortsatt stark efterfrågan, framförallt från den utländska marknaden men även från hemmamarknaden väntas ökad orderingång. Som följd av de höga förväntningarna på orderingången så räknar företagen även med att produktionen ökar kraftigt. Den förväntade produktionsuppgången väntas leda till en viss personalökning även om majoriteten räknar med att klara sig med de resurser som finns. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren n Elektronikindustri inför våren 218 Produktion export hemma Dämpning på hög nivå Konjunkturen som stärktes betydligt under våren inom elektronikindustrin ligger kvar på en relativt hög nivå. Produktionen har dock dämpats något under året samtidigt som orderingången varit närmast oförändrad. Företagen ser förhållandevis ljust på kommande halvår då konjunkturen förväntas ligga kvar över det normala. D en uppskruvning av konjunkturen som skedde under våren har dämpats något och konjunkturindex landade i höst på +31. Det är en minskning med 2 enheter jämfört med våren, men ligger fortfarande betydligt över normalkonjunktur. Vårens förväntningar var dock betydligt högre där företagen trodde på en förstärkt högkonjunktur med stora produktionsökningar. Orderstocken är dock stabil och nulägesbedömningarna tyder på att orderingången både från utlandet och från den inhemska marknaden ska öka till våren. De mindre företagen visar en mer stabil bild av produktion och orderstock, medan de stora företagen har en positivare bild av konjunkturen och väntar sig ökningar av både produktion och orderingång. Produktionen har totalt sett minskat något under 217. et ligger samtidigt ungefär på samma nivå som i våras då företagen rapporterade om en liten ökning av sysselsättningen efter ett par år med en nedåtgående trend. Lönsamhetsomdömet har försvagats en del sedan vårens undersökning, även om det är marginellt. Optimistiska företag inför våren Både de stora och mindre företagen tror på i stort sett oförändrat till våren, vilket innebär en fortsatt stark konjunktur en bit över normalläge. De väntar sig en viss ökning av produktionen samt en ökning av orderingången, åtminstone från exportmarknaden. et förväntas minska något, framförallt i de stora företagen. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren

11 starkaste branschen Företagstjänster fortsätter att ligga på en nivå långt över gränsen till högkonjunktur. Alla indikatorer pekar på ett gynnsamt läge och att ingen avmattning finns i sikte. Efterfrågan är stark och branschens lönsamhet är god. IT-tjänster visar det starkaste t, men övriga företagstjänster ligger inte långt efter. Det enda hindret för fortsatt stark expansion är brist på branschkompetent personal. K onjunkturen för företagstjänster, som huvudsakligen består av konsultföretag och även inkluderar IT-tjänsteföretag, har de senaste åren haft ett gynnsamt läge. Sedan 216 har branschbedömningen varit högkonjunktur och inget pekar på en avmattning. Visserligen sjönk konjunkturindex från vårens rekordindex med en enhet till +66, vilket fortfarande indikerar en stark expansion i branschen. Utvecklingen överensstämmer med de er företagen gav under våren. Stark omsättningsutveckling Efterfrågan på företagstjänster ökar i takt med att konjunkturen stärks totalt sett i Västra Götaland. Utvecklingen av företagens omsättning har varit mycket god de senaste åren och drygt hälften av företagen uppger att faktureringsvolymerna är högre i höst än den var under våren. Majoriteten av företagen förväntar sig dessutom att faktureringen ska fortsätta att öka även under kommande vår. Detta bådar gott, de senaste åren har utfallet snarast överträffat de er som getts. Lönsamheten är fortfarande stark och i likhet med första halvåret i år anser fler än nio av tio företag att lönsamheten är god eller normal. Ses lönsamheten i ett tidsserieperspektiv är allt fler företag nöjda med lönsamheten nu än för ett par år sedan. Den starka efterfrågeökningen har även lett till en mycket stark sysselsättningsutveckling. Mer än vartannat företag har ökat antalet sedan i våras. Branschen har med andra ord lyckats hålla en hög lönsamhet under en tid med stark expansion med många nyanställningar Faktureringsvolymen ökar i snabb takt och första halvåret i år hade tre av fyra företag ökat sina faktureringar jämfört med föregående år. Andra halvåret i år ser ökningstakten ut att bli ungefär densamma. Den stora efterfrågeökningen möts med nyrekrytering men personalstyrkan ökar inte lika kraftigt som tidigare. Lönsamheten är fortfarande väldigt hög trots en liten avmattning. Precis som för övriga företagstjänster bedömer nio av tio företag lönsamheten som normal eller god. Till våren väntas ett mycket stort behov av rekrytering för att möta en förväntad efterfrågeökning. Arbetskraftsbristen mycket påtaglig Det kommande halvåret väntas efterfrågan på företagstjänster, framförallt IT-tjänster, fortsätta att öka mycket kraftigt. Nästan sju av tio IT-tjänsteföretag räknar med högre efterfrågan och för övriga företagstjänster är motsvarande andel cirka en tredjedel. Samtidigt tror branschen på stigande faktureringar. Sex av tio företag har för avsikt att rekrytera under andra halvåret, men svårigheten att rekrytera branschkompetent personal riskerar att sätta käppar i hjulet. Nästan fyra femtedelar av företagen uppger att de i nuläget har svårt att hitta rätt typ av personal. Andelen företag som anger tillgång på arbetskraft som det största hindret för expansion är nästan 6 procent. Tittar man endast på IT-tjänsteföretagen är andelen ännu högre. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren 218 företagstjänster n PROGNOS INFÖR VÅREN 218 Företagstjänster ITtjänster Omsättning Företagstjänster ITtjänster Efterfrågan på företagets tjänster Företagstjänster ITtjänster Lönsamhet Företagstjänster ITtjänster Fortsatt hög tillväxt bland ITtjänsteföretagen Bryter man ut IT-tjänsteföretagen framträder en liknande bild som för övriga företagstjänster. Redan våren 216 klättrade konjunkturindex över den schablonmässigt satta gränsen för högkonjunktur. Årets konjunkturindex på +71 är mer än 3 enheter över den gräns som definierar högkonjunktur. Det är det näst högsta värdet sedan åtminstone 25 och markant över det historiska genomsnittet Företagstjänster ITtjänster Lönsamheten är fortfarande väldigt hög 11

12 n byggverksamhet inför våren 218 Byggande Antagna anbud DEN HETA BYGGKONJUNKTUREN BESTÅR Högkonjunkturen fortsätter i byggbranschen även om hjulen inte snurrar fullt lika fort som i våras. Anbuden och byggandet fortsätter att utvecklas starkt. Anställningsbehovet är fortsatt stort samtidigt som allt fler företag uppger att tillgång på arbetskraft är det främsta expansionshindret. Prognoserna för våren 218 pekar mot en upprepning av vårens exceptionellt heta konjunktur. K onjunkturindex på +59 för byggbranschen i Västra Götaland betyder att högkonjunkturen fortsätter att vara stark. Detta avspeglas av att ökningstalen för nyckelvariabler som byggande, anbud och nyanställningar är positiva. Att indexet sjönk med 16 enheter från vårens +75 ska inte ses som negativt utan som ett uttryck för att ökningstakterna under hösten inte är fullt lika uppskruvade som tidigare. Av de rapporterande byggföretagen är det också en mycket liten andel som uppger någon form av missnöje, exempelvis för liten orderstock, dåligt eller tiserat sämre läge våren 218 jämfört med nu. Arbetskraftsbristen allt mer påtaglig I våras uppgav ungefär två tredjedelar av byggföretagen att tillgången på arbetskraft utgjorde det främsta tillväxthindret. Denna andel har snarare ökat något till hösten. Störst brist råder på tekniska tjänstemän och bristen är större inom bygg- och anläggningssegmentet. Det är också i detta segment som konjunkturen är hetast, inte minst med avseende på faktiska och väntade anställningsplaner. Till våren räknar byggföretagen med en återgång till det urstarka t som uppmättes våren 217. Byggandet väntas öka ytterligare och behovet av nyrekryteringar inom branschen beräknas bli stort. Segmentet installationer och slutbehandling är genomgående mer försiktiga i sina er än bygg och anläggning. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren n bilhandel inför våren 218 Försäljningsvolym Lönsamhet FÖRSÄLJNINGEN MATTAS AV Bilhandeln fortsätter att befinna sig i högkonjunktur. Försäljningen har dock minskat måttligt det senaste halvåret. Trots detta har lönsamhetsomdömet förbättrats jämfört med i våras. Den starka konjunkturen förväntas bli något dämpad till våren. B ilhandeln har ett fortsatt starkt läge även om konjunkturindex gradvis har minskat sedan toppnoteringen förra hösten. I höstens mätning har konjunkturindex minskat något från +46 till +42. Företagens förväntningar om svagt ökad försäljning besannades dock inte och försäljningen minskade svagt från en hög nivå under hösten. Statistiken visar dock att nybilsförsäljningen i Västra Götaland under tredje kvartalet i år ligger något högre än under tredje kvartalet i fjol. Trots en viss inbromsning vad gäller försäljningen har ungefär vart tredje företag utökat personalstyrkan sedan i våras. Trots den svagt minskade försäljningen och utökade personalstyrkan har lönsamhetsomdömet förbättrats sedan i våras. Knappt hälften av företagen anser för närvarande att lönsamheten är god. I våras var det ungefär en fjärdedel som ansåg detta. Företagen fortsätter kämpa med stora lager och för närvarande anser vart tredje företag att lagren är för stora. Det råder en större oro än tidigare om kompetensförsörjningen och drygt fyra av tio företag anser att tillgång på personal är det främsta expansionshindret. Något sämre läge framöver Nästan vart tredje företag tror på ett svagare läge till våren medan merparten av företagen tror att nuvarande läge består. Bilhandlarna spår svagt minskande försäljning framöver. Trots detta bedömer de att sysselsättningen ökar till våren. Att något sämre tider väntas framöver speglas även i en viss försvagning av lönsamheten till våren. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren

13 transport och logistik n Ett jättekliv uppåt Konjunkturläget för transport- och logistikföretagen har förbättrats markant och närmar sig högkonjunktur med raketfart. Ökad efterfrågan av transporttjänster, fler och ökade transportvolymer ligger som grund för denna optimism. Smolken i glädjebägaren är att lönsamheten inte är på topp. F rån ett stabilt 216 har konjunkturindex stigit med raketfart under 217. I höstens mätning noteras indexet på +32, vilket indikerar att branschen är på väg mot högkonjunktur. Den försiktiga optimism som visade sig i vårens mätning kom på skam och indexet ökade ytterligare 2 enheter. Totalt har ökningen varit 34 enheter på ett år. Aktiviteten i branschen har höjts upp ett snäpp. Transportvolymerna som ökat stadigt de senare åren fortsätter att öka. Det var framförallt en stor uppgång första halvåret i år och nulägesbedömningen pekar på att volymerna ligger kvar på denna högre nivå även under årets andra halva. et inom branschen har ökat jämfört med våren som en följd av de stigande transportvolymerna. Lönsamheten i branschen har dock inte hängt med upp och mer än fyra av tio företag tycker för närvarande att den är svag. Det var en liten tillbakagång jämfört med i våras då lönsamhetsomdö- met förbättrades något men är ungefär samma bild som företagen rapporterat om de senaste åren. Fortsatt konjunkturstegring väntas Det finns en stor optimism gällande den framtida utvecklingen. Prognoserna pekar på att konjunkturen fortsätter uppåt. Transportföretagen har också en positiv bild på lönsamhetsutvecklingen där vart tredje företag tror på bättre lönsamhet till våren. Transportvolymerna väntas öka, fast inte i samma takt som innan. Största hindret för fortsatt expansion är tillgången på arbetskraft och drygt vartannat företag säger sig ha brist på chaufförer. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren inför våren 218 Transportvolym Lönsamhet sällanköpshandel n DET TRÖGA LÄGET BESTÅR Konjunkturläget för sällanköpshandeln är fortsatt trögt. Trots att försäljningsvolymerna som väntat har ökat jämfört med i våras ligger konjunkturindex kvar under nollstrecket. Det beror bland annat på att lönsamheten är svag och att branschen gjort sig av med personal. Prognoserna för våren 218 pekar mot att trögheten består ytterligare ett halvår. S ällanköpshandeln i Västra Götaland 217 skulle kunna beskrivas som svag, svängig och blandad. Svagheten yttrar sig i form av att konjunkturindex legat under noll hela året och därmed en bit under det historiska genomsnittet. steg dock marginellt i höst från 6 till 4. Det svängiga har att göra med att särskilt försäljningsvolymen har utvecklats negativt under första halvåret och positivt under andra halvåret utan någon tydlig trend. Det blandade intrycket handlar om att olika indikatorer har gått mot varandra under samma period. Exempelvis har inte utvecklingen av försäljningsvolym och antal gått i takt med varandra. Under hösten har volymerna ökat och antalet minskat. Denna mix väntas också bestå under våren 218 jämfört med nu. Inget lyft väntas Den vidare konjunkturbilden för sällanköpshandeln pekar i stort mot att rådande läge består. Efterfrågeläget anges som det klart främsta tillväxthindret, varulagren uppges vara för stora samtidigt som tillgången på arbetskraft inte ses som något problem alls. Mycket talar för att branschen skulle klara av att expandera om efterfrågan ökade. Men utifrån frågesvaren tycks det inte ligga i korten. Trots att det är lätt att rekrytera väljer företagen motsatsen. Att minska på personalen kan vara en åtgärd för att höja lönsamheten som väntas öka något till våren. Helhetsbilden är att den tröga konjunkturen fortsätter. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren inför våren 218 Försäljningsvolym Lönsamhet 13

14 n partihandel inför våren 218 Försäljningsvolym hemmamarknad Lönsamhet KRAFTIGT ÖKAD FÖRSÄLJNING Partihandeln i Västra Götaland har tagit ett stort kliv uppåt sedan i våras och gränsar nu till högkonjunktur. Försäljningen har ökat brant och företagen har utökat personalstyrkan. Till våren väntas ytterligare en förstärkning av t och ökad försäljning. K onjunkturen har förbättrats väsentligt för partihandlarna sedan i våras och konjunkturindex har ökat från +19 till +39. Gränsen för högkonjunktur brukar sättas till +4 och höstens mätning visar därmed att partihandeln i Västra Götaland närmar sig högkonjunktur. Försäljningen på både hemma- och exportmarknaden ökade markant under våren. Trots det har försäljningen fortsatt brant uppåt under hösten, i synnerhet gäller det exportförsäljningen. Drygt sju av tio företag är även nöjda med nuvarande storlek på varulagren. Det är dock något oroande att en större andel än i våras, för närvarande vart fjärde företag, anser att lagren är för stora. För att möta den starka marknaden har nästan hälften av företagen nyrekryterat. De goda tiderna sätter även spår i lönsamhetsomdömet och nio av tio företag bedömer lönsamheten som god eller normal. En lägre andel än i våras gör bedömningen att efterfrågeläget bromsar fortsatt expansion och en högre andel än i våras, fyra av tio företag, anser att det inte finns några expansionshinder alls. Förbättrad lönsamhet framöver Företagen bedömer att t fortsätter förstärkas till våren och partihandeln tar steget in i högkonjunktur. Försäljningen spås öka brant och lönsamheten tros förbättras markant. Även nyrekryteringarna bedöms öka till våren där nästan sex av tio företag tror på en utökad personalstyrka. n Genomsnittslinje avser Streckad linje= för våren n exportstruktur EXPORTEN I VÄSTRA GÖTALAND Varuexport, värden i miljoner kronor fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Västra Götaland Livsmedelsindustri Textilindustri Kemisk industri Metallvaruindustri El- och optikindustri Maskinindustri Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri Byggverksamhet Partihandel Övrigt Totalt Totalerna för delregionerna summerar inte till totalen för Västra Götaland då även Kungsbacka ingår i Göteborgsregionen. VARUEXPORT Varuexporten i Västra Götaland uppgick 216 till 269 miljarder kronor mätt i löpande priser, vilket var en marginell minskning jämfört med året innan. Transportmedelsindustrin ökade dock med 9 miljarder och stod för närmare en tredjedel av den totala varuexporten. Partihandeln och den kemiska industrin var de branscher som minskade mest. Varuexporten minskade främst i Fyrbodal medan den största ökningen var i Göteborgsregionen. Uppgifterna för exportstrukturen i länet baseras på en regional fördelning av utrikeshandelsstatistiken. Företagens export fördelas med antalet på respektive arbetsställe och uppgifterna ska tolkas med försiktighet. 14

15 fyrbodal n INDUSTRIn är dragloket konjunkturindex HÖGKONJUNKTUR LÅGKONJUNKTUR Fortsatt högkonjunktur inom industrin Industrikonjunkturen stärktes rejält mellan hösten 216 och våren 217. I förra mätningen befann sig industrin i högkonjunktur och höstens barometer visar att högkonjunkturen består. har dock sjunkit något från i vårens +49 och landade på +44 i höst. Produktionsvolymen, som ökade markant under våren, har fortsatt att stiga i måttligt takt under hösten för att möta den ökade orderingången. Personalstyrkan har utökats och drygt hälften av företagen har nyrekryterat under hösten. Det goda läget har fört med sig att lönsamhetsomdömet ligger kvar på ungefär samma nivå som i våras och nästan nio av tio företag anser att lönsamheten är god eller normal. Högkonjunkturen fortsätter inom transportmedelsindustrin. Den starka orderingången från i våras har fortsatt och produktionen har trappats upp för att möta marknadens efterfrågan. Personalstyrkan har utökats väsentligt och nästan åtta av tio företag har nyrekryterat. Trots nyrekryteringarna är tillgången på personal relativt god och åtta av tio företag rapporterar om att det varken råder brist på yrkesarbetare eller tekniska tjänstemän. KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER hösten 217 och våren Sällanköpshandel Maskinindustri Nuläge Prognos våren 218 Byggverksamhet Transportmedelsindustri Tillverkningsindustri totalt Näringslivet i Fyrbodal har en fortsatt god konjunktur där konjunkturindex på +37 visar att läget är starkare än normalt. Industrin befinner sig i högkonjunktur med ökade produktionsvolymer och ökad orderingång senaste halvåret. Läget har försämrats för byggföretagen jämfört med i våras men läget är fortfarande starkare än normalt. Även sällanköpshandeln försvagades något men ligger trots det inom ramen för normalkonjunktur. Maskinindustrin fortsätter att befinna sig inom ramen för normalkonjunktur. Produktionen, som ökade markant under våren, ligger kvar på samma höga nivå. en från exportmarknaden har dock minskat under hösten och orderstocken ligger på en lägre nivå än i våras. Företagen tror på att produktionsvolymerna stiger till våren för att möta ökad orderingång från både hemma- och exportmarknaden. Byggkonjunkturen dämpades för Fyrbodals byggföretag har minskat rejält sedan i våras, från urstarka +7 till +35 i höst. Konjunkturen är därmed fortfarande starkare än normalt. Byggandet ökade kraftigt under våren och har fortsatt att stiga under hösten, i något lugnare takt. Merparten av företagen fortsätter att vara nöjda med orderstockens storlek. Sysselsättningen i företagen har ökat under hösten men det börjar bli svårt att hitta branschkompetent personal. Nästan åtta av tio företag anger just tillgången på arbetskraft som det största expansionshindret och det råder brist på framförallt tekniska tjänstemän. Till våren tror byggföretagen att konjunkturen stärks något. Byggandet bedöms öka måttligt och värdet på antagna anbud tros stiga svagt. Minskad försäljning för handlarna I motsats till vad handlarna trodde i förra mätningen fortsätter läget för sällanköpshandeln försämras och konjunkturindex sjönk från +17 till +11. Konjunkturen kan därmed betecknas som normal. Försäljningen har minskat svagt och personalstyrkan har bantats jämfört med våren. Lönsamheten har dock förbättrats sedan i våras och åtta av tio företag betecknar den som god eller normal. Fler företag än tidigare är oroliga över efterfrågeläget och i höstens mätning ser nästan hälften av företagen detta som sitt främsta expansionshinder. Trots de tuffare tiderna ser företagen med tillförsikt på framtiden. Till våren väntas försäljningsvolymen stiga något och lönsamheten förbättras. n INDUSTRIPRODUKTION Nuläge Prognos våren 218 industrins ORDERINGÅNG Export Hemma BYGGVERKSAMHET Byggande SÄLLANKÖPSHANDEL -2 Försäljningsvolym 15