VÅREN OCH HÖSTEN Konjunkturbarometer. för. Västra Götaland

Transkript

1 Konjunkturbarometer för Västra VÅREN OCH HÖSTEN 21

2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Grafisk industri... 7 Livsmedel samt Textil- och beklädnad... 8 IT-verksamhet... 9 Byggnadsverksamhet och Uppdragsverksamhet... 1 Bilhandel samt Transporter och Logistik Sällanköpsvaruhandel samt Partihandel Fyrbodal Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Strukturdata Branschöversikt med konjunkturindex... 2 Omsättning och lönesumma Om undersökningen Konjunkturbarometern för Västra sregionen bygger på en postenkät till drygt 1 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadverksamhet, sällanköpsvaruhandel, bilhandel, transport och logistik, partihandel, uppdragsverksamhet samt IT-verksamhet. Undersökningen som ger en totalbild för hela Västra sregionen har dessutom brutits ned på de fyra delregionerna Göteborgsregionen, Fyrbodal, Sjuhärad och Skaraborg. Vårens mätningar där svaren från företagen samlats in under andra halvan av mars och april månad avser utfall för andra halvåret 29, en nulägesbeskrivning för våren i år och en prognos för andra halvåret 21. Konjunkturbarometern har genomförts sedan våren 1996, bortsett från ett uppehåll under 21. Om konjunkturindex för Västra I undersökningen har en särskild konjunkturindex, med både bransch och regional uppdelning tagits fram. Syftet med en konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller en region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i regionen. Konjukturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index 4 respektive 4.

3 förord Konjunkturuppgången i Västra allt starkare Det är glädjande att kunna presentera vårens konjunkturbarometer för Västra där bilden av näringslivet är ljusare än på länge. Redan i höstas märktes tydligt att optimismen bland företagen börjat återvända, men det är först nu som vi kan notera mer positiva resultat i företagens ekonomiska rapporter. Ännu trevligare blir det när man, med hjälp av företagens förväntningar och prognoser inför hösten, försöker blicka in i den närmaste framtiden. Konjunkturhimlen i väst lyser där allt klarare. De mörka molnen i den ekonomiska bilden är dock inte helt skingrade. Den statsfinansiella krisen i Grekland visar hur snabbt den finansiella oron i världen kan blossa upp och skapa ny osäkerhet. Detta har inte kunnat fångas upp i barometern då de flesta av företagens svar var inkomna innan krisen blev akut. Det är bara att hoppas på att de statsfinansiella problemen i Grekland liksom i flera andra länder kan hanteras på ett bra sätt och att förutsättningarna för företagens prognoser inte sätts alltför mycket ur spel. Den ekonomiska återhämtning som inleddes i Västra i höstas har fortsatt efter årsskiftet och dessutom med tilltagande styrka. Uppgången i konjunkturen står därmed på allt fastare mark. I höstas kunde vändningen i utvecklingen främst avläsas i en stigande efterfrågan för företagen samtidigt som produktionen återhämtade sig bara svagt och sysselsättningen fortsatte att minska ganska kraftigt. Under våren i år har det förbättrade efterfrågeläget hunnit slå igenom i en ganska stark ökning av produktionen samtidigt som nedgången i sysselsättningen bromsats upp nästan helt. Till hösten har förhoppningsvis återhämtningen kommit så långt att den också visar sig i en ökad sysselsättning. Det Konjunkturindex som kan beräknas för att sammanfatta det ekonomiska läget i Västra, baserat på företagens egna bedömningar och som kan anta värden mellan 1 och 1, står under våren i 3. Det är en kraftig förbättring från det index på 29 som gällde i höstas och innebär att lågkonjunkturen nu släppt sitt grepp om regionen och att läget håller på att normaliseras. Återhämtningen är stark för alla delregioner, men liksom i höstas är den regionala bilden tudelad. Göteborgsregionen ligger nu tillsammans med Sjuhärad i topp på konjunkturkurvan med index 3 respektive 1. På den nedre halvan och på ett ganska stort avstånd återfinns liksom tidigare Fyrbodal och Skaraborg, båda med index 15. För samtliga branscher har konjunkturen förbättrats sedan i höstas, men spännvidden mellan branscherna ser ut att ha ökat. Medan vissa branscher tycks vara på god väg in i en ny högkonjunktur arbetar andra fortfarande med ett mycket lågt resursutnyttjande och med för små orderböcker, även om utvecklingen även för dessa är på rätt väg. Längst fram på konjunkturkurvan ligger nu bilhandeln med starkt ökande försäljning. I den bakre delen återfinns tillverkningsindustrin, som släpar efter den privata tjänstesektorn i utvecklingen. För den viktiga transportmedelsindustrin är utvecklingen efter årsskiftet mycket positiv, men resursutnyttjandet i företagen är här fortfarande mycket lågt. Värt att notera är också den snabba omsvängning som nu håller på att ske för byggsektorn. I en specialstudie av näringslivets omsättning, som också redovisas i rapporten, framgår att Västra nu hävdar sig väl vid en jämförelse med hela Sverige och även överträffar utvecklingen för Stockholms län. Mycket talar för att konjunkturuppgången, om inget oförutsett inträffar, fortsätter under det närmaste halvåret. Optimismen inför hösten är ännu mer utbredd bland företagen än den var i höstas inför våren i år. För samtliga, små som stora, branscher beräknas konjunkturen har förstärkts ytterligare på ett halvårs sikt. Inom de flesta branscher är konjunkturvinden mycket stark. De positiva förväntningarna om konjunkturen stärks också av företagens positiva personalplaner, som pekar uppåt för första gången på ett par år. Sätts dessa i verket kan vi få se en rejäl ökning av sysselsättningen i Västra under det närmast halvåret. Till sist vill jag tacka alla de företag som lämnat uppgifter till enkäten. Undersökningen har även denna gång mottagits med stort intresse från företagen då svar inkommit från inte mindre än 94 procent av utsända formulär. Min förhoppning är att barometern skall vara till nytta för läsaren och ge en del ledtrådar till i vilka banor näringslivet i Västra nu håller på att utvecklas. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör, Västra sregionen

4 sammanfattning Återhämtningen fortsätter Den återhämtning i konjunkturen som inleddes i Västra i höstas har fortsatt efter årsskiftet och med tilltagande styrka. Lågkonjunkturen har nu övergått i ett mer normalt konjunkturläge. Förbättringen sedan i höstas omfattar samtliga delregioner och branscher och överensstämmer bra med förväntningarna. Läget ser ut att förstärkas ytterligare under det närmaste halvåret. Det gäller i princip samtliga branscher och optimisterna är i en ännu större övervikt än tidigare. Sysselsättningen väntas öka påtagligt till hösten. Konjunkturnedgången i Västra blev kortare än förutsetts och kom att sträcka sig över tre halvår. Vändpunkten på konjunkturkurvan passerades under sommaren i fjol och därefter har det ekonomiska klimatet i regionen förbättrats successivt. Den återhämtning som inleddes under hösten i fjol har helt enligt planerna fortsatt efter årsskiftet. Efter en måttlig ökning av produktionen i näringslivet under andra halvåret i fjol beräknas uppgången i produktionen bli betydligt starkare under första halvåret i år. Uppgången under våren är bred och berör samtliga undersökta branscher utom byggindustrin där byggandet är oförändrat. Slår den optimistiska prognosen in kommer konjunkturläget i Västra till hösten vara klart bättre än normalt. Konjunkturindex för Västra, som kan variera mellan 1 och 1, står under våren i 3. Det innebär en stark uppgång från index 29 i höstas. Detta motsvarar en s.k. normalkonjunktur som kan avgränsas med indexintervallet ±15. en från tidigt i höstas var satt till 1. Förbättringen omfattar samtliga delregioner och bäst är läget i Göteborgsregionen med index 3 följt av Sjuhärad med index 1. Därefter kommer Fyrbodal och Skaraborg både med index 15. Optimismen om konjunkturen inför hösten är ännu starkare än den var inför våren i år och företagens förväntningar indikerar en ny stark uppgång i konjunkturen till hösten, till index 21. Samtliga huvudbranscher bidrar till förbättringen. Sysselsättningen inom näringslivet har minskat bara svagt det senaste halvåret, helt enligt planerna. Sedan i höstas har 29 procent av företagen minskat antalet medan 23 procent redovisar en ökning. Minskningen är betydligt mindre än de närmast föregående två halvåren. Uppdragsverksamheten avviker positivt med en väsentlig ökning av sysselsättningen. Till hösten förutses en snabb omsvängning i utvecklingen med en väsentlig ökning av antalet sysselsatta. Andelen företag som planerar en ökning av antalet stiger från 23 till 34 procent samtidigt som den andel som planerar en minskning halveras till 14 procent. Något mer än hälften av företagen avser att hålla personalstyrkan oförändrad. Samtliga huvudbranscher planerar att öka antalet. De största ökningarna väntas för uppdragsverksamheten och byggnadsindustrin. Detaljhandeln blir allt starkare och konjunkturen är nu bättre än normalt med ett Konjunkturindex på 23. Även lönsamheten är något bättre än normalt. En ytterligare kraftig förbättring av läget förväntas till hösten och nästa halvår räknar tre av fyra företag med att öka sin omsättning. Uppdragsverksamhetens läge har förbättrats avsevärt det senaste halvåret och antalet har redan börjat öka. Efter en kraftig ökning av faktureringen under första halvåret accelererar uppgången efter sommaren. Fyra av tio konsulter saknar kompetent personal, omfattande nyrekryteringar planeras. Byggverksamheten har vänt uppåt under våren för bygg- och anläggningsarbeten och under andra halvåret väntas uppgången i byggandet accelerera samtidigt som även installationer och slutbehandling förutses komma igång starkt. Fortfarande är resursutnyttjandet lågt och orderstockarna små, men orderingång och personalplaner inför hösten är ganska starkt uppåtriktade. Tillverkningsindustrin redovisar en kraftig konjunkturförbättring, från Konjunkturindex 4 i höstas till 16 under våren. Bäst och ganska normalt är läget i Göteborgsregionen följt av Sjuhärad. Under våren ökar orderingången för industrin kraftigt från hemma- och framför allt från exportmarknaden. Lika stark är nu ökningen av industriproduktionen medan antalet minskat svagt sedan i höstas. Inför hösten är optimismen ännu mer utbredd bland företagen än den var inför våren i år och då beräknas konjunkturen vara bättre än normalt. Så gott som samtliga prognospilar pekar uppåt och för nästan samtliga delbranscher. et kan väntas öka rejält KONJUNKTURINDEX FÖR VÄSTRA GÖTALAND 1996 hösten 21 Högkonjunktur KONFIDENSINDIKATORN FÖR VÄSTRA GÖTALAND OCH HELA SVERIGE Våren Västra 4 Sverige Lågkonjunktur v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h v h Konjunkturindex utgörs av s.k. nettotal, som i sin tur bildas av saldot mellan de företag som uppgivit bra respektive dålig konjunktur Bilhandel Partihandel Data Transport Byggverks Sällanköpsh Tillverkind Uppdrverks Uppgifterna för Sverige är baserade på KI:s konjunkturbarometer. Kommentar till diagrammet se notis på sidan 3. 2 sammanfattning

5 konjunkturläget i västra götaland Konjunkturindex för Västra, som kan variera mellan 1 och 1, står under våren i 3 jämfört med 29 i höstas och 41 förra våren. För Västra var Konjunkturindex som högst under konjunkturtoppen hösten 27 med 47. Den regionala konjunkturbilden är liksom i höstas tudelad med Göteborgsregionen och Sjuhärad i tydlig topp med Konjunkturindex 3 respektive 1. Klart svagare är läget fortfarande i Fyrbodal och Skaraborg med index på vardera 15. Jämförelsen i konjunkturläge mellan Västra och Sverige väger jämnt, men i Västra är läget för bilhandel och transportnäring betydligt bättre och för tillverkningsindustri något bättre. I Sverige är däremot läget bättre för uppdragsverksamhet och detaljhandel. Industrins investeringar för 29 uppgick till 1,7 miljarder, en minskning med 2,2 miljarder från 28. För 21 pekar företagens planer på en ny kraftig nedgång till 9,2 miljarder. Nedgången ligger inom branscher utanför verkstadsindustrin. För transportmedelsindustrin väntas en viss återhämtning till ca 5 miljarder. I undersökningen har en särskild konjunkturindex tagits fram. Syftet med denna är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de branscher som undersöks i regionen. Konjunkturindex för varje bransch är i sin tur grundat på företagens bedömningar av OM KONJUNKTURINDEX et nyregistrerade personbilar visar nu på ett kraftigt omslag i hela regionen. Under första kvartalet i år ökade nyregistreringarna med 37 procent efter en ökning med 12 procent under fjärde kvartalet 29, jämfört med motsvarande kvartal året innan. För Göteborgsregionen är ökningen i år nära 5 procent. Av huvudbranscherna är det bil- och detaljhandeln som har den starkaste konjunkturen med Konjunkturindex på 32 respektive 2. Svagast är konjunkturen för transportsektorn och industrin med index 2 respektive 16. Sysselsättningen har minskat bara svagt sedan i höstas, enligt plan. Inför hösten pekar sysselsättningen påtagligt uppåt, med 34 procent av företagen som planerar att öka personalen mot 14 procent som tänker minska den. Samtliga huvudbranscher planerar personalökningar. Optimismen inför hösten är ännu starkare än den var inför våren i år. För nästan samtliga branscher beräknas konjunkturen ha förbättrats kraftigt till hösten. För hela näringslivet kan konjunkturen då vara bättre än normalt, med bil- och detaljhandeln på väg mot en ny högkonjunktur. konjunkturen bra/normal/dålig vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex har en möjlig variationsbredd från 1 till 1. Värdet med en toleransgräns på ca ± 15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur, 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och 1 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index ca 4 respektive Grafik Konjunkturindikatorer PRODUKTION OCH ANSTÄLLDA INOM NÄRINGSLIVET Högkonjunktur Lågkonjunktur Produktion KONJUNKTURLÄGET INOM NÄRINGSLIVET Våren 21 och hösten 21 Högkonjunktur Hösten 21 Lågkonjunktur Transp Tillverkinverkhandeverkköpshandeliv Bygg- IT tot Data Parti- Uppdr- Sällan- Bil- Närings- tot KONJUNKTURLÄGET INOM INDUSTRIN Våren 21 och hösten 21 Transport Maskin IT-ind Textil Metall Livsmedel Sågverk Våren 21 Hösten 21 Kemi Ind totalt Konjunkturindex kan variera mellan 1 och 1 där gränsen för en "normalkonjunktur" är satta till index ±15 enheter. Våren 21 regional konjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR GÖTEBORGSREGIONEN 1996 hösten 21 6 Högkonjunktur 4 2 KONJUNKTURINDEX FÖR FYRBODAL 1996 hösten 21 6 Högkonjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR SJUHÄRAD 1996 hösten 21 Högkonjunktur KONJUNKTURINDEX FÖR SKARABORG 1996 hösten 21 Högkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur Lågkonjunktur konjunkturläget i västsverige 3

6 tillverkning, totalt INDUSTRIN tar fart Industrin i Västra har sedan i höstas känt av ett ordentligt lyft i konjunkturen som börjar gå över i ett mera normalt läge. Återhämtningen är, inte oväntat, tydligast inom fordonsindustrin. Den syns dock tydligt inom alla större delbranscher. Efterfrågan tycks ha tagit fart efter årsskiftet orderingången från hemma- och exportmarknaden bedöms öka kraftigt respektive mycket kraftigt under första halvåret. erna är mycket optimistiska och visar på en ihållande uppgång och nyanställningar väntas till hösten. Efter att ha drabbats extra hårt av den internationella krisen till följd av den de tungt vägande transportmedels- och maskinindustrierna inledde industrin en försiktig återhämtning mellan våren och hösten i fjol. Sedan dess har återhämtningen tagit fart ordentligt och konjunkturindex har stigit från höstens 4 till 16 i nuläget. Industrin har därmed lagt lågkonjunkturen bakom sig och snuddar nu vid en normalkonjunktur. Indexet är dock lägre för de större företagen, till följd av en större exponering mot exportmarknaderna, men förbättringarna är desto tydligare. Konjunkturförstärkningen syns inom samtliga delregioner även om den är tydligast i Göteborgsregionen där samtliga större delbranscher har tagit stora kliv uppåt i konjunkturcykeln, framförallt då transportmedelsindustrin. Även i Sjuhärad och Skaraborg har förbättringarna varit hyggliga medan Fyrbodal släpar efter något. Återhämtningen tycks främst ha tagit fart efter årsskiftet andra halvåret i fjol blev en besvikelse inom de flesta industribranscherna vad beträffar produktionsnivåerna. Totalt sett var nivån oförändrad jämfört med första halvåret, vilket dock ska jämföras med produktionsraset halvåret innan. Bedömningen av första halvåret i år pekar dock på en mycket kraftig produktionsökning bland annat till följd av fordonsindustrins uppvaknande. Ljusare syn på orderstockarna Produktionsuppgången är en realisering av den efterfrågeökning som inleddes försiktigt i slutet av fjolåret, men som nu tycks ha tagit ordentlig fart. Orderingången från hemmamarknaden ser ut att öka kraftigt under första halvåret medan exportmarknaden ser ännu något starkare ut och överträffar höstens prognos. Mest positiva är de större företagen, liksom det lägre konjunkturindexet kan även detta förklaras av storföretagens större internationella närvaro. Denna närvaro ger tidigare signaler om när den internationella konjunkturen vänder uppåt. Efterfrågeökningen har byggt på orderstocken kraftigt trots den parallella produktionsökningen och bedömningen av orderstocken har förbättrats klart även om 45 procent av företagen fortfarande ser stocken som för liten i förhållande till produktionsnivån. Ett ytterligare tecken på att efterfrågan verkar ha stigit lite snabbare än produktionen är att färdigvarulagren har minskat ytterligare något och nu bedöms som i stort sett lagom stora. Produktionsökningen har dock höjt kapacitetsutnyttjandet något även om det fortfarande får bedömas som lågt. Men ännu har detta inte fått genomslag i antalet som har fortsatt att minska, om än svagt, mellan september och mars. Nyanställningar väntas till hösten Efterfrågeläget är fortfarande den enda tydliga flaskhalsen men problemet har dämpats sedan i höstas. Flaskhalsen ser även ut att vidgas ytterligare nästa halvår. Företagen spår en mycket kraftig konjunkturförbättring fram till i höst och under andra halvåret räknar de med en fortsatt kraftig efterfrågeökning. Detta bör dra med sig produktionen uppåt och därmed även kapacitetsutnyttjandet. Med den ihållande produktionsuppgången verkar företagen även känna att uppgången är tillräckligt stabil för att de ska våga börja anställa igen och fram till i höst väntas en måttlig personalökning INDUSTRIPRODUKTION* ORDERINGÅNG* Västra ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 21, nettotal Konjunkturläge Orderstocksomdöme *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/ hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 21 Stora företag KONJUNKTUR- UTSIKTER Små företag TOTAL PRODUKTIONSVOLYM Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN EXPORTMARKNADEN Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag 4 tillverkning, totalt

7 transportmedelsindustri Bättre tider i sikte Den kraftiga konjunkturnedgången som började 28 fortsatte under fjolåret. Efter hand som den internationella ekonomiska krisen klingade av började dock ljuspunkter visa sig, i form av en återhämtning i orderingången både från export- och hemmamarknaden. Inför kommande höst finns en mycket synbar optimism bland företagen och produktionen ser som ett resultat av det förbättrade efterfrågeläget ut att kunna öka påtagligt. Det är också påfallande många företag som räknar med att kunna nyanställa personal. INDUSTRIPRODUKTION* 7 Västra Transportmedelsindustrin, som omfattar branscherna motorfordons-, fartygs- och flygindustri, inklusive komponenter och tillbehör, gick under 28 in i en djup lågkonjunktur när efterfrågan både från exportmarknaden och från den inhemska marknaden drabbades av ett dramatiskt ras. Efterfrågesituationen fortsatte att vara mycket svag under hela 29 och konjunkturindex för branschen nådde under våren den extremt låga nivån 96. En begynnande återhämtning kunde ses mot slutet av året, men visade sig bli något svagare än vad företagen förväntade sig i höstas. Det förbättrade efterfrågeläget både på export- och hemmamarknaden resulterade också i stigande produktion. Ökningstakten var dock lägre än för orderingången. Fortsatt förbättrad orderingång Den ljusnande bilden ser ut att stå sig under våren 21. Orderingången pekar mycket brant uppåt, och allra starkast ser det ut på exportsidan där hela 83 procent av företagen rapporterade en ökning. Tillsammans med en nästan lika stark hemmamarknad resulterar detta i en kraftig produktionshöjning. 75 procent av företagen i transportmedelsbranschen kalkylerar med högre produktion än hösten 29. Konjunkturindex, som kan anta värden mellan 1 och 1, förbättrades avsevärt från höstens 9 till 46. Detta är fortfarande en mycket svag konjunktur men dock ett gott stycke över fjolårets bottennoteringar, och transportmedelsbranschen skiljer sig inte längre lika mycket som tidigare från de övriga industribranscherna. De mindre företagen har en något mer positiv syn på konjunkturläget än storföretagen. Sysselsättningen i branschen har minskat rejält under ett par år. Fallet ser dock ut att ha upphört och antalet under våren bedöms vara marginellt fler än ett halvår tidigare. Orderstockarna har ökat markant det senaste halvåret och företagen syn på orderstockens storlek har blir klart mer positiv. Fortfarande är det dock två företag av fem som anser orderstocken för liten. Färdigvarulagren anses som lagom stora av fyra företag av fem. Kapacitetsutnyttjandet ligger fortfarande på samma mycket låga nivå som i höstas. Endast 5 procent av företagen rapporterade att de körde för fullt i mars. 76 procent av företagen anger nu efterfrågeläget som främsta hinder för expansion av verksamheten. Det är en något mindre andel än i höstas då motsvarande andel var 91 procent. Starkt stigande sysselsättning Optimismen inför framtiden är påtaglig och det finns en stark tro på att branschen går mot bättre tider. Hela tre fjärdedelar av företagen räknar med att konjunkturen ska förbättras under det kommande halvåret. Orderingången beräknas öka kraftigt och det gäller såväl export- som hemmamarknaden. Det förbättrade efterfrågeläget för med sig rejäla produktionsökningar. 65 procent av företagen i branschen planerar för höjd produktionsnivå. Som en följd av detta verkar situationen på arbetsmarknaden ljusna betydligt. Sysselsättningen ser ut att kunna vända brant uppåt. Drygt tre fjärdedelar av företagen räknar med att kunna utöka personalstyrkan. Eftersom endast få företag har rapporterat brist på utbildad personal torde inte några stora problem vid rekryteringen uppstå. ORDERINGÅNG* ANTAL ANSTÄLLDA* Mindre företag Konjunkturläge Orderstocksomdöme Större företag KONJUNKTUROMDÖME Våren 21, nettotal *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av industriproduktionen, antal samt av orderingången på export/hemmamarknaden mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 21 KONJUNKTUR- UTSIKTER Stora företag Små företag TOTAL PRODUKTIONSVOLYM Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN EXPORTMARKNADEN Stora företag Små företag ORDERINGÅNG FRÅN HEMMAMARKNADEN Stora företag Små företag ANTAL ANSTÄLLDA Stora företag Små företag transportmedel 5

8 maskinindustri Våren 21 Hösten 21 Uppvaknande från djup svacka Maskinindustrin hör till de branscher som drabbats hårdast av krisen till följd av sin nära koppling till investeringskonjunkturen som har rasat till följd av det låga kapacitetsutnyttjandet inom industrin i Sverige såväl som internationellt. Konjunkturen tycks dock ha bottnat i höstas, men även om konjunkturindex har stigit från 6 till 42 råder fortfarande en lågkonjunktur. Andra halvåret visade sig bli tuffare än väntat, produktionsnivån minskade kraftigt jämfört med första halvåret i fjol trots att företagens bedömning i höstas endast pekade på en svag minskning. Optimismen håller dock i sig för första halvåret i år och företagen räknar med en mycket kraftig återhämtning i produktionen. Avslutningen i fjol och inledning i år tycks dock ha tagit ut varandra kapacitetsutnyttjandet har hållit sig oförändrat på en mycket låg nivå. Tuff avslutning på fjolåret Produktionsutvecklingen avspeglar efterfrågan som hade ett svagt andra halvår, sämre än väntat, men som andas optimism beträffande första halvåret. Utvecklingen är densamma på hemma- Bilden av konjunkturen för den kemiska industrin i Västra andades redan för ett halvår sedan optimism och har sedan i höstas ljusnat ytterligare, efter avmattningen under 28 och början av 29. Orderingången har stärkts markant både under hösten 29 och innevarande vår, speciellt på grund av god efterfrågan från exportmarknaden. Missnöjet med orderstockarnas storlek har minskat sedan i höstas. Som en följd av den starka efterfrågan steg de producerade volymerna förra halvåret och farten ser ut att öka ytterligare under våren, då inte mindre än 58 procent av företagen räknar med ökad produktion. Utvecklingen ser därmed ut att överträffa de tidigare förväntningarna. Bättre konjunkturläge Konjunkturindex för branschen, som för ett halvår sedan uppmättes till 5, har under våren förbättrats en hel del och beräknades för mars till 18. Detta kan betraktas som en god konjunktur och det är avsevärt bättre än värdet för den totala industrin i Västra. Storföretag och småföretag gjorde en likartad bedömning. och exportmarknaden med mycket kraftiga ökningar i båda fallen. Optimismen syns främst hos de större företagen, som traditionellt ligger först i konjunkturcykeln, medan de mindre tycks mera försiktiga. Till följd av det svaga andra halvåret är orderstocksomdömet fortfarande mycket svagt, 66 procent av företagen anser stocken vara för liten. Den svaga avslutningen på 29 har lett till att företagen är fortsatt försiktiga, antalet minskade mycket kraftigt mellan september och mars vilket stämde med höstens prognos. Efterfrågan fortsätter starkt Trots en ljusare syn upplever de allra flesta företagen fortfarande att efterfrågan är den utmärkande flaskhalsen. Men optimismen har tilltagit och drygt 6 procent av företagen räknar med en starkare konjunktur till hösten. Under andra halvåret väntas efterfrågan fortsätta öka i samma snabba takt på både hemma- och exportmarknaden. Trots att produktionen beräknas följa efterfrågan nästa halvår avser företagen fortsätta minska ner på personalen till hösten dock i en långsammare takt än hittills. kemiindustri Konjunkturen allt starkare Storföretagen visar beträffande utvecklingen det senaste halvåret genomgående en ljusare bild än de mindre företagen. Kapacitetsutnyttjandet har stigit sedan i höstas, och det var 43 procent av företagen som rapporterade att de körde för fullt i mars. Fortsatt optimism Inför hösten 21 råder fortsatt tillförsikt bland kemiföretagen. En fjärdedel tror på förbättrad konjunktur medan 62 procent räknar med oförändrat konjunkturläge. I motsats till tidigare så är det nu de mindre företagen som visar den största optimismen. Nästan en tredjedel tror på bättre tider, medan övriga småföretag räknar med oförändrat konjunkturläge. Storföretagen är betydligt försiktigare i sina bedömningar. Efterfrågan fortsätter uppåt, om än inte i samma höga takt som det senaste halvåret. 34 procent av kemiföretagen planerar för högre produktionsvolymer. Tillgången på arbetskraft utgör inget hinder för expansionsplanerna men en fjärdedel anser att tillgången på maskiner och anläggningar innebär ett problem INDUSTRIPRODUKTION Västra ORDERINGÅNG - och exportmarknad INDUSTRIPRODUKTION ORDERINGÅNG - och exportmarknad Västra Våren 21 Hösten maskin- och kemiindustri

9 Våren 21 Hösten 21 metallvaruindustri Utvecklingen för metallvaruindustrin i Västra stabiliserades i slutet av förra året, efter den avmattning som inträffade under 28 och början av fjolåret. Produktionen var oförändrad jämfört med föregående halvår och orderingången från exportmarknaden stärktes något. Bilden av innevarande halvår ser ganska gynnsam ut och produktionen förväntas stiga till följd av fortsatt stärkt efterfrågan. Även hemmamarknaden väntas bli betydligt starkare. Konjunkturindex, som i höstas uppmättes till 31, har förbättrats avsevärt och har för våren beräknats till 7, vilket betyder att det råder normalkonjunktur. Orderböckerna har fyllts på det senaste halvåret, men inte i tillräcklig grad för att i någon större utsträckning påverka företagens omdömen om orderstockens storlek. Liten ökning av kapacitetsutnyttjandet Färdigvarulagren har krympt något sedan i höstas, men bedömningen av lagren är i stort sett oförändrad. Nästan fyra femtedelar tycker att de är lagom stora. Kapacitetsutnyttjandet är fortfa- Våren 21 Den grafiska branschen hade redan i fjol förväntningar om att en relativt snabb vändning av konjunkturen till det bättre skulle äga rum. Hittills har dock utvecklingen varit en rejäl besvikelse och förhoppningarna om en ljusning har helt kommit på skam. Orderingång och produktion sjönk ytterligare i höstas. Under innevarande vår räknar företagen emellertid med att nedgången i efterfrågan ska upphöra och vändas i en uppgång, med en i stort sett oförändrad produktion som resultat. Konjunkturindex för branschen har för våren beräknats till svaga 53, ungefär oförändrat från förra halvåret och sämst av alla industribranscher i Västra. Orderstocksomdömena är fortfarande mycket negativa medan färdigvarulagren, som begränsats genom vidtagna produktionsneddragningar, anses vara lagom stora. Lågt kapacitetsutnyttjande Sysselsättningen i branschen har varit på nedgång under en längre tid och tendensen har inte förändrats under det senaste halvåret då fallet har fortsatt i snabb takt. Hela 6 procent av företagen har dragit ned på personalen jämfört med Produktionen vänder upp Hösten 21 rande lågt. 17 procent av företagen angav att de körde för fullt i mars, en mindre uppgång från 11 procent i höstas. Efterfrågeläget angavs av 7 procent av företagen som det största hindret för fortsatt expansion vilket var en mindre andel än ett halvår tidigare. Ganska ljus bild av kommande halvår Bedömningen av det kommande halvåret är ganska ljus. Mer än hälften av företagen tror att konjunkturläget ska förbättras, medan resterande företag räknar med oförändrat konjunkturläge. Orderingången väntas fortsätta uppåt och den positiva utvecklingen verkar bli mest markerad på hemmamarknaden. Som en följd av det gynnsamma efterfrågeläget ser produktionen ut att ta ordentlig fart. Nästan 5 procent planerar för ökad produktion under hösten. Den ogynnsamma sysselsättningsutvecklingen verkar kunna brytas. Det kan vara värt att notera att 15 procent av de mindre företagen anger brist på externt kapital som ett hinder för expansion av verksamheten. Bland storföretagen är det däremot inga företag som upplever detta som ett problem. grafisk industri Fortsatt svag konjunktur föregående halvår. Inga företag har vidtagit några ökningar av antalet under motsvarande tid. Kapacitetsutnyttjandet är lågt endast 18 procent av företagen angav att de körde för fullt i mars. Detta är dock en större andel än ett halvår tidigare, vilket tyder på att minskningar av produktionskapaciteten har genomförts. Tecken på att sysselsättningen vänder uppåt Viss optimism kan iakttas i företagens bedömningar av utvecklingen under det kommande halvåret. Om den relativt ljusa synen på framtiden är välgrundad återstår att se. 38 procent tror på en förbättrad konjunktur, medan endast ett fåtal företag räknar med försämringar. Orderingången väntas stiga markant vilket slår igenom i en relativt kraftig produktionsökning, dock från en låg nivå. Drygt hälften av företagen planerar för att öka produktionen. Detta kan också enligt nuvarande bedömningar leda till att den hittillsvarande mycket ogynnsamma sysselsättningsutvecklingen bromsas upp och att antalet ökar. Närmare en tredjedel av företagen räknar med att kunna öka antalet INDUSTRIPRODUKTION Västra ORDERINGÅNG - och exportmarknad INDUSTRIPRODUKTION Västra ORDERINGÅNG - och exportmarknad metallvaruindustri, grafisk industri 7

10 Uppgången framflyttad Efter att ha stått emot krisen utan några större besvär hade livsmedelsföretagen stor tillförsikt inför våren och prognoserna pekade brant uppåt. Mot denna bakgrund får nuläget ses som en besvikelse även om konjunkturindex har stigit från 11 till 14. Med tanke på att krisen inte slog så hårt mot livsmedelsindustrin finns det inte heller så mycket att ta igen som i många andra industribranscher och i det perspektivet kan höstens prognoser varit väl optimistiska. Produktionen ökade måttligt under andra halvåret i fjol och 21 har inletts på samma sätt, men i båda fallen är ökningstakten under förväntan. Det har ändå räckt till att höja kapacitetsutnyttjandet något och en fjärdedel av företagen går i nuläget för fullt. Avstannad exportmarknad Medan hemmamarknadsorderingången ökade hyggligt under fjolårets andra halvår och ser ut att öka måttligt nu under första halvåret stod exportmarknaden först stilla för att nu under första halvåret öka svagt. Även om ökningen i orderingången är försiktig rör det sig ändå om en stigande efterfrågan vilket har lett till en något ljusare Orderböckerna fylls på Optimismen inom textilindustrin har stärkts betydligt sedan i höstas efter att branschen har haft en djup svacka de senaste åren. Konjunkturen bottnade redan förra våren, men det är först sedan i höstas som återhämtningen har tagit fart och det med besked konjunkturindex har stigit från 57 till 5 och lågkonjunkturen är därmed passerad. Produktionen har kommit igång och överraskat positivt. Bedömningen av första halvåret tyder på en synnerligen kraftig ökning och även om det har skett från låga nivåer har det fått en märkbar effekt på kapacitetsutnyttjandet. Med 42 procent av företagen som går för fullt får utnyttjandet ses som högt, i synnerhet i jämförelse mot höstens 5 procent. Orderstocksomdömet nära normalt Orderingången är orsaken bakom den starka produktionsutvecklingen i synnerhet går exportmarknaden överraskande starkt och höstens redan optimistiska bedömning och prognos har överträffats. Under första halvåret bedöms exportorderingången öka synnerligen kraftigt, en livsmedelsindustri bedömning av orderstockarna. Detta syns även i att färdigvarulagren fortfarande bedöms som lagom stora trots att produktionen har fortsatt att öka. Fortfarande ser dock 39 procent av företagen orderstocken som för liten. En något positiv överraskning jämfört med höstens prognoser är att den ökande produktionen har bromsat höstens planer på ganska kraftiga personalneddragningar och antalet har sedan i höstas bara minskat svagt. Måttfull optimism Efterfrågeläget är fortfarande det främsta expansionshindret för en majoritet av livsmedelsföretagen, men ett av sex företag ser maskiner och anläggningar som en flaskhals och lika många ser inga hinder alls. Optimismen håller dock i sig och konjunkturprognosen inför hösten pekar fortsatt uppåt. en från förra undersökningen tycks därmed ha varit något förhastad. En hygglig konjunkturförbättring väntas och orderingången spås ta ordentlig fart under nästa halvår vilket drar med sig produktionen. en för antalet är dock återhållsam och företagen räknar med en fortsatt minskning om än måttlig. textil- och beklädnadsindustri oförändrad takt jämfört med andra halvåret i fjol. Även hemmamarknaden har gått starkt även om utvecklingen där har varit något måttligare. Detta har resulterat i en växande orderstock trots att produktionen samtidigt avverkar inneliggande order i en snabbare takt. Orderstocksomdömet är nu nära normalt och drygt hälften av företagen är nöjda med stockens storlek att jämföras med 1 procent för ett år sedan. Vändningen i konjunkturen syns redan i antalet som ökade betydligt mellan september och mars. Optimisterna i majoritet Efterfrågeläget är fortfarande den främsta flaskhalsen, men dess betydelse har avtagit klart samtidigt som fler företag inte upplever några hinder alls. Det mesta ter sig således ljusare. Drygt hälften av företagen ser en fortsatt förbättring till hösten och efterfrågan spås fortsätta öka synnerligen kraftigt under andra halvåret på både export- och hemmamarknaden. Produktionsnivån ser därmed ut att fortsätta öka och företagen ser fortsatta rekryteringsbehov INDUSTRIPRODUKTION Västra ORDERINGÅNG - och exportmarknad INDUSTRIPRODUKTION Västra ORDERINGÅNG - och exportmarknad Våren 21 Våren 21 Hösten 21 Hösten livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri

11 IT-verksamhet Snabb omsvängning för IT-sektorn En snabb omsvängning i utvecklingen har skett för IT-verksamheten under vintern. Faktureringen inom hela branschen ökar kraftigt under första halvåret i år och en mindre ökning har skett av antalet sedan i höstas. Kon junkturen som nu är normal beräknas förstärkas ytterligare till hösten. Till dess väntas antalet inom branschen ökat ganska kraftigt. PRODUKTION/OMSÄTTNING* IT-industri IT-tjänster Konjunkturen åter i normalläge För IT-verksamheten i Västra som kom sent in i lågkonjunkturen fortsatte nedgången under hösten i fjol då läget var lågkonjunkturbetonat inom hela sektorn. Ändå fanns det en tydlig optimism hos datakonsulterna om en relativt snar vändning uppåt. Företagens förväntningar har mer än väl infriats. Vändningen under hösten var både snabbare och starkare än beräknat. Den förväntade starka minskningen i faktureringen under andra halvåret i fjol uteblev helt. I stället låg verksamheten totalt för IT-sektorn kvar på en oförändrad nivå. Även företagens omdömen om det ekonomiska klimatet har förbättrats kraftigt på ett halvår. Konjunkturindex för IT-verksamheten som kan variera mellan 1 och 1 står under hösten i 4, vilket motsvarar ett normalt läge. I höstas var index 36. Även prognosen om verksamhetens utveckling efter årsskiftet visade sig vara alltför återhållsam. Under första halvåret i ökar faktureringen kraftigt, två av tre företag redovisar en ökning. I stället för den planerade svaga nedgången i sysselsättningen har antalet ökat svagt sedan i höstas. Utsikterna inför hösten ter sig mycket ljusa. Optimismen har skruvats upp ytterligare, två av tre företag räknar med en ännu bättre konjunktur till hösten mot endast 4 procent som befarar en försämring. Det tyder på ett konjunkturläge bättre än normalt om ett halvår. Faktureringen beräknas öka ännu starkare under andra halvåret än nu under våren och personalplanerna pekar ganska kraftigt uppåt. Till hösten räknar 38 procent av företagen med att ha utökat personalstyrkan mot 1 procent som aviserar personalneddragningar. Successiva förbättringar för IT-industrin För den industribaserade delen av IT-sektorn har återhämtningen kommit igång senare. Där sker en första ökning av faktureringen under våren i år efter en fortsatt liten minskning andra halvåret i fjol. Men även här är nu företagens konjunkturomdömen betydligt bättre än i höstas, och i detta avseende är förbättringen även större än för datakonsulterna. Konjunkturindex för IT-industrin, som kan variera mellan 1 och 1, står under våren i 8 efter att ha legat på 43 i höstas. Det betyder att branschen gått från lågkonjunktur till normalkonjunktur över vintern. Efterfrågan har utvecklats betydligt bättre efter årsskiftet än vad företagen vågade tro på för ett halvår sedan. I stället för en svag minskning ökar exportorderna kraftigt under första halvåret i år, och även från hemmamarknaden stiger orderingången, men bara måttligt. Men även om orderstockarna har kunnat byggas på den senaste tiden är fortfarande vartannat företag missnöjt med orderböckerna. Inför hösten är företagen inställda på en ytterligare stark uppgång i konjunkturen, men något riktigt drag i efterfrågan vågar man inte tro på, men antalet beräknas fortsätta att öka måttligt. Återhämtningen starkast för IT-tjänster För den tjänstebaserade delen av IT-sektorn är återhämtningen betydligt kraftfullare. Det syns inte så mycket i Konjunkturindex som står i 8, men desto tydligare i den mycket positiva utvecklingen av verksamheten. Efter en rejäl ökning av faktureringen redan under andra halvåret i fjol accelererar uppgången under första halvåret i år. Uppgången ser ut att bli ännu starkare under nästa halvår då tre av fyra företag väntar sig en ökad fakturering. För att möta den starka efterfrågan planerar företagen omfattande nyrekryteringar fram till hösten. 56 procent av företagen lider redan brist på yrkeskompetent personal ANTAL ANSTÄLLDA* IT-tjänster *Kurvdiagrammen visar utvecklingen av produktionen/omsättningen, antal mätt med ackumulerade s.k. nettotal där nettotalet utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ förändring mellan två intilliggande halvår. 6 8 IT-industri KONJUNKTUROMDÖME IT-INDUSTRIN Våren 21, nettotal KONJUNKTUROMDÖME IT-TJÄNSTER Våren 21, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Orderstocksomdöme Konjunkturläge 1 1 FÖRETAGENS BEDÖMNING INFÖR HÖSTEN 21 KONJUNKTUR- UTSIKTER TOTAL PRODUKTIONSVOLYM ANTAL ANSTÄLLDA IT-INDUSTRIN ORDERINGÅNG HEMMAMARKNADEN IT-INDUSTRIN ORDERINGÅNG EXPORTMARKNADEN IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-industrin IT-tjänster IT-verksamhet 9

12 byggnadsverksamhet Våren 21 Hösten 21 Snabbt omslag i stämningsläget Byggbranschen har drabbats hårt av de svaga bygginvesteringarna de senaste åren och i höstens undersökning trodde byggarna på en fortsatt konjunkturförsvagning. Men pessimismen kom på skam och istället har stämningsläget istället förbättrats betydligt. Konjunkturindex har stigit från 27 till 8. Förbättringen har framförallt skett inom delbranschen bygg- och anläggningar som släpade efter i höstas men som nu har passerat den andra delbranschen installationer och slutbehandlingar, skillnaden mellan delbranscherna är genomgående. Efterfrågan vänder uppåt Byggandet minskade ändå svagt under förra halvåret, men det var klart bättre än väntat. Bedömningen för första halvåret i år är en oförändrad produktionsnivå. Efter att ha minskat kraftigt andra halvåret i fjol ser dock de antagna anbuden ut att öka måttligt under innevarande halvår tack vare en mycket kraftig ökning inom bygg- och anläggningar. Detta är, för båda delbranscherna, avsevärt bättre än prognosen från i höstas. Orderstocken har byggts på ordentligt, brist på konsulter Uppdragsverksamheten har undvikit en riktig lågkonjunktur trots sin traditionellt nära koppling till industrin. Faktum är att branschen inte har lämnat normalkonjunkturen att döma av konjunkturindex. Indexet bottnade på 16 förra våren för att stiga marginellt till 14 i höstas. Sedan dess har konsulterna tagit ett stadigt steg uppåt i konjunkturen till 11 även om det fortfarande räknas som en normalkonjunktur. Förra året avslutades i dur istället för att faktureringen minskade måttligt vände den uppåt till en dito ökning under andra halvåret. Faktureringen har dessutom fortsatt i samma positiva anda efter årsskiftet och bedömningen är nu en kraftig ökning under första halvåret. Nyanställningarna tar fart Liksom faktureringen överraskade positivt har även antalet gjort det och ökat måttligt sedan i höstas. Inte desto mindre har företagens lönsamhetsbedömningar förbättrats och är i nuläget normala. Nyanställningarna har även lett till en ökad brist på branschkompetent 1 byggverksamhet, uppdragsverksamhet men ses fortfarande som för liten. Även utnyttjandet av produktionsresurser har förbättrats rejält, men ses likväl som för lågt. Då den ökade aktiviteten ännu inte är riktigt befäst har företagen fortsatt dra ner på personalen om än i en lugnare takt än beräknat. Tekniska tjänstemän tycks dock vara ett undantag då bristen på denna personalkategori har stigit betydligt och inom bygg- och anläggning börjat det nu bli besvärande högt. Stora förväntningar på hösten Det nya stämningsläget märks tydligt på expansionshindren. Efterfrågelägets betydelse har avtagit betänkligt och anges nu av 47 procent av företagen mot 65 procent i höstas. Tillgången på arbetskraft har istället seglat upp som ett nytt hinder och andelen som inte ser några hinder alls har tilltagit. Till hösten väntas en kraftig förbättring av konjunkturen. Efterfrågan ser ut att komma igång även inom installationer och slutbehandlingar under andra halvåret och byggandet väntas öka mycket kraftigt. Detta tycks vara tillräckligt för en snabb vändning på arbetsmarknaden och förväntningarna på nyanställningarna är högt ställda. uppdragsverksamhet personal och 41 procent av företagen har svårt att få tag i specialister. Däremot är bristen på övrig personal fortsatt obefintlig. Trots ljusningen är efterfrågeläget det klart främsta expansionshindret och 57 procent av företagen anger det alternativet. Tillgången på arbetskraft börjar dock även den bli en trång sektor och samtidigt är det en fjärdedel av företagen som inte upplever några flaskhalsar alls. Optimismen stor inför hösten Inför hösten är tillförsikten fortsatt stor och företagen spår en kraftig förbättring av konjunkturläget. Detta är lite anmärkningsvärt med tanke på att konjunktursvackan aldrig var särskilt djup. Sett till hela andra halvåret tror företagen på en mycket kraftig ökning av faktureringen och den underliggande efterfrågan på företagens tjänster väntas öka ännu något kraftigare. Vidare väntas nyanställningarna ta rejäl fart och antalet beräknas öka mycket kraftigt fram till i höst vilket även tycks leda till en svag ökning av behovet av kontorsyta. Detta hindrar dock inte företagen från att ha en mycket ljus syn på lönsamhetsutvecklingen BYGGANDE OCH ANTAL ANSTÄLLDA Byggande Låg Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 FAKTURERING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA Fakturering Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till Låg Våren 21 Lönsamhet Hösten 21 LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 21, nettotal Hög 15 Resursutnyttjande RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 21, nettotal Hög Konjunkturläge Konjunkturläge

13 Våren 21 Hösten 21 bilhandel Blomstrande tider för bilhandeln Bilhandeln i Västra har genomgått en närmast dramatisk förändring under det senaste året. Efter krisen under 28 och en bra bit in på 29 då kunderna lyste med sin frånvaro och de stora lagren av osålda bilar pressade lönsamheten svårt strömmar nu kunderna till i en så stor omfattning att företagen har svårt att leverera från befintliga lager. Vändningen kom under förra sommaren med en följande stark efterfrågeökning senare under hösten. Utfallet för andra halvåret blev mycket starkt och ännu bättre än företagen vågade hoppas på i höstundersökningen, sju av tio bilhandlare upplevde då en uppgång i försäljningen mot endast ett fåtal företag för vilka omsättningen fortsatte att sjunka. Starkt förbättrat konjunkturomdöme Efter årsskiftet har uppgången fortsatt med oförminskad styrka. Två av tre bilhandlare räknar med fortsatt stigande försäljning under första halvåret i år, vilket gör att handeln behöver mer personal. Sedan i höstas har redan en första mindre ökning skett av personalstyrkan i branschen. Under våren bedömer företagen konjunkturen för bilhandeln som stark och markant förbättrad sedan i höstas. Konjunkturindex för bilhandeln, som kan variera från 1 till 1 står under våren i 32, en markant förbättring från höstens index på 37. Lönsamheten i branschen bedöms nu som ganska normal. På god väg mot en ny högkonjunktur Ett nytt stort lyft i verksamheten ser ut att vänta till hösten då sju av tio företag tror på en ännu starkare konjunktur, dvs. en genuin högkonjunktur. Nio av tio företag räknar då med stigande försäljning och inget befarar en nedgång. För ett halvår sedan var det över 8 procent av bilhandeln som uppgav att efterfrågan var främsta hinder för expansion, nu har denna andel halverats. Fyra av tio företag ser inga hinder alls. Till hösten behöver fyra av tio företag öka sin personlastyrka och samtidigt som sju av tio företag räknar med en ytterligare förbättrad lönsamhet. Tillgången på arbetskraft och brist på kapital utgör inga hinder alls framöver FÖRSÄLJNING HEMMAMARKNAD OCH ANTAL ANSTÄLLDA LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 21, nettotal Hög -1 Låg Lönsamhet Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 Våren 21 Hösten 21 transporter och logistik Hög efterfrågan till hösten Utvecklingen planade ut under hösten i fjol för branschen transporter och logistik, men utfallet blev inte så bra som man hade hoppats på. Under andra halvåret i fjol ökade volymen av transporterna i Västra endast svagt. Inför våren i år var siktet desto högre ställt och det ser ut som om förväntningarna kommer att infrias. Även om konjunkturläget har förbättrats något sedan i höstas får detta fortfarande betraktas som sämre än normalt. Under våren står Konjunkturindex för transportsektorn i Västra, som kan variera mellan 1 och 1, i 2 mot 31 i höstas. Siktet var något högre ställt hos företagen för ett halvår sedan. Fortsatt dålig lönsamhet Efter årsskiftet har efterfrågan på transporter börjat öka ordentligt, så att vartannat företag räknar med en ökad transportvolym under första halvåret i år mot 11 procent som befarar en minskning. Men antalet har ändå fortsatt att minska sedan i höstas, men i betydligt mindre omfattning än tidigare. Rationaliseringarna har bättrat på lönsamheten i vissa företag, men sett till helheten i branschen är lönsamheten fortfarande klart svagare än normalt. Inemot hälften av företagen anser att lönsamheten fortfarande är dålig. Stor optimism inför hösten Fortfarande uppger två av tre företag att för liten efterfrågan är främsta hinder för expansion. En ökande andel, 15 procent, anser att tillgången på externt kapital är det som främst hindrar verksamheten att växa. Men inför hösten är optimismen hos transportsektorn större än på länge, 43 procent av branschen tror på en förbättrad konjunktur efter sommaren mot endast 3 procent som befarar en försämring. Ännu högre är förväntningarna på efterfrågan på företagens tjänster där sju av tio företag räknar med en ökning under andra halvåret i år. Det gör att närmare vart tredje företag planerar att nyanställa fram till hösten. Tillgången på arbetskraft bedöms vara god, endast 3 procent uppger en brist på t.ex. chaufförer. En viss förbättring av lönsamheten förutses också framöver Hög Låg TRANSPORTVOLYM OCH ANTAL ANSTÄLLDA LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Våren 21, nettotal Lönsamhet Konjunkturläge Transportvolym Konjunkturläge Försäljningsvolym Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 till 1 bilhandel, transporter och logistik 11