Konjunkturbarometer. Norrland. Hösten 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konjunkturbarometer. Norrland. Hösten 2001"

Transkript

1 Konjunkturbarometer Norrland Hösten 21

2 Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Branschanalyser Tillverkningsindustri 4 Trävaruindustri 5 Massa- och pappersindustri 6 Verkstadsindustri 7 Byggnadsindustri 8 Industriinvesteringar 8 Uppdragsverksamhet 9 IT-verksamhet 9 Detaljhandel 1 Turism 1 Exporten i Norrland 11 Länsöversikter Gävleborgs län 12 Västernorrlands län 13 Jämtlands län 14 Västerbottens län 15 Norrbottens län 16 Branschöversikt 17 Undersökningsmetodik 17 Intressenter En årlig konjunkturbarometer för Norrland har genomförts sedan Ett uppehåll gjordes Den görs i dag av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Norrlandsfonden. Projektansvarig Jan-Olov Johansson, Norrlandsfonden tfn Produktion Bo Sandén, Statistiska centralbyrån tfn , Fler exemplar av rapporten kan rekvireras direkt från någon av ovanstående kontaktpersoner. En pdf-fil kan hämtas hem från OH-material med diagram från denna rapport kan beställas från SCB. Om undersökningen Konjunkturbarometern för Norrland bygger på en postenkät till ca 85 företag inom följande huvudbranscher: tillverkningsindustri, byggnadsindustri, detaljhandel, uppdragsverksamhet, IT-verksamhet samt turism. Undersökningen, som ger en totalbild för hela Norrland, har dessutom brutits ned på de 5 länen Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län. Höstens mätningar där svaren från företagen samlats in under september och oktober månad avser utfall för första halvåret 21, en nulägesbeskrivning för hösten i år och en prognos för första halvåret 22. En utförligare beskrivning av undersökningen finns under rubriken Undersökningsmetodik på sidan 17.

3 Förord Dämpat stämningsläge i Norrlands näringsliv Efter att ha tagit del av resultaten från höstens Norrlandsbarometer den andra i Norrlandsfondens regi blir man påmind om hur snabbt förändringar numera sker i ekonomin. När vi presenterade den förra barometern för precis ett år sedan kunde vi påvisa att högkonjunkturen hade fått fäste i stora delar av det norrländska näringslivet. Av högkonjunkturen återstår tyvärr inte mycket i dag. Efterfrågan har sviktat för allt fler företag under året och en konjunkturavmattning har spridit sig från bransch till bransch och berör nu hela regionen. De riktigt goda tiderna ser ut att ha lämnat oss för den här gången. Även om optimismen fortfarande lyste igenom i företagens rapporter från undersökningen i fjol höst, föreföll det ändå som om den snabbaste fasen på industrins konjunkturkurva då var passerad och att företagen inom denna sektor stod inför en lugnare utveckling framöver. Såtillvida saknades inte signaler om att en dämpning i det ekonomiska klimatet kunde vara förestående. Vi pekade i den förra rapporten också på den begynnande avmattningen i USA. Av erfarenhet vet vi att förändringar i världsekonomin får ett snabbt genomslag i den norrländska konjunkturen. Med den särskilda tyngdpunkt som här är förlagd till basindustrin och med det stora exportberoendet i dessa företag, följer den ekonomiska utvecklingen i Norrland traditionellt ett cykliskt mönster. Vad som överraskat, är att nedgången kommit så snabbt och är så samtidig inom näringslivet och i hela regionen. Den konjunkturbild som tonar fram är ändå något skiftande i sin karaktär och den är heller inte helt mörk. Fortfarande kan det allmänna ekonomiska läget i hela regionen beskrivas som normalkonjunktur även om utvecklingen blir alltmer dämpad. Det är tillverkningsindustrin och sektorn för industrinära tjänster som hittills mest berörts av försvagningen. Av den regionala bilden framgår att avmattningen ännu inte kommit lika långt i den norra delen av regionen. I både Västerbotten och Norrbotten tycks tillverkningsindustrin hittills bättre stått emot den försvagade efterfrågeutvecklingen. Det är glädjande att kunna konstatera att det i det dämpade stämningsläget fortfarande finns en försiktig optimism bland företagen inför våren. Tillverkningsindustrin räknar optimistiskt med att konjunkturen skall stabiliseras till våren. Både skogs- och verkstadsindustrin väntar sig en viss återhämtning i orderingången från exportmarknaderna. Trots en del positiva signaler väger tyvärr det mer negativa över i företagens förväntningsbild inför det närmaste halvåret varför vi får vara beredda på att det norrländska näringslivet kan ha hamnat ytterligare ett hack nedåt på konjunkturkurvan fram till våren. Jag vill rikta ett speciellt tack till alla företag som tagit sig tid att besvara vår enkät och hoppas att Norrlandsbarometern är till nytta för läsaren och kan fungera som planeringsinstrument för framtida verksamhet. Lars-Olov Söderström 1

4 Sammanfattning NORMALKONJUNKTUR I NORRLAND UNDER HÖSTEN I Norrland har en avmattning i konjunkturen skett sedan i slutet av förra året. Det rör sig om en bred dämpning inom i princip hela näringslivet och över hela regionen. Den internationella avmattningen, med början i USA förra hösten, har snabbt spridit sig också genom det norrländska näringslivet. Den högkonjunktur som i fjol rådde i större delen av Norrland har nu övergått i en s.k. normalkonjunktur. Längst har avmattningen kommit inom tillverkningsindustrin där orderingången från exportmarknaderna minskat, först ganska måttligt under första halvåret för att sedan under hösten visa en något större nedgång. Även på industrins hemmamarknad viker efterfrågan i år. Industriproduktionen har upphört att öka sedan årsskiftet och antalet industrisysselsatta visar en måttlig minskning sedan i våras. Även för konsultbranschen, med sitt beroendeförhållande till industrin, har konjunkturen försämrats kraftigt. För byggbranschen och detaljhandeln är det ekonomiska klimatet fortfarande ganska bra. Företagen andas en försiktig optimism gäller alla norrlandslänen inför våren och man räknar med att konjunkturen skall stabiliseras under nästa halvår. Det är bara byggnadsindustrin som befarar en mer markerad nedgång i konjunkturen till våren. Konjunkturindex för Norrland som, teoretiskt, kan variera mellan 1 och +1 och som utgör företagens värdering av det rådande konjunkturläget visar under hösten ett värde på 14, dvs. inom ramen för en normalkonjunktur. Det innebär en kraftig försämring från förra hösten då index var satt till +35, dvs. i trakterna av en bred högkonjunktur. En avmattning har alltså skett på bred front inom näringslivet. Det är i princip endast byggsektorn som lyckats hålla ställningarna sedan förra hösten med ett konjunkturindex på runt 5. Det största bidraget till nedgången i konjunkturen kommer från tillverkningsindustrin vars konjunkturindex nu står i 24, dvs. snäppet under normalkonjunktur. Ett kraftigt fall från den starka högkonjunkturen i fjol höst då index stod i höga 49. Även konsultbranschen redovisar en kraftig nedgång i konjunkturindex sedan i fjol, från +23 till index 26. Företagen väntar sig i allmänhet en stabilisering av utvecklingen efter årsskiftet och konjunkturindex till våren har satts till 17, dvs. fortfarande inom ramen för normalkonjunktur. Arbetsmarknaden är inte lika grundstark som förra hösten. Uppgången har mattats av i år, men sysselsättningen visar, totalt ändå en svag nettoökning sedan i våras. Det är framförallt inom uppdragsverksamheten och byggindustrin som antalet ökat rejält det senaste halvåret. Personalnedskärningar har sedan i våras vidtagits främst bland gruppen medelstora/ större industriföretag och här i synnerhet bland verkstäderna. Hela 6 % av medelstora/större verkstäder har minskat personalen sedan i våras. Bristen på personal är nu uttalad och besvärande endast inom turistnäringen. Fram till våren pekar personalplanerna inom nästan samtliga branscher nedåt. et sysselsatta kan förväntas visa en markerad minskning det närmaste halvåret. IT-sektorn som omfattar elektronikindustri, datakonsulter och telekommunikationer har fått vidkännas ett snabbt konjunkturomslag. Högkonjunkturen från förra hösten har förbytts till en relativt svag konjunktur för företagen på ett år. Den totala produktionen/omsättningen inom IT-sektorn minskar både under första och andra halvåret i år och i stegrad takt. Vartannat företag har fått skära ned på personalen sedan i våras. För- KONJUNKTURLÄGET I OLIKA BRANSCHER KONJUNKTURINDEX FÖR NORRLAND NETTOTAL Konjunkturindex 3 Hösten 21 2 Våren Konjunkturindex NETTOTAL Högkonjunktur Massa/ papper Industri totalt IT-verksamhet Verkst.- industri Detaljhandel Näringsliv tot Bygg Trävaruindustri Uppdrag -4-6 Lågkonjunktur Vår 97 Höst 97 Vår 98 Höst 98 Höst 99 Vår Höst Höst 1 Vår 2 2

5 Tillverkningsindustri, totalt trävaruindustri massa- och pappersindustri verkstadsindustri Byggnadsindustri Industrinvesteringar Uppdragsverksamhet IT-verksamhet Detaljhandel Turism REGIONAL BRANSCHKONJUNKTUR TENDENS UNDER HÖSTEN 21 Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norr bottens län Hela Norrland ++ stark + bättre än normal normal sämre än normal svag Hela Sverige BRANSCHKONJUNKTUREN JÄMN I NORRLAND Även denna höst är branschkonjunkturen relativt enhetlig mellan länen. Den största variationen gäller byggnadsindustrin där läget är allra starkast i Västernorrland med ett konjunkturindex, som kan variera mellan 1 och +1, på +45 under hösten. Allra svagast är byggkonjunkturen i Västerbotten med ett konjunkturindex på 26. Även för industrin finns stora skillnader mellan länen. Starkast är industrikonjunkturen i Västerbotten och Norrbotten där konjunkturindex under hösten står i 7 respektive 6. Svagast är industrikonjunkturen i Västernorrland, där omdömet från massa- och pappersindustrin drar ned konjunkturindex för industrin i länet till 45, vilket motsvarar lågkonjunktur. För detaljhandeln är läget relativt enhetligt med åtminstone normalkonjunktur i länen, dock något bättre i Västernorrland och Norrbotten. svagningen gäller både den industri- och tjänstebaserade delen av sektorn. Industrin arbetar nu i en djup lågkonjunktur medan tjänsteföretagens konjunktur är i ett normalläge. ITsektorn väntar en stabilisering nästa halvår, men sysselsättningen fortsätter att gå ned starkt till våren. Uppdragsverksamheten rapporterar om en snabb omsvängning i utvecklingen sedan förra hösten från stark till knappt normal konjunktur denna höst. Under första halvåret sjönk faktureringen för första gången på många år. Under hösten sker en viss återhämtning i omsättningen och antalet visar god ökning sedan i våras. Till våren väntas dock en ytterligare försvagning av konjunkturen med en betydande minskning av faktureringen som följd. Detaljhandelns tidigare goda konjunktur har svalnat något det senaste året och är nu i ett normalläge. Den måttliga ökning i försäljningen som sker under hösten ser ut att ätas upp av en förväntad minskning i omsättningen kommande halvår. Till våren väntas konjunkturen mattas av ytterligare något, men sysselsättningen beräknas kunna bibehållas på fortsatt i stort sett oförändrad nivå. Byggindustrin har bibehållit normalkonjunkturen sedan i fjol höst. Byggandet har ökat bara obetydligt under såväl första som andra halvåret, men nu under hösten viker orderingången svagt inom branschen och till våren väntas en kraftig försvagning av konjunkturen ske. Företagens planer för byggande och sysselsättning för nästkommande halvår pekar också relativt kraftigt nedåt. Detta gäller för både byggande och installationer/slutmontering. Tillverkningsindustrin har råkat ut för ett rejält bakslag. Av den tidigare starka högkonjunkturen syns nu inte mycket av. En bred nedgång inom hela industrin har ägt rum det senaste året och det nuvarande läget är att betrakta som knappt normal konjunktur. Orderingången minskade svagt under första halvåret i år från både hemma- och exportmarknaden. Nedgången beräknas bli av något större omfattning under andra halvåret. Vartannat företag är nu missnöjt med orderstockarnas storlek mot 2 % för ett år sedan. Industriproduktionen i Norrland minskar svagt under såväl första som andra halvåret i år. En stor del, 37 %, av medelstora/större företag har redan, sedan i våras, minskat sin personal. En försiktig optimism om konjunkturen visas ändå inför våren. Då väntas en mindre återhämtning i orderingången från både hemma- och exportmarknaden. 3

6 TILLVERKNINGSINDUSTRI För 1999 saknas data för Norrland. Streckad linje markerar uppskattad trend. KONJUNKTURINDEX FÖR TILLVERKNINGSINDUSTRI Index/nettotal SNABBT FÖRSÄMRAD INDUSTRIKONJUNKTUR Den mycket goda konjunkturen för ett år sedan slog om under första halvåret i år. Efterfrågan på den norrländska industrins produkter vände nedåt och drog med sig minskad produktion och sysselsättning. En viss ljusning förutses för första halvåret INDUSTRIPRODUKTION Riket Norrland Hösten 21 Våren 22 Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 ORDERINGÅNG Hemma- och exportmarknad Export KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i % Hemma Den utbredda högkonjunkturen för tillverkningsindustrin under 2 bröts första halvåret i år. Orderingången från både export- och hemmamarknaden vek då oförväntat nedåt. Efterfrågeminskningen uppges ha fortsatt under andra halvåret. Mest tydlig har vändningen varit för massa- och pappersindustrin. Även för den så betydelsefulla verkstadsindustrin har efterfrågan påtagligt minskat. Däremot visar sågverken ökat ordertillflöde från exportmarknaderna. I mitten av september ansåg nästan 5 % av företagen att orderstockarna var för små. Ca 15 % av företagen bedömde dem samtidigt som förhållandevis stora. Motsvarande tal i september 2 var 2 resp. 3 %. Massa- och pappersindustrin räknar med en vändning uppåt av orderingången från både export- och hemmamarknaden under första halvåret nästa år. Övriga delbranscher är svagt optimistiska, vilket pekar mot en viss uppgång i orderingången till tillverkningsindustrin som helhet. Omsvängningen nedåt i efterfrågeutvecklingen i början av året har medfört en betydligt mörkare syn på konjunkturläget. Konjunkturindex stod i september i år i 24, att jämföra med +49 ett år tidigare. Företagen är relativt splittrade i sin syn på konjunkturen under det närmaste halvåret. En fjärdedel av företagen förutser en förbättring och en femtedel räknar med en fortsatt försämring. Kraftigt fall i kapacitetsutnyttjandet Den minskade orderingången avspeglas också i produktionsutvecklingen. Produktionen under första halvåret visade för tillverkningsindustrin totalt en tendens till minskning, vilket var ett betydligt sämre utfall än planerat i september förra året. Massa- och pappersindustrins produktionsvolym uppges ha kraftigt minskat, medan sågverken och järn- och stålindustrin höjde produktionen i relativt stor omfattning. Tendensen till minskning för hela den norrländska tillverkningsindustrin höll i sig även under andra halvåret i år, främst genom ett fortsatt fall inom massa- och pappersindustrin. Tendensen till nedgång ser ut att brytas under första halvåret nästa år, då nästan 5 % av massa- och pappersindustrin planerar för en ökad produktion. Även stora delar av sågverken och den kemiska industrin räknar med att öka produktionen. Färdigvarulagren bedömdes som för stora i mitten av september av ungefär en tredjedel av företagen. Ett år tidigare uppgavs färdigvarulagren vara i stort sett lagom stora. Andelen företag som arbetade med fullt kapacitetsutnyttjande uppgick i september i år till nära 45 %, en nedgång med nästan 2 procentenheter sedan september 2. För massa- och pappersindustrin sjönk andelen med 4 procentenheter. et har sjunkit från mars till september i år, speciellt inom verkstads- och järn- och stålindustrin. Nedgången tycks komma att accelerera under de kommande sex månaderna, när också massa- och pappersindustrin anger minskad sysselsättning. Bristen på yrkesarbetare och tekniska tjänstemän har minskat och förekommer endast i någon utsträckning inom verkstadsindustrin. 4

7 TRÄVARUINDUSTRI LITE BÄTTRE FART VÄNTAS TILL VÅREN Konjunkturen för trävaruindustrin gick första halvåret in i en avmattningsfas och avmattningen fortsätter även under hösten. Vart tredje företag anser att konjunkturläget nu är dåligt. Branschen räknar med lite bättre konjunktur till våren. Trots detta planeras personalminskningar hos mer än vart tredje företag. Trävaruindustrin i Norrland hade en god konjunktur under fjolåret. Särskilt hemmaefterfrågan var stark och med understöd av en god exportorderökning kunde produktionen dras upp rejält under året. Sämre än väntat avmattning i konjunkturen Enkäten i fjol höst pekade på en fortsatt förbättring i konjunkturen under första halvåret och orderingången beräknades öka hos netto vart fjärde företag. Utfallet för första halvåret enligt den nya enkäten visar att förväntningarna inte infriats. Istället planade efterfrågan ut på samma nivå som under hösten. Trots detta drog branschen upp produktionen ytterligare netto vart tredje företag höjde nivån. Avmattningen i konjunkturen fortsätter under det andra halvåret i år. Den inhemska efterfrågan ökar mycket svagt netto 4 % får ökade order. Samtidigt förbättras orderingången från exportmarknaden i något raskare takt netto 13 % får en ökning. Även produktionen ökar svagt. Trävaruindustrins bedömning av konjunkturläget är under hösten mindre positiv än den var för ett år sedan. Då ansåg hela 35 % konjunkturen som bra nu har bara 7 % samma åsikt och så mycket som netto vart tredje företag betecknar konjunkturläget som dåligt. Andelen företag som arbetar med full kapacitet ligger nu på 58 % motsvarande andel för ett år sedan var 65 %. Nu är vart tredje företag i branschen missnöjt med orderstockens storlek förra hösten hade bara vart femte företag samma bedömning. Trots att färdigvarulagren dragits ned under sommarhalvåret netto vart tredje företag rapporterar minskade lager bedöms de fortfarande som för stora hos fyra av tio företag. Svagt förbättrad efterfrågan i vår Trävaruindustrins prognos för första halvåret 22 pekar på en svag förbättring 28 % av företagen tror på en stärkt konjunktur medan 13 % räknar med en sämre sådan. Hemmaefterfrågan ökar i något högre takt än under andra halvåret och exportorderna fortsätter öka i god takt. Branschens svaga optimism avspeglas i att man räknar med att dra upp produktionsnivån i en klart högre takt än efterfrågan trots de under hösten fortfarande stora färdigvarulagren. Netto vart fjärde företag ökar tillverkningen. Vilka hinder ser branschen för fortsatt expansion? Det helt dominerande hindet är förstås efterfrågeläget samtidigt som en del företag anger problem med maskinkapaciteten. Personalstyrkan dras ned et i trävaruindustrin minskade hos netto vart tionde företag under sommarhalvåret och bedömningen är att personalstyrkan kommer att minska i snabbare takt under innevarande vinterhalvår netto vart femte företag drar ned. Det är framför allt de större företagen i branschen som avser att friställa. Endast 4 % av företagen har nu brist på yrkesarbetare. Även efterfrågan på ingenjörer är låg endast 5 % rapporterar brist KONJUNKTURINDEX FÖR TRÄVARUINDUSTRI Index/nettotal INDUSTRIPRODUKTION Riket Norrland För 1999 saknas data för Norrland. Streckad linje markerar uppskattad trend. Hösten 21 Våren 22 Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 ORDERINGÅNG Hemma- och exportmarknad 3 25 Export 2 15 Hemma KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i %

8 MASSA/PAPPERSINDUSTRI För 1999 saknas data för Norrland. Streckad linje markerar uppskattad trend INDUSTRIPRODUKTION Riket Norrland KONJUNKTURINDEX FÖR MASSA- OCH PAPPERSINDUSTRI Index/nettotal Hösten 21 Våren 22 Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 ORDERINGÅNG Hemma- och exportmarknad Export Hemma KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i % SVAG KONJUNKTUR MEN ÅTERHÄMTNING KAN SKÖNJAS Konjunkturbilden har försämrats mycket kraftigt under det senaste året. Orderingång och produktion har minskat. Kapacitetsutnyttjandet har fallit kraftigt. Företagen räknar med fortsatt nedgång under hösten, men tongångarna beträffande kommande vår är relativt optimistiska. Efter en långvarig konjunkturuppgång för massa- och pappersindustrin som sträckt sig från mitten av 9-talet till 2 med endast ett kortare avbrott under 1998 så gick luften helt ur den goda utvecklingen under våren 21. Orderingången föll och produktionen sjönk markant jämfört med föregående halvår. Mer än hälften av företagen drog ned på produktionen. Den ogynnsamma tendensen ser ut att hålla i sig även under innevarande höst. 52 % räknar med en minskande orderingång från utlandet, medan drygt en tredjedel gör samma bedömning beträffande hemmamarknaden. Inga företag tror på ökande efterfrågan under hösten. Detta kan enligt företagens bedömningar förväntas leda till fortsatta relativt kraftiga begränsningar av de producerade volymerna. Kapacitetsutnyttjandet minskar kraftigt Svag efterfrågan både internationellt och inom landet har medfört att orderböckerna blivit avsevärt mycket tunnare under det senaste halvåret. Företagens omdömen om orderstockarna har därför blivit mycket mera negativa än tidigare. För ett år sedan var det endast en försumbar andel av företagen som ansåg att orderstocken var alltför liten denna andel hade stigit till hela 55 % i september i år. Likaledes har andelen företag som anser att färdigvarulagren är för stora vuxit kraftigt, från 13 till 44 %. Kapacitetsutnyttjandet, som under förra hösten var rekordhögt inte mindre än 96 % av företagen rapporterade då att de körde för fullt har nu minskat till förhållandevis måttliga 56 %. Tillgången till kompetent personal är mycket god och lägger inte några restriktioner på verksamheten. Inga företag anger brist vare sig på yrkesarbetare eller tekniska tjänstemän. Kraftigt försämrat konjunkturläge Företagens bedömning av industrikonjunkturen har genomgått en dramatisk förändring sedan förra året. För september i år kan konjunkturindex beräknas till 32, vilket kan betecknas som näst intill lågkonjunktur. Detta kan jämföras med motsvarande siffra för september 2 som var +76, vilket med god marginal innebar högkonjunktur. Inför kommande vår är branschen däremot ganska splittrad i sin bedömning. Uppfattningarna skiljer sig mycket mellan olika företag, vilket gör läget något svårbedömt. Andelen, som tror på förbättrad konjunktur, är dock lika stor som den som räknar med försämringar. Trots den tydliga tveksamheten om i vilken riktning konjunkturutvecklingen går, finns det bland företagen uppenbarligen en relativt stark optimism beträffande utsikterna för den egna branschen. De bedömningar som nu görs tyder på en markant återhämtning av orderingången under våren, både från export- och hemmamarknaden. Man räknar därför också med att kunna genomföra avsevärda ökningar av produktionen under början av 21. Sysselsättningen i branschen har, med vissa mindre avbrott, visat en nedåtgående tendens under en följd av år. Efter det att sysselsättningen varit relativt oförändrad under det senaste året, så ser det ut som om nedgången i antalet accentueras under våren % av företagen räknar med att genomföra personalnedskärningar. 6

9 VERKSTADSINDUSTRI SVAG OPTIMISM HOS VERKSTÄDERNA Verkstadskonjunkturen utvecklades klart sämre än väntat under första halvåret. Konjunkturen vände nedåt och försämringen fortsätter om än i något lägre takt under hösten. Branschen har en förbättring i sikte till våren efterfrågan ökar svagt. Personalstyrkan har minskat under året och dras ned ytterligare under vinterhalvåret. Konjunkturen för de norrländska verkstäderna var stark under fjolåret med snabbt ökande orderingång och tillverkning både vår och höst. Under hösten bedömde hela två tredjedelar av branschen konjunkturen som bra medan endast 6 % ansåg den vara dålig. Oväntad försämring i våras I förra höstens enkät hade branschen förväntningar om en fortsatt förbättring i konjunkturen under första halvåret. Utfallet för första halvåret enligt den nu aktuella enkäten visar att konjunkturen istället vände nedåt. Både hemma- och exportorder sjönk netto vart femte företag fick minskad eferfrågan och det försämrade orderläget bidrog starkt till att även tillverkningsvolymen drogs ned. Det svagare konjunkturläget består även under andra halvåret i år. Både export- och hemmaorder fortsätter minska, dock i något långsammare takt än under det första halvåret. Även produktionen minskar något. Branschens egen bedömning av konjunkturläget är under hösten helt annorlunda än för ett år sedan. Hela 35 % av branschen bedömer konjunkturen som dålig medan endast 13 % betecknar den som bra. Andelen företag som arbetar med full kapacitet är nu nere i 38 % motsvarande andel för ett år sedan var 6 %. Minskad orderstock Orderstocken har minskat under året. Nu är inemot hälften av branschen missnöjd med orderstockens storlek förra hösten ansåg 85 % den vara stor eller lagom. Trots att färdigvarulagren minskat i storlek anses de fortfarande som för stora hos netto vart tionde företag. Under året har de större företagen i branschen haft en sämre konjunkturutveckling än de mindre. Industrin ser ljuset i tunneln Verkstadsindustrins prognos för första halvåret 22 indikerar en svag vändning men denna gång till det bättre. 28 % av företagen tror på en stärkt konjunktur medan 15 % tror på en sämre sådan. Bakom den försiktiga optimismen ligger förväntningar om en svagt ökad efterfrågan från både export- och hemmamarknad. Netto vart tionde företag räknar med ökade order. Som en effekt av detta planerar branschen för en något ökad tillverkningsvolym. Branschen har dock långt kvar till kapacitetstaket. Tillgången på maskiner och personal är god och det helt dominerande hindret för fortsatt expansion bedöms vara efterfrågeläget. Minskad efterfrågan på arbetskraft Sysselsättningsläget i branschen har försämrats i takt med konjunkturen. et minskade hos netto en fjärdedel av företagen under sommarhalvåret och bedömningen är att personalstyrkan fortsätter reduceras med i stort samma takt även under vinterhalvåret. Det är de stora företagen som drar ned de mindre håller i stort personalstyrkan på oförändrad nivå. Den svalare konjunkturen visar sig också i efterfrågan på ingenjörer. Nu har endast 15 % av företagen brist på sådana mot 46 % för ett år sedan. KONJUNKTURINDEX FÖR VERKSTADSINDUSTRI Index/nettotal INDUSTRIPRODUKTION Norrland För 1999 saknas data för Norrland. Streckad linje markerar uppskattad trend. Hösten 21 Våren 22 Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 ORDERINGÅNG Hemma- och exportmarknad Export Hemma KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i %

10 BYGG BYGGANDE OCH Byggande Hög Låg Resursutnyttjande hösten -1 RESURSUTNYTTJANDE OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Konjunkturläge hösten -1 Konjunkturprognos våren -2 Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 BYGGKONJUNKTUREN FORTSATT SVAG I den förra mätningen för ett år sedan märktes en svag uppgång av byggandet i norrlandslänen. Företagarna i branschen spådde dock en tillbakagång under detta år. Utfallet under första halvan av innevarande år var oförändrat byggande jämfört med andra halvåret 2. Företagarna rapporterar en svag ökning av antalet antagna anbud under våren, detta gäller framför allt företagen som arbetar med installationer och slutbehandling. Under innevarande halvår har byggandet i Norrland varit i stort sett oförändrat. Sedan i våras har dock antalet antagna anbud minskat något, liksom stocken av pågående arbeten. Trots detta har antalet ökat relativt kraftigt jämfört med i våras och i höst anger endast en liten andel av företagen att de har brist på arbetskraft. Orderstockarna är marginellt mindre jämfört med i våras, men en tredjedel av företagen anger att de är nöjda med storleken på orderstocken. Dock anser över hälften av företagen fortfarande att stockarna är för små. Pessimism inför våren 22 Byggföretagens prognos för våren 22 är inte god. 4 av 1 företag i branschen tror på ett minskat byggande och endast 8 % gör bedömningen att byggandet kommer att öka under första halvan av nästa år. et antagna anbud väntas minska kraftigt inom den närmaste framtiden och detta får naturligtvis konsekvenser för sysselsättningen. Hälften av byggföretagen planerar att dra ned arbetsstyrkan nästkommande halvår och endast 5 % anger att de kommer att nyanställa personal. Under innevarande halvår anser en majoritet av företagen, 58 %, fortfarande att konjunkturen är normal, medan en fjärdedel gör bedömningen att den är dålig. Företagen ger en dyster bild av byggkonjunkturen inför våren då hälften av branschen tror på ett sämre konjunkturläge. Alla fem norrlandslän ger en lika negativ prognos för den närmaste framtiden. INVESTERINGAR INDUSTRINS INVESTERINGAR Volym Index 199=1 16 Riket exkl Norrland Norrland Investeringarna ökar Trots den snabba avmattningen i industrikonjunkturen ser industriinvesteringarna i Norrland ut att öka. De från förra året expansiva investeringsplanerna för år 2 realiserades dock inte fullt ut. En del av investeringar har sannolikt flyttats fram till i år. Efter en uppgång med ca 18 % i fjol fortsätter enligt planerna från i maj industriinvesteringarna i Norrland att öka med nära 1 % i år. INDUSTRIINVESTERINGAR FÖR NORRLAND MAJ 21 Värden i mkr, löpande priser Gävle- Väster- Jämt- Väster- Norr- Hela Norrland borgs norrlands lands bottens bottens Bygg- Maskiner Summa län län län län län nader Trävaruindustri (prognos) Massa- och pappersind (prognos) Verkstadsindustri (prognos) Gruvor (prognos) Industri och gruvor tot (prognos)

11 IT LUFTEN GÅR UR IT-BRANSCHEN Luften håller på att gå ur stora delar av den norrländska IT-sektorn, bestående av branscherna elektronikindustri, datakonsulter samt telekommunikationer. Den högkonjunktur som rådde så sent som förra hösten är nu som bortblåst. Företagen har i sin utveckling på konjunkturkurvan redan passerat stadiet för normalkonjunktur och verkar vara på väg mot en utbredd lågkonjunktur. Endast 7 % av företagen anser nu att konjunkturen är bra mot 5 % för ett år sedan. Efter den synnerligen starka expansionen under förra året minskar den totala faktureringen både första och andra halvåret i år, och i stegrad takt. Dessutom har vartannat företag dragit ned på personalen sedan i våras. Elektroindustrin i brant fall I motsats till i fjol då elektroindustrin var motorn i uppsvinget är det nu denna bransch som leder nedgången inom IT-sektorn. Efterfrågan från exportmarknaderna har rasat; 7 8 % av företagen redovisar minskade exportorder under såväl första som andra halvåret i år. På hemmamarknaden har nedgången bromsats upp betydligt under hösten och rör sig nu om ett måttligt efterfrågebortfall. Två av tre företag har för små orderböcker. Produktionen drogs ned av 7 % av företagen första halvåret och av 5 % andra halvåret. Färdigvarulagren är alldeles för stora och kapacitetsutnyttjandet är lågt. Företagen hoppas optimistiskt på en stabilisering nästa halvår. Även tjänsteföretagen inom IT-sektorn känner av en vikande efterfrågan, men här uppges fortfarande konjunkturen vara normal. Vårens svaga ökning av faktureringen har under hösten övergått i en kraftig minskning mer än vartannat företag redovisar nu lägre fakturering mot knappt 2 % som upplever en förbättring. Lönsamheten är fortfarande god, 1 % av företagen har dålig lönsamhet. Inför våren väntas en stabilisering med i stort sett oförändrad konjunktur, sysselsättning och omsättning AKTIVITET OCH Aktivitet -3 2hå99 1hå 2hå 1hå1 2hå1 1hå2 KONJUNKTURLÄGE Nettotal Hög 2 IT-industri IT-tjänster Låg Konjunkturläge hösten -1 Konjunkturläge hösten -1 Konjunkturprognos våren -2 Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 Konjunkturprognos våren -2 UPPDRAGSVERKSAMHET Under det senaste året har konjunkturen försämrats radikalt för uppdragsverksamheten i Norrland. De mycket optimistiska planerna från förra hösten har inte på långt när kunnat infrias. Med sitt nära samröre och beroendeförhållande till industrisektorn har konsultföretagen känt av en vikande efterfrågan i takt med försvagningen av industrikonjunkturen. Under våren i år bröts oförutsett den långvariga uppåtgående trenden i omsättningen för branschen. Företagens omdömen pekar på knappt normalkonjunktur under hösten. Under första halvåret minskade faktureringen måttligt för första gången på många år. Konsulterna räknar dock med att ta tillbaka försäljningstappet under innevarande halvår, men uppgången ser inte ut att nå upp till ökningstakten från tidigare perioder drygt varannan konsultfirma räknar med ökad fakturering under hösten mot drygt 2 % som är inställda på en minskning. Trots försvagningen BAKSLAG FÖR KONSULTERNA av konjunkturen har man på många håll inom branschen fortsatt att öka sin personal. Två av tre företag har utökat personalstyrkan sedan i våras mot endast 12 % som minskat antalet. Pessimism inför våren Försvagningen för konsulterna ser dessvärre inte ut att vara tillfällig. Förväntningarna inför våren präglas av pessimism. Det syns i prognoserna för såväl konjunktur som fakturering och sysselsättning. Man tror att konjunkturen skall vara ytterligare något försämrad om ett halvår och vartannat konsultföretag befarar att faktureringen minskar nästa halvår. Detta slår direkt mot sysselsättningen. Där är prognoserna inför kommande halvår ännu något mer nedåtriktade. Trots lägre efterfrågan har lönsamheten bibehållits på bra nivåer. Endast 1 % av företagen anser att lönsamheten är dålig Hög Lönsamhet hösten Låg FAKTURERING OCH Fakturering LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal 1 Konjunkturlägprognos Konjunktur- hösten -1 våren -2 Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och

12 HANDEL Hög Låg FÖRSÄLJNINGSVOLYM OCH LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 KRAFTIGT FÖRSÄMRAT KONJUNKTURLÄGE Konjunkturläget har kraftig försämrats sedan förra hösten. Då låg branschen strax under en högkonjunktur, men har nu fallit ner till en normalkonjunktur. Försäljningsprognosen från förra hösten pekade på en måttlig ökning till i våras, men den blev oförändrad. I förhållande till första halvåret i år pekar försäljningen ganska starkt uppåt, vilket till stor del kan förklaras av säsongseffekter som skatteåterbäring och den kommande julhandeln. Även antalet ser ut att öka svagt under innevarande halvår jämfört med i våras, men 62 % av företagen tror på oförändrat personalantal. Lönsamhetsnivån bedöms som något bättre än normal. Konjunkturindex i de olika länen varierar från nära högkonjunktur med +33 i Norrbottens län till normalkonjunktur med 13 i Jämtland. Tydlig avmattning väntas i försäljningen I prognoserna pekar det mesta nedåt. Konjunkturläget spås endast försämras svagt, men försäljningen väntas till första halvåret nästa år minska kraftigt. Även om mycket av minskningen kan förklaras av frånvaron av de positiva säsongseffekterna som inträffar det andra halvåret, kan man se en avsevärd försämring från samma period förra året. Då höll sig försäljningen oförändrad. Ser man till uppgången under innevarande halvår och den förväntade nedgången första halvåret nästa år så tar de ut varandra och försäljning skulle då bli oförändrad sett till en tolvmånadersperiod. et spås också minska till i vår om än svagt, likaså lönsamheten. Även i konjunkturprognoserna fram till i mars nästa år skiljer det mycket mellan länen. Mest optimistisk är man i Gävleborgs län där 24 % tror på en förbättring mot 7 % som tror på en försämring. Mest pessimistisk är man i Västerbottens län, som i dagsläget befinner sig i en normalkonjunktur, 3 % tror på en försämring mot endast 2 % som tror på en förbättring. TURISM UPPBROMSNING MEN FORTSATT ÖKAD EFTERFRÅGAN Hög hå99 1hå 2hå 1hå1 2hå1 1hå2-25 Låg OMSÄTTNING OCH Omsättning LÖNSAMHET OCH KONJUNKTURLÄGE Nettotal Konjunkturprognos våren -2 Konjunkturläge Lönsamhet hösten -1 hösten -1 Försäljningsvolym Lönsamhet Konjunkturlägprognos Konjunktur- hösten -1 hösten -1 våren -2 Värdena i ovanstående diagram kan variera mellan 1 och +1 Som indikator på turismens utveckling i Norrland har även i år hotellverksamhet och biluthyrning undersökts. Förra hösten var siktet högt ställt för turismen. Företagen var inställda på en stundande högkonjunktur. Förhoppningarna har dock blivit grusade. Den förstärkning av konjunkturen som skedde under våren har tydligen efter sommaren snabbt avbrutits. Företagens omdömen under hösten pekar på ett läge för turismen som knappt når upp till normalkonjunktur. Efterfrågan på tjänster inom turistnäringen fortsatte att öka kraftigt efter årsskiftet två av tre företag redovisade ökad omsättning under första halvåret mot 2 % som upplevde en minskning. Det är klart bättre än förväntat. Efter sommaren har en märkbar dämpning inträffat och för andra halvåret räknar endast ett av tre företag med en ökning av omsättningen mot 15 % som tror på en nedgång. Parallellt med den dämpade efterfrågeutvecklingen fortsätter antalet sysselsatta inom näringen att minska svagt. Sedan i våras har knappt 2 % av företagen minskat sin personal mot 12 % som gjort nyanställningar. Det är dock svårt att få tag i rätt personal, ett av tre företag har brist på både branschkompetent och annan personal. Lönsamhetsläget är normalt i branschen, endast 13 % uppger att lönsamheten är dålig. Hopp om stabilisering Inför våren hyser företagen hopp om en stabilisering, men det finns inslag i planerna om att kärvare tider kan vänta. Man väntar sig att konjunkturen skall bestå till våren på ungefär nuvarande nivå och att faktureringen under nästa halvår skall visa en hygglig förbättring. Det är personalplanerna som gör ett tveksamt intryck. Dessa pekar på en något tilltagande nedgång, 37 % av företagen avser att minska sin personal till våren mot 16 % som tänker nyanställa. 1

13 I Norrland är exporten en viktig faktor för den ekonomiska utvecklingen. Efter nedgången i exporten i Norrland under 1999, hänförligt till exportnäringen i Västernorrlands och Norrbotten län, skedde en snabb återhämtning i fjol. Under högkonjunkturåret 2 ökade värdet av varuexporten med hela 2 % jämfört med EXPORTEN I NORRLAND Mycket talar för att uppgången i exporten bromsats upp kraftigt i år med hänsyn till den försvagade orderingången från exportmarknaderna som registrerats i Norrlandsbarometern under hösten. Som framgår av diagrammet härintill har andelen företag med ökad orderingång från exportmarknaden minskat stadigt och kraftigt fram t.o.m. andra halvåret i år. Samtidigt har andelen företag med minskad exportorder varit i stigande. Inför första halvåret 22 intar de norrländska exportföretagen en optimistisk attityd och räknar åter med stigande efterfrågan från exportmarknaden. Som framgår av tabellen längst ned på sidan är basindustrin helt dominerande i den Norrländska exporten. Industrins exportorder ANDEL FÖRETAG MED ÖKAD, OFÖRÄNDRAD RESP. MINSKAD EXPORTORDERINGÅNG Jämförelse med närmast föregående halvår % 1 8 Minskad 6 4 Oförändrad PROGNOS 2 Ökad 1hå 2hå 1hå 1 2hå 1 1hå 2 Varuexporten i ett länsperspektiv Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten EXPORTENS ANDEL AV NÄRINGLIVETS PRODUKTION ÅR 1998 Norrbotten % Produktionen avser bruttoregionprodukt (förädlingsvärde) VARUEXPORTENS UTVECKLING Värden i miljoner kronor per län Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Exportstrukturen i Norrland VARUEXPORTEN FÖRDELAD PÅ LÄN OCH BRANSCH Värden i miljoner kronor 1998 Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Livsmedelsindustri Trävaruindustri Massa/pappersindustri Kemisk/gummivaruindustri Stål- och metallindustri Verkstadsindustri Övrig industri Byggverksamhet Partihandel med skogsvaror Partihandel med verkstadsvaror Övrigt Totalt Källa: SCBs utrikeshandelsstatistik 11

14 Gävleborgs län PROGNOS VÅREN 22 KONJUNKTUR + INDUSTRIAKTIVITET + BYGGAKTIVITET + DETALJHANDEL + NÄRINGSLIVET BYGG VÄNTAS FÖLJA INDUSTRIN NEDÅT TILL VÅREN MAX NORMAL MIN Läget för tillverkningsindustrin har sedan förra året kraftigt försämrats från en högkonjunktur till klart under en normalkonjunktur. en pekar på att konjunkturläget kommer att vara stabil till nästa halvår. Läget för byggbranschen har också försämrats till strax under normalkonjunktur, men i prognosen är man mycket pessimistiska. Detaljhandeln har däremot gått stabilt och konjunkturläget ligger kvar på en normalkonjunktur. I prognosen väntar man sig en måttlig förbättring av läget INDUSTRIPRODUKTION Riket Gävleborg INDUSTRIN ORDERINGÅNG Hemma- och exportmarknad Export KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i % 1 Hemma Tillverkningsindustrin Tillverkningsindustrin i länet tycks ha gått in i väggen. Förra höstens starka högkonjunktur med ett konjunkturindex på +52 har vänts till 27 vilket motsvarar ett läge mellan normaloch lågkonjunktur. Även orderingången och sysselsättningen tyder på att högkonjunkturen är över. en för i våras pekade på att orderingången skulle öka ganska starkt respektive måttligt för export- och hemmamarknaden. Utfallet blev istället en tydlig minskning för båda marknaderna. Minskningen ser ut att ha fortsatt från i våras till innevarande halvår, båda marknaderna har försämrats. Omkring 45 % av företagen uppger att orderingången minskar mot drygt 1 % som ser en ökning. Detta avspeglas i orderstocksomdömena där 55 % av företagen anser att orderstocken är för liten medan 16 % anser den förhållandevis stor. Beträffande antalet ser två av fem företag en minskning sedan i mars mot ett av fem som ser en ökning. Genomgående kan man se att de större företagen har kommit längre i konjunkturnedgången i förhållande till de mindre företagen. Sett till tillverkningsindustrins delbranscher tycks massa- och pappersindustrin vara den bransch som har kommit längst i nedgången. Samtidigt är det den branschen som är mest optimistisk i sina prognoser för såväl produktion, orderingång och konjunktur. Kapacitetsutnyttjandet har minskat mycket kraftigt i dagsläget uppger 31 % av företagen att de kör för fullt mot 69 % förra hösten. Samtidigt uppger nästan inga företag brist på yrkesarbetare och tekniska tjänstemän. Det är heller nästan inga företag som uppger arbetskraften som främsta hindret för expansion. Däremot anger 69 % av företagen efterfrågeläget som det främsta hindret för expansion, motsvarande siffra förra året var 4 %. erna för nästa halvårsperiod tyder på en uppbromsning av nedgången. Konjunkturnedgången spås stanna upp och orderingången tros vända svagt uppåt på hemmamarknaden och öka måttligt på exportmarknaden. Däremot tror man inte att produktionen lyckas vända uppåt utan väntar sig en svag minskning. För antalet anställa ser det ganska mörkt ut, 43 % av företagen spår en minskning mot 7 % som spår en ökning. Byggverksamhet Vid förra enkättillfället hade byggbranschen inte fått fart på konjunkturen och prognoserna visade till och med på mindre försämringar. I dagsläget bedömer företagen att konjunkturen befinner sig strax under en normalkonjunktur och i prognosen för nästa halvår tror 62 % av företagen på en försämring. Sedan första halvåret i år har byggandet och orderingången minskat mycket kraftigt respektive kraftigt och orderstockarna bedöms som för små av 67 % av företagen. Dessutom visar prognoserna på att byggandet fortsätter att minska i samma takt och att orderingången avtar ännu kraftigare. Detaljhandel I nuläget bifinner sig branschen i en normalkonjunktur. Sett till helåret 21 tycks försäljningen ha ökat svagt. Däremot bedöms lönsamheten som dålig av 39 % och bra av 24 %. erna tyder på en måttlig förbättring av konjunkturläget till första halvåret nästa år, däremot syns ingen förbättring i försäljningen och antalet spås minska ganska kraftigt. Minskningen i antalet lyser igenom i prognosen för lönsamheten där man förväntar sig en måttlig förbättring. 12

15 PROGNOS VÅREN 22 KONJUNKTUR + INDUSTRIAKTIVITET + BYGGAKTIVITET + DETALJHANDEL + Västernorrlands län STARK BYGGKONJUNKTUR BALANSERAR SVAG INDUSTRI Den tidigare starkare konjunkturen i länet har under hösten övergått i en normalkonjunktur. En kraftig försvagning har skett för industrin medan byggverksamheten har en till synes kortvarig högkonjunktur. De goda tiderna för detaljhandeln ser ut att mattas av till våren. Tills dess väntas den allmänna konjunkturen i länet kommit att ha dämpats ytterligare. Tillverkningsindustri Industrikonjunkturen har genomgått en kraftig försvagning det senaste året. Högkonjunkturen som då rådde har övergått i ett läge som liknar lågkonjunktur inom stora delar av industrin. Konjunkturindex som kan variera mellan 1 och +1 står under hösten i 45 jämfört med +48 förra hösten! Det är företag med fler än 1 som främst bidragit till nedgången. På exportmarknaden märktes redan mot slutet av förra året en viss avmattning som sedan förstärktes efter årsskiftet. Under första halvåret visade därför exportefterfrågan en betydande nedgång. På hemmamarknaden har försvagningen kommit senare, här minskade under våren orderingången ännu snabbare. Utfallet står i stark kontrast till de optimistiska förväntningarna från förra hösten. Försvagningen av efterfrågan har fortsatt under sommaren och hösten. På exportmarknaderna beräknas minskningen av orderingången under andra halvåret bli av samma omfattning som under våren medan nedgången på hemmamarknaden dämpas under hösten. Branschbilden är dock splittrad. På exportsidan sjunker orderingången kraftigt för massa- och papper både första och andra halvåret i år. Medan trävaruindustrin redovisar stigande efterfrågan under andra halvåret i år från såväl exportsom hemmamarknaden. För verkstadsindustrin har nedgången kommit senare. Här var efterfrågan oförändrad första halvan av året för att minska kraftigt under hösten från såväl hemma- som exportmarknaden. De samlade orderstockarna är mindre än i våras och nu är vartannat företag missnöjt med sina orderböcker mot endast 17 % för ett år sedan. Läget är här likartat över hela industrin. Utvecklingen har lett till att industriproduktionen inom länet minskade måttligt under första halvåret i år för att fortsätta nedåt, men svagare under hösten. Trots detta har färdigvarulagren byggts upp en hel del sedan i våras. Dessa uppges nu vara för stora av 4 av 1 företag. Nedgången har ännu inte slagit på sysselsättningen som t.o.m. ökat lite sedan i våras, och betydligt inom företag med färre än 1. Den brist på arbetskraft som fortfarande förekommer gäller verkstäderna där de mindre företagen saknar yrkesarbetare medan många större lider brist på ingenjörer. För trävaruindustrin är det maskinkapaciteten som fortfarande nästan helt hindrar expansionen. Industrins förväntningar inför våren pekar mer eller mindre entydigt på fortsatt nedgång i konjunkturen trävaruindustrin räknar dock optimistiskt med en positiv vändning. Industrin hoppas på oförändrad orderingång nästa halvår gäller alla delbranscher från såväl hemmasom exportmarknaden. 4 % av de medelstora/ större företagen planerar personalneddragningar till våren. Byggande För byggnadsindustrin råder högkonjunktur under hösten. Byggandet i länet har ökat kraftigt hela året och särskilt nu under hösten. Nästan 6 % av byggarna har fler än i våras. De goda tiderna ser dock ut att få ett snabbt slut. Redan under hösten minskar orderingången och man är inställda på en snabb nedgång i konjunkturen efter årsskiftet med minskat byggande och personalreduceringar som följd. Detaljhandel För detaljhandeln består de goda tiderna från förra hösten, men en avmattning verkar vara på väg. Under andra halvåret i år ökar försäljningen för varannan handlare jämfört med en nedgång för bara 9 % av företagen. Lönsamheten är hygglig och endast en liten del av branschen tror på sämre konjunktur till våren. Försäljningen väntas dock visa nedgång och vart tredje företag planerar att minska sin personal till dess NÄRINGSLIVET 96 MAX NORMAL MIN INDUSTRIPRODUKTION Riket Västernorrland INDUSTRIN 15 ORDERINGÅNG Hemma- och exportmarknad Export Hemma 1 KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i %

16 Jämtlands län PROGNOS VÅREN 22 KONJUNKTUR INDUSTRIAKTIVITET + BYGGAKTIVITET + DETALJHANDEL + NÄRINGSLIVET INDUSTRINS KAPACITETSUTNYTTJANDE SJUNKER MAX NORMAL MIN Industrikonjunkturen har försämrats kraftigt i Jämtland sedan förra året. Största nedgången i efterfrågan har drabbat verkstäderna. Bedömningarna inför våren är försiktiga, men tyder på en viss återhämtning. Byggandet har ökat kraftigt det senaste året, men en viss avmattning väntas under våren. Detaljhandelskonjunkturen tappade i hög grad luften i våras. Försäljningen hålls uppe under hösten men raset väntas fortsätta kommande halvår INDUSTRIPRODUKTION Riket 98 Jämtland INDUSTRIN ORDERINGÅNG Hemma- och exportmarknad Export 1 Hemma KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i % Tillverkningsindustri Industrin i Jämtland som tidigare gått mycket bra fick i våras problem. Efterfrågan mattades både på export- och hemmamarknaden. 44 % av industriföretagen rapporterade lägre orderingång. Största avbräcket i orderingången drabbade verkstadsbranschen, där drygt hälften av företagen redovisade lägre efterfrågan. Trävaruindustrin klarade sig bättre med endast en mindre nedgång. Som ett resultat av sviktande efterfrågan sjönk produktionen för tillverkningsindustrin, dock i måttlig omfattning. Under innevarande höst förväntas inga större förändringar i efterfrågeläget orderingången väntas dock bli något bättre från hemmamarknaden. Verkstadsindustrin räknar med en ytterligare avmattning på exportmarknaden, men hoppas trots detta med att kunna öka produktionen. Den svagare efterfrågan har medfört att bedömningen av den inneliggande orderstocken har blivit avsevärt mera pessimistisk sedan förra året. Det var i september endast ett företag av tio som ansåg orderstocken förhållandevis stor, medan 46 % bedömde den som för liten. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit och för industrin totalt är det 3 % som anger att de utnyttjar full produktionskapacitet. Bedömningen av industrikonjunkturen har förändrats dramatiskt under det senaste året. Konjunkturindex för industrin som i fjol var +34 har sjunkit till i september 36 vilket är lika med lågkonjunktur. Dock finns det en stark tro på att konjunkturen kommer att vända under det närmaste halvåret. 41 % anser detta, medan endast ett företag av tio räknar med ytterligare försämrat konjunkturläge. Man kan dock konstatera att företagen, trots den optimistiska synen på industrikonjunkturen, är ganska försiktiga i sin bedömning av efterfrågan under våren. Man räknar med oförändrad nivå på orderingången och en mycket måttlig höjning av produktionen. Sysselsättningen inom den jämtländska industrin har sjunkit under det senaste halvåret. Denna utveckling tycks fortsätta. 41 % räknar med att dra ned på personalen under det kommande halvåret, medan endast 13 % planerar för nyanställningar. Byggverksamhet För ett år sedan spåddes ett kraftigt ökat byggande under 21. Detta har visat sig stämma väl. 52 % av byggföretagen expanderade sin verksamhet under den gångna våren, medan 45 % låg på en oförändrad nivå. Under hösten kommer byggandet att öka ytterligare något jämfört med vårens nivå. Byggkonjunkturen anses som normal av flertalet företag. När det gäller bedömningen av utvecklingen under våren är man dock ganska avvaktande och tror på en något svagare byggkonjunktur med minskat byggande. Som en konsekvens av detta ser det ut att den tidigare så positiva sysselsättningsbilden i branschen kommer att mörkna. Fyra företag av fem räknar med att dra ned på personalen under kommande halvår. Detaljhandel Detaljhandelskonjunkturen i Jämtland, som för ett år sedan bedömdes som bra av 85 % av företagen, har försämrats kraftigt. Endast 7 % gör nu motsvarande bedömning. Försäljningen har under våren sjunkit relativt kraftigt. Man gör nu den bedömningen att konjunkturen kommer att vara oförändrad under det kommande halvåret. Lönsamheten, som ännu kan anses som ganska bra även om den försämrats något under det senaste året väntas bli något sämre under nästa halvår. Sysselsättningen i branschen, som varit i stigande under några år, ser ut att stagnera. 14

17 PROGNOS VÅREN 22 KONJUNKTUR + INDUSTRIAKTIVITET + BYGGAKTIVITET + DETALJHANDEL + Västerbottens län VIKANDE INDUSTRIKONJUNKTUR MEN HOPP OM ÅTERHÄMTNING NÄRINGSLIVET Industrikonjunkturen har försämrats avsevärt sedan förra året. Efterfrågan har under våren varit vikande, och den tar ingen riktig fart under hösten. Den väntas dock återhämta sig under kommande vår. Byggkonjunkturen är fortsatt svag och ingen återhämtning är i sikte. Detaljhandelsförsäljningen som hållits upp relativt bra väntas bli vikande. Konjunkturindex för länet har för hösten har beräknats till 1. MAX NORMAL MIN Tillverkningsindustri Industrikonjunkturen i Västerbotten som gradvis förbättrats under de senaste åren, utvecklades i våras inte så positivt som man räknade med för ett år sedan. Orderingången för tillverkningsindustrin sjönk något både på export- och hemmamarknaden och produktionen stagnerade jämfört med föregående halvår. Verkstadskonjunkturen försvagades mest. Under innevarande höst räknar man med en i stort sett oförändrad orderingång från exportmarknaden för tillverkningsindustrin, medan hemmamarknaden väntas återhämta sig något från föregående halvårs nivå. Den ökande efterfrågan ger utrymme för viss höjning av produktionen. Netto 21 % av företagen räknar med att kunna höja produktionsnivån. Maskinindustrin avviker dock markant från den allmänna konjunkturbilden. Där räknar man med en kraftig minskning av särskilt exportefterfrågan under hösten. 59 % räknar med lägre exportorderingång, medan endast ett företag av tio tror på en uppgång. Orderböckerna har blivit tunnare under det senaste året. Två företag av fem anser orderstocken för liten, medan endast ett av fem gör bedömningen att orderstocken är förhållandevis stor, vilket är klart mera pessimistiskt än ett år tidigare. För industrin totalt har kapacitetsutnyttjandet sjunkit något och det är 57 % av företagen som anger att de kör för fullt. Kapacitetsutnyttjandet har däremot minskat kraftigt för både maskin- och verkstadsindustrin. Bedömningen av industrikonjunkturen har försämrats dramatiskt sedan förra året. Det var i september i år 15 % som ansåg att konjunkturen var bra, att jämföra med 62 % ett år tidigare. Verkstadsindustrin är den bransch där bedömningen mörknat allra mest, men även inom maskinindustrin har man nu en mycket mera pessimistisk syn på konjunkturläget. Under våren räknar man med viss återhämtning fram för allt beroende på förstärkt konjunktur för maskin- och verkstadsindustrin. Synen på industrikonjunkturen återspeglas väl i de bedömningar som företagen gör av orderingången under våren. Både export- och hemmamarknaden väntas åter stärkas. Det är mellan 25 och 3 % av företagen som tror på en förbättrad efterfrågan, medan knappt ett företag av tio räknar med minskande orderingång. Det är maskin- och verkstadsbranscherna som räknar med den starkaste återhämtningen. Ett förbättrat efterfrågeläge ser ut att medföra ökande produktion. 38 % av industriföretagen gör denna prognos, medan endast 7 % räknar med att dra ned produktionen. Inom maskinindustrin är det 54 % som kalkylerar med ökad produktion. Byggande Byggkonjunkturen i Västerbotten har visat sig fortsatt svag och byggandet låg under första halvåret kvar på en fortsatt låg nivå. Byggkonjunkturen bedöms som dålig av en tredjedel av företagen, medan endast 7 % anser konjunkturen som bra. Under andra halvåret i år och början av nästa år väntas en fortsatt försvagning av byggandet. 62 % av byggföretagen ansåg i september att orderstocken var för liten. Sysselsättningen i branschen ser ut att minska. Detaljhandel Försäljningen inom detaljhandeln ökade under första halvåret jämfört med föregående halvår för 6 % av företagen. Den positiva utvecklingen fortsätter under hösten, men inför nästa år är förväntningarna dämpade. Konjunkturen väntas försämras och försäljningsvolymen minska. Lönsamheten som under hösten bedöms som normal eller bra av fyra företag av fem, väntas försvagas något INDUSTRIPRODUKTION Västerbotten Riket INDUSTRIN ORDERINGÅNG Hemma- och exportmarknad Export 1 Hemma KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i %

18 Norrbottens län PROGNOS VÅREN 22 KONJUNKTUR + INDUSTRIAKTIVITET + BYGGAKTIVITET + DETALJHANDEL + NÄRINGSLIVET BÄSTA KONJUNKTUREN I NORRLAND NORMAL MAX MIN Industrikonjunkturen försämras snabbt. Speciellt verkstäderna har upplevt en kraftigt försämrad efterfrågan under våren, men även trävaruindustrin känner nu av sämre tider. Under kommande vår räknar man dock med att efterfrågan återhämtar sig. Byggandet har legat på en konstant nivå, men en avmattning väntas till våren. Även detaljhandeln, som hittills haft en god utveckling, väntar sig vikande efterfrågan i början av nästa år INDUSTRIPRODUKTION 6 5 Norrbotten Riket INDUSTRIN ORDERINGÅNG Hemma- och exportmarknad Export KAPACITETSUTNYTTJANDE Andel företag som angivit fullt kapacitetsutnyttjande i % 1 Hemma Tillverkningsindustri Konjunkturen för totala tillverkningsindustrin i Norrbotten vidmakthölls relativt bra i våras. Orderingången ökade jämfört med föregående halvår. För verkstäderna sviktade dock efterfrågan påtagligt, vilket förutsågs redan för ett år sedan. Den mattare efterfrågan medförde också markanta neddragningar i produktionen. För trävaruindustrin fortsatte dock de goda tiderna och de producerade volymerna ökade kraftigt jämfört med andra halvåret 2. Under innevarande höst väntar man sig en klar avmattning hälften av industriföretagen spår minskande orderingång. Tillbakagången väntas drabba både export- och hemmamarknaden. Det svagare efterfrågeläget drabbar nu även trävaruindustrin, där man väntar sig en klart minskande efterfrågan från hemmamarknaden, medan däremot exportsidan klarar sig bättre. Orderingången förväntas där vara oförändrad under hösten. Orderböckerna för industrin totalt har inte ändrats nämnvärt under det senaste året och omdömet om orderstockarna tämligen oförändrade. Inom tillverkningsindustrin var kapacitetsutnyttjandet nästan oförändrat sedan förra året. För verkstäderna har kapacitetsutnyttjandet dock sjunkit, från 57 till 37 %. Bedömningen av konjunkturläget för industrin har undergått en dramatisk försämring sedan förra året. Då ansåg netto 48 % att konjunkturläget var gott nu har denna siffra minskat till 6 %. Man väntar sig inte heller några stora förbättringar under det kommande halvåret. Konjunkturen väntas förbli på oförändrad nivå under första halvan av 22. Trots den försiktiga bedömningen av konjunkturutvecklingen finns det en stark tro på att orderingången återigen skall öka. Det är ganska få företag som räknar med minskande orderingång. Speciellt trävaruföretagen uttrycker betydande optimism. Den förhållandevis ljusa bedömningen av efterfrågeläget medför också att man håller sig med ganska expansiva planer för produktionen. Inte mindre än 56 % av företagen i tillverkningsindustrin räknar med större volymer under våren. Bilden av sysselsättningsläget, som tidigare ljusnat något, verkar nu åter bli mörkare. Mer än hälften av företagen räknar med att rationalisera och dra ned på personalen under kommande halvår. Byggande Byggkonjunkturen i Norrbotten förbättrades i fjol. Inför 21 var man ganska försiktig i sina bedömningar och spådde endast en svag ökning under våren. Utvecklingen har visat sig bli sämre än förväntningarna byggandet sjönk under våren jämfört med föregående halvår. Under hösten räknar man med ökad byggaktivitet. För kommande vår spår byggföretagen att byggandet återigen kommer att sjunka. En tredjedel räknar med minskat byggande. et som har ökat rejält under det senaste året ser ut att minska närmare hälften av byggföretagen räknar med att dra ned på personalen under kommande vår. Detaljhandeln Försäljningen under början av innevarande år blev klart större än man tidigare räknat med. Hälften av företagen rapporterar ökande försäljning. Volymen beräknas stiga något även under hösten. Flertalet företag anser att det råder normal eller bra konjunktur. Man väntar sig dock att utvecklingen kommer att bli svagare under våren 22. Lönsamheten är enligt nuvarande bedömningar tämligen bra, men kan försämras under nästa år. Sysselsättningsläget ser inte ut att förändras i någon högre grad.

19 Branschstrukturen BRANSCHÖVERSIKT FÖR NORRLAND MED KONJUNKTURINDEX Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Norrland Syssel- Andel 2) Konj. Syssel- Andel 2) Konj. Syssel- Andel 2) Konj. Syssel- Andel 2) Konj. Syssel- Andel 2) Konj. Syssel- Andel 4) Konj. satta 1) % index 3) satta 1) % index 3) satta 1) % index 3) satta 1) % index 3) satta 1) % index 3) satta 1) % index 3 Tillverkningsindustri, tot 27,5 33, ,2 21,2 45 6,5 8, 36 16,8 2,7 7 13,1 16,2 6 81, 51,6 24 Trävaruindustri 2,6 28,3 38 1,4 15, 31 1,2 13,4 58 2,5 26,9 18 1,5 16,4 42 9,2 5,9 33 Sågverksindustri 1,3 25,8.. 1,1 19,3..,6 11,6.. 1,4 27,3..,8 16,.. 5,2 3,3 38 Massa- och pappersindustri 3,8 37,4 14 4,3 41,4 88,,5..,5 5,1.. 1,6 15,6.. 1,3 6,5 32 Kemisk industri,5 12,5.. 1,6 36,5..,1 3,5.. 1,5 35,3 3,5 12,2.. 4,3 2,7 6 Stål- och metallverk 5,6 57,3.. 1,1 1,8..,,..,9 8,8.. 2,3 23,1.. 9,8 6,3 28 Verkstadsindustri 11,9 34,2 36 6,4 18,4 33 3,3 9,4 34 8,6 24,7 4 4,6 13,3 2 34,7 22,1 22 Maskinindustri 2,4 27, 2 2,1 23,..,8 8,7.. 2,9 32,5 1,8 8,8.. 9, 5,7 Övrig industri 3, 23,4.. 2,6 2,2.. 1,8 13,9.. 2,9 22,4.. 2,6 2,1.. 12,7 8,1.. Byggverksamhet 6,8 23,8 2 6,9 23,9 45 2,3 8,2 6 6, 21, 26 6,6 23,1 9 28,7 18,2 41 Detaljhandel 5) 3,5 24,1 2 3,1 2,9 23 1,4 9,7 13 3,4 23,1 1 3,3 22, ,7 9,4 5 Uppdragsverksamhet 7,3 22,2.. 8,1 24,7.. 4,2 12,8.. 6,6 2,2.. 6,6 2,1.. 32,7 2,8 9 IT-verksamhet 6) 4,1 25,9.. 3,3 21,.. 2,6 16,6.. 3, 19,.. 2,8 17,5.. 15,7 1, 26 Totalt för resp. region 45,1 28, ,2 22, ,4 9, ,8 2,8 1 29,5 18, ,1 1, 14 1) Tusental 2) Länets andel av Norrland 3) Avser konjunkturläget hösten 21 4) Andel av näringslivet totalt i Norrland 5) Exkl. livsmedelshandel 6) Ingår ej explicit i totalen Undersökningsmetodik Konjunkturutvecklingen i en region är givetvis intimt sammanlänkad med den totala ekonomiska utvecklingen i landet.trots det kan det finnas så stora skillnader i näringslivsstruktur att konjunkturutvecklingen i landet inte alltid kan ligga till grund för en bedömning av utvecklingen i regionen. Skillnader i näringslivsstruktur kan bestå av olikheter avseende t.ex. branschstruktur, exportintensitet och graden av legotillverkning hos företagen. Vid konjunkturanalys är det av speciellt intresse att se på branschstatistiken grupperad efter slutanvändning. En sådan gruppering till sektorer underlättar en analys av utvecklingen över tiden. I Norrlandslänen ligger t.ex. gruvornas, skogsindustrins samt järn- och stålindustrins andel av industrins totala förädlingsvärde på 47 %, jämfört med 18 % i riket. Detta förhållande i kombination med exportintensiteten hos företagen inom råvaruindustrierna leder till att en konjunkturuppgång i Norrland bör ligga före en konjunkturuppgång i landet. Förklaringen till detta är att råvaruindustrier tenderar att leda utvecklingen i en internationell konjunkturuppgång. Andra faktorer som t.ex. grader av legotillverkning i olika branscher påverkar givetvis också situationen. För att få bättre information om regionens utveckling är regionala konjunkturundersökingar ett alternativ. Undersökningens uppläggning Konjunkturbarometern för Norrland omfattar fem huvudbranscher: Tillverkningsindustri, byggnadsindustri, detaljhandel, uppdragsverksamhet och IT-branschen. Dessutom belyses turistnäringen genom indikatorer för hotellverksamhet och biluthyrning. Undersökningen baseras på ett urval företag i Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län och är en postenkät som omfattar totalt ca 85 företag i hela Norrland. För tillverkningsindustrin är urvalet stratifierat på bransch och storlek (antal ). Urvalet är så konstruerat att god täckning fås ned till storleksgruppen med minst 1. Detta görs för att kunna särredovisa små och medelstora företag. Företag med mer än 1 totalundersöks. I undersökningen ingår för Norrland totalt drygt 5 industriföretag. För näringsgrenarna byggnadsindustri och detaljhandel baseras konjunkturbarometern på ett urval av 25 företag per län i vardera branschen, och för uppdragsverksamhet, IT-verksamhet och turism ett urval av 4, 55 resp 35 företag i Norrland som helhet. Urvalsramen utgörs av SCB:s Företagsdatabas (FDB). Företagen tillfrågas via en enkät, där företagsledningen ombeds besvara ett antal frågor avseende den ekonomiska utvecklingen för innevarande och kommande halvår. För varje fråga finns i regel tre svarsalternativ: större/oförändrad/mindre. Vid bearbetning av resultaten vägs svaren med ett storleksmått (förädlingsvärde alternativt antal ), så att de större företagen väger tyngre än de mindre. Resultaten presenteras som s.k. nettotal. Nettotalen utgörs av saldot mellan de företag som uppgivit positiv respektive negativ utveckling eller omdöme. Materialinsamling, statistisk bearbetning och analys görs av SCB. Andel svarande bland tillfrågade företag uppgår till drygt 8 % för företag med över 1. För företag med mindre än 1 är svarsfrekvensen något lägre. Om Konjunkturindex för Norrland Syftet med en konjunkturindex är att ge ett sammanfattande mått på konjunkturen, dvs. det ekonomiska läget, i en bransch eller region vid en viss tidpunkt. Konjunkturindexen för en region är en sammanvägning av det aktuella konjunkturläget för de olika branscher som ingår och undersöks i en region. Konjunkturläget för varje bransch är i sin tur grundat på företagens egna bedömningar av konjunkturen, bra/normal/dålig, vid en viss tidpunkt. Konjunkturindex, baserat på s.k. nettotal, har en möjlig variationsbredd från 1 till index +1. Värdet med en toleransgräns på ca ±15 enheter anger läget för en s.k. normalkonjunktur. 1 anger en nattsvart lågkonjunktur och +1, vilket anger att 1 % av företagen givit omdömet "bra" om konjunkturen, står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för låg- och högkonjunktur har schablonmässigt satts till index ca 4 respektive +4.

20

Konjunkturbarometer Norrland

Konjunkturbarometer Norrland Hösten 27 Konjunkturbarometer Norrland Låg Hög +5 Min Max Topplån för företag Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Branschanalyser Tillverkningsindustri 4 Massa- och pappersindustri 5 Verkstadsindustri 6

Läs mer

Norrlandsfondens Konjunkturbarometer

Norrlandsfondens Konjunkturbarometer PROGNOS VÅREN 2 HÖSTEN 212 Norrlandsfondens Konjunkturbarometer HÖST 212 Topplån för företag Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Branschanalyser Tillverkningsindustri 4 Massa-_och_pappersindustri 5 Verkstadsindustri

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

VÅREN OCH HÖSTEN 2011. Konjunkturbarometer. för. Västra Götaland

VÅREN OCH HÖSTEN 2011. Konjunkturbarometer. för. Västra Götaland Konjunkturbarometer för Västra VÅREN OCH HÖSTEN 2 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri.....5 Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Grafisk industri...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Konjunkturbarometer. för Västra Götaland

Konjunkturbarometer. för Västra Götaland Konjunkturbarometer för Västra Götaland Hösten 212 innehåll Förord... 1 Sammanfattning... 2 Tillverkning, totalt... 4 Transportmedelsindustri... 5 Maskin samt Kemi... 6 Metallvaror samt Grafisk industri...

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 28 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

BAROMETERN STOCKHOLMS

BAROMETERN STOCKHOLMS STOCKHOLMS BAROMETERN FJÄRDE KVARTALET 14, 15-2-1. En rapport från Stockholms Handelskammare Byggindustrin väntas nyanställa kraftfullt under första kvartalet 15. Jobbtillväxten har varit god även fjärde

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085

Pressinformation från SCB 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Snabbindikator på konjunkturen i mars 2003: 1(5) 2003-03-20 kl. 13:00 Nr 2003:085 Fortsatt dämpat konjunkturläge men underliggande optimism inför framtiden Det aktuella konjunkturläget i Sverige är fortfarande

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Jämtlands LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Hallands LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen

Konjunkturrapport kv 1-4 2013 VVS företagen VVS företagen Mars 201 0 000 5 000 0 000 25 000 20 000 000 10 000 5 000 0 Värme & sanitet Mkr, 201 års priser 116 2 01 2 590 500 000 + +1 2011 2012 201 201 20 Regional utveckling Ackumulerad prognos 201-20,

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen VÄRMLANDS LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen UPPSALA LÄN Juni 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen ÖREBRO LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn

PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn 14 01 02 PMI sjönk till 52,2 i december utdragen återhämtning inom industrisektorn PMI-totalt sjönk med 3,8 indexenheter till 52,2 i december. Samtliga ingående delindex, förutom index för leverantörernas

Läs mer

2015 börjar positivt för transportnäringen

2015 börjar positivt för transportnäringen Jul-06 Okt-06 Feb-07 Jul-07 Okt -07 Jan-08 Apr-08 Jul-08 Okt-08 Jan-09 Apr-09 Jul-09 Okt-09 Jan-10 Apr-10 Jul-10 Okt-10 Jan-11 Apr-11 Jul-11 Okt-11 Jan-12 Apr-12 Jul -12 Okt-12 Jan -13 Apr - 13 Jul -13

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 212 Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna Småföretagsbarometern

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen VÄSTERNORRLANDS LÄN Juni 215 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning

Läs mer

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken

Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende för den ekonomiska politiken Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 20 februari 2012 Positiva signaler i 2012 års första Företagarpanel från SEB: Små och medelstora företag planerar att anställa - och har brett förtroende

Läs mer

Sidan 3 Stark konjunktur blir svagare. Sidan 5 Optimism om industrins export. Sidan 6 Nedgång för handel och tjänster

Sidan 3 Stark konjunktur blir svagare. Sidan 5 Optimism om industrins export. Sidan 6 Nedgång för handel och tjänster Konjunktur och bostadsmarknad 1 november 211 Sidan 3 Stark konjunktur blir svagare Sidan 5 Optimism om industrins export Sidan 6 Nedgång för handel och tjänster Sidan 9 Inbromsning i byggsektorn Sidan

Läs mer

Stor-Malmö Konjunktur och bostadsmarknad 15 februari 2011

Stor-Malmö Konjunktur och bostadsmarknad 15 februari 2011 Konjunktur och bostadsmarknad 15 februari 211 Sidan 2 Mycket stark konjunktur i Malmö Sidan 4 Försiktig optimism i industrin Sidan 5 Bilhandel och privata tjänster i topp Sidan 8 Optimistiska förväntningar

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 2010

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 2010 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 21 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 23 JUNI 21 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2010 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Även om lågkonjunkturen börjar ebba ut och verksamheter tar fart igen går det fortfarande trögt att

Läs mer

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009

Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 1 Riksbankens finansieringsenkät mars 2009 De allra flesta företag som ingått i Riksbankens enkät uppger att de fått den finansiering de behöver, men samtidigt är företagens finansieringssituation ansträngd.

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan.

Rapporten är skriven av Jon Tillegård, utredare på Unionens enhet för politik, opinion och påverkan. Börsbolagens negativa lönsamhetstrend bryts 2014 Unionens bolagsindikator januari 2014 2 Börsbolagens genomsnittliga omsättning kommer enligt prognoserna att ha stigit med knappt 5 procent under 2013 jämfört

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX - EMI

EXPORTCHEFSINDEX - EMI EXPORTCHEFSINDEX - EMI Andra kvartalet 14 14-05-15 BUSINESS SWEDEN 15 MAJ 14 EXPORTCHEFSINDEX MÄTNINGEN MAJ 14 EMI konstrueras av svaren på sju frågor där tre handlar om nuläget och fyra är framåtblickande.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Åkeribarometern: Konjunkturen i åkerinäringen

Åkeribarometern: Konjunkturen i åkerinäringen HE 2009-03-06 Åkeribarometern: Konjunkturen i åkerinäringen Bakgrund Enligt Konjunkturinstitutets redovisning för februari månad är läget i näringslivet mycket svagare än normalt. Sysselsättningen har

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Blekinge, 13 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av maj 2012 Antalet nyanmälda lediga platser fortsätter att minska Under den gångna månaden nyanmäldes 600 lediga platser

Läs mer

Har företagen koll på vilka de rekryterar?

Har företagen koll på vilka de rekryterar? 2011 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Har företagen koll på vilka de rekryterar? Med det höga varvtalet i svensk ekonomi blir arbetsmarknaden allt hetare. Näringslivets efterfrågan

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Franchisebarometern 2, 2014. HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise. November 2014 2014 HUI RESEARCH

Franchisebarometern 2, 2014. HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise. November 2014 2014 HUI RESEARCH Franchisebarometern 2, 2014 HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise November 2014 Innehåll Avsnitt Sida Bakgrund 3 Franchisebarometern 2014 4 Läget inom svensk ekonomi 5 Framtidstron inom franchising

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 2013 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER JULI 213 REGIONALA SKILLNADER FÖRSTÄRKS Sammanfattning Sveriges fastighetsföretag fortsätter att uppvisa god lönsamhet. Nio av tio fastighetsägare räknar med att den

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen

Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SMÅFÖRETAGS- BAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjukturen SKÅNE LÄN Juni 15 Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Sammanfattning av

Läs mer

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM

EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 2015 25 AUGUSTI 2015 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM EXPORTCHEFSINDEX EMI TREDJE KVARTALET 15 25 AUGUSTI 15 MAURO GOZZO, CHEFEKONOM BUSINESS SWEDEN 25 AUGUSTI 15 EXPORTCHEFSINDEX AUGUSTI 15 Exportchefsindex (Export Managers Index, EMI) konstrueras av svaren

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Chefen och konjunkturen

Chefen och konjunkturen Chefen och konjunkturen Ledarnas chefsbarometer alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer Chefen och konjunkturen Innehållsförteckning Rapporten i korthet...

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 2009

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 2009 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Juni 29 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 25 JUNI 29 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt bedriver

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Riksbankens företagsintervjuer

Riksbankens företagsintervjuer Riksbankens företagsintervjuer MAJ 2010 2 r i k s b a n k e n s f ö r e t a g s i n t e r v j u e r n Riksbankens företagsintervjuer i maj 2010 Återhämtning på bred front, men ny finansiell oro Riksbankens

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Augusti 2009

Konjunkturbarometern Företag och hushåll Augusti 2009 Konjunkturbarometern Företag och hushåll Augusti 29 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET 26 AUGUSTI 29 Konjunkturinstitutet (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och internationella ekonomin samt

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Verkstadsbarometern 2015 Utmaningar och möjligheter i en av Sveriges viktigaste branscher

Verkstadsbarometern 2015 Utmaningar och möjligheter i en av Sveriges viktigaste branscher Verkstadsbarometern 2015 Utmaningar och möjligheter i en av Sveriges viktigaste branscher Q3 2015 Verkstadsbarometern en undersökning av Sveriges största verkstadsföretag och deras syn på nuläget och de

Läs mer

Fakta om små och stora företag 2003

Fakta om små och stora företag 2003 Fakta om små och stora företag 2003 December 2003 Förord Småföretagen spelar en avgörande roll för att Sverige ska vara ett bra land för människor att leva i. Småföretagen omfattar 99,2 procent av alla

Läs mer

Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet

Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet Börsbolagen under 2015/16: Tjänstesektorn snabb tillväxt men tuffare konkurrens Industrin fortsatt stigande lönsamhet Unionens Bolagsindikator SEPTEMBER 2015 2 Sammanfattning av Bolagsindikatorn september

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild

PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild 2015-10-01 PMI steg till 53,3 i september delindexen gav spretig bild PMI-total steg från 53,2 i augusti till 53,3 i september främst med stöd från delindex för sysselsättning. Trots uppgången med en tiondel

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Josef Lannemyr Analysavdelningen Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, februari 2015 Fortsatt positiv utveckling på arbetsmarknaden i Jönköpings

Läs mer

MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 2013

MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 2013 MARKNADEN FÖR BETONG Konjunkturrapport kv 1-4 213 Mars 214 Beräknad tillförsel av betongvaror 21-213 Prognos 214-216, 213 års priser Fabrikspriser, Mkr Förändring, procent 21 4 33 4 79 4 54 4 69 2 2 I

Läs mer

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower

Q3 2009. Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige. En undersökningsrapport från Manpower Q3 2 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige En undersökningsrapport från Manpower Manpower Arbetsmarknadsbarometer Sverige Innehåll Q3/ Sverige 4 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt Internationella

Läs mer

Näringsliv Skåne. Konjunktur och

Näringsliv Skåne. Konjunktur och Näringsliv Skåne Konjunktur och arbetsmarknad Rapport november 2011 1 Sverige inför osäkra tider Det kommande året ter sig allt mer dystert när vi studerar de senaste prognoserna för Sveriges ekonomiska

Läs mer

Rapport Oktober 2013 HALLAND

Rapport Oktober 2013 HALLAND Rapport Oktober 2013 HALLAND Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling... 7

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE Sammanfattning Landets fastighetsägare delar ekonomkårens förväntan om att den svenska ekonomin är inne i en återhämtningsfas. Förutsättningarna

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Exportindustrin andas optimism

Exportindustrin andas optimism Exportindustrin andas optimism Exportföretagen fortsätter att vara försiktigt optimistiska. Företagen såväl stora som små och medelstora säger att orderingången har ökat och att den väntas öka ytterligare.

Läs mer

Riksbankens företagsintervjuer

Riksbankens företagsintervjuer Riksbankens företagsintervjuer DECEMBER 2009 2 RIKSBANKENS FÖRETAGSINTERVJUER Riksbankens företagsintervjuer i december 2009 VI ÄR LÅNGSAMT PÅ VÄG ÅT RÄTT HÅLL, MEN FRÅN VÄLDIGT LÅGA NIVÅER Riksbankens

Läs mer

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6

Innehåll. eworkbarometern SOMMAREN 2014. Om eworkbarometern 3. Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 eworkbarometern SOMMAREN 2014 Innehåll Om eworkbarometern 3 Högtryck på konsultmarknaden i sommar 4 Resultat från försommarens undersökning 6 Arvode 7 Efterfrågan och konkurrens 12 Flexibilitet 17 Uppdrag

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Mar Jun apr 14. Apr maj 11. Okt 10. Jun 10. Feb. Aug 10

Mer, mindre eller oförändrat att göra nu jämfört med tre månader tidigare. Mar Jun apr 14. Apr maj 11. Okt 10. Jun 10. Feb. Aug 10 Ekonomi-SKOP, 25 s - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Företagen har fått mer att göra sedan början av året - Aktivitetsökningen har främst kommit i de större företagen - Många företag tror på ännu

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006

FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 FöreningsSparbanken Analys Nr 12 29 maj 2006 Så ser småföretagen på det regionala samarbetet Samverkan mellan näringsliv, kommun och utbildningssektor stärker den regionala tillväxten. Även småföretagen

Läs mer