Plan mot diskriminering och kränkande behandling Engelns förskola

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Engelns förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Engelns förskola Läsår: 2017/2018 Grunduppgifter a för planen Förskolechef Bassam Mourad, likabehandlingspilot samt alla medarbetare. Vår vision Engelns förskola består av två avdelningar med barn i åldrarna 1-5 år, 8 pedagoger, kök/städ ansvarig och i området en förskolechef (område B). Vi är en förskola för alla; där barn, föräldrar och personal ska känna trygghet. Tillsammans skapar vi Engelns förskola. Vi vill att alla som verkar i förskolan ska känna samhörighet, ta ansvar, visa respekt och känna förtroende för alla inom förskolan. Alla barn ska bli sedda och därmed får möjlighet att påverka sin vardag. Alla i förskolan ska uppleva sin dag med nyfikenhet och glädje. Vi vill att barnen genom förskolans verksamhet och omsorg blir rustade för framtiden det livslånga lärandet! Planen gäller Delaktighet och förankring av planen Barnens delaktighet Barnen ska göras delaktiga genom samtal och övningar i åldersindelade grupper. Pedagogerna på förskolan ansvarar för att förankra planen hos barnen genom sitt förhållningssätt och det pedagogiska arbetet.

2 Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare informeras och det samtalas om planen vid inskolning, utvecklingssamtal, föräldramöten. Vårdnadshavarna har fått möjlighet att lämna synpunkter i en årlig enkät. En viktig del i det hela är också den dagliga kontakten vid hämtning och lämning av barn, det fortlöpande samtalet. Fysiska exemplar av planen finns i förskolans två tamburer dessutom finns den tillgänglig på Söderköpings kommuns hemsida (Engelns förskola). Personalens delaktighet Personalen ansvarar för planering, genomförande, uppföljning, utvärdering och utveckling av planen. Förskolans personal har tagit del av planen och diskuterat dess innehåll på arbetsplatsträffar (APT) och planeringsdagar. Personalen har också genom olika föreläsningar fördjupat sina kunskaper i att förebygga diskriminering och främja likabehandling. Livskunskapsträffar med nätverk mellan förskolorna anordnas kontinuerligt. Genom det systematiska kvalitetsarbetet får all personal möjlighet att svara på frågor angående sin upplevelse av arbetsplatsen samt dess verksamhet Förankring av planen Planen finns tillgänglig på Söderköpings kommuns hemsida och anslagen på förskolan. Alla nya vårdnadshavare informeras om planen under inskolningen och medarbetare vid introduktionen. Planen finns alltid som grund vid organiserandet av verksamheten, den finns som en stående punkt på dagordningen vid olika typer av reflektionsmöten och arbetsplatsträffar. Likabehandlingspiloten har ett särskilt ansvar gällande planen mot diskriminering och kränkande behandling. Piloten ingår i förskolornas nätverk för likabehandling Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vid arbetsplatsträffar (APT) diskuteras planen regelbundet, Utvärderingen sker först i arbetslaget därefter sammanställs och revideras detta till en ny plan för kommande läsår. Underlag för utvärderingen inhämtas också från föräldraenkäter (gemensamma för kommunen) i maj månad. Utvärdering har skett på vårens utvärderingsdag 2/ Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal, förskolechef, likabehandlingspilot och föräldrar/vårdnadshavare. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi pedagoger tycker att vi under året som gått genom vårt arbets- och förhållningssätt utvecklat barnens förmåga att lyssna, visa hänsyn, respekt, låtit barnen reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar, försöka förstå andras perspektiv och allas lika värde. I vår vardag på förskolan har begreppet bra kompis hållits levande och då med ett fokus på vad detta är mer än vad det inte är. Vi har fört dagliga samtal tillsammans med barnen om hur

3 man behandlar och respekterar varandra och saker runtomkring oss. Under läsåret har hela förskolan arbetat med ett gemensamt cirkusprojekt. I detta arbete blev vårt värdegrundsarbete tydligt. Alla har deltagit och haft ett gemensamt mål. Vi pedagoger har kontinuerligt, på APT möten och reflektioner, diskuterat vad det innebär att vara en god förebild för barnen och att vara närvarande där barnen är. Vi har b l a använt oss av materialet Våga vara. Utifrån de observationer vi pedagoger gjort i barngruppen kan vi nu se att barnen är mer medvetna om hur en bra kompis ska vara. De äldre barnen kan i ord beskriva hur man agerar när man är en bra kompis. Positiva exempel i vardagen har vi pedagoger lyft fram. De yngre barnen som inte kunnat sätta ord på vad en bra kompis innebär har anammat stopphanden som ett sätt att markera när de fått nog. Vi har arbetat med det materialet vi bestämde och vidtagit de befrämjande åtgärderna vi kom fram till. Vi har i tvärgrupper arbetat med tio små kompisböcker samt material från Bamse och gjort olika former av kompisövningar. Vi har också skapat möjligheter för barnen att leka i olika gruppsammansättningar, lekgrupper, där barnen fått lära känna fler barn. Resurs till barn i behov av särskilt stöd har gjort att kränkningar minskat. En kränkningsanmälan har gjorts från förskolan. Utifrån utvärderingen behöver vi: (Åtgärder) Utifrån årets resultat av utvärderingen och genomförd kartläggning kan vi pedagoger se att vi ska fortsätta fördjupa oss i arbetet med att stärka barnens självkänsla, självständighet och tillit till sin egen förmåga samt att respektera varandra och sin omvärld. Årets plan ska utvärderas senast Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Förebygga kränkande behandling och för likabehandling Mål: Att alla barn på Engelns Förskola kan säga att jag är en bra kompis och förstår vad det innebär. Mål: Att alla barn på Engelns Förskola ges kunskap om vikten av att visa respekt både mot andra människor, materiella ting och hela sin omvärld. Målkriterier Barnen lyssnar, respekterar och hjälper varandra. Barnen klarar av att säga nej samt att ta egna beslut.

4 Barnen känner tilltro till sin egen förmåga. Barnen kan beskriva vad en bra kompis är. Barnen lär sig att vara försiktiga om saker i sin omgivning. Barnen lär sig att vara varsamma om vår natur och miljö. Åtgärd Använda materialet Tio små kompisböcker och Våga vara. Kompisövningar. Samtala och reflektera om hur man är en bra kompis och vad det innebär. Att pedagogerna ger barnen verktyget att lära sig säga nej, t ex genom stopphanden. Att låta barnen leka i olika former/ tvärgrupper och skapa nya kontakter. Använda oss av att dramatisera/spela teater, barnböcker och film. Att i vår vardag tala om vikten av att känna ansvar för och vara rädda om vårt material. Att vistas ute i naturen och vår närmiljö och prata om hur man uppträder där. Lyfta positiva exempel. Att vara goda förebilder som pedagoger. Motivera åtgärd Utifrån årets resultat av utvärdering och genomförd kartläggning kan vi pedagoger se att vi ska fördjupa arbetet med kamratskap och respekt. Förskolans pedagoger Områden som berörs av insatsen Kön och könsidentitet eller könsuttryck Inget barn eller vuxen får diskrimineras på grund av kön. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. (Lpfö 98/16, sid 5) Vi på Engelns förskola ska arbeta för att stärka barnens självkänsla, självständighet och tillit till sin egen förmåga samt att respektera varandra och sin omvärld. Uppföljning kommer att ske på arbetsplatsträffar (APT) och på planeringsdagar (maj-juni 2017). Insats Utgå ifrån grundverksamhet dokumentet och utveckla vårt förhållningssätt genom att medvetet reflektera över och ifrågasätta förväntningar och föreställningar. Synliggöra mångfald genom att medvetet välja litteratur, material och film. Kartlägga våra lärmiljöer.

5

6 Område som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Inget barn eller vuxen får diskrimineras på grund av sin etniska tillhörighet. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. (Lpfö 98/16, s.6) Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer (Lpfö 98/16, s.9) Insats Vi tillvaratar allas styrkor och arbetar för att alla ska känna att de är en tillgång i gruppen. Vi arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar. Vi hittar tillfällen att synliggöra likheter och olikheter genom språk, traditioner, seder och vanor. Område som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för det ena eller andra åskådningen. (Lpfö 98/16, s.5) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av(...) religion eller annan trosuppfattning(...) (Lpfö 98/16, s.8)

7 Insats I de fall vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion, konsulterar vi barnets föräldrar/vårdnadshavare för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma eller avstå. Vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika religioner. Vi synliggör och bejakar olika religionstillhörigheter i verksamheten. Område som berörs av insatsen Funktionsnedsättning/variation Inget barn eller vuxen får diskrimineras på grund av funktionsnedsättning/variation. Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktigt, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barnet med svårigheter. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen (Lpfö 98/16, s.5) Insats Vi skapar förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på funktionsförmåga. Alla ska uppleva att man är en tillgång i gruppen. Vi synliggör och lyfter fram barnets styrkor. Vi analyserar och utvecklar verksamheten utifrån hur barns olika villkor kan mötas av en förskoleverksamhet där alla barn kan nyttja sin fulla potential.

8 Område som berörs av insatsen Sexuell läggning Inget barn eller vuxen får diskrimineras på grund av sin sexuella läggning eller könstillhörighet. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av (...) sexuell läggning hos någon anhörig(...) eller annan kränkande behandling. (Lpfö 98/16, s.4) Insats Vi skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning eller könstillhörighet. Område som berörs av insatsen Ålder Att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder Insats Vi arbetar utifrån barns intresse oavsett ålder. Kartläggning Kartläggningsmetoder För att få fram verksamhetens behov har följande metoder används: Kontinuerlig reflektionstid i arbetslaget. Samtal och diskussioner på arbetsplatsträffar (APT). Observationer av pedagogers/varandras förhållningssätt gällande likabehandling.

9 Samtal med vårdnadshavare, vid hämtning/lämning, utvecklingssamtal och möten för vårdnadshavare. Enkät till vårdnadshavare. Observationer av barngruppen i inomhus - och utomhusmiljö. Samtal och intervjuer med barnen, enskilt eller i grupp. Närvarande pedagoger som vistas där barnen befinner sig. Husvandring med en grupp av de äldre barnen utifrån t.ex. frågeställningarna: Vem leker i det här rummet? Vad brukar man leka i det här rummet? Får alla leka i det här rummet? Får alla vara med? Kan man göra om det här rummet så att alla får vara med/tycker om att vara här? Områden som berörs i kartläggningen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck. Hur barn, vårdnadshavare och personal involveras i kartläggningen Vi har påbörjat ett observationsarbete med focus på genusfrågor. Under våren kommer vi att mer systematiskt kartlägga hur barnen nyttjar våra olika lärmiljöer och om vi kan se en könsmässig uppdelning. Barnen blir en del av detta arbete genom intervjuer och trygghetsvandringar på förskolan. Vi diskuterar detta arbete med föräldrar/vårdnadshavare vid utvecklingssamtal Vi pedagoger håller en fortlöpande diskussion om genusfrågor på teamdagar, planeringsdagar och reflektionstillfällen. Resultat och analys Enkäten visar att: Vårdnadshavarna känner sig trygga med att lämna sina barn på förskolan. Det förskolan behöver fortsätta jobba med är att vårdnadshavaren upplever att de inte får information om hur barnets dag på förskolan har varit. Barnen tycker att: I våra barnintervjuer framgår att barnen oftast vill vara med samkönade lekkamrater. Personalen har sett att: När vi utformar miljöerna så att olika typer av lekar är möjliga i rummen så gynnar detta en könsmässigblandning. Vi har i observationer och i intervjuer kunnat se att det inte finns miljöer där pojkar eller flickor är i majoritet.

10 Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck. Barnen ska fritt kunna välja aktiviteter, lekkamrater, och material under hela sin vistelse på förskolan oavsett kön. Att alla barn kan känna att de får vara den de vill vara på förskolan. Vi följer upp detta genom att systematiskt observera barnens fria aktiviteter utifrån ett genus perspektiv. Vi pedagoger vill öka vår egen medvetenhet runt genusfrågor. Målen följs upp i mars och på utvärderingsdag i juni Åtgärd Kartlägga våra lärmiljöer genom observationer och barnintervjuer. Vi lyfter genus frågan kontinuerligt på teamdagar och reflektionstillfällen. Motivera åtgärd Vi fortsätter vårt observationsarbete med focus på vårt formulerade mål. Vi slutar anta att det förhåller sig si eller så utan vi ser efter hur det faktiskt förhåller sig. Vi försöker i samtal få syn på våra egna normer o värderingar. Arbetslaget Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn lekar inom- och utomhus. Det finns alltid minst en pedagog i närhet av barnen. Personal som barn och vårdnadshavare/föräldrar kan vända sig till All personal på förskolan samt förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal som får kännedom om en kränkning har skyldighet att omedelbart agera för att få stopp på kränkningen.

11 Förskolechef informeras omedelbart. Förskolechef informerar omedelbart Barn-och utbildningschefen genom blanketten Anmälan om kränkande behandling (intranätet). pedagog utreder omedelbart vad som hänt. Utredningen dokumenteras på blanketten Händelserapport, kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering (intranätet). Vårdnadshavare till den eller de barn som utsatts för och den eller de barn som utsatt någon för en kränkning informeras samma dag som kränkningen blivit känd. Samtalet ska ske omgående och dokumenteras. Samtalet dokumenteras. personal eller förskolechef ansvarar. I samtalet med berörda barn görs en överenskommelse om att kränkningen inte ska upprepas. Uppföljning sker inom två veckor för att konstatera att kränkningen upphört. Förskolechef eller den förskolechefen utser ansvarar. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal All personal som får kännedom om en kränkning har skyldighet att omedelbart agera för att få stopp på kränkningen. Förskolechef informeras omedelbart. Förskolechef informerar omedelbart Barn-och utbildningschefen skriftligt. Förskolechef dokumenterar händelsen samt informerar barnets vårdnadshavare. Uppföljning sker inom två veckor för att konstatera att kränkningen upphört. Förskolechef eller den förskolechefen utser ansvarar. Uppföljningen dokumenteras. Rutiner för uppföljning Förskolechef eller den förskolechefen utser gör en uppföljning med berörda inom två veckor för att kontrollera om kränkningen upphört. I samråd med den kränktes vårdnadshavare avgörs om kränkningen upphört och om ärendet kan avslutas. Om ärendet inte kan avslutas ansvarar förskolechef för ytterligare åtgärder. Ansvarsförhållande Förskolechef har det övergripande ansvaret för att kränkningar uppmärksammas och åtgärdas. Förskolechef kan utse en eller flera andra personer som arbetar med att utreda och åtgärda kränkningar. Förskolechef är skyldig att skyndsamt anmäla kränkningar till huvudmannen. All personal som får kännedom om en kränkning har skyldighet att omedelbart agera för att få stopp på kränkningen. All personal är skyldig att skyndsamt anmäla kränkningar till förskolechef.