Hamnen i Färjestaden. Bostadsrättslägenheterna i huset till vänster blev inflyttningsklara i oktober 2008.

Transkript

1 Hamnen i Färjestaden. Bostadsrättslägenheterna i huset till vänster blev inflyttningsklara i oktober Årsredovisning 2008

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SIDA Ordförande har ordet... 2 Sammanfattning... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Omvärldsanalys... 4 Finansiell analys... 7 Personalekonomisk redovisning Nyckeltal Finansieringsanalys Resultaträkning Balansräkning Noter Driftredovisning Investeringsredovisning Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar Nämndernas verksamhetsberättelser * Kommunstyrelsen * Tekniska nämnden * Miljö och byggnadsnämnden * Kultur- och fritidsnämnden * Socialnämnden * Skolnämnden * Sammanställd redovisning... 68

4

5 Sammanfattning (Siffror inom parentes avser 2007). Årets resultat uppgår till -5,4 Mkr (6,5 Mkr) De likvida medlen uppgår till 24 Mkr (10,3Mkr) Nettoinvesteringarna uppgår till 77,0 Mkr (116,0 Mkr) Rörelsekapitalet, dvs omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder uppgår till 22,0 Mkr (6,2 Mkr) Soliditeten uppgår till 38% (42%) Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser och löneskatt uppgår till 3,0% (3,7%). Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och uppgår till 210,8 Mkr (212,8 Mkr). Tillkommande löneskatt uppgår till 51,1 Mkr (51,6 Mkr) De långfristiga skulderna ökade med 51,9 Mkr och uppgår till 333,3 Mkr (281,4 Mkr), 3 Mkr som avser amortering 2008 är bokförd som kortfristig skuld. De ursprungligt placerade pensionsmedel för pensionsförpliktelser uppkomna före 1998 uppgick till 24,5 Mkr. Marknadsvärdet per uppgår till 42,2 Mkr. Finansnettot uppgår till -15,3Mkr (-5 Mkr) Borgensåtagandena uppgår till 382,4 Mkr (348,7 Mkr) Årets resultat/budgetutfall Enligt årsbudgeten för 2008 uppgick det budgeterade underskottet till 1,3 Mkr. Det redovisade resultatet för 2008 visar på ett underskott på 5,4 Mkr vilket innebär en avvikelse mot budget med 4,1 Mkr. Orsaken till underskottet jämfört mot budget är hänförligt till en negativ utveckling av finansförvaltningen, dvs skatter, räntenetto, avskrivningar och semesterlöneskulder. Verksamheterna uppvisar totalt sett ett överskott på 9,3 Mkr. De största avvikelserna redovisar kommunstyrelsen med ett överskott på +4,6 Mkr samt skolnämnden inklusive måltidsverksamheten redovisar +3,0 Mkr och tekniska nämnden +1,4 Mkr. Nämnd Budgetavvikelse 2008 Budgetavvikelse 2007 Budgetavvikelse 2006 Budgetavvikelse 2005 Kommunfullmäktige/KS +4,6 +0,5 +4,0 +3,6 Teknisk nämnd +1,4 +1,2-0,9 +0,2 Miljö- o byggnadsnämnd -0,1 0,0 0,0 +0,1 Kultur- o fritidsnämnd +0,2 +0,1 +0,1 +0,3 Socialnämnd +0,2-7,8-5,3 0,0 Skolnämnd +3,0 +2,6 +0,2 +0,7 SUMMA VERKSAMHETER +9,3-3,4-1,9 +4,9 Finansiering -13,4 +7,7 +9,9 +1,5 SUMMA DRIFTBUDGET -4,1 +4,3 +7,0 +6,4 3

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Kraftigare och längre nedgång* Den stagnerande tillväxten i vår omvärld har inneburit en snabb inbromsning av export och investeringar. Avmattningen av den svenska ekonomin går därför allt fortare - lågkonjunkturen är här. Efterfrågeutvecklingen i Sverige beräknas bli synnerligen svag 2009 BNP beräknas till och med minska. Detta medför att arbetslösheten ökar snabbt. Antalet sysselsatta, som mellan ökade med personer, beräknas nu minska med ca personer till Samtidigt beräknas arbetslösheten öka till ca 8,4% 2010 (jämfört med 6,2 % 2008). Konjunkturen väntas åter vända upp under slutet av En viktig faktor bakom denna förväntade återhämtning är att förtroendekrisen bland konsumenter och företag då har lagt sig. Därtill innebär en bestående försvagning av kronan samt en vändning av världskonjunkturen 2010 att exporten beräknas ta fart. Den förväntade expansiva penningpolitiken 2009 innebär också en betydande positiv impuls för den svenska ekonomin. Kommunernas ekonomi försämras. Konjunkturförsvagningen innebär lägre offentliga inkomster. Framförallt är det statens finanser som tar styrk och utrymmet för finanspolitiska åtgärder minskar därför i ett skede då behovet väsentligt tilltar. De offentliga finanserna står ändå starka inför nedgången, bland annat tack vare de senaste årens gynnsamma utveckling, vilket inneburit betydande överskott i statens finanser sedan Skatteunderlagets tillväxt beräknas sjunka från drygt 5 % 2008 till knappt 3% de kommande två åren. Försvagningen av arbetsmarknaden påverkar skatteunderlaget både genom en minskad sysselsättning och genom lägre pris- och löneökningstakt. Det senare har betydelse också för kommunsektorns kostnadssida. Det gör att skatteunderlagets reala tillväxt inte dämpas i samma grad som skatteunderlagets nominella tillväxt. Ökningstakten sjunker från 1,4% 2008 till i stort sett noll Många kommuner står inför krav på omprioriteringar inom och mellan verksamheterna. Barn inom barnomsorgen ökar samtidigt som grundskole- och gymnasieelever minskar kraftigt i antal. På längre sikt försämras de demografiska förutsättningarna för kommunerna. Det finns inte demografiska förutsättningar för att skatteunderlaget ska ge samma tillskott som de senaste åren till kommunsektorns ekonomi. Samtidigt kommer befolkningsstrukturen att ställa högre krav på kommunerna. Kommuner har i dag kostnader för pensioner för såväl gårdagens som dagens anställda. Den redovisade kostnaden består av pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen samt årets nyintjänande för dagens anställda. Inom den närmaste fem- till tioårsperioden kommer pensionsbelastningen att öka i kommunerna. Den högsta nivån för pensionskostnaderna beräknas nås runt 2018 vilket också kommer att kräva omfördelning av resurser från den dagliga verksamheten till pensionskostnader. * Källa: Sveriges kommuner och Landsting 4

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förutsättningar Mörbylånga kommun Befolkning Kommunens befolkning ökade under 2008 med 129 personer och uppgick vid årsskiftet till personer Folkmängd Folkökning/minskning Födda Döda Födelseöverskott Inflyttning Utflyttning Flyttningsöverskott Mörbylånga kommun hade under 2008 ett negativt födelsenetto, dvs det dog fler personer än vad som föddes. Folkökningen beror därför på att inflyttningen var större än utflyttningen hade kommunen ett inflyttningsnetto på 137 personer. Mörbylånga kommuns befolkning

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Åldersfördelning Mörbylånga kommuns åldersfördelning jämfört med riket Riket Kalmar län Borgholm Mörbylånga I jämförelse med medeltalet för landet i sin helhet har Mörbylånga något högre andel i åldrarna 7-17 samt från 45 år och uppåt. Däremot så är andelen i grupperna år lägre än riksgenomsnittet. Bostadsmarknaden En stor del av bostadsmarknaden består av små hus. Det största enskilda bostadsbolaget är Mörbylånga Bostads AB med drygt 700 lägenheter. Vakansgraden är mycket låg. I framförallt den norra delen av kommunen är det stor efterfrågan på framförallt byggbara tomter men det finns även behov av lägenheter. Näringsliv I Mörbylånga kommun finns ca registrerade företag varav ca 500 är lantbrukare. De största arbetsgivarna förutom kommunen och landstinget är Guldfågeln och Cementa. Under 2008 har det pågått ett intensivt arbete för att finna ersättningsjobb till den nedlagda Forshedafabriken. Den negativa konjunkturen har dock inneburit att de olika planerna har inte kunnat verkställas och inför 2009 fortsätter ansträngningarna för att finna lösningar. De stora etableringarna i Kalmar påverkar i allra högsta grad Mörbylångas förvärvsfrekvens och därmed skatteintäkter eftersom Mörbylånga är att betrakta som en pendlingskommun vilket innebär att det är en stor andel utpendlande till framförallt Kalmar personer arbetspendlar från kommunen. 6

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys Analys av årets resultat Kommunen uppvisar ett negativt resultat med 5,4 Mkr. Jämfört med budget är det ett underskott med ca 4,0 Mkr. Årets nettoinvesteringar uppgår till ca 77 Mkr. Måluppfyllelse Det kan konstateras att kommunen inte uppfyller balanskravet. Kommunallagen stadgar att kommuner ska ha en långsiktigt god ekonomisk hushållning. Resultatutveckling (tkr) Årets resultatet har uppstått framförallt på grund av den stora finansiella oron i världen som påverkat värdet på pensionsmedlens placeringar negativt med ett nedskrivningsbehov på knappt 4 Mkr samt en hastigt stigande räntenivå för kommunens långfristiga lån under andra halvåret 2008, totalt är räntenettot ca 5,5 Mkr sämre än budgeterat. Semesterlöneskulden har ökat med 4,5 Mkr jämfört med prognostiserat 1,5 Mkr. Detta har medfört att finansförvaltningen redovisar ett kraftigt underskott. Den positiva utvecklingen är dock att nämndernas resultat visar på ett överskott på ca 9,3 Mkr. Inför 2008 tillfördes socialnämnden ett nivåhöjande anslag på 8,9 Mkr och redovisar ett knappt överskott. Skolnämnden redovisar ett överskott på drygt 3 Mkr som framförallt är hänförbart till de överförda medlen som nämnden fick ta med sig från 2007 med tanke på den stora utbyggnaden av förskolor som pågår samt personalkostnadsökning inom kostverksamheten som inte fick genomslag i prisökningar. Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 4,6 Mkr. Den största avvikelsen är att bidraget till gymnasieförbundet har reducerats med anledning av Mörbylånga kommuns faktiska andel av åringar samt till den återbetalning av bidrag som gymnasieförbundet gjorde även Enligt beslut ska gymnasieförbundets egna kapital inte överstiga 25 Mkr. Om större resultat uppnås sker återbetalningar till medlemskommunerna. Sysselsättningsåtgärder inklusive projekt Brokraft uppvisar ett överskott gentemot budget på 1,4 Mkr. Tekniska nämnden redovisar ett överskott på 1,4 Mkr trots att fjärrvärmeverksamheten gör ett kraftigt underskott på 2,7 Mkr. Nämndens överskott är dels beroende på en fortsatt trend med högre anslutningsavgifter än beräknat samt fastighetsförvaltningens minskade energikostnader. 7

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Skattekraften i Mörbylånga har fortsatt att öka under senaste året vilket påverkar skatteintäktsnivån. Totalt sett har dock inte intäkterna ökat med anledning av skatteutjämningssystemets regelverk. När den egna skattekraften ökar minskar utjämningsbidraget. I budget för 2008 (inklusive överförda medel) är årets resultat tkr vilket innebär att kommunen inte kommer upp i ett nollresultat. Utfallet för 2008 är 4,1 Mkr lägre än budget vilket innebär man inte kommer upp till det finansiella målet för år Enligt de finansiella målen ska det årliga resultatet uppgå till minst 1 % av skatteintäkter och statsbidrar från och med år Detta är en försiktig målsättning då måttet på god ekonomisk hushållning enligt Sveriges Kommuner och Landsting bör uppgå till 2 %. Kommunalskatten ska enligt de finansiella målen vara oförändrad under planeringsperioden, dvs 21,56 vilket var utdebiteringen Målet är uppnått. Nettokostnaderna (exkl avskrivningar) ska uppgå till högst 95% av skatteintäkter och statsbidrag. För 2008 uppgår nettokostnadsandelen till 93% - målet är därmed uppnått. Om man beaktar nettokostnaderna inklusive avskrivningar blir det 98%. Analys och återföring av negativt resultat Enligt kommunallagen ska varje kommun redovisa en åtgärdsplan för återföring av uppkomna negativa resultat. Underskott som orsakats av nedskrivning av finansiella tillgångar avseende pensionsmedel betraktas i Mörbylånga kommun som undantag för återföring av resultat. Analys av balanskravet: Årets resultat Varav ackumulerade nedskrivningar KLP 2008 Resterande belopp att återställa tkr tkr tkr Återföring av negativt resultat fördelas lika mellan år 2010 och 2011 i respektive års budget tkr tkr 8

11 Budgetavvikelser (Mkr) FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nämndernas redovisning uppvisar ett överskott på totalt 9,3 Mkr gentemot budget. Detta är en förbättring med 12,8 Mkr jämfört med föregående år. Detta innebär att den löpande verksamhet som bedrivs i Mörbylånga kommun är i balans med de budgeterade medlen. Inför 2008 tillfördes socialnämnden ett extra nivåhöjande anslag på 8,9 Mkr vilket är en stor del i förklaringen till den positiva utvecklingen för den nämnden. Budgetavvikelserna finns främst inom skolnämnden (+3,0 Mkr) kommunstyrelsen (+4,6 Mkr), tekniska nämnden (1,4 Mkr) För en mer ingående analys över verksamheternas resultat hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Nämnd Kommunfullmäktige/KS 5,7 0,5 0,5 1,5 2,7 3,6 4,0 0,4 4,6 Tekniska nämnden 2,2 2,1 0,8 0,1 1,6 0,2-0,8 1,2 1,4 Miljö- och byggnadsnämnden 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0-0,1 Kultur och fritidsnämnden 0,4 0,0 0,3 0,3 0,7 0,3 0,1 0,1 0,2 Socialnämnden -0,4* - 0,9-5,1-5,6-7,4 0,0-5,3-7,8 0,2 Skolnämnden 0,0-0,5-0,1-0,2 1,2 0,7 0,2 2,6 3,0 *Socialnämnden fick 2000 ett tilläggsanslag på ca 6,6 Mkr Nämndernas budgetavvikelser (Mkr)

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Nettokostnadsutveckling (tkr) Resultatet av verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar i resultaträkningen visar hur stor del av kommunens löpande verksamhet som måste täckas med framförallt kommunalskatt. Om nettokostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna försämras kommunens ekonomi och så småningom måste mellanskillnaden täckas med höjd utdebitering. År Nettokostnad Ökning/minskning % Skatteint inkl generella statsbidrag Ökning/minskning % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,9 Likviditet och lån De likvida medlen exklusive pensionsförvaltningen uppgår vid årsskiftet till 24,0 Mkr vilket innebär en ökning med 13,8 Mkr. I slutet av december 2008 togs ett nytt lån på 30 Mkr vilket påverkade likviditeten vid årets slut. Under 2008 har checkräkningskrediten utnyttjats vid flertal tillfällen. Kommunens långfristiga låneskuld uppgår vid årsskiftet till 333,3 Mkr därutöver redovisas 3 Mkr som kortfristig skuld (2008 års amortering av lånebeloppet). Under året har en nyupplåning på 55 Mkr skett samt amortering av lån på 3,1 Mkr. Låneskuldens utveckling (tkr)

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltning av pensionsmedel Kommunen är delägare i Kalmar Läns Kapitalförvaltning AB (KLP). Övriga delägare utgörs av Landstinget i Kalmar län, Kalmarsunds Gymnasieförbund, Naturbruksgymnasierna i Kalmar län samt Kalmar, Torsås, Nybro, Emmaboda, Mönsterås, Hultsfred, Vimmerby, Borgholm, Oskarshamn och Högsby. Från och med år 2003 har förvaltningen av medlen övertagits i egen regi. Placeringar har gjorts i svenska räntepapper och i aktier på Stockholms fondbörs samt ett par utländska börser. Sedan 2001 har Mörbylånga inte gjort några ytterligare avsättningar. Enligt de finansiella målsättningarna ska fortsatta avsättningar övervägas under Den ackumulerade avsättningen fr o m 1996 uppgår därmed fortfarande till 24,5 Mkr. Det bokförda värdet vid årsskiftet uppgick till 41,8 Mkr och marknadsvärdet var 42,2 Mkr. Under framförallt slutet av 2008 har den globala finanskrisen satt sina spår även i KLP:s penningmarknadsportfölj. För Mörbylångas del har det inneburit en nedskrivning av värdet med knappt 4 Mkr. Pensionsskulden Enligt den kommunala redovisningslagen ska pensionsskulden regleras enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebär att pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som en skuld i balansräkningen medan de pensionsförpliktelser som avser före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 13,7 Mkr är avsatta som pensionsförpliktelse (inklusive löneskatt) per Mkr är bokfört som en kortfristig skuld för den individuella delen som betalas ut till respektive pensionsförvaltare per 23 mars (PPM). Pensionsförpliktelsen som redovisas inom linjen i balansräkningen och därmed inte påverkar kommunens skulder uppgår vid årsskiftet till 261,9 Mkr inkl löneskatt. Löpande under året har 8,4 Mkr (inkl löneskatt) betalats ut som pension. Dessa utbetalningar, som belastar resultaträkningen, kommer successivt att öka framöver i takt med att dagens anställda går i pension. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga ekonomiska styrka. Den visar hur stor andel av de totala tillgångarna kommunen själv finansierat, dvs det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten för 2008 uppgår till 38,0 % en försämring jämfört med föregående år med 4,4 %. Om man även tar hänsyn till pensionsförpliktelsen inom linjen sjunker soliditeten till 3,0 % jämfört med 3,7 %

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringsverksamhet Investeringsvolym (Mkr) Årets investeringsverksamhet uppgår till ca 77 Mkr. De största investeringsprojekten under året var färdigställande av fjärrvärmeutbyggnaderna i Mörbylånga och Färjestaden, renovering av reningsverket i Mörbylånga samt sanering och utbyggnad av VA-ledningar. Framtidsbedömning Mörbylånga kommun har under 2000-talet gjort mycket stora investeringar i om- och nybyggnationer av äldreboenden samt uppbyggnaden av fjärrvärmeverksamheten i Mörbylånga och Färjestadens tätorter. Det finns fortfarande ett stort behov av att bygga ut vatten- och avlopp på den östra och södra delen av kommunen. En utredning har gjort som visar på en investeringsnivån strax under 300 Mkr. Ett arbete för att finna olika alternativa former för att bygga ut och finansiera denna satsning påbörjas Planarbetet fortsätter vidare i Mörbylånga hamn och på sockerbruksområdet. Inom den närmaste planperioden beräknas förnyelsearbetet ha tagit fart i Mörbylånga tätort. Med anledning av de demografiska förändringarna i samhället uppstår ständigt nya behov av verksamhet. Till detta kommer de statliga reformerna som innebär större tryck på den kommunala servicen, ex vis inom barnomsorg. Den stora kommunala utmaningen kommer att bli att internt göra omfördelning av de resurser som finns i form av skatter och statsbidrag för att täcka de förändrade demografiska förutsättningarna. Barnantalet i de yngre åldrarna ökar samtidigt som de statliga reformerna innebär ökade krav på barnomsorgsplatser, grundskole- och gymnasieelever minskar markant under kommande. Andelen "äldre - äldre" är förhållandevis konstant men en ökning kommer att ske inom den närmaste 10 års perioden. Detta innebär stora krav på omfördelning. Den fortsatt höga investeringsnivån medför att allt större del av skatter och statsbidrag kommer att användas för att betala räntor på lån och därmed minskar utrymmet för den ordinarie verksamheten. Kommunen måste sänka investeringsvolymen till en nivå som medger amortering av befintliga lån. Räntenivån har under året varierat från 5,8 % som högst till 2,1 % som lägst. En ökning med 1 %-enhet kan innebära en ökad kostnad på mellan 3,5-4 Mkr. 12

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkningsutvecklingen under 2008 visade på ett överskott, totalt ökade kommunen med 129 personer. Det blev ett negativt födelseöverskott -8 personer, dvs fler dog än föddes i kommunen medan flyttningsnettot blev positivt med 137 personer. Det var totalt 800 personer som flyttade in i kommunen och 663 personer som flyttade ut. För att kunna utveckla kommunen framöver så krävs det att befolkningskurvan har en fortsatt stigning uppåt. Den stora pensionsskuld som kommunen har, inklusive pensionsförpliktelser, kräver att det framöver återigen avsätts pengar för att kunna täcka den stora utgift som kommer att uppstå. Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser som står utanför dess kontroll. Det kan till exempel vara en konjunktursvängning eller ändrade lagar och förordningar. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabell redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Där går bland annat att utläsa att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på drygt 3,8 Mkr. Vidare framgår det att en 1 % ökning av räntekostnaderna medför en kostnad på 3,5 Mkr. Oplanerade händelser eller beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Händelseförändring Kostnad/intäkt (Mkr) Ränteförändring med 1 % +/- 3,5 Löneförändring med 1 % +/-3,8 Bruttokostnadsförändring med 1 % Generell avgiftsförändring med 1 % Socialbidragsförändring med 10 % Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 6,5 +/-0,7 +/-0,2 +/- 22,5 Generella statsbidrag med 1 % +/-1,3 13

16 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Inledning Redovisningen innehåller förutom en del personalstatistik en redogörelse av resultat med utgångspunkt i de personalpolitiska målen. Dessa mål har i huvudsak berört hälsoområdet med tyngdpunkt på sjukfrånvaron, men även områden som behandlar den fysiska arbetsmiljön, samverkan och delaktighet, personlig utveckling och arbetsklimat. Att vi gemensamt formar den goda arbetsplatsen och att vara en attraktiv arbetsgivare är ett viktigt strategiskt insatsområde. Tillsvidareanställda och årsarbetare per förvaltning Den 31 december 2008 hade kommunen 965 tillsvidareanställda samt visstidsanställda 95, totalt 1060 anställda. Antalet årsarbetare är 971, dvs tillsvidare- och visstidsanställda med månadslön omräknad till heltid. Antalet arbetstagare fördelat per förvaltning per 31 december årligen. Tillsvidareanställda Kommunledning Kultur och fritidsförvalt Miljö och byggnadsförvalt Socialförvalt Tekniska förvalt Skolförvalt Totalt Ökningen av antalet tillsvidareanställda beror på bland annat övertagandet av hemsjukvården från Landstinget, 7 nyanställningar samt 2 redan anställda, därutöver pga inkonvertering av personal enligt LAS. Visstidsanställda, ej tidigare redovisat 2008 Kommunledning 5 Kultur och fritidsförvalt 3 Miljö och byggnadsförvalt 1 Socialförvalt 53 Tekniska förvalt 2 Skolförvalt 31 Totalt 95 Personalkostnaderna utgör den största delen av kommunens totala kostnader, 378,4 Mkr, en ök- 14

17 ning med 14,8 Mkr jämfört med Antal tillsvidareanställda per åldersgrupp Tillsvidareanställda uppdelade i åldersgrupper och i procent av samtliga tillsvidareanställda Åldersgrupp ,3 1,2 1, ,1 3,9 3, ,9 7,2 6, ,2 13,6 13, ,5 12,0 12, ,1 12,7 12, ,4 15,6 15, ,5 20,5 18, ,0 13,3 15,8 Summa % 100,0 100,0 100,0 Antal visstidsanställda per åldersgrupp Visstidsanställda uppdelade i åldersgrupper och i procent av samtliga visstidsanställda Åldersgrupp , , , , , , , ,2 Summa % 100,0 Köns och åldersfördelning

18 83,6 % av kommunens tillsvidareanställda är kvinnor och 16,4 % män. 71 % av de visstidsanställda är kvinnor och 29 % är män. Den genomsnittliga åldern bland arbetstagarna i kommunen är 48 år. 50 % är 50 år eller äldre, 45 % är i åldern år och 5 % är 29 år eller yngre. Den genomsnittliga anställningstiden för kvinnor är 16 år och för män 14,7 år. Frånvaro Enligt lagen om kommunal redovisning ska upplysning lämnas om de anställdas sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Frånvaron ska redovisas för män respektive kvinnor samt åldersgrupper. Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid 2007 Ålder Kvinnor Män Total ,26 2,86 2, ,35 1,34 6, ,40 7,32 9,73 Totalt 8,45 4,74 7,72 Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid 2008 Ålder Kvinnor Män Total ,83 2,49 4, ,41 2,43 5, ,25 6,89 9,59 Totalt 8,37 4,99 7,75 Total sjukfrånvaro överstigande 60 dagar, sjukfrånvaron redovisas i procent till den totala sjukfrånvaron 2007 Ålder Kvinnor Män Total 0,0 33,99 10, ,63 21,22 67, ,27 90,13 82,72 Totalt 74,76 79,67 75,35 Total sjukfrånvaro överstigande 60 dagar, sjukfrånvaron redovisas i procent till den totala sjukfrånvaron 2008 Ålder Kvinnor Män Total 16

19 -29 35,24 35, ,95 55,25 62, ,17 84,83 81,2 Totalt 74,02 77,58 74,44 Sjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron ligger i stort sett kvar på samma nivå som 2007 dvs ca 7,7 %. De långa sjukfallen har minskat något. Målet är att sjukfrånvaron ska minska ytterligare. Frånvaron mäts i förhållande till tillgänglig ordinarie arbetstid. Kvinnors sjukfrånvaro är betydligt högre än männens. Denna frånvaro ökar i takt med stigande ålder och högst sjukfrånvaro finns bland kvinnor som är 50 år och äldre. I den gruppen är sjukfrånvaron 10,25 % bland kvinnorna. De långa sjukfallen (sammanhängande frånvaro på 60 dagar eller mer) står för drygt 74 % av den totala sjukfrånvaron. Sjuklönekostnaden exklusive personalomkostnader är 3,2 Mkr dvs den kostnad arbetsgivaren har för sjukfrånvaro i form av sjuklön. Långtidsfriska Målet är att andel långtidsfriska ska öka. (Med långtidsfriska avses utan någon sjukfrånvaro under kalenderåret). Målet kan ej jämföras med tidigare år, då denna statistik ej är använd tidigare. För hela året 2008 hade 38% av våra anställda ingen sjukdag alls registrerad. Företagshälsovård Företagshälsovården kan hjälpa till vid kartläggning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen samt medverka i skyddsronder och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hälsoprofilsbedömningar, hälso- och arbetsmiljöundersökningar och arbetsmiljökartläggningar genomförs även efter beställningar från förvaltningschef. Företagssköterskan (och vid behov företagsläkaren) kan medverka i yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering. Vakans för företagssköterska har funnits under en stor del av hösten. Inhyrd företagssköterska, från Sensia, har funnits en dag/vecka. Företagshälsovården bemannas av företagssköterska, hälsopedagog samt vid specifika tillfällen företagsläkare, ergonom, arbetsmiljöingenjör samt beteendevetare. 17

20 Sysselsättningsgrad 33 % av kommunens arbetstagare är deltidsanställda, en minskning mot 2007 då 38 % var deltidsanställda. En positiv minskning och helt i linje med kommunfullmäktiges intention om strävan mot heltidsmått. Av det totala antalet arbetstagare är 3 % män och 33 % kvinnor deltidsanställda. Pension Under 2008 har kommunen haft 18 pensionsavgångar, av dessa valde 1 person att gå vid 66 år, 8 personer vid 65 år, 4 personer vid 64 år och 2 personer vid 63 år, 2 personer vid 62 år, 1 person vid 61 år. Pensionskostnad Under 2008 betalade kommunen ut ca 6,8 Mkr i pensioner, en ökning gentemot 2007 då 6,2 Mkr utbetalades. Det avser ålderspension och efterlevnadspension. Åldersfördelning och personalförsörjning Fram till och med år 2013 kommer 161 tillsvidareanställda att gå i pension, under förutsättning att de arbetar fram till 65 år. Pensionsavgångar per förvaltning % av alla anställda Kommunledning ,7 Kultur och fritidsförvalt 1 1 8,0 Miljö och byggnadsförvalt ,7 Socialförvalt ,0 Tekniska förvalt ,8 Skolförvalt ,7 Totalt ,3 Åldersfördelningen bland personalen tydliggör i fortsatt hög utsträckning behovet av planeringsinsatser vad gäller rekrytering för framtiden. Viktigt att påbörja insatser med att analysera, planera och vidta åtgärder i syfte att säkerställa nuvarande och framtida behov av kompetent personal. I det sammanhanget är det också viktigt att nyttja den kunskap som finns för att göra det attraktivt med en anställning i kommunen. Kompetensutveckling Goda insatser har gjorts av både anlitade konsulter men även av våra interna krafter. Framförallt har insatserna varit riktade gentemot våra chefer med en omfattande ledarskapsutveckling i samarbete med Regionförbundet Kalmar. Övertid 18

21 Antal övertidstimmar är Genomsnittligt antal övertidstimmar per månadsanställning är 15,1 timmar. Kostnaden för enkel- och kvalificerad övertid/mertid för tillsvidare- och visstidsanställda med månadslön är 2,1 miljoner kronor, beloppet inkluderar personalomkostnader. Antalet årsarbetare, anställningar samt anställda Antalet årsarbetare är 971, uppgiften avser tillsvidare- och visstidsanställda med månadslön omräknad till heltid. Totalt 1095 anställningar, anställda Begreppet anställningar skiljer sig från antal anställda. En person kan i redovisningssammanhang ha mer än en anställning, antalet anställningar för kommunen är därför i allmänhet alltid fler än antalet anställda. Personalkostnader Tabellen visar kommunens lönekostnader för månads- och timavlönad personal. Kostnaderna avser inte anställda på anställningsstöd, uppdragstagare och förtroendevalda. Kostnad i miljoner kronor 2008, tidigare redovisat endast med totalsumma. Personalkostnader 2008 Bruttolön exkl övertid Personalomkostnader 265,9 Mkr 110,4 Mkr Summa 376,3 Mkr Total övertid/fyllnadstid inkl po 2,1 Mkr Summa kostnader månads/tim avlönad personal inkl övertid/fyllnad samt po 378,4 Mkr Personalpolitik i övrigt Att bedriva en medveten och strategisk personalpolitik är av avgörande betydelse för att nå goda verksamhetsresultat. I det sammanhanget är det viktigt att anpassa insatserna så att de också motsvarar de förväntningar som finns hos dem som ska rekryteras framöver. Ett fortsatt gott samarbete med personalorganisationerna är dessutom ett viktigt inslag för en positiv utveckling av personalpolitiken. Löneöversyn 2008 Mörbylånga kommun hade som arbetsgivare att genomföra lokala löneöversynsförhandlingar med 10 kollektivavtalsbärande personalorganisationer. Förhandlingar genomfördes genom att löneökningen fördelades individuellt och differentierat. Löneöversynen för år 2008 gällde enligt de centrala avtalen från och med den 1 april, förutom för Kommunal, from 1 januari. Under 2008 har en översyn skett gällande det instrument som används vid lönekartläggning och arbetsvärdering. Lönekartläggningen för 2008 uppvisar inga osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. 19

22 Finansiella nyckeltal Soliditet 80 % 76 % 75 % 66 % 63% 56% 49% 46% 42% 38% Skuldsättningsgrad 20 % 24 % 25 % 32 % 37% 44% 50% 54% 58% 62% Skulder (tkr) Eget kapital (tkr) Eget kapital kr/inv Totala tillgångar (tkr) Tillgångar kr/inv Långfristiga lån kr/inv Anläggningstillgångar kr/inv Antal invånare Rörelsekapital (tkr) Skatteunderlag kr/inv

23 EKONOMISK REDOVISNING Finansieringsanalys (tkr) Not Tillförda medel Resultat efter skatteintäkter o finansnetto exklusive avskrivningar Ökning av långfristiga skulder Minskning av långfristiga fordringar Ökning pensionsskuld Ökning övriga avsättningar Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Minskning pensionskuld Ökning av långfristiga fordringar Rörelsekapital påverkande poster Summa använda medel Förändring av rörelsekapital Specifikation av rörelsekapitalets förändring Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga skulder Likvida medel KLP pensionsmedel Exploateringsfastigheter Summa förändring

24 Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Årets resultat

25 Balansräkning (tkr) Anläggningstillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader o anläggningar Maskiner o inventarier Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper o andelar Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Exploateringsfastigheter Fordringar Kassa, bank Placering pensionsmedel via KLP Summa omsättningstillångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital, avsättningar o skulder Eget kapital varav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pension o likn förpliktelser Avsättning för återställande av deponi Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA SKULDER O EGET KAPITAL Ställda panter o ansvarsförbindelser Not

26 Nothänvisning (tkr) Not 1 Resultat efter skatteintäkter o finansnetto Tillkommer avskrivningar Summa Not 2 Nedskrivning exploateringsfastigheter Summa Not 3 Verksamhetens intäkter Verksamhetsintäkter enl driftredovisning Avgår interna poster Avgår ränteintäkter kundfordringar Avgår statsbidrag Tillkommer moms vid köp av verksamhet 667 Tillkommer reavinster fastighetsförsäljningar Summa Not 4 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enl driftredovisning Avgår interna poster Avgår kapitaltjänstkostnader Tillkommer pensionskostnader m m Tillkommer dröjsmålsräntor, avgifter 0 23 Summa Not 5 avskrivningar/nedskrivningar Planenliga avskrivningar inventarier Planenliga avskrivningar fastigheter Nedskrivning fastigheter Summa Not 6 Skatteintäkter Preliminära skatteintäkter Prel skatteavräkning Slutlig skatteavräkning Mellankommunal kostnadsutjämning -382 Summa Not 7 Generella bidrag o utjämning Inkomstutjämning Regleringsavgift Kostnadsutjämning LSS utjämning Fastighetsavgift Summa

27 Not 8 Finansiella intäkter Räntor på utlämnade lån 712 Räntor på likvida medel Ränta på kundfordringar KLP ränteintäkter placerade medel 935 KLP aktieutdelning KLP övriga finansiella intäkter -125 KLP reavinster aktier Summa finansiella intäkter Not 9 Finansiella kostnader Räntor på långfristig upplåning KLP förlust värdepapper KLP övriga kostnader Summa Not 10 Fastigheter o anläggningar Ingående balans Investeringar under året Årets avskrivningar Nedskrivningar Summa Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ned- o uppskrivningar Bokfört värde Not 11 Maskiner o inventarier Ingående balans Investering under året Årets avskrivningar Summa Ackumulerat anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Not 12 Värdepapper o andelar Aktier Substinaible Sweden South KLP Kalmar läns trafik AB Mörbylånga Fastighets AB Mörbylånga Bostads AB Summa aktier Andelar Södra Skogsägarna 1 1 Ölands företagsgrupp 1 1 Kommuninvest Summa andelar Summa värdepapper o andelar

28 Not 13 Långfristiga fordringar Mörbylånga Fastighets AB Kalmarsundsregionens Renhållare Färjestadens Bouleklubb 150 Summa Not 14 Förråd Kommunförråd Färjestaden Kommunförråd Mörbylånga Städförråd Summa Not 15 Exploateringsfastigheter Kommunägd mark som är under omsättning Ingående värde Årets nedlagda kostnader Årets försäljningar Nedskrivningar av exploateringsfastigheter Reavinst exploateringsfastighet Summa Not 16 Fordringar Fakturafordringar Interimsfordringar Moms Övriga fordringar Summa Not 17 Likvida medel Kassa Plusgiro Bank Summa Not 18 Placering av pensionsmedel via KLP Aktier anskaffningsvärde Uppskrivn aktier pga andelsförändringar 16 Obligationer Banktillgodohavande Ackumulerad avskrivning Köpta ej likv värdepapper Summa Marknadsvärde - aktier Marknadsvärde - räntebärande värdepapper Banktillgodohavande inkl upplupen ränta Not 19 Eget kapital Ingående värde (varav "avsatt" för fastighetsunderhåll) (7 384) (7 384) Årets resultat Summa eget kapital

29 Not 20 Avsättningar Pensioner uppkomna fr o m Särskild löneskatt Återställning av Kastlösa deponi Summa Not 21 Långfristiga skulder Ingående låneskuld Nya lån Amorteringar Utgående låneskuld Not 22 Övriga kortfristiga skulder Förutbetalda skatteintäkter Upplupen pensionskostn individuell del Kortfristiga lån Upplupen särskild löneskatt Semesterlöneskuld Löneskatt på utbetalda pensioner Interimsskulder Preliminärskatt o arbetsgivaravgifter Mervärdeskatt Övriga kortfristiga skulder Summa Not 23 Förteckning borgensförbindelser Egna hem (40% av kapitalbelopp) Mörbylånga Bostads AB Mörbylånga Fastighets AB Mörbylånga Båt- o sportfiskeklubb Summa Pensionsförpliktelser t o m Löneskatt på pensionsförpliktelser Summa SUMMA Borgensåtgande o förpliktelser Mörbylånga kommun har i juni 1997 kf 49, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett underavtal begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest. Totalt belopp upgår till tkr 27

30 Driftredovisning 2008 inkl interna poster (tkr) Nämnd Budget Bokslut Avvikelse Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kommunfullmäktige o KS Tekniska nämnden Miljö- o byggnadsnämnden Kultur- o fritidsnämnden Socialnämnden Skolnämnden Verksamhetsresultat Finansförvaltningen Totalt driftbudgeten Investeringsredovisning 2008 inkl interna poster (tkr) Nämnd Budget Utfall Avvik Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Kultur- o fritidsnämnden Socialnämnden Skolnämnden Summa Exploateringsredovisning 2008 (tkr) Nämnd Utgifter inkomster Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Summa

31 Redovisningsprinciper Kommunen följer den kommunala redovisningslagen och den praxis som tillämpas inom kommunkollektivet. När det gäller de rekommendationer som lämnats av Rådet för Kommunal redovisning eller deras företrädare följer kommunen dessa. Leverantörsfakturor inkomna efter årsskiftet men hänförliga till redovisningsåret har skuldbokförts och belastat årets redovisning. I enlighet med Rådet för kommunal redovisning, rekommendation nr 4 och nr 5 har både kommunalskatten och den särkskilda löneskatt på pensioner periodiserats. Utställda fakturor efter årsskiftet men hänförliga till redovisningsåret har fordringsförts och tillgodogjorts årets redovisning. Kostnadsräntor hänförliga till redovisningsåret men förfallna till betalning under 2008 har skuldbokförts. Semesterlöneskulden, dvs skulden till personalen för semesterdagar och okompenserad övertid, redovisas som kortfristig skuld. Den del av pensioner till personalen som kan hänföras till det individuella valet har särredovisats och klassificerats som kortfristig skuld i balansräkningen. Övriga pensionsåtaganden som visstids- eller garantipension och intjänad pension, pension på löneandelar över 7,5 basbelopp redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsåtaganden före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Placerade pensionsmedel (via Kalmar Läns Pensionsförvaltning AB) redovisas som omsättningstillgång och värderas därmed till lägsta värdets princip. Stats- och landstingsbidrag hänförliga till redovisningsåret men ännu ej influtna har fordringsförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. * Anställda enligt kommunala avtal 41,57 * Förtroendevalda och uppdragstagare 32,42 Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsvärdet (utgiften minus eventuella investeringsbidrag) med avdrag för planenliga avskrivningar. Linjär avskrivningsmetod tillämpas och nyttjandeperioden följer kommunförbundets rekommendationer. Avskrivning påbörjas när investeringen är färdigställd, slutbesiktigad och/eller när tillgången tas i bruk. Internräntan har beräknats på bokfört värde med 4,0 %. Exploateringsfastigheter som ska avyttras klassificeras om en omsättningstillgång. Utgångspunkten för omklassificeringen av en exploateringsfastighet från anläggnings- till omsättningstillgång är att detaljplanen för området vunnit laga kraft och att avtal upprättats med exploatör för igångsättning av markarbeten, 29

32 ORD & BEGREPPSFÖRKLARINGAR Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen och hur den förändrats under året. Tillgångarna visar hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) resp hur kapitalet har anskaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Finansieringsanalysen visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m m har påverkat rörelsekapitalet. Anläggningskapital Anläggningstillgångar Avskrivningar Internränta Kapitalkostnader Kortfristiga skulder Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Fast och lös egendom avsedda för stadigvarande innehav. Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom viss verksamhet. Benämning för internränta och avskrivning. Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten. Nettoinvesteringar Bruttoinvesteringar efter avdrag för investeringsbidrag m m. Nettokostnader Långfristiga skulder Omsättningstillgångar Periodisering Rörelsekapital Soliditet Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Skulder överstigande ett år. Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Andelen eget kapital av de totala tillgångarna dvs graden av eget finansierade tillgångar. 30

33 VERKSAMHETSBERÄTTELSER 31

34 Kommunstyrelsen Ordförande : Förvaltningschef : Kent Ingvarsson Staffan Larsson BUDGET UTFALL AVVIKELSE Intäkter Kostnader Nettokostnader Nettokostn/verksamhet Budget Utfall Avvikelse Politisk verksamhet Fysisk o tekn planering Arbete o näringsliv Ölands komm.förb/civilförsvar Gymnasie- o vuxenutbildn Sysselsättningsåtgärder Bostadspolitisk åtgärd Kollektivtrafik Färdtjänst Personalbefrämj åtgärder Hemsändningsbidrag Kommunledningskontoret

35 Kommunfullmäktige Årets verksamhet Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och anger ramen för kommunens verksamhet, fastställer budget och utdebitering, reglementen för nämnder, taxor, planer m m. Kommunfullmäktige består av 49 ledamöter och 31 ersättare. Mandatfördelningen i fullmäktige är under mandatperioden : Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Ölandspartiet Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna 11 ledamöter 9 ledamöter 3 ledamöter 2 ledamöter 2 ledamöter 2 ledamöter 17 ledamöter 2 ledamöter 1 ledamot Måluppfyllelse Under 2008 har 6 sammanträden ägt rum vilket är enligt den fastställda mötesplanen. Kommunfullmäktige har bland annat beslutat om: * Planeringsdirektiv och övergripande mål för planperioden * Budget 2009 och plan * Utdebitering 2009 * Upplåningstak Målen är uppfyllda. Ekonomi Utfallet uppgår till 599 tkr jämfört med budgeterade 600 tkr. Stöd till politiska partier Årets verksamhet Partistödet omfattar två delar, ett grundstöd (5 729kr/parti) och ett mandatstöd (4 596 kr/mandat). Från och med valet 2006 är det 9 partier som är berättigade till partistöd. Ekonomi För 2008 har totalt 277 tkr betalats ut till de lokala partigrupperna vilket är enligt den budgeterade nivån. 33

36 Överförmyndare Måluppfyllelse Överförmyndaren ska genom bra kontakt med förmyndare, förvaltare och gode män utgöra ett stöd i deras verksamhet samt ge snabb och korrekt service i ärendehandläggningen. Verksamheten förutsätter ett bra samarbete med berörda myndigheter/förvaltningar. Verksamheten har bedrivits enligt de lagar och förordningar som styr verksamheten. Ekonomi Överförmyndarens nettokostnad uppgår till 667 tkr jämfört med 400 tkr i budget. De senaste årens ökade ärendemängd har inneburit en ökad ram för verksamheten men dessa tillägg har inte varit tillräckliga för 2008 års verksamhet. Revision Verksamhet Revisorerna är fullmäktiges kontrollorgan och ska enligt kommunallagen i den omfattning som följer av god redovisningssed, granska all verksamhet som bedrivs inom nämnderna. Revisionen ska initiera förbättringar och omprövningar av verksamhet, system och rutiner. Revisorerna ska pröva om; Verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt Räkenskaperna är i allt väsentligt rättvisande Den kontroll som utövas inom nämnderna är tillräcklig Måluppfyllelse Revisionen har löpande under året lämnat granskningsrapporter och lämnat förslag på förbättringsåtgärder. Ekonomi Nettokostnaden uppgår till 600 tkr vilket är enligt budget. Valnämnd Enligt vallagen ska det finnas en valnämnd i varje kommun. Det åvilar nämnden att i enlighet med vallagens regler genomföra allmänna val liksom opinionsundersökningar som regleras i annan ordning. Valnämnden ska ha tillgång till den personal och organisation i övrigt som erfordras för valens genomförande. Måluppfyllelse Under 2008 har inga val genomförts. 34

37 Kommunstyrelsen Verksamhet Kommunstyrelsen består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Styrelsen sammanträder 11 gånger per år. Arbetsutskottet består av 3 ledamöter och har ca 22 sammanträden per år. Kommunstyrelsen ska uppmärksamt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens uppsiktsplikt ingår även den verksamhet som bedrivs i de kommunala företagen. Styrelsen ska hos fullmäktige, övriga nämnder och andra myndigheter göra de framställningar som behövs. Kommunstyrelsen ska initiera, leda och samordna kommunens planeringsverksamhet inklusive den översiktliga fysiska planeringen. Måluppfyllelse Under året har två större uppföljningar ägt rum, per samt (tillika delårsrapport). Övergripande rapportering av ekonomiska utfallet har skett vid varje KS-möte. Vid två tillfällen har avstämningsmöten skett mellan KS au och nämndernas au. Uppsiktsskyldigheten har utförts enligt fastställda rutiner. Delårsrapporter från de kommunala bolagen har hämtats in. Målen för verksamheten har uppfyllts. Kollektivtrafik Kollektivtrafiken i kommunen sker genom länshuvudmannen Kalmar Läns Trafik AB (KLT). Enligt gällande trafikavtal och konsortialavtal ska kommunen svara för den lokala busstrafiken och landstinget för den regionala busstrafiken. Måluppfyllelse Kommunen ska verka för en god servicenivå för allmänna kommunikationer. Huvuddelen av invånarnas dagliga resor till/från arbete och studier ska kunna tillgodoses med allmänna färdmedel. I den nya upphandlingen, som gäller för trafiken fr o m höstterminen 2008, har förutsättningar skapats för att kunna dagpendla från Grönhögen till Kalmar. En ny förmiddagstur har startat i samband med den nya trafikupphandlingen. Möjligheterna att åka från södra och östra Öland till Mörbylånga och Färjestaden har därmed ökat. Målen är uppnådda. 35