Årsredovisning 2010 Färjestadens nya skola invigdes i augusti 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2010 Färjestadens nya skola invigdes i augusti 2010"

Transkript

1 Årsredovisning 2010 Färjestadens nya skola invigdes i augusti 2010

2 2

3 Innehållsförteckning KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 4 SAMMANFATTNING... 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 7 OMVÄRLDSANALYS... 7 FINANSIELL ANALYS PERSONALEKONOMISK REDOVISNING NYCKELTAL FINANSIELLA NYCKELTAL I ETT SAMMANDRAG ÖVER 10 ÅR FINANSIERINGSANALYS (TKR) RESULTATRÄKNING (TKR) BALANSRÄKNING (TKR) NOTHÄNVISNINGAR (TKR) DRIFTREDOVISNING 2010 INKLUSIVE INTERNA POSTER (TKR) INVESTERINGSREDOVISNING 2010 INKLUSIVE INTERNA POSTER (TKR) EXPLOATERINGSREDOVISNING 2010 (TKR) REDOVISNINGSPRINCIPER ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARINGAR VERKSAMHETSBERÄTTELSER KOMMUNSTYRELSEN TEKNISKA NÄMNDEN MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN SKOLNÄMNDEN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KONCERNEN MÖRBYLÅNGA KOMMUN GEMENSAM FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE RESULTATRÄKNING

4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET Mörbylånga kommun är under fortsatt stark tillväxt. Vi framstår som en attraktiv kommun att bosätta sig i. Naturligtvis drar vi nytta av den expansion som är inom vårt arbetsmarknadsområde. Faktorer som är viktiga för presumtiva inflyttare är till exempel infrastruktur, skolfrågor, trygghet och säkerhet samt vård och omsorg. I de flesta rapporter och öppna jämförelser som publiceras ligger vår kommun bra till. Under året har det flyttat in 867 personer och flyttat ut 687 vilket ger ett flyttningsnetto på 180 nya invånare. Lägger man sedan till att vi för första gången på flera år har ett födelsenettoöverskott på +8 så är vi fortfarande en kommun i tillväxt. Under året föddes 160 barn i kommunen, varav 132 i den norra kommundelen. Obalansen i underlaget för våra skolor är en annan viktig fråga att hitta lösningar på. Samtliga skolor i norra kommundelen är snart överfulla medan vi kommer att stå med lokalöverskott i söder. Vår framtida utmaning finns på olika delar av våra kommunala verksamheter. Hur gör vi för att skapa möjligheter till arbete och boende på östra och södra Öland? För att klara detta måste frågor som till exempel tillgång till vatten och avlopp lösas. Infrastruktur för kollektiva resor är ytterligare en fråga som kräver en lösning. Tillväxten ställer också stora krav och mer efterfrågan på kommunal service. Under året har vi investerat för 62 miljoner kronor varav vi självfinansierat 32 miljoner kronor med egna medel. De största investeringarna är slutförandet av Färjestadens skola och påbörjad byggnation av Snäckstrands förskola med fem nya avdelningar. Kommunens ekonomi är stabil. Årets resultat på 10,4 miljoner motsvarar 1,6 % av skatter och statliga bidrag (enligt god kommunal ekonomi bör överskottet uppgå till 2 %). De närmaste åren kommer vi också att ställas inför stora personalförändringar i form av pensionsavgångar. Detta medför att vi behöver ha beredskap för en framtida organisation, ny lönekartläggning och ett ökat personalbehov. Under året har vi planerat för en ny politisk struktur och kommunal organisation. Den nya organisationen startade den 1 januari Ett stort tack till kommunens anställda och politiker för ett utmärkt arbete under Mörbylånga Kent Ingvarsson Kommunstyrelsens ordförande 4

5 SAMMANFATTNING Årets resultat uppgår till 10,5Mkr (11,6 Mkr), vilket motsvarar 1,6 % (1,9 %) av skatter och statsbidrag. Avvikelse med budget 5,7 Mkr (6,1 Mkr) De likvida medlen uppgår till 27,4 Mkr (41,6 Mkr) Nettoinvesteringarna uppgår till 62,2 Mkr (75,7 Mkr) Rörelsekapitalet, d.v.s. omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder uppgår till 41,4 Mkr (25,8 Mkr) Soliditeten uppgår till 36 % (36 %) Soliditeten inklusive pensionsförpliktelser och löneskatt uppgår till 6 % (3,4 %). Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse och uppgår till 205,6 Mkr (215,5 Mkr). Tillkommande löneskatt uppgår till 49,9 Mkr (52,3 Mkr) De långfristiga skulderna ökade med 30,9 Mkr och uppgår till 396,1 Mkr (365,2 Mkr), 6 Mkr som avser amortering 2010 är bokförd som kortfristig skuld. De ursprungligt placerade pensionsmedel för pensionsförpliktelser uppkomna före 1998 uppgick till 24,5 Mkr. Marknadsvärdet per uppgår till 59,6 Mkr (52,2) Mkr. Finansnettot uppgår till -1,3 Mkr (0,8 Mkr) Borgensåtagandena uppgår till 390,1 Mkr (382,2 Mkr) Siffror inom parentes avser 2009 Årets resultat/budgetutfall Enligt årsbudgeten för 2010 uppgick det ursprungliga budgeterade överskottet till 6,3 Mkr. Efter beviljad tilläggsbudget för tekniska nämnden med 1,5 Mkr hamnade resultatet på 4,8 Mkr. Utfallet för 2010 på 10,5 Mkr är därmed 5,7 Mkr bättre än budget. Orsaken till avvikelser jämfört mot budget är hänförligt bland annat till finansförvaltningen. Skatteintäktsutveckling har varit positivare jämfört med den prognos som förelåg vid budgettillfället. För att dämpa effekterna av den globala ekonomiska krisen beslutade riksdagen om ett tillfälligt konjunkturstöd för Detta belopp uppgick för Mörbylånga kommuns del till dryg 13 Mkr. Detta konjunkturstöd skulle vara av engångskaraktär och inte nivåhöjande. Räntenivåerna har varit fortsatt låga och därmed har räntekostnaderna inte uppgått till den budgeterade kostnadsnivån även om det under hösten 2010 har kommit ett antal räntehöjningar. Kalmar Läns Pensionsförvaltning AB (KLP) har haft en fortsatt uppgång vilket har påverkat resultatet positivt med knappt 1,9 Mkr. Utfallet på finansnetto totalt sett är 6,2 Mkr bättre än budgeterat. Nämndernas totala resultat är -15,3 Mkr, varav den direkt skattefinansierade verksamheten har ett underskott på 13,8 Mkr medan avgiftsfinansierade fjärrvärmen har ett underskott på 1,5 Mkr. 5

6 De största avvikelserna redovisar tekniska nämnden med totalt 10,2 Mkr, varav vinterväghållning är den största anledningen med ett underskott på 7,7 Mkr. VA-verksamheten har ett underskott på 1,6 Mkr och fjärrvärmeverksamheten -1,5Mkr. Socialnämnden redovisar ett underskott på -8,4 Mkr. Underskotten uppvägs av ett stort överskott på finansförvaltningen som har ett överskott gentemot budget på 21 Mkr. Där är högre skatteintäkter och statsbidrag samt lägre räntekostnader den största orsaken till resultatet. Budgetavvikelser år Nämnd Kommunfullmäktige/KS +1,6 +2,5 +4,6 +0,5 +4,0 +3,6 Tekniska nämnden, skattefinansierad verksamhet -8,7-1,3 +4,1 +2,3-0,9 +0,2 Tekniska nämnden, avgiftsfinansierad verksamhet, fjärrvärme -1,5-2,4-2,7-1,1 - - Miljö- o byggnadsnämnd -0,2 +0,1-0,1 0,0 0,0 +0,1 Kultur- o fritidsnämnd +0,2 +0,2 +0,2 +0,1 +0,1 +0,3 Socialnämnd -8,4 0,0 +0,2-7,8-5,3 0,0 Skolnämnd +1,7 +0,9 +3,0 +2,6 +0,2 +0,7 SUMMA VERKSAMHETER -15,3 0,0 +9,3-3,4-1,9 +4,9 Finansiering +21,0 +6,1-13,4 +7,7 +9,9 +1,5 SUMMA DRIFTBUDGET +5,7 +6,1-4,1 +4,3 +7,0 +6,4 6

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDSANALYS Svensk ekonomi tar fart Tillväxten i den svenska ekonomin blev rekyl- och rekordartad Aldrig tidigare, i modern tid, har efterfrågan ökat så mycket. Vilket naturligtvis delvis förklaras av motsvarande fall Sverige har dock, av olika skäl, klarat sig bättre än många andra länder. En ljusare internationell bild samt företagens och hushållens positiva förväntningar inför framtiden gör att svensk ekonomi förväntas växa snabbare även Utvecklingen har varit stark över hela linjen. Återhämtningen i världshandeln har inneburit att den svenska exporten har ökat mycket kraftigt. Normaliserade förhållanden på de finansiella marknaderna och en ökad tillång på krediter har bidragit till en liknande uppåtriktad rekyl för investeringarna. Inte minst bostadsinvesteringarna har under det senaste året ökat kraftigt. Till exportens och investeringars starka tillväxt ska läggas att också hushållens konsumtionsutgifter har utvecklats förhållandevis väl. Trots att hushållens reala inkomster endast ökat med knappt 1 procent i fjol kom hushållens konsumtionsutgifter att växa med över 3 procent. Arbetsmarknaden förbättras snabbt tack vare den växande efterfrågan. Den starka sysselsättningsuppgången som inleddes sista kvartalet 2009 höll i sig också under fjärde kvartalet i fjol. Antalet arbetade timmar är upp i i nivå med den föregående toppen andra kvartalet Antalet sysselsatta är dock fortfarande något färre än den tidigare toppen, det saknas fortfarande drygt sysselsatta. De löneavtal som slöts på svensk arbetsmarknad under våren 2010 innebar timlöneökningar på runt 1,7 % exklusive löneglidning och runt 2,5 % inklusive löneglidning. De låga ökningstalen förklaras av det usla arbetsmarknadsläget. (Källa: Sveriges kommuner och Landsting) Förutsättningar Mörbylånga kommun Befolkning Kommunens befolkning ökade under 2010 med 187 personer och uppgick vid årsskiftet till personer Folkmängd Folkökning/minskning Födda Döda Födelseöverskott Inflyttning Utflyttning Flyttningsöverskott

8 Mörbylånga kommun hade under 2010 för första gången på länge ett positivt födelsenetto, d.v.s. det föddes fler personer än vad det dog. Folkökningen beror dock framförallt på att inflyttningen var större än utflyttningen hade kommunen ett inflyttningsnetto på 179 personer Figur: Mörbylånga kommuns befolkning Åldersfördelning I jämförelse med medeltalet för landet i sin helhet har Mörbylånga något högre andel i åldrarna 7-17 samt från 45 år och uppåt. Däremot så är andelen i grupperna år lägre än riksgenomsnittet. En positiv trend är att andelen 0-6 år hamnar på snittet för landet Riket Kalmar län Borgholm Mörbylånga Figur: Mörbylånga kommuns åldersfördelning jämfört med riket 8

9 Bostadsmarknaden Den största andelen av bostadsmarknaden består av småhus. Det största enskilda bostadsbolaget är det allmännyttiga bostadsbolaget, Mörbylånga Bostads AB, med drygt 700 lägenheter. Vakansgraden är fortsatt mycket låg. I framförallt den norra delen av kommunen är det stor efterfrågan på framförallt byggbara tomter men det finns även behov av lägenheter. Under året har även nybyggnation av lägenheter skett i Mörbylånga och en fortsättning. Näringsliv I Mörbylånga kommun finns ca registrerade företag varav ca 500 är lantbrukare. De största arbetsgivarna förutom kommunen och landstinget är Guldfågeln och Cementa. De stora etableringarna i Kalmar påverkar i allra högsta grad Mörbylångas förvärvsfrekvens, och därmed skatteintäkter. Mörbylånga är att betrakta som en pendlingskommun vilket innebär att mer än 40 % av nattbefolkningen pendlar till arbete inom annan kommun. 9

10 FINANSIELL ANALYS Analys av årets resultat Kommunen uppvisar ett positivt resultat på knappt 10,5 Mkr. Jämfört med budget är det ett överskott med ca 5,7 Mkr. Årets nettoinvesteringar uppgår till ca 62 Mkr. Exploateringsverksamheten har ett positivt nettoresultat 2010 på knappt 4 Mkr. Måluppfyllelse Kommunen uppfyller balanskravet. Kommunallagen stadgar att kommuner ska ha en långsiktigt god ekonomisk hushållning Figur: Resultatutveckling (tkr) Under året har den ekonomiska återhämtningen såväl globalt som nationellt fått ett rejält genomslag inom den kommunala sektorn. Skatteintäkterna, statsbidrag och finansnetto uppvisar ett budgetöverskott på 15,2 Mkr. Därutöver har kostnadsökningar för semesterlöne- och pensionsskulden varit lägre än förväntat samtidigt som en återbetalning av insatta medel hos Fora skett vilket sammantaget medfört att kostnaderna varit ca 6 Mkr lägre gentemot budget. Nämndernas resultat visar på ett stort underskott på ca 15,3 Mkr varav den direkt skattefinansierade verksamheten har ett underskott på 13,8 Mkr. Fjärrvärmekollektivet har ett underskott på 1,5 Mkr som ska återhämtas via taxor de kommande åren. Tekniska nämnden har ett stort överskridande vinterväghållningen som krävde stora resurser såväl i början som i slutet av Totalt är budgetöverskridandet 7,7 Mkr för snöröjning. Socialnämnden har ett stort budgetunderskott på 8,4 Mkr där de främsta orsakerna är stora volymförändringar inom hemtjänsten kopplat till ett högt timpris vilket inneburit ett överskridande med 5,4 Mkr. I övrigt har nämnden haft fler placeringar inom verksamhetsområdet omsorg om personer med funktionsnedsättning och budget har överskridits med 2,3 Mkr. Särskilda boenden har haft höga personalkostnader under året. En av orsakerna är överbeläggning men också för hög sysselsättningsgrad utifrån lagd budget och överenskommen personaltäthet. Tillsammans visar de ett underskott på 3,5 Mkr. Flyktingverksamheten har däremot ett positivt resultat på 1,7 Mkr. 10

11 Skattekraften i Mörbylånga har fortsatt att öka under senaste året vilket påverkar skatteintäktsnivån. Totalt sett har dock inte intäkterna ökat med anledning av skatteutjämningssystemets regelverk. När den egna skattekraften ökar minskar utjämningsbidraget. I budget för 2010 beräknas årets överskott, efter tilläggsbudget, till 4,8 Mkr, vilket innebär att kommunens överskott motsvarar ca 0,8 % av skatter och statsbidrag. Årets resultat är 5,7 Mkr bättre än budget, vilket motsvarar 1,6 % av skatter och statsbidrag. Det innebär att kommunen når upp till de finansiella målen för år Kommunalskatten ska enligt de finansiella målen vara oförändrad under planeringsperioden, d.v.s. 21,82. Målet är uppnått. Nettokostnaderna (exklusive avskrivningar) ska uppgå till högst 95 % av skatteintäkter och statsbidrag. För 2010 uppgår nettokostnadsandelen till 92 %. Målet är därmed uppnått. Om man beaktar nettokostnaderna inklusive avskrivningar blir det 98 %. Analys årets resultat utifrån balanskravet Enligt kommunallagen ska varje kommun redovisa en åtgärdsplan för återföring av uppkomna negativa resultat. Underskott som orsakats av nedskrivning av finansiella tillgångar avseende pensionsmedel betraktas i Mörbylånga kommun som undantag för återföring av resultat. Analys av balanskravet Årets resultat tkr Avgår KLP tkr Resterande belopp tkr Belopp att återställa från tidigare år 0 Totalt belopp tkr Budgetavvikelser (Mkr) Nämndernas redovisning uppvisar ett stort underskott på 15 Mkr gentemot budget. Detta är en kraftig försämring jämfört med föregående år. Detta innebär att den löpande verksamhet som bedrivs i Mörbylånga kommun är i stor obalans med de budgeterade medlen. Inför 2008 tillfördes socialnämnden ett extra nivåhöjande anslag på 8,9 Mkr vilket är en stor del i förklaringen till den positiva utvecklingen för den nämnden. Budgetavvikelserna finns främst inom tekniska nämnden (-10,2 Mkr) socialnämnden (-8,4 Mkr), kommunstyrelsen och skolnämnden redovisar positiva resultat på ca 1,7 Mkr vardera. För en mer ingående analys över verksamheternas resultat hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. 11

12 Nämnd Kommunfullmäktige/KS 5,7 0,5 0,5 1,5 2,7 3,6 4,0 0,4 4,6 2,5 1,6 Tekniska nämnden 2,2 2,1 0,8 0,1 1,6 0,2-0,8 1,2 1,4-3,7-10,2 Miljö- och byggnadsnämnden 0,1 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 0,0 0,0-0,1 0,1 0,2 Kultur och fritidsnämnden 0,4 0,0 0,3 0,3 0,7 0,3 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 Socialnämnden -0,4* - 0,9-5,1-5,6-7,4 0,0-5,3-7,8 0,2 0,0-8,4 Skolnämnden 0,0-0,5-0,1-0,2 1,2 0,7 0,2 2,6 3,0 0,9 1,7 *) Socialnämnden fick 2000 ett tilläggsanslag på ca 6,6 Mkr Figur: Nämndernas budgetavvikelser (Mkr)

13 Nettokostnadsutveckling (tkr) Resultatet av verksamhetens nettokostnader exklusive avskrivningar i resultaträkningen visar hur stor del av kommunens löpande verksamhet som måste täckas med framförallt kommunalskatt. Om nettokostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna försämras kommunens ekonomi och så småningom måste mellanskillnaden täckas med höjd utdebitering. År Nettokostnad Ökning/ minskning % Skatteintäkter inkl generella statsbidrag Ökning/ minskning % , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,6 Likviditet och lån De likvida medlen exklusive pensionsförvaltningen uppgår vid årsskiftet till 27,4 Mkr vilket innebär en minskning med 14,2. I slutet av december 2010 togs ett nytt lån på 40 Mkr vilket påverkade likviditeten vid årets slut. Under 2010 har checkräkningskrediten utnyttjats vid flertal tillfällen. Kommunens långfristiga låneskuld uppgår vid årsskiftet till 396 Mkr. Därutöver redovisas 6 Mkr som kortfristig skuld. Låneskuldens utveckling (tkr)

14 Förvaltning av pensionsmedel Kommunen är delägare i Kalmar Läns Pensionsförvaltning AB (KLP). Övriga delägare utgörs av Landstinget i Kalmar län, Kalmarsunds Gymnasieförbund, Naturbruksgymnasierna i Kalmar län samt Kalmar, Torsås, Nybro, Emmaboda, Mönsterås, Hultsfred, Vimmerby, Borgholm, Oskarshamn och Högsby. Från och med år 2003 har förvaltningen av medlen övertagits i egen regi. Placeringar har gjorts i svenska räntepapper och i aktier på Stockholms fondbörs samt ett par utländska börser. Sedan 2001 har Mörbylånga inte gjort några ytterligare avsättningar. Enligt de finansiella målsättningarna ska fortsatta avsättningar övervägas under planperioden Det skedde dock ingen avsättning under Den ackumulerade avsättningen fr.o.m uppgår därmed fortfarande till 24,5 Mkr. Det bokförda värdet vid årsskiftet uppgick till 47,7 Mkr och marknadsvärdet var 59,6 Mkr. Under 2010 har KLP:s penningmarknadsportfölj haft en fortsatt uppgång jämfört med den turbulens som framförallt drabbade värdet under hösten Pensionsskulden Enligt den kommunala redovisningslagen ska pensionsskulden regleras enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebär att pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som en skuld i balansräkningen medan de pensionsförpliktelser som avser före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. 18,9 Mkr är avsatta som pensionsförpliktelse (inklusive löneskatt) per ,5 Mkr är bokfört som en kortfristig skuld för den individuella delen som betalas ut till respektive pensionsförvaltare. Pensionsförpliktelsen som redovisas inom linjen i balansräkningen och därmed inte påverkar kommunens skulder uppgår vid årsskiftet till 255,5 Mkr inkl löneskatt. Löpande under året har 10,6 Mkr (inkl löneskatt) betalats ut som pension. Dessa utbetalningar, som belastar resultaträkningen, kommer successivt att öka framöver i takt med att dagens anställda går i pension. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga ekonomiska styrka. Den visar hur stor andel av de totala tillgångarna kommunen själv finansierat, d.v.s. det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten för 2010 uppgår till 36,1 % vilket är en ökning jämfört med föregående år med 0,1 %. Om man även tar hänsyn till pensionsförpliktelsen inom linjen sjunker soliditeten till 6 %, vilket dock är 2,5 % bättre än

15 Investeringsverksamhet Årets investeringsverksamhet uppgår till ca 62 Mkr (exklusive exploateringsverksamheten på -3 Mkr netto). De största investeringsprojekten under året var pågående om- och nybyggnation av Färjestadens skola samt en pågående vindkraftssatsning. Därutöver har sanering och utbyggnad av VA-ledningar fortsatt Figur: Investeringsvolym (Mkr) Framtidsbedömning Mörbylånga kommun har under 2000-talet gjort mycket stora investeringar i om- och nybyggnationer av äldreboenden samt uppbyggnaden av fjärrvärmeverksamheten i Mörbylånga och Färjestadens tätorter. Det kvarstår dock ett mycket stort behov av att bygga ut vatten och avlopp på den östra och södra delen av kommunen. En utredning har gjort som visar på en investeringsnivå strax under Mkr. Planarbetet fortsätter vidare i Mörbylånga hamn och på sockerbruksområdet. Inom den närmaste planperioden beräknas förnyelsearbetet ha tagit fart i Mörbylånga tätort. Med anledning av de demografiska förändringarna i samhället uppstår ständigt nya behov av verksamhet. Till detta kommer de statliga reformerna som innebär större tryck på den kommunala servicen, till exempel inom barnomsorg. Den stora kommunala utmaningen kommer att bli att internt göra omfördelning av de resurser som finns i form av skatter och statsbidrag för att täcka de förändrade demografiska förutsättningarna. Barnantalet i de yngre åldrarna ökar samtidigt som de statliga reformerna innebär ökade krav på barnomsorgsplatser. Samtidigt minskar antalet gymnasieelever markant under kommande år. Andelen "äldre - äldre" är förhållandevis konstant men en ökning kommer att ske inom den närmaste tioårsperioden. Detta innebär stora krav på omfördelning. Den fortsatt höga investeringsnivån medför att en allt större del av skatter och statsbidrag kommer att användas för att betala räntor på lån. Därmed minskar utrymmet för den ordinarie verksamheten. Kommunen måste sänka investeringsvolymen till en nivå som medger amortering av befintliga lån. Räntenivån har under året varit historiskt mycket låg. Fram till och med hösten 2010 har Mörbylånga kommun haft rörlig ränta på lånen, men i samband med de ökade räntenivåerna har 190 Mkr omsatts med bunden ränta. En ökning med en procentenhet innebär en ökad kostnad på 4 Mkr på helårsbasis. 15

16 Befolkningsutvecklingen under 2010 visade på ett överskott. Totalt ökade kommunen med 187 personer. Det blev glädjande ett positivt födelseöverskott, +8, det vill säga att fler föddes än avled i kommunen. Flyttningsnettot blev positivt, +179 personer. För att kunna utveckla kommunen framöver krävs det att befolkningskurvan har en fortsatt stigning uppåt, samtidigt som detta naturligtvis ställer ökade krav på den kommunala servicen. Ett problem är att befolkningsökningen framförallt sker i den norra delen av kommunen medan det sker en minskning i de södra delarna. Under 2009 startade ett projekt Sydöland som ska finna möjliga vägar att utveckla den delen av kommunen. Detta arbete måste intensifieras under Den stora pensionsskuld som kommunen har, inklusive pensionsförpliktelser, kräver att det framöver återigen avsätts pengar för att kunna täcka den stora utgift som kommer att uppstå. Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser som står utanför dess kontroll. Det kan till exempel vara en konjunktursvängning eller ändrade lagar och förordningar. Ett sätt att göra detta tydligt är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Där går bland annat att utläsa att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på ca 4,1 Mkr. Vidare framgår det att en enprocentsökning av räntekostnaderna medför en kostnad på 4,0 Mkr. Oplanerade händelser eller beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Därför är det viktigt att upprätthålla en finansiell beredskap på såväl kort som lång sikt. Händelseförändring Kostnad/intäkt (Mkr) Ränteförändring med 1 % +/- 4,0 Löneförändring med 1 % +/-4,1 Bruttokostnadsförändring med 1 % +/- 7,2 Generell avgiftsförändring med 1 % +/-1,7 Socialbidragsförändring med 10 % +/-0,3 Förändrad utdebitering med 1 kr +/- 22,5 Generella statsbidrag med 1 % +/-1,5 16

17 PERSONALEKONOMISK REDOVISNING Inledning Personalen är kommunens största och viktigaste tillgång. För att uppnå kommunens mål behöver vi som arbetsgivare ta god hand om våra medarbetare. Att vi gemensamt formar den goda arbetsplatsen och att vara en attraktiv arbetsgivare är ett viktigt strategiskt insatsområde. Personalkostnader 2010 Bruttolön exkl övertid Personalomkostnader Övertid, fyllnadstid inkl PO Personalkostnaderna utgör den största delen av kommunens totala kostnader var denna kostnad 408 Mkr, en ökning med 13,4 Mkr jämfört med Tillsvidareanställda och årsarbetare per förvaltning Den 31 december 2010 hade kommunen 987 tillsvidareanställda samt 155 visstidsanställda, totalt anställda. Antalet årsarbetare, det vill säga tillsvidare- och visstidsanställda med sysselsättningsgrad omräknad till heltid, var Antalet tillsvidareanställda medarbetare per förvaltning % 3% 1% Kommunledningskontoret 41% Kultur & fritidsförvaltningen M iljö & byggnadsförvaltningen Socialförvaltningen 3% 43% Tekniska förvaltningen Skolförvaltningen 17

18 Antalet tillsvidareanställda fördelat per förvaltning per 31 december: Kommunledningskontor Kultur & fritidsförvaltningen Miljö & byggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Skolförvaltningen Totalt Ökningen av antalet tillsvidareanställda beror till stor del på att flera visstidsanställningar har omvandlats till tillsvidareanställningar. Antalet visstidsanställda medarbetare per förvaltning % 6% 2% 1% Kommunledningskontoret Kultur & fritidsförvaltningen M iljö & byggnadsförvaltningen 3% Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen 62% Skolförvaltningen Antalet visstidsanställda fördelat per förvaltning per 31 december Kommunledningskontoret Kultur & fritidsförvaltningen Miljö & byggnadsförvaltningen Socialförvaltningen Tekniska förvaltningen Skolförvaltningen Totalt

19 Tillvidareanställda per åldersgrupp i procent av samtliga tillsvidareanställda 25 Åldersgrupp % Visstidsanställda per åldersgrupp i procent av samtliga visstidsanställda Åldersgrupp % Köns- och åldersfördelning ,4 % av kommunens tillsvidareanställda är kvinnor och 16,6 % män. 80 % av de visstidsanställda är kvinnor och 20 % är män. Den genomsnittliga åldern bland tillsvidareanställda är 48 år, för visstidsanställda är genomsnittlig ålder 40 år. Sjukfrånvaro Enligt lagen om kommunal redovisning ska upplysning lämnas om de anställdas sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid. Frånvaron ska redovisas för män respektive kvinnor samt åldersgrupper. Timavlönade är inte medräknade i analysen. 19

20 Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid 2007 Ålder Kvinnor Män Total ,26 2,86 2, ,35 1,34 6, ,40 7,32 9,73 Totalt 8,45 4,74 7,72 Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid 2008 Ålder Kvinnor Män Total -29 4,83 2,49 4, ,41 2,43 5, ,25 6,89 9,59 Totalt 8,37 4,99 7,75 Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid 2009 Ålder Kvinnor Män Total ,25 2,54 3, ,11 0,90 3, ,62 4,59 7,04 Totalt 5,81 2,93 5,28 Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid 2010 Ålder Kvinnor Män Total ,98 2,42 2, ,61 1,08 3, ,18 2,37 5,46 Totalt 4,70 1,85 4,16 Total sjukfrånvaro överstigande 60 dagar, 2007 Sjukfrånvaron redovisas i procent till den totala sjukfrånvaron Ålder Kvinnor Män Total -29 0,0 33,99 10, ,63 21,22 67, ,27 90,13 82,72 Totalt 74,76 79,67 75,35 20

21 Total sjukfrånvaro överstigande 60 dagar, 2008 Sjukfrånvaron redovisas i procent till den totala sjukfrånvaron Ålder Kvinnor Män Total ,24 0,0 35, ,95 55,25 62, ,17 84,83 81,2 Totalt 74,02 77,58 74,44 Total sjukfrånvaro överstigande 60 dagar, 2009 Sjukfrånvaron redovisas i procent till den totala sjukfrånvaron Ålder Kvinnor Män Total ,63 0,0 13, ,74 0,0 44, ,10 71,99 70,33 Totalt 61,03 58,41 60,76 Total sjukfrånvaro överstigande 60 dagar, 2010 Sjukfrånvaron redovisas i procent till den totala sjukfrånvaron Ålder Kvinnor Män Total -29 4,5 5,67 4, ,93 0,0 27, ,7 26,95 55,2 Totalt 46,24 17,09 43,74 Den totala sjukfrånvaron visar på en fortsatt positiv utveckling då sjukfrånvaron minskat från 7,7 % 2007 till 4,16 % Långtidssjukskrivningarna har minskat från 75,4 % 2007 till 43,7 % Målet är att sjukfrånvaron ska minska ytterligare. Detta är helt i linje med det Samarbetsavtal som slöts under 2009 med Försäkringskassan. En striktare tolkning av sjukförsäkringen från Försäkringskassans sida kan vara en del till att sjuktalen sjunker. En tydlighet i chefens ansvar för rehabilitering har också gett en snabbare hantering. Programmet Adato används i rehabiliteringsarbetet. Frånvaron mäts i förhållande till tillgänglig ordinarie arbetstid. Kvinnors sjukfrånvaro är betydligt högre än männens. Denna frånvaro ökar i takt med stigande ålder. Högst sjukfrånvaro finns bland kvinnor 50 år och äldre. 21

22 Sjuklönekostnaden exklusive personalomkostnader, det vill säga den kostnad arbetsgivaren har för sjukfrånvaro i form av sjuklön, var ,0 Mkr. Detta är en minskning med 100 tkr jämfört med Långtidsfriska Målet är att andel långtidsfriska ska öka. Med långtidsfriska avses medarbetare som inte haft någon sjukfrånvaro under kalenderåret. Under 2008 hade 38 % av kommunens anställda ingen sjukdag registrerad var denna siffra 40,71 % hade siffran stigit ytterligare till 42,9 %. Även här kan man se en positiv utveckling när det gäller medarbetarnas frisknärvaro. Företagshälsovård Företagshälsovården kan hjälpa till vid kartläggning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen samt medverka i skyddsronder och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Hälsoprofilsbedömningar, hälso- och arbetsmiljöundersökningar och arbetsmiljökartläggningar genomförs även efter beställning från förvaltningschef. Företagssköterskan (och vid behov företagsläkaren) kan medverka i yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering. Företagshälsovården bemannas av företagssköterska, hälsopedagog samt vid specifika tillfällen även företagsläkare, ergonom, arbetsmiljöingenjör samt beteendevetare. Friskvårdsbidrag Under 2010 har 404 medarbetare, 35 % av alla anställda, utnyttjat friskvårdsbidraget. Vanligast aktivitet är träningskort, massage och fotvård. Kostnad för 2010 var kronor. Sysselsättningsgrad 2010 var ca 40 % av kommunens medarbetare deltidsanställda, samma siffra som Av det totala antalet medarbetare är 3,4 % män och 36,8 % kvinnor deltidsanställda. Tillbud och arbetsskador Antalet inrapporterade tillbud är 9, 4 inom Socialförvaltningen och 5 inom skolförvaltningen. Antalet inrapporterade arbetsskador är 8, 5 inom skolförvaltningen och 3 inom socialförvaltningen. Flertal av tillbuden och arbetsskadorna är halk-/falltillbud eller olyckor. Pension Under 2010 hade kommunen 21 pensionsavgångar. Av dessa valde fyra att gå vid 68 år, en att gå vid 67 år, åtta personer vid 66 år, fem personer vid 65 år och tre personer vid 64 år. Pensionskostnad Under 2010 betalade kommunen ut ca 8,5 Mkr i pensioner, en ökning gentemot 2009 då 8,2 Mkr utbetalades. Utbetalningen avser ålders- och efterlevandepension. 22

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Hamnen i Färjestaden. Bostadsrättslägenheterna i huset till vänster blev inflyttningsklara i oktober 2008.

Hamnen i Färjestaden. Bostadsrättslägenheterna i huset till vänster blev inflyttningsklara i oktober 2008. Hamnen i Färjestaden. Bostadsrättslägenheterna i huset till vänster blev inflyttningsklara i oktober 2008. Årsredovisning 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SIDA Ordförande har ordet... 2 Sammanfattning...

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SIDA Ordförande har ordet... 2 Sammanfattning... 3 Förvaltningsberättelse... 5 Omvärldsanalys... 5 Finansiell analys... 8 Personalekonomisk redovisning... 14 Nyckeltal... 17 Finansieringsanalys...

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Preliminärt bokslut 2007

Preliminärt bokslut 2007 2007 Bilden är tagen av Jan Magnusson Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-01-29 EN TILLBAKABLICK PÅ ÅRET 2007 I juni 2006 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2007. Resultatnivån budgeterades till

Läs mer

Preliminärt bokslut 2012

Preliminärt bokslut 2012 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2012 3 Preliminärt bokslut 2012 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 6 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 8 Resultaträkning

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden

Bokslutsdokument RR KF BR. Kollektivtrafiknämnden Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:13 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 298 33 562 Verksamhetens kostnader 2-2 624 004-2 462 301 Avskrivningar och nedskrivningar

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004

12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2002-2004 2002 2003 2004 Antal invånare, 31/12 118 581 119 340 119 927 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 9 111 9 100 9 336 Verksamhetens

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Preliminärt bokslut Foto Jan Magnusson

Preliminärt bokslut Foto Jan Magnusson Preliminärt bokslut 2010 Foto Jan Magnusson En tillbakablick på året 2010 I juni 2009 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2010-2012. Resultatnivåerna budgeterades till 31,5 mnkr för 2010, 11,5 mnkr

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312

2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Bokslutsdokument RR KF BR Västtrafik AB 2015-01-21 17:37 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1412 1312 Verksamhetens intäkter 7 596 854 7 071 871 Verksamhetens kostnader -7 207 998-6 905 657 Avskrivningar

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr

VALLENTUNA KOMMUN. 1 januari - 30 juni Periodens resultat - 14 Mkr. Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr VALLENTUNA KOMMUN 1 januari - 30 juni 2002 Periodens resultat - 14 Mkr Prognostiserat helårsresultat 24 Mkr Nämndernas driftsresultat under perioden 8 Mkr Nämndernas helårsprognos 22 Mkr Negativt delårsresultat

Läs mer

Årsredovisning 2012 Första cykelturen på Åkervägen, som invigdes i juni 2012

Årsredovisning 2012 Första cykelturen på Åkervägen, som invigdes i juni 2012 Årsredovisning 2012 Första cykelturen på Åkervägen, som invigdes i juni 2012 Innehållsförteckning KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET... 3 DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN... 4 SAMMANFATTNING... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer 802408-4934 Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) 5 år i sammandrag (tkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter Anslag och bidrag 4 679 4 209 4 295 3 949 3 784 Gåvor 90-konto

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning 2013 Mörbylånga kommun DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN... 5 SAMMANFATTNING... 7

Årsredovisning 2013 Mörbylånga kommun DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN... 5 SAMMANFATTNING... 7 Årsredovisning 2013 Innehållsförteckning DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN... 5 SAMMANFATTNING... 7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE... 8 KONJUNKTUREN VÄNDER UPP... 8 FÖRUTSÄTTNINGAR MÖRBYLÅNGA KOMMUN... 9 ANALYS AV

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Personalekonomisk redovisning

Personalekonomisk redovisning Personalekonomisk redovisning Årsredovisningen innehåller uppgifter i form av fakta, analyser och nyckeltal. Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik avser tiden mellan 1/1 31/12 respektive år

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 1(13) Skellefteå Golfklubb Org nr Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010

Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Kungl. Slottsstaten Årsbokslut 2010 Avser Ståthållarämbetet (Slottsförvaltningarna) och Kungl. Husgerådskammaren, 4.1:1 anslagspost nr 2 i regleringsbrevet för Kungl.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2009 Eva Lagbo Bergqvist Ing-Marie Englund Erika Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr

12:2 Kommunens verksamhetsredovisning 2003, mnkr Kommunens finanser 96 12:1 Kommunens verksamhet i sammandrag 2001-2003 2001 2002 2003 Antal invånare, 31/12 117 896 118 581 119 340 Antal årsarbetare i kommunen enligt budget 8 625 9 111 9 100 Verksamhetens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Uppföljning per 2006-03-31

Uppföljning per 2006-03-31 Uppföljning per -03-31 Ekonomisk rapport Det budgeterade resultatet för år uppgår till +20 849. Uppföljningen per den 31 mars prognostiserar ett helårsresultat på +32 677. Nämnderna rapporterar totalt

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking Revisionsrapport* Granskning av Delårsrapport 2007 Vännäs kommun September 2007 Allan Andersson Therese Runarsdotter *connectedthinking Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...2

Läs mer

Periodrapport Juli 2015

Periodrapport Juli 2015 Periodrapport Juli 2015 Ekonomi l Resultat januari juli 194 mnkr (213 mnkr) l Nettokostnadsökning 6,9 % (3,3 %) l Skatter och statsbidrag 4,3 % (5,8 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

4 3 5 10 12 14 15 16 17 RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2010 2009 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 1 17 901 16 864 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 3 334 2 599

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning

Läs mer