Förslag till beslut Förskolenämnden fastställer verksamhetens årsplan för 2018.

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr FSN 2017/ Barn- och utbildningsförvaltningen Bengt Karlsson Epost: bengt.karlsson@vasteras.se Kopia till Förskolenämnden Verksamhetens årsplan 2018 Förslag till beslut Förskolenämnden fastställer verksamhetens årsplan för Ärendebeskrivning Budget avseende tilldelningsekonomi är beslutad av förskolenämnden den 17 oktober Verksamhetsekonomin lämnar förslag till budget utifrån de förutsättningar som fastställts av nämnden. Budgeten redovisas på totalnivå för verksamhetsområdet, resultatkrav per enhet samt verksamhetsmått per område. Bilaga Verksamhetsbudget 2018

2 Dnr 2017/479-FSN Barn- och utbildningsförvaltningen Bengt Karlsson Förskolenämnden Verksamhetsbudget 2018

3 VÄSTERÅS STAD Innehållsförteckning INLEDNING... 3 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR FRÅN NÄMNDEN... 3 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 KOSTNADSUTVECKLING TILL OCH MED BARNANTAL... 6 TOTALBUDGET... 6 FÖRSKOLANS ENHETER... 7 FINANSIERING AV CENTRAL FÖRVALTNING/TÄCKNINGSBIDRAG... 8 EKONOMISKT UNDERLAG... 9 RESULTATRÄKNING PER VERKSAMHETSOMRÅDE 1)... 9 VERKSAMHETSMÅTT... 9 ENHETERNAS RESULTATKRAV SPECIFIKATION AV TÄCKNINGSBIDRAG

4 VÄSTERÅS STAD Inledning Budget avseende tilldelningsekonomi är beslutad av förskolenämnden den17 oktober Verksamhetsekonomin lämnar härmed ett förslag till budget utifrån de förutsättningar som fastställts av nämnden. Budgeten redovisas på totalnivå för verksamhetsområdet, resultatkrav per enhet samt verksamhetsmått per område. Budgetförutsättningar från nämnden Nämndens förväntan är att nya lokalersättningsmodellen och förändrad barnpeng skall ge enheterna bättre förutsättningar att, var och en, klara sin ekonomi, utan behov av kompenserande resultatkrav. För 2018 förväntas att fler enheter än tidigare budgeterar i balans, men möjlighet finns för kommunala utföraren att balansera helheten via resultatkrav på enheterna. Nämnden förväntar att gemensam administration inte utökas, så att elevpengen kommer enheterna till del med full uppräkning för löner och priser. Barnersättningarna har ökat genom en generell ökning av driftbidragen inom förskola med 2,26 % och för pedagogisk omsorg med 1,6 %. Av ökningen om 2,26 % består 0,66 % av en satsning på hållbart ledarskap och lönesatsning. Detta innebär för den kommunala utföraren en beloppsmässig ökning med 1 mnkr för lokal lärarlönesatsning, som komplement till den statliga lärarlönesatsningen, samt 2,2 mnkr för hållbart ledarskap. För 2018 omfördelas 17 mnkr för barn i behov av särskilt stöd (Bibass+) i de kommunala verksamheterna enligt beslut från förskolenämnden. De kommunala förskolorna får, från 2016, ersättning för faktisk hyra. Lokalersättningen har ökat med cirka 7 mnkr (8 %) jämfört med 2017 på grund av ökad hyreskostnad till följd av modernisering och nybyggnation av förskolor. Ekonomiska förutsättningar Den kommunala förskolan har haft en positiv resultatutveckling sedan 2014 och resultatet för 2016 uppgick till 4,0 mnkr. Resultatet för 2017 uppgick till 0,4 mnkr. 3

5 VÄSTERÅS STAD Resultatförbättringen har kunnat genomföras genom att stänga mindre enheter som är mindre effektiva att driva ur verksamhetsmässiga och ekonomiska perspektiv samt en ökning av antalet barn utan att öka den befintliga organisationen i samma omfattning. Verksamheten har ändå kunnat öka stödet på vissa områden för förskolechefer tack vare biträdande förskolechefer och samordnare. En del utvecklingsarbeten har också kunnat genomföras med hjälp av pedagogiska handledare och pedagogistor. En omfattande organisationsutredning har pågått under 2017 vilket innebär en utökning av antalet chefer så att det blir mer rimligt antal medarbetare per chef samt en fortsatt satsning på pedagogistor, biträdande verksamhetschefer, utvecklingsledare/kvalitetscontroller och samordnare. Biträdande förskolechefer liksom administratörer har i samband med denna organisationsöversyn tagits bort. De ekonomiska förutsättningarna för att uppnå en ekonomi i balans 2018 är därmed goda. Kostnadsutveckling till och med 2017 I diagrammet nedan visas kostnadsutvecklingen för olika kostnadsposter per barn. Det är framför allt personalkostnaden som ökat vilket främst beror på löneökningar. Antalet anställda inom förskolan har sedan 2014 ökat med cirka 3 %. 4

6 VÄSTERÅS STAD I januari 2016 infördes en ny internhyresmodell som bygger på självkostnadsbaserade funktionshyror. Det fick till följd att hyrorna för kommunägda lokaler minskades med det avkastningskrav fastighetskontoret tidigare varit ålagda. Förskolenämnden fick motsvarande ramminskning vilket innebar att förändringen blev ett nollsummespel. Samtliga internhyreskontrakt skrevs om enligt den nya funktionshyresmodellen under Den minskning av lokalkostnaden per barn från och med 2016 som syns i diagrammet ovan beror på det borttagna avkastningskravet. Internhyran har inte höjts mellan åren vilket innebär att lokalkostnaderna i övrigt är relativt lika mellan åren. Av övriga kostnader är måltidskostnader, läromedel och köpta tjänster såsom IT, städning, administration med mera de största kostnadsposterna. Kostnadsutvecklingen per barn redovisas i diagram och tabell nedan. Kostnadsutvecklingen har för de flesta poster varit lägre eller följt prisökningarna. Kostnad per barn Måltider Läromedel Städning IT- infrastruktur o utrustning till barnen Personalutbildning Som en följd av det inköpsprojekt som startades 2014 har en inköpsorganisation inom barn- och utbildningsförvaltningen etablerats för att säkerställa att upphandlingar och avtal sker med våra verksamheter i fokus. En särskild kontaktperson är utsedd på servicepartners upphandlings- och inköpscenter och inom beställarverksamheten har förvaltningen en avtalscontroller som är länken inom förvaltningen och till andra förvaltningar för att säkerställa att vi har ändamålsenliga avtal för våra verksamheter. Förskolan har dessutom ett inköpsråd som stödjer detta arbete. Kontinuerligt sker en uppföljning av inköpsstatistik, och utvecklingen av inköp som sker i inköpssystemet VIP ligger på en bra nivå och ökar kontinuerligt. Detta resulterar därmed i lägre kostnader, högre avtalstrohet, effektivare administration och bättre statistik inför kommande upphandlingar. 5

7 VÄSTERÅS STAD Barnantal I tilldelningsbudgeten för 2018 beräknades att antalet barn i förskoleverksamheten ska uppgå till barn i förskolan och 54 barn i pedagogisk omsorg, d v s sammanlagt barn vilket innebär en ökning i förhållande till budget 2017 med 32 barn. Verksamhetsbudgeten har i budgeten beräknat barn i förskolan och 67 barn i pedagogisk omsorg vilket totalt blir barn. Detta innebär en ökning i förhållande till budget 2017 med 99 barn. Ökningen stämmer väl överens med den ökning av antalet barn som verksamheten har haft under Att den kommunala verksamheten budgeterar något högre barnantal än vad som gjordes i tilldelningsbudgeten beror bland annat på att barn med asylersättning ingår. Det är normalt en relativt stor skillnad mellan antalet barn under vårterminen och höstterminen. Den budgeterade antalet om barn avser ett snitt under året. Uppdelat på vår och höst blir snittantalet respektive Utveckling de senaste åren syns i diagrammet nedan. Totalbudget De totala intäkterna är budgeterade till 722 mnkr vilket är en ökning med 35 mnkr (5 %) i jämförelse med 2017 års budget. Ökningen beror på ökade beställarersättningar, tack vare uppräkning av barnersättningarna, om cirka 10 mnkr samt om cirka 12 mnkr att det är fler barn budgeterat. Personalkostnaderna uppgår till 498 mnkr vilket är en ökning med 27 mnkr (6 %) i jämförelse med 2017 års budget. Att ökningen är högre än den budgeterade löneökningen om cirka 2,7 % beror på att utfallet för 2017 överstiger budget 2017 med 10 mnkr. Denna utökning har kunnat göras tack var intäktsförstärkning, genom framför allt volymökningar, samt lägre kostnader. Dessutom har barnersättningarna höjts tack var en extra satsning på löner och hållbart ledarskap som innebär en personalförstärkning om drygt 3 mnkr. Lokalkostnaderna uppgår till 71 mnkr vilket är en ökning med 7 mnkr i förhållande till Ökningen beror på att nya lokaler kommer att tas i anspråk under De är bland annat Tritons förskola, Önsta förskola, Blåsbo förskola, Nya Vallby förskola och Bellmansgården. Inflyttningsdatum varierar för dessa. Önsta förskola har ett pla- 6

8 VÄSTERÅS STAD nerat inflyttningsdatum till 1/ och då kommer Piltorps förskola lämna lokalerna i Piltorpsskolan. Övriga kostnader uppgår till 153 mnkr vilket är 2 mnkr (1 %) högre än budget Budgeten för måltider är något högre än 2017 på grund av fler barn med budgeten för pedagogiskt material har minskat från Förskolans enheter På samma sätt som 2017 redovisas samtliga förskolor som enheter. Det är sammanlagt 79 stycken. Samtliga enheter presenteras i avsnittet ekonomiskt underlag. Utgångspunkten är att enheterna ska klara sig på den tilldelade barnersättningen. Det är dock svårt för samtliga enheter att uppnå en budget i balans. Enhetens storlek, lokalförutsättningar för att driva en effektiv verksamhet, fördelning mellan heltidoch deltidsbarn påverkar enheternas förutsättningar för en ekonomi i balans. För några enheter är det också problem med tomma platser. Direktiven till respektive förskolechef är att balansera sina förskolor i ekonomisk balans. För 14 förskolechefer har detta varit problematiskt och de har därför budgeterats med negativa resultatkrav. Obalanserna beror på ovan nämnda orsaker. Dessa enheter som vi benämnt i det ekonomiska underlaget svåra ekonomiska förutsättningar har utmanande budgetar som ändå är realistiska att uppnå. För att klara totalekonomin för verksamhetsområdet har därför 12 förskolechefer som har bra volymer och en stabil ekonomi på sina förskolor budgeterats att ge överskott. Dessa förskolor kommer att redovisa positiva resultat 2017 så förutsättningarna att klara de budgeterade resultatkraven är goda. Resterande 13 förskolechefer har en budget på sina förskolor som sammanlagt uppgår till 0. Den gemensamma verksamheten under VC-chefen har budgeterats till 0,2 mnkr. Där finns medel budgeterade för en del av Bibass+ som inte är utfördelad vid årets början, en omstruktureringspott för att kunna balansera enheter med negativa resultatkrav, personalkostnader för samordnare samt en justering av intäkter för att inte budgetera för höga volymer. Vid en totalavstämning mellan enheternas förväntade barnvolymer och vad som är rimligt totalt för verksamhetsområdet har verksamhetschefen varit försiktigt och därför lagt in en justeringspost på VC-chefens ansvar. Dessa nämnda poster utjämnar varandra till stor del och uppgår slutligen till 0,2 mnkr. 7

9 VÄSTERÅS STAD Finansiering av central förvaltning/täckningsbidrag I budgeten avseende tilldelningsekonomi har i bilaga 2 lämnats en redovisning över hur den centrala förvaltningen inom barn- och utbildningsförvaltningen finansieras. Dessutom har en redovisning lämnats avseende övriga gemensamma resurser som köps eller fördelas från servicepartner och statsledningskontoret. De kostnader som verksamheten ska finansiera fördelas på enheterna genom täckningsbidrag. Det täckningsbidrag som fördelas på förskolans enheter består av följande poster: Täckningsbidrag Skillnad % Servicepartner och stadsledning ,8% Bufs centrala förvaltning ,9% Utvecklingsresurser och gemensamma resurser ,3% Summa ,7% Av förskolans totala kostnader uppgår täckningsbidraget till 4,5 % varav 1,9 % är förvaltningens centrala administration. En stor del av dessa kostnader avser personalkostnader så vid oförändrad personalstyrka är det rimligt med en kostnadsökning mellan åren på knappt 3 %. Den centrala förvaltningen har budgeterats med en ökning om 1,8 mnkr från Det beror framför allt på budgetering av 2 tjänster som biträdande verksamhetschefer samt en ökning av stöd för lokalplanering. Utvecklingsresurser och gemensamma resurser har ökat mellan åren med cirka 1 mnkr. Skillnaden mellan åren beror främst på nya tjänster avseende pedagogiska kompetenser som har placerats centralt som ska stötta förskolorna i deras pedagogiska utveckling. Ökningen av kostnaden för nämnda tjänster finansieras genom den ökade ramen för hållbart ledarskap. En specifikation av kostnader framgår i det ekonomiska underlaget. 8

10 VÄSTERÅS STAD Ekonomiskt underlag Resultaträkning per verksamhetsområde 1) Förskola Budget 2018 Budget 2017 Skillnad Intäkter % Kostnader: Personalkostnader % Lokalkostnader % Övriga kostnader % Summa kostnader % Resultat 0 0 1) Beloppen mellan de olika resultatposterna kan komma att korrigeras tills budgeten slutligen registreras av Staden i ekonomisystemet. Detta är planerat att ske i februari. Verksamhetsmått Verksamhetsmått Budget Budget Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall (inklusive självstyrande) Förskola Antal inskrivna barn: Förskola Fam daghem/fam fritidshem Summa

11 VÄSTERÅS STAD Enheternas resultatkrav Område /fsk Enhet Res.krav per fsk 2017 Res.krav per fsk 2018 Kommentarer till resultatkrav 1:1 BF140 Bäckby norra förskola 0 0 1:1 BF141 Sofia förskola 0 0 1:1 BF153 Hällby förskola 0 0 1:2 BF240 Rösegårds förskola :3 BF250 Håkantorps förskola God ekonomi 1:4 BF130 Pettersbergs förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 1:4 BF131 Bergatrollets förskola God ekonomi 1:5 BF260 Erikslunds förskola :5 BF261 Norra Vallby förskola :6 BF270 Vallby förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 2:1 BF162 Enhagens förskola God ekonomi 2:1 BF163 Lövängens förskola :2 BF281 Dingtuna förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 2:2 BF283 Dingtuna Torg förskola God ekonomi 2:3 BF152 Knattekompaniet förskola :3 BF190 Gransångarens förskola 0 0 2:4 BF121 Vetterstorps förskola God ekonomi 2:4 BF191 Fredriksbergs förskola God ekonomi 2:5 BF132 Vetterslunds förskola :5 BF120 Solvägens förskola 0 0 2:6 BF150 Hammarby förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 2:6 BF151 Trollflöjtens förskola :7 BF160 Norrängens förskola God ekonomi 2:7 BF161 Skogsbackens förskola God ekonomi 2:7 BF280 Kvicksunds förskola :1 BF292 Blåsbo förskola Svåra ekonomiska förutsätttningar 3:1 BF330 Rådhusets förskola Svåra ekonomiska förutsättningar. 3:2 BF102 Vasaparkens förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 3:2 BF183 Slottsträdgårdens förskola God ekonomi 3:3 BF100 Rudbecksparkens förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 3:3 BF101 Utanby förskola God ekonomi 3:3 BF290 Tegnérgårdens förskola God ekonomi 3:5 BF170 Bellmansgårdens förskola 0 3:5 BF171 Rundelns förskola :5 BF173 Vildmarkens förskola :6 BF111 Nordanby förskola :6 BF172 Solgrottans förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 3:7 BF180 Kristinagårdens förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 3:7 BF181 Källans förskola God ekonomi 3:7 BF291 Kyrkbackens förskola 0 0 4:1 BF071 Villebrådets förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 4:2 BF070 Luktärtens förskola :2 BF081 Rådjurets förskola 0 0 4:3 BF082 Smålands förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 4:4 BF060 Rönnby förskola God ekonomi 4:5 BF080 Piltorps förskola God ekonomi 4:5 BFXXX Önsta förskola -500 Svåra ekonomiska förutsättningar EC BF122 Vetterstorps nattis God ekonomi EC BF230 Pedagogisk omsorg 0 0 5:1 BF030 Idavallens förskola :1 BF031 Bifrostens förskola God ekonomi 10

12 VÄSTERÅS STAD Enheternas resultatkrav Område /fsk Enhet Res.krav per fsk 2017 Res.krav per fsk 2018 Kommentarer till resultatkrav 5:2 BF042 Kungsbyns förskola :2 BF045 Gäddeholm förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 5:3 BF032 Lilla husets förskola :3 BF033 Solgläntans förskola :3 BF043 Tortuna förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 5:4 BF020 Lillängens förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 5:4 BF022 Ekhamra förskola :5 BF212 Fyrtornets förskola :5 BF213 Tritons förskola 100 5:6 BF010 Talltorps förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 5:6 BF015 Lillhamra förskola 0 0 5:6 BF021 Hamregårdens förskola :7 BF011 Viksäng södra förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 5:7 BF012 Ekebo förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 5:7 BF014 Karlavagnens förskola God ekonomi 6:1 BF220 Stigbergsgårdens förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 6:1 BF222 Brandthovda förskola God ekonomi 6:2 BF201 Malmabergs förskola Svåra ekonomiska förutsättningar 6:2 BF221 Sundinska vretens förskola :3 BF050 Bjurhovdasmyckets förskol God ekonomi 6:4 BF051 Soltorpets förskola :5 BF090 Arkens förskola :5 BF091 Hökåsens förskola :5 BF092 Isbjörnens förskola :6 BF210 Kulramens förskola :6 BF211 Korsängens förskola :7 BF110 Emaus förskola :7 BF200 Haga förskola 0 0 BF154 Introduktion -500 Avslutad under 2017 BF900 Förskola/ Pedagogisk omso Gemensamma poster BF910 Placering 0 0 BF920 Specialpedagoger förskola 0 0 Resultat

13 VÄSTERÅS STAD Specifikation av täckningsbidrag Specifikation av Servicepartner och Stadsledning Ekonomi, ekonomisystem HR Löner och HR-system Upphandling Intranät Försäkringar Säkerhet och brandskyddsutbildning Växel Övrigt Summa Centrala förvaltningsenheter VC, utvecklingsledare Ekonomistöd Stöd från IKT övergripande Lokalplanering Stöd från Beställarverksamheten HR-stöd Informatör och projektledare Placeringsenheten Registraturstöd Summa Utvecklingsresurser och gemensamma kostnader Enheten för didaktik och ämnesutveckling Gemensamma resurser, IKT-utvecklare m m IT-system i verksamheten Gemensam hyra, projekt, utbildningar m m Summa

14 Verksamhetsplan för förskoleverksamheten Reviderad i samband med delår 2 Antagen av Yvonne Carehag- Gustafsson den 1 september 2017 Dokumenttyp 1(17) program policy handlingsplan riktlinje 1

15 Som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet upprättas en verksamhetsplan med åtgärder för utveckling och förbättringar. Planen bygger på nationella och kommunala styrdokument samt analyser av enhetens resultat och de åtgärder som definierats i kvalitetsrapporten. Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete ska vara vägledande i arbetet. Merparten av de pedagogiska nämndernas verksamhetsområden styrs idag från nationell nivå. Kommunfullmäktige är mottagare av statens utpekade huvudmannaansvar. Det är ytterst kommunfullmäktige som ansvarar för att skolverksamheten motsvarar de nationella målen och kravnivåerna. Kommunfullmäktige har utsett förskolenämnden, grundskolenämnden samt utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att operativt fullgöra de statliga uppdragen för skolverksamheterna. De pedagogiska nämnderna har verksamhetsansvar inför kommunfullmäktige som i sin tur ytterst har huvudmannaansvar inför staten. De nationella styrdokumenten och stadens årsplan är övergripande för planeringsprocessen. Kommunfullmäktige har beslutat om fyra perspektiv med tillhörande övergripande mål: Dessa mål ska sedan brytas ned i organisationen genom balanserat styrkort på nivåerna nämnd, verksamhetsområde och enhet. Dokumenttyp 2(17) 1. Verksamhetsplanens roll i styrkedjan Kund Vi har nöjda kunder och invånare Kvalitet Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Medarbetare Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Ekonomi Vi har ekonomi i balans Komplettering till årsplan/ nämndplan: Verksamhetsplan Enhetsplan:: Här återfinns nämndens budget, styrkort och följekort. Dokumentet beslutas av de pedagogiska nämnderna. Verksamhetsområdena inom barn- och utbildningsförvaltningen tar fram planer för det kommande året med styrkort för verksamheten. Planen fastställs av verksamhetschef efter samråd med direktör. Enheternas planer för det kommande året, som innehåller styrkort som preciserar nämndens och verksamhetsområdets styrkort. Planen fastställs av enhetschef efter samråd med verksamhetschef. Planen ska revideras löpande under året vid behov, exempelvis utifrån ändrade politiska mål eller budgetförändringar. 2

16 Verksamhetsområdets verksamhetsplan Enhetens enhetsplan Dokumenttyp 3(17) Nationell nivå Nationella styrdokument, tex skollag och läroplan Huvudmannen Kommunala styrdokument, tex kommunfullmäktiges årsplan Nämnderna Nämndspecifika styrdokument, tex nämndplan Staden har en gemensam värdegrund: Alltid bästa möjliga möte! - Öppenhet och kreativitet för lärande och utveckling - Samarbete och handlingskraft för resultat arstagande och delaktighet för kvalitet och effektivitet - Respekt och omtanke för de människor vi möter Dessutom har staden en vision: Västerås 2026 Staden utan gränser. 3

17 När verksamheten tar fram sitt styrkort med kritiska framgångsfaktorer, indikatorer, styrtal och aktiviteter, ska man i första hand se till dels styrkortet i nämndplanen, dels uppföljningen av den egna verksamheten i följekortet. Vid behov kan verksamheten även välja att tolka fullmäktiges övergripande mål till en formulering som passar den egna verksamheten. Valet av framgångsfaktorer, indikatorer och aktiviteter ska ta sin utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. Som fördjupning kan man göra en SWOT-analys för respektive perspektiv för att komma fram till lämpliga åtgärder. Styrkortet motsvarar det tidigare mjuka åtgärdsfönstret. Dokumenttyp 4(17) 1.1 Verksamhetsplanens innehåll Inledning Verksamhetsplanen inleds med övergripande beskrivningar av planens innehåll och inriktning. Styrkort Att våra kunder 1 är nöjda med de tjänster vi levererar och den service vi tillhandahåller är centralt för det arbete vi utför i Västerås stad. Det krävs då av organisationen att vi har fungerande och effektiva processer för att kunna levererar rätt tjänster och service. Vi ska leverera rätt kvalitet och resultatet ska vara minst det som kunden förväntat. För att klara det måste vi ha en god ekonomi och kunniga och engagerade medarbetare. Balanserat styrkort är en bra metod för att styra och mäta detta samt underlättar för såväl ledningens styrning som organisationens förståelse för de övergripande målen. Perspektiv Övergripande mål Kritiska framgångsfaktorer Indikator Styrtal Aktiviteter Följekort För att följa hur verksamheten utvecklas, redovisas utvalda indikatorer i ett följekort. Dessa är uppdelade i perspektiven kund, kvalitet, medarbetare och ekonomi. I följekortet redovisas indikatorer som bedöms ge en bra bild över hur väl verksamheten når upp till nationellt och kommunalt satta mål. Symboliken i begreppet följekort kan förstås så att här sammanställs data som enkelt ger en utomstående en övergripande bild av verksamheten. De politiska nämnderna är en viktig målgrupp för informationen. Följekortet är lätt åtkomligt och indikatorerna baseras följekortet i nämndplanen. Följekortet motsvarar det tidigare hårda resultatfönstret. 1 Med kund menar vi invånare, barn, elever, boenden, brukare och så vidare. Det vill säga: de vi är till för. 4

18 Västerås stad har höga ambitioner, strävar efter hög måluppfyllelse och vill vara en ledande skolstad i Sverige. Grunden för detta läggs i förskolan, som första steget i skolväsendet. Förskolans uppdrag är beskrivet i skollag och läroplan. Skollagen reglerar förskolechefens ansvar och befogenheter. Läroplanen beskriver uppdragets innehåll, värdegrund och hur ansvaret skall fördelas inom arbetslaget, liksom förskolärarens särskilda ansvar. Den kommunala huvudmannens ansvar regleras via förskolenämndens delegationsordning och övrig lagstiftning. I verksamhetsplanen uttrycks den gemensamma inriktningen för hela förskolans verksamhetsområde. Varje chef har att förhålla sig till den och de olika åtagandena utifrån sin enhets förutsättningar och analys. En annan utmaning är miljön kring våra barn. Forskningen idag visar på stora risker med olika material som finns i vår omgivning. Det handlar om material i leksaker, textilier, byggmaterial, maten m.m. Vårt uppdrag blir att arbeta för att miljön i våra förskolor skall vara giftfri. Allt för att säkra en god hälsa för våra barn och även för alla medarbetare Andelen nyanlända familjer med barn har lett till utmaningar i mottagandet och ett arbete pågår för att stärka rutiner och göra mottagandet så bra som möjligt. Dokumenttyp 5(17) 2. Inledning Framtid/omvärld Förskolan står inför olika stora utmaningar. En utmaning är hur vi rustar våra barn för den framtid vi idag ännu inte vet hur den ser ut. Som vägledning i detta arbete har EU tagit fram rekommendationer om vilken nyckelknippa som unionens medborgare behöver för att kunna ta sig in i byggnaden framtiden. 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer 5

19 Förskoleverksamheten är indelad i sex geografiska områden. Varje område bildar ett team bestående av fyra till sex förskolechefer och leds av utsedda teamledare. Varje team har ett gemensamt ansvar för att samverka och samordna vissa arbetsuppgifter/funktioner med syftet att skapa mer tid för det pedagogiska ledarskapet, leda till en bättre arbetsmiljö, högre effektivitet och stärkt likvärdighet inom Västerås stads förskolor. Som alternativ till förskoleverksamhet erbjuder Västerås stad pedagogisk omsorg, vilket innebär annan pedagogisk verksamhet som inte är förskola. Verksamheten bedrivs i form av dagbarnvårdare som leds av en enhetschef. Det finns också Nattis, pedagogisk verksamhet på nätter och helger. För att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart, pedagogiskt ledarskap på alla nivåer utvecklas organisationen med fler förskolechefer, biträdande verksamhetschefer och kvalitetscontroller. Den nya organisationen ska träda i kraft För att höja kvaliteten och systematiskt arbeta med förskolans pedagogiska utveckling förstärks organisationen med pedagogistor. På sikt är även lektorstjänster aktuella. Under läsåret 17/18 kommer ett utvecklingsarbete kring vägledare för mångfaldsstöd att provas. Förskolans viktiga uppdrag är förknippat med behov av kvalificerade medarbetare. Skollagens krav på legitimerade förskollärare i undervisningen i förskolan innebär att verksamhetsområdet behöver arbeta för att kunna rekrytera fler förskollärare. VFU och samarbetet med högskolor och lärosäten är en viktig del i detta arbete. För att uppnå balans i arbetslagen behövs även utbildade barnskötare. Förskoleverksamheten har ett ansvar på alla nivåer att, vid nyrekryteringar, bevaka och tillvarata mångfald. Dokumenttyp 6(17) Organisation Förskoleverksamheten omfattar totalt 76 förskoleenheter, två enheter pedagogisk omsorg, placeringsenheten och förskolans pedagogiska stödenhet. Verksamhetsledningen består av verksamhetschef, utvecklingsledare, projektledare, utvecklare och chef för placeringsenheten. Stödprocesser till verksamhetsområdet är IT, ekonomi och HR. Organisation för utveckling Västerås Stad expanderar vilket medför att behovet av förskoleplatser växer under de närmaste åren. Det finns en ambition att sänka antalet barn i barngrupperna vilket leder till att organisationen kontinuerligt ses över. Detta omfattar även en översyn av lokaler i syfte att förnya och ge förutsättningar att utföra uppdraget med hög kvalitet. 6

20 Vi erbjuder barn en verksamhet på lika villkor oavsett förutsättningar och behov där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Vi använder oss av en pedagogik i framkant där undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Digitala verktyg är ett av våra medel för att uppnå högre kvalité. Verksamheten kännetecknas av ett systematiskt kvalitetsarbete. Med observationer och reflektioner som grund i den pedagogiska dokumentationen arbetar vi för att utveckla vår pedagogiska verksamhet där barnen är delaktiga och har inflytande. Detta ställer krav på det ledarskapet. Ledare på alla nivåer i vår förvaltning förväntas vara närvarande och engagerade, visa både förtroende och förväntningar, ha ett öppet sinne och berika mångfald och olikheter samt tro på att människan vill och har en förmåga. Förskolechefen förväntas också; delta i team och ledarforum och aktivt bidra med kunskap och erfarenheter arbeta processinriktat med arbetslagsutveckling och kollegialt lärande vara en förebild med ett reflekterande förhållningssätt och skapa förutsättningar så att ett sådant genomsyrar verksamheten för medarbetare och barn i alla lärprocesser. ge förutsättningar i form av tid och arbetsformer för ett systematiskt kvalitetsarbete med observation, reflektion och dokumentation som grund ge förutsättningar i form av tid och arbetsformer för ett arbete byggt på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Dokumenttyp 7(17) Verksamhetens övergripande inriktning Vårt förhållningssätt är inkluderande och våra lärmiljöer är trygga och utvecklande. Vägval för att nå inriktningen För att nå den gemensamma inriktningen krävs en fungerande organisation och ett lärande, processinriktat arbetssätt. Förskoleverksamhetens ledarforum är det viktigaste strategiska forumet för verksamhetschefen för att hålla ihop och styra verksamheten mot en likvärdig förskola. Genom att utveckla ett systemorienterat arbetsätt där team och teamledare, planeringsutskott och ledarforum gemensamt arbetar för lärande och utveckling förväntas resultat i form av ökad kvalitet, likvärdighet och effektivitet. Dessutom förväntas arbetet säkra ett hållbart, lärande ledarskap. 7

21 Den pedagogiska utvecklingen stöttas genom pågående utvecklingsprogram kring läroplanens reviderade uppdrag. En organisation med pedagogistor som på sikt ska stödja varje team håller på att byggas. Det kreativa återanvändningscentret bidrar i det arbetet genom nätverk och workshops. Den digitala utvecklingen har tagit fart och satt Västerås Stad på kartan genom till exempel deltagande i den digitala mässan SETT och utmärkelsen Guldtrappan installerad av stiftelsen Datorn i Utbildningen (DIU). I november 2016 hölls den första lokala mässan VETT. Implementering av V-klass som en dokumentations- och kommunikationsplattform internt och externt har pågått under året. Alla enheter har tillgång till systemet och alla enheter använder närvarorapporteringen. Vårdnadshavare har tillgång till plattformen och arbetet med dokumentation och kommunikation kommer att utvecklas under kommande år. Lärcoacher ledda av utvecklare säkerställer det pedagogiska innehållet. IT-administratörer stödjer enheternas arbete kring digital arbetsplats. Under läsåret 16/17 genomfördes fördjupade kvalitetsbesök/insynsbesök på sammanlagt tio kommunala förskolor. Resultatet från besöken visar i stort på en verksamhet kännetecknad av god kvalitet men varierar fortfarande mellan enheterna och även inom enheterna. Att arbeta för en likvärdig och hög kvalitet är en angelägen uppgift. De utvecklingsområdena som berör flest enheter och som av den anledningen anses som angelägna för helheten är: Översyn av struktur och rutiner, särskilt vid övergångar mellan aktiviteter för att skapa lugn och trygghet Samarbetet mellan avdelningar Utveckling av miljön till att bli lärande, tydlig och tillgänglig för barnen, vara ett komplement till hemmen. En könsneutral miljö kan utvecklas med kreativt och utforskande material, både inne och ute - miljön som den tredje pedagogen Pedagogisk dokumentation och reflektion Skapande och projekterande arbetssätt med barns delaktighet Språkstödjande arbete och modersmålsstöd Dokumenttyp 8(17) Genom att arbeta på detta sätt förverkligar vi stadens gemensamma värdegrund Alltid bästa möjliga möte Öppenhet och kreativitet för lärande och utveckling Samarbete och handlingskraft för resultat Ansvarstagande och delaktighet för kvalitet och effektivitet Respekt och omtanke för de människor vi möter Analys och slutsatser av resultat för verksamhetsområdet 8

22 Vid besöken syns att det sker framsteg inom områden verksamhetsområdet har och haft fokus på; t.ex pedagogisk dokumentation, arbetet med att skapa lärmiljöer, översyn av material, barns inflytande och information till vårdnadshavare. Detta styrks även i förskoleenkäten som visar på en positiv utveckling av de variabler som finns i förskolornas följekort. Frågorna om information till föräldrar och om barns inflytande och delaktighet visar på en positiv utveckling. Förskolan har alltjämt goda resultat i medarbetarenkäten jämfört med både Västerås Stad och med Barn- och utbildningsförvaltningen men stresstal liksom sjuktal ökar både bland chefer och bland medarbetare, vilket har varit en av anledningarna till översyn av organisationen inom verksamhetsområdet. Stora utmaningar framöver är att säkerställa bemanning med utbildad personal, att vikarietillsättningen fungerar och att placeringsprocessen för barnplaceringar fungerar. Ett prioriterat område framöver är att följa upp och utvärdera barngruppernas sammansättning och storlek så att omsorgen och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses. Ett arbete har inletts för att arbeta med mindre barngrupper under större delen av dagen och statsbidrag har sökts för att underlätta det arbetet. Dokumenttyp 9(17) Samverkan med förskoleklass och skola Samsyn kring normer och värden på hela förskolan/gemensam plattform Barns inflytande; hitta verktyg för att göra barn delaktiga, tex i utvecklingssamtalen Aktivt arbete med Barnkonventionen Motverka traditionella könsroller 9

23 Styrkort De viktigaste utmaningarna för förskoleverksamheten under kommande år utifrån analysen och de fyra perspektiven för att uppnå likvärdighet i förskolans kvalitet och uppdrag Dokumenttyp 10(17) Barns inflytande och delaktighet fortsatt arbete Information och kommunikation med vårdnadshavare- fortsatt arbete Förbättring av placeringsprocessen Kvalitet Fortsatt utvecklingsarbete kring förskolepedagogisk undervisning Motverka traditionella könsmönster Arbete för mindre barngrupper under större delen av dagen Fortsatt utveckling av pedagogiskt stöd Fungerande nät och digitala verktyg för att uppnå den nationella IT- strategin Rekrytering av förskollärare och chefer Implementering av ny organisation Bemanning vikarier för att minska stress och sjuktal Fungerande Krisorganisation Alla enheter i ekonomisk balans 10

24 Dokumenttyp 11(17) Kund: Vi har nöjda kunder och invånare Våra kunder är barnen och deras vårdnadshavare. Alla medarbetare inom förskolans verksamhetsområde skall ha ett professionellt och gott bemötande av barn, vårdnadshavare och kollegor. Utbildningar i Vägledande samspel, ambassadörsskap och ledarskap för medarbetare ger förutsättningar för enheternas arbete. Kritiska framgångsfaktorer Alltid bästa möjliga möte Indikatorer Styrtal//När Aktiviteter Ansvar Uppföljning hur och när Kundnöjdhet gällande Jag får fortlöpande information om mitt barns tillvaro på förskolan Minska andelen enheter med andelen mycket positiva under 60 %, Fortsatt implementering av Vklass för bättre kommunikation med vårdnadshavare VC/EC delår 1 Förskole-enkät Kundnöjdhet gällande Mina barns åsikter och intressen tas tillvara Minska andelen enheter med andelen mycket positiva under 60 % Utveckla former för barns delaktighet och inflytande UL/EC Delår 1- Barn enkäten Nya frågor i enkäten 17 Kundnöjdhet: Vuxna lyssnar på mig på förskolan Ökad andel mycket positiva på helheten 2018 Fortsatt utbildning i ICDP vägledande samspel Delår 1 barnenkäten Erbjuda plats enligt förstahandsval Jag får hjälp av vuxna när jag behöver det Andel erbjudanden enligt första hands val alt andra hands val? 80 % årsbokslut 2017 Se över arbetsprocesserna EC/VC Tertial 1- Löpande uppföljningar Maj 17 arbete pågår i särskilt projekt 11

25 delår Skolverkets riktmärken Delår 2 Maj 17: Arbete pågår, effekter syns i verksamhete Delår LIKA verktyget Kvalitet Dokumenttyp 12(17) Kvalitet: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat Förskolan bedriver sin verksamhet på vetenskaplig grund och med en undervisning i framkant. Förutsättningar för det är högre andel förskollärare per avdelning (två av tre) med ett tydligt formulerat uppdrag. Rätt arbetsorganisation och utvecklingsorganisation stödjer enheterna i deras arbete. Förskolechefens pedagogiska ledarskap har stor betydelse. Skolverkets riktmärken för barngrupper är vägledande för att uppnå en verksamhet med god kvalitet där barnen får vistas i mindre grupper över större delen av dagen. För barn mellan ett och tre år är riktmärket för barngruppers storlek sex till tolv barn. För barn mellan fyra och fem år är riktmärket nio till 15 barn. Kritiska framgångsfaktorer Likvärdigheten inom verksamhets område Indikatorer Styrtal/När Aktiviteter Ansvar Uppföljning Resultatet från eget självskattningsverktyg Uppfylld aktivitetsplan inför nationell IT-strategi Antal utförda aktiviteter Ta fram en digital självskattnings modell för implementering Aktivitetsplan för förskolans digitalisering UL/UTV Bokslut 2018 VC/ UL/UTV Löpande Verksamhet på vetenskaplig grund Undervisning i framkant Riktmärken från skolverket För barn 1-3år 6-12 barn. För barn 4-5 år 9-15 barn Ökad kvalitet vid insyn och i delårssamtal Förbättrat resultat i LIKA utvärderingen SKL Antal aktiviteter i enhetsplan kopplad till framgågsfakt orn Ökad andel gröna Följa upp konsekvenserna av barngruppernas storlek och sammansättning Organisera för mindre barngrupper under större delen av dagen på enheterna Fördjupning i läroplansuppdraget Kompetenshöjande insatser för digitalisering VC/EC/ UL VC/EC/ UL UL/UTV EC 12

26 enheter. Maj 17: Genomföra LIKA i september 2017 Delår Delår 1- med stöd av Competenz Tertial, Årsbokslut- Competenz Årsbokslut 2017 Dokumenttyp 13(17) Utvecklingsarbeten, Pedagogista/pedagogisk handledare VC/UL/ EC Säkerställa att det finns tillgång i varje team Årsbokslut 2017 Maj 17) Arbetet pågår och visar goda effekter Avslutas i samband med ny organisation dec 2017 Kundnöjdhet: Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande i förskolan Rätt kompetens Högre andel legitimerade förskollärare än nuvarande 55 % Ökad andel mycket positiva vt % jan 2018 Aktiv sammanhållande rekrytering HR/EC Marknadsförings åtgärder/mdh Ta fram stödmaterial för enheternas arbete kring olika yrkesroller på förskolorna HR/EC 13

27 Förutsättningarna för att nå utveckling är en väl fungerande arbetsorganisation. Att säkerställa en fungerande och hållbar bemanning är därför centralt. Kompetenshöjande insatser för medarbetare såväl som chefer, arbestmiljöarbete liksom rekrytering av kvalificerade medarbetare är viktiga satsningar. Dokumenttyp 14(17) Medarbetare: Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Kritiska Intern enkät angående uppföljning av ny organisation Indikatorer Styrtal Aktiviteter Ansvar Uppföljning framgångsfaktorer Hållbart ledarskap Implementering av ny organisation VC Delår 1 - Medarbetarenkät ht 2018 Chefers och medarbetares arbetsmiljö Antal genomförda aktiviteter Genomföra åtgärder i handlingsplan inför implementering av ny organisation Förbättra vikarieplaneringen. VC Årsbokslut 2017 HR/VC/ EC Delår 1, årsbokslut Enligt stadens redovisning Översyn av vikarieförmedlingen pågår Sjuktal Minskad andel enheter som ligger högre än 10 % SAM VC/EC Tertial och årsbokslut Krisorganisation finns Krisplan samt kompetensutveckling tas fram i projekt VC/PL Delår

28 Delår 1 Dokumenttyp 15(17) Ekonomi: Vi har ekonomi i balans Våra enheter har idag olika förutsättningar för att nå ekonomi i balans. En översyn och utveckling av ersättningsmodellen blir därför en viktig åtgärd för att bättre kunna säkra likvärdiga förutsättningar. Kritiska framgångsfaktorer Alla enheter i ekonomisk balans Indikatorer Styrtal/När Aktiviteter Ansvar Uppföljning Enheter i balans Andel enheter i balans, 90 %, årsbokslut 2017 Utveckla månadsuppföljningar och budgetarbetet EK/VC Månatligen Tertial, årsbokslut Fortsatt utveckling av arbetsprocesser kring kö och placering för att fylla platserna EC/EC Löpande, årsbokslut % registrerade klassificerade kemikalier 100 % registrerade kemikalier Följa rutinen för kemikaliehantering 15

29 Följekort Här redovisas de nyckeltal som är viktiga för att kunna ge en rättvisande och övergripande bild av verksamheten. Dokumenttyp 16(17) Perspektiv Nyckeltal Data Kund Barns upplevelse av förskolan, andel mycket positiva (Se över till nästa år) Förskoleenkät 87 Föräldrars upplevelse av normer och värden Förskoleenkät 9,2 Föräldrars upplevelse av trygghet och omsorg Förskoleenkät 9,0 Föräldrars upplevelse av utveckling och lärande Förskoleenkät 8,8 Föräldrars upplevelse av barns inflytande Förskoleenkät 9,1 Föräldrars upplevelse av information om barnets utveckling Förskoleenkät 8,7 Föräldrars uppfattning om anpassning efter barnets behov 8,1 Marknadsandel (Stina kollar upp) Kvalitet Personaltäthet (barn per årsarbetare) SCB/extens 5,2 5,2 5,2 5,2 5,4 Andel förskollärare SCB/Competenz 51/55 51/55 51/56 48 Andel outbildade SCB Antal barn per avdelning/barngrupp ( NYTT INFÖR 17/18) SCB 16,3 16,3 16,9 16,8 17,0 Medarbetare Sjukfrånvaro HR 6,58 6,96 8,42 9,24 10,06 Organisationsindex Medarbetarenkät Engagemangsindex Medarbetarenkät Stressindex Medarbetarenkät Ekonomi Utfall Ekonomi 2012/ / / 2015 Utfall jmf budget Ekonomi -1,1-10,0 3,4 2,0 Antal barn (genomsnitt för kalenderår) Ekonomi Antal barn jämfört med budget Ekonomi / /

30 Den absolut viktigaste faktorn för ekonomi i balans är att vi placerar barn omgående så fort en plats blir ledig. Arbetsprocesserna kring kö-och placeringsarbetet skall kvalitetssäkras för att detta skall ge rätt ersättning till enheterna. Vi har en alltmer besvärande bemanningssituation, framför allt gällande bristen på förskollärare. Ett led i detta är att fortsätta med gemensam samordnar rekrytering av förskollärare. Målet med att öka andelen förskollärare medför dessutom ökade lönekostnader. En annan utmaning är chefernas arbetssituation. En organisationsöversyn har genomförts för att kunna möta framtidens förskolas behov av organisation med syfte mot ett Hållbart ledarskap och bättre arbetsmiljö över tid. För att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart ledarskap på alla nivåer utvecklas organisationen med fler förskolechefer, biträdande verksamhetschefer och kvalitetscontroller. Den nya organisationen ska träda i kraft men rekryteringsarbetet sker under För att kunna behålla fart i den digitala utvecklingen som förstärks i den nationella föreslagna strategien för digitalisering i förskolan, krävs satsningar t.ex. i förbättrad nätåtkomst och fler lärverktyg. Den pågående satsningen på en digital plattform, V-klass, för kommunikation och dokumentation, kommer också att kräva fortsatta resurser framöver. För att möta den nationella IT- strategien behöver vi tillse att varje medarbetare har en lärplatta. Det bland annat för att vi inte skall tappa fart i pedagogisk dokumentation med där vi följer och synliggöra barnens lärande. För att nå de uppsatta målen och ambitionerna i styrkorten kring undervisning i framkant satsar verksamheten på att utveckla en organisation med pedagogistor som stöd för enheternas pedagogiska utveckling. Kompetenshöjande insatser kring läroplanens områden, kommunikation och bemötande (ICDP) är prioriterade för att uppnå god kvalitet. Förutsättningarna för att nå utveckling är en väl fungerande arbetsorganisation. Förskolechefs utbildning och rektorsutbildning, liksom rekrytering av kvalificerade medarbetare är viktiga satsningar för att uppnå detta. Behovet av att förstärka barnhälsoarbetet med vissa funktioner har påbörjats och logoped är anställd för att ytterligare stödja enheterna i det arbetet. Finansiering av utvecklingsinsatser och organisationsförändringar sker delvis inom befintlig budgetram men också genom omfördelningar inom ramen. Dokumenttyp 17(17) Ekonomiska prioriteringar 17