Lokal arbetsplan 2017/2018

Transkript

1 1(13) Lokal arbetsplan 2017/2018 Brinkskolan

2 2(13) Innehållsförteckning Ledningsdeklaration... 3 Skolans verksamhet... 3 Organisation... 4 Skolans systematiska kvalitetsarbete... 5 Uppdrag... 6 Prioriterade områden för förbättringar... 6 Normer och värden... 7 Arbetssätt... 7 Kunskaper... 8 Arbetssätt... 9 Elevers inflytande Arbetssätt Medarbetarengagemang...Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetssätt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ekonomi...Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetssätt... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3 3(13) Ledningsdeklaration På Brinkskolan har vi höga förväntningar på varandra. Vi arbetar för att alla medarbetare medverkar till en entusiastisk, inspirerad och kunnig personalstyrka inom alla personalkategorier, med gemensamt förhållningssätt och tydligt målfokus. En personal som ser varje elev och dennes utvecklingspotential, och är medveten om att deras egen arbetsglädje smittar av sig på elever och deras vårdnadshavare, vilket också är en grund för hög måluppfyllelse i alla verksamheter inom skolan. Alla som arbetar på Brinkskolan och Brinkens förskola vill delta i och bidra till vårt gemensamma utvecklingsarbete för att utmana elevens lärande i alla delar. På Brinkskolan jobbar vi med tillgängligt lärande som utgångspunkt i alla delar av vår verksamhet. För mig som rektor är tillgängligt lärande en värdegrundsfråga och demokratisk rättighet för varje elev och detta ställningstagande vilar på Skollagen 3 Kap 3 där det beskrivs att varje barn har rättighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Detta innebär: Inom vår profession i förskola och skola ställs det därmed krav på varje pedagogisk verksamhet och därmed varje enskild pedagog att nyfiket och på djupet få fatt på varje elevs lärande förutsättningar. Genom de olika perspektiven SOCIAL, PEDAGOGISK och FYSIK miljö kan vi sedan skapa en verksamhet och en undervisning som försätter eleven i var och ens approximala utvecklingszoon. Detta ställer krav på oss i våra olika roller inom skolans och förskolan värld, men vi är professionella i våra uppgifter och utmaningar, vilket också innebär att vi tar stöd av varandra i det kollegiala samarbetet för att skapa en utmanande verksamhet med höga förväntningar på eleverna. På Brinkskolan kommer vi att fördjupa och utveckla vårt arbete kring över läsåret upprepad analys av de enskilda elevernas kunskapsprofil och utifrån den se över vår undervisningspraktik och se vad som kan behöva utvecklas eller riktas mot elev, grupp eller klass för att nå fram kring riktigt bra lärande förutsättningar. Vi kommer att se över den fysiska arbetsmiljön i klassrum och övriga ytor inom skolan och försöka tänka utanför de traditionella ramarna när vi pratar om hur ett klassrum med omgivande arbetsrum och gemenskaphetsytor kan användas. Detta kan också utmana vår undervisnings- och verksamhetspraktik. Skolans verksamhet Brinkskolan är en relativt nybyggd skola för årskurserna F-6 i Vallbrinksområdet i västra delen av Täby. Byggnaden är välkomnande med stora ljusa öppna ytor och är arkitektritad för att möjliggöra tillgängligt lärande i skolverksamheten. Skolan har indelad i färgkodade hemvisten med klassrum, intiliggande grupprum och gemenskaphetsytor som också används för fritidsverksamheten. I skolbyggnaden inryms också Brinkens förskola med egen utegård. Skolgården inbjuder till lek och uteundervisning och ligger mitt i ett villaområde intill en av verksamheten välbesökt skog. Skolan är i ett uppbyggnadsskede och består idag av ca 350 elever. Under kommande läsår kommer vi kunna ta emot 400 elever fördelade i två klasser per årskurs från F-6. Det råder ett högt söktryck till skolan både inom och utom Täby

4 4(13) kommun. Skolan har idag följande bemanning: 5 förskollärare i förskoleklass/fritids 415 % - 3 klasser 8 lärare åk 1-3, 750% - 7 klasser 5 lärare och en resurspedagog åk 4-6, 530% - 5 klasser 5 ämneslärare 330% prest och utöver dessa 3 pedagoger som har sin huvsakliga tjänst inom andra arbetslag 17 fritidspersonal på fritids/elevassistenter 1530% 1 skolbibliotekariet 60% 3 speciallärare, 1 specialpedagog och 1 talpedagog 195% Skolan har också i sitt elevhälsoteam skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator. Expedition och skolledning består av 1 skoladministratör 85% 1 vaktmästare 62.5% 1 rektor 100% 1 biträdande rektor 100% 1 bitr. förskolechef (inom enhet Brinkens förskola) Organisation Brinkskolans organsiation Brinkskolan och Brinkens förskola leds av rektor tillika förskolechef. Förskolans och skolans strategiska skolledningsgrupp består av rektor, bitr. rektor och bitr. förskolechef, som alla har personal- och verksamhetsansvar. Skolans styrande ledningsgrupp består av rektor, bitr. rektor, förskolechef, specialpedagog samt arbetslagsledare för arbetslag F-3, 4-6 samt förskolans verksamhet. Förstelärargruppen har uppdrag kring undervisningsutveckling och består av rektor och 4 förstelärare och träffas en dag/månad Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagog, skolsköterska, kurator, skolpsykolog och logoped och har uppdrag kring främjande, förebyggande och åtgärdande arbete kopplat till olika behov av elevhälsoinsatser eller kompetensutveckling. Miljöråd, elevråd och matråd består av både representanter från både lärare och elever och arbetar utifrån elevers rätt till delaktighet och inflytande. Trygghetsgrupp består av bitr. rektor och representanter från skola och fritidshem och har till uppdrag att arbeta både främjande förebyggande och åtgärdande kring trygghetsfrågorna. Arbetslagen är indelade efter verksamhet och elevernas åldrar, två arbetslag F- 3, ett arbetslag 4-6 samt fritidshemmet. Expeditionen består av skolledningens representanter, skoladministratör och vaktmästare och träffas regelbundet kopplat till opperativa frågor. IKT-gruppen består av två representanter ur förstelärarna samt två pedagoger från förskolan och träffas tillsammans med rektor i möten gällande IKT och ITteknik mm.

5 5(13) Skolans systematiska kvalitetsarbete Skolans systematiska kvalitetsarbete Brinkskolan arbetar med ett kontinuerligt systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla och kvalitetssäkra våra verksamheter. Vi kommer att pröva nedanstående modell när vi jobbar med förbättrings- och utvecklingsarbetearbete: 1. Identifiera utvecklingsområde 2. Förändirngsledare - vilka fattar beslut, vilka driver. 3. Beskrivning av önskat resultat, hur vi ser det och vinsterna därav 4. Implementeringsprocess med delaktighet 5. Strategi för genomförande 6. Agerande 7. Resultat 8. Analys och lärande 9. Tillämpar åtgärder som också kan innebära att vi identifierar nya utvecklingsområden. Lokal arbetsplan och verksamhetsplan Brinkskolan har en lokal arbetsplan som beskriver våra utvecklingsområden utifrån Kommunfullmäktiges mål och skolan kvalitetsredovisning från föregående läsår. Den utgår också från analys av resultat från våra underlag i utvärderingsarbetet samt analyser av vår pedagogiska verksamhet i respektive arbetsgrupp på skolan. Brinkskolans skola, förskoleklass och fritidshem planerar arbetet i respektive verksamhet utifrån vår Lokala arbetsplan. Utvärdering och uppföljning

6 6(13) 1.Vi utvärderar vårt arbete med våra utvecklingsområden i våra olika arbetsgrupper på skolan: Skolledningsgrupp Ledningsgrupp Förstelärargrupp EHT Trygghetsgrupp Arbetslag i skola inklusive förskoleklass samt fritids och förskola. Matråd, miljöråd, elevråd och föräldrasamråd 2.Vi använder underlag från våra undersökningar för att utvärdera vårt arbete så som : Enkät för trygghet och studiero Kartläggning av verksamheten enligt Inkluderingsvektyget DATE från SPSM LIKA kartläggning av IKT i för ökat lärande Kartläggning HUSET från Diskrimineringsombudsmannen Våga Visa, kundundersökning i F-6. Medarbetarundersökning Nationella prov Måluppfyllelse i alla ämnen åk 1-6 Vårt arbete med Grön flagg i skola och förskola. BRUK 3.Vi analyserar våra resultat och försöker hitta orsakerna till att resultaten blivit som de blivit. 4.Vi vidtar åtgärder som medför utveckling av exempelvis: Organisation Bemanning Pedagogiskt förhållningssätt Didaktiska metoder Kompetensutveckling Särskilt stöd Rutiner Uppdrag Brinkskolans uppdrag Brinkskolan uppdrag är att bedriva undervisning och omsorg utifrån mål och intentioner i nationella och kommunala styrdokument samt utifrån våra lokalt definierade utvecklingsområden. Prioriterade områden för förbättringar Utifrån kommunfullmäktiges mål och skolans kvalitetsredovisning för 2016/2017 har skolan 3 huvudsakliga utvecklingsområden som prioriteras högst under det kommande året. Dessa utvecklingsområden är samma som föregående läsår men kommer att utvecklas genom delvis nya arbetssätt.

7 7(13) 1. Eleverna når högt ställda kunskapskrav. 2. Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt. 3. Skolan tillhandahåller en tillgänglig lärmiljö för alla. Normer och värden Läroplanen kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna är trygga Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola Långsiktig enhetsindikator Enhetsmål: Eleverna är trygga Det innbär att alla elever på Brinkskolan upplever trygghet och studiero inom alla skolans verksamheter både i klassrum, övrig inomhusmiljö, skolgård men även på andra platser där skolverksamhet bedrivs och detta gäller under elevernas hela dag. Delmål 1: Trygghet och studiero definieras av pedagoger och elever på skolan så att alla har en gemensam uppfattning om innebörden av orden. Delmål 2: Vi har en genomtänkt tillgänglig fysisk arbetsmiljö i klassrum och intilliggande rum. Delmål 3: Elever deltar efter sina förutsättningar och påverkar det förebyggande arbetet kring trygghet och studiero. Arbetssätt Med goda exempel och förebilder skapar vi en tillgänglig fysisk arbetsmiljö i klassrum med intilliggande rum. Den tillgängliga arbetsmiljön ses över i varje klassrum med möblering med intilliggande grupprum och gemenskaphetsytor med fokus på de olika arbetsformer som finns inom undervisningen; genomgångar och redovisngar, en-

8 8(13) Trygghet och studiero definieras av pedagoger och elever på skolan så att alla har en gemensam uppfattning om innebörden av orden. Elever har påverkansmöjlighet i det förebyggande trygghetsarbetet Se över och komplettera trygghetsplanen till att bl.a. även innefatta studiero skilt koncentrerat arbete, kolaborativa ytor samt möjlighet till avskildhet. Vi ser över vår trygghetsplan och kompletterar med ett trygghetsråd för elever med möjlighet att påverka innehåll och utformning av förebyggande aktiviteter som gynnar trygghet och studiero Kunskaper Läroplan kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället,

9 9(13) har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Skolan har en tillgänglig lärmiljö SPSM för området pedagogisk miljö Långsiktig enhetsindikator Enhetsmål: Skolan har en tillgänglig lärmiljö Detta innebär att Brinkskolan redovisar goda kunskapsresultat och en välutvecklad undervisningspraktik. Undervisningen anpassas efter elevernas förutsättningar så att de ges möjlighet att utvecklas på bästa sätt kunskapsmässigt och socialt. Delmål 1: Lärarna utvecklar kontinuerligt sin undervising utifrån analys av elevernas kunskapsresultat och behov. Delmål 2: Lärarna äger en god bedömarkompetens av de kravnivåer som elevernas ska visa inom de olika kunskapskraven. Delmål 3: Förskola och skola har en gemensam plan kring området språkutveckling och som ska fungera som en röd tråd genom de olika enehterna kopplat till både tal, läsning och skrift. Delmål 4: Lärarna och fritidspersonalen bedriver undervisning och verksamhet utifrån sina kunskaper kring specialpedagogiskt förhållningssätt i klassrum och fritidshem med fokus på inkludering och delaktighet. Arbetssätt Lärarna utvecklar sin undervisning utifrån analys av elevernas resultat 3 ggr/termin dokumenterar lärarna elevernas kunskapsprofil i varje ämne. Elevresultaten analyseras enskilt och tillsammans i arbetslaget på elev-, grupp och klassnivå och kopplas samman med den undervisningspraktik som genomförts Lärarna ger med Lärare, förstelärare och specialpedagog

10 10(13) Auskultation i varandras klasser Pedagogiska planeringar genomförs utifrån modellen alignmentmatris Undervisnings- och verksamhetsutveckling i klassrum och fritidshem utifrån specifika inlärningssvårigheter eller neuropsykiatriska funktionshinder Utveckla en god bedömarkompetens hos alla lärare stöd av förstelärare och specialpedagog feed forward till varandra för att utveckla undervisningen ytterligare utifrån elevernas rätt till att nå goda lärande förutsättningar utifrån deras behov. Lärarna, förstelärarna och specialpedagog auskulterar i varandras klasser. Besök görs utifrån förslag till utveckling kopplat till dilemman och svårigheter. samtal om undervisningssituationen och feed forward ges utifrån undervisningspraktik, gruppdynamik, ledarskap mm. Varje lärare tränas i att planera sin undervisning utifrån modellen alignmentmatris. Där anges utöver centralt innehåll, kravnivåer, undervisning och bedömningar även lämpliga anpassningar, formativa bedömningsprocesser, IKT-verktyg kopplat till ämnesområde och elevgrupp mm. Elevhälsoteamets kompetenser stödjer lärarna och fritidshemspersoanlen med besök i klasrum och verksamhet, samt coachning/utbildning/handledning/konsultation kopplat till nödvändiga undervisnings- och verksamhetsutveckling utifrån specifika situationer som inlärningssvårigheter och/eller neuropsykiatriska funktionshinder. Förstelärarna driver ett utvecklingsarbete föra alla lärare kring bedömarkompetens kopplat till de nationella proven i åk 3 och 6. De genomför bedömarutbildning under specifika bedömarträffar där alla lärare tränas i bedömningar på olika nivåer där även specialpedagog introducerar möjliga anpassningar och hänsyn till elevers olika förutsättningar. Förstelärarna driver också gemensamma rättningsträffar med konkreta elevexempel och samtalar Lärare, förstelärare och specialpedagog Lärare med stöd av förstelärare Kompetenser inom elevhälsoteamet Förstelärarna

11 11(13) En gemensam språkutvecklingsplan skapas för förskola och skola Skönlitteratur indelas efter läsutveckling Lärare och frtidshemspersonal utvecklar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i klassrum och fritidshem med fokus på inkludering och delaktighet. kring specifika resultat och bedömningssvårigheter. En förskollärare tillika grundskollärare driver ett utvecklingsarbetet i att skapa en plan inom ämnesområdet språkutveckling. Planen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Den ska behandla språkutveckling kopplat till tal, läsning och skrift. Skönlitteraturen i skolbiblioteket kommer att delas in efter olika nivåer inom läsutveckling i syfte att stimulera elevernas språkliga nivå. Lärarna genomför kompetensutveckling i specialpedagogsikt lärande enligt Skolverkets modul Inkludering och delaktighet. fritidspersonalen får handledning kring anpassning av verksamheten med hänsyn till den psykosociala miljön. Ansvarig pedagog Skolbibliotekarie och ansvarig pedagog Specialpedagog och förstelärare - lärare Kurator - fritidshemspersonalen Elevers inflytande Läroplan tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker Långsiktig enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Andel elever som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget

12 12(13) Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator skolarbete Långsiktig enhetsindikator Enhetsmål: Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande. Det innebär att Brinkskolans elever har vetskap om sin egen lärprocess och vad som förväntas av dem för att nå de kravnivåer som behandlas inom ett ämnesområde och därmed en möjlighet att "äga sitt lärande". Delmål 1: Alla elever vet vad som förväntas av dem i undervisningen beskrivet i elevnära pedagogiska planeringar. Delmål 2: Undervisningen uppmanar till delaktighet hos eleven i att påverka den egna lärprodessen mot hög måluppfyllelse. Delmål 3: Beslut i fritidshemmen hamnar närmare fler elever Delmål 4: Elever har inflytande över det förebyggande arbetet gällande trygghet och studiero. Arbetssätt I ett kollegialt arbete på våra utvecklingskonferenser formas pedagogiska planeringar som under processens gång utvecklas ytterligare via formativa bedömningsprocesser. Lärare utvecklar sitt sätt att skriva pedagogiska planeringar enligt Alignmentmodellen Utveckla bedömning för lärande i undervisningen via auskultationer Delmål 1: Alla elever vet vad som förväntas av dem i undervisningen beskrivet i elevnära pedagogiska planeringar. Delmål 2: Undervisningen uppmanar till delaktighet hos eleven i att påverka den egna lärprodessen mot hög måluppfyllelse. Delmål 3: Beslut i fritidshemmen hamnar närmare fler elever Delmål 4: Elever har inflytande över det förebyggande arbetet gällande trygghet och studiero. Via auskultationer och samtal mellan lärare ger lärarkollegor feed forward till varandra i att få till lektionsvisa arbetsmoment kopplat till formativa metoder. Lärare och förstelärare Lärare, förstelärare

13 13(13) Utveckla avdelningsråd med reellt elevinflytande i fritidshemmet Ett trygghetsråd för elever skapas Eleverna ska inom trygghetsrådet ges möjlighet att påverka och i viss del utforma förebyggande åtgärder kopplat till trygghet och studiero.