Lokal arbetsplan 2018/2019

Transkript

1 1(17) Lokal arbetsplan 2018/2019 Rösjöskolan 2.0

2 2(17) Innehållsförteckning Ledningsdeklaration... 3 Skolans verksamhet... 4 Organisation... 5 Skolans systematiska kvalitetsarbete... 8 Uppdrag... 9 Prioriterade områden för förbättringar... 9 Normer och värden Arbetssätt Kunskaper Arbetssätt Elevers inflytande Arbetssätt... 15

3 3(17) Ledningsdeklaration Att vara en skola värd alla elever och där alla elever når läroplanens mål är en ambition och önskan från skolledningen. Rösjöskolan ska vara det naturliga valet när föräldrar i Skarpängsområdet ska välja skola till sina barn. Både elever och personal ska känna att det finns möjlighet att växa inom Rösjöskolan. I ett skolutvecklingsarbete måste olika synsätt kunna mötas i en miljö där olika åsikter inte är ett misslyckande utan en utvecklingsprocess. Tid för pedagogiska samtal och reflektion är ett måste. Ensam är inte stark utan allt arbete ska vila i sitt sammanhang och komma ur en gemenskap. Vårt arbetsklimat ger förutsättningar för elever och personal att trivas, lyckas och göra fel, vilket i sin tur ger förutsättningar för goda studieresultat och förtroende från vårdnadshavare. Skolans arbete ska på vetenskaplig grund bidra till alla elevers lika rätt till utbildning. Alla våra verksamheter är lika viktiga då de ger förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas från sina förutsättningar. Skolan har högt ställda förväntningar på eleverna. Skolledningen tror på ett pedagogiskt förhållningssätt där eleven genom kontinuerlig återkoppling lär sig att förstå sitt eget lärande. Skolledningen arbetar för att alltid ge rätt information i rätt tid och till rätt mottagare för att förhindra att det uppstår informationsgap. Att alla i skolan ska lära sig nya saker, att det ska göras tillsammans och att det ska vara roligt är viktiga ingredienser vid planering och genomförande av skolarbetet. Gabriella Ceder, rektor Karin Rilegård, biträdande rektor

4 4(17) Skolans verksamhet Förskoleklass: Rösjöskolan bedriver obligatorisk förskoleklassverksamhet där tre timmar och tio minuter per dag är undervisning. Övrig tid är fritidsverksamhet. Förskoleklassverksamheten leds av behöriga lärare och förskollärare. Förskoleklassens fritidshemsdel planeras och genomförs i enlighet med gällande styrdokument som är nedbrutna till lokala pedagogiska planeringar. Förskoleklasserna har klassrum och egen skolgård som ligger i anslutning till skolans huvudbyggnad. Rösjöskolan har 67 inskrivna förskoleklasselever fördelade på tre klasser. Skola: Rösjöskolan har 433 inskrivna elever i årskurserna 1-6. I årskurserna 1-5 tre parallella klasser samt två klasser i årskurs 6. Skolan bedriver undervisning utifrån mål och intentioner i relevanta nationella och kommunala styrdokument. Undervisningen leds av behöriga lärare som har gemensamt ansvar för elevernas måluppfyllelse och trygghet. Eleverna på mellanstadiet erbjuds att förlänga sin skoldag genom att besöka Studierummet några dagar i veckan. I Studierummet erbjuds eleverna repetition, fördjupning och möjlighet att göra hemuppgifter med stöd av lärare. Rösjöskolan tillämpar faddersystem för att med elevernas hjälp föra vidare traditioner och goda exempel på hur vi arbetar. Fritidshem: Rösjöskolan har 367 inskrivna elever på fritidshemmet. I förskoleklass till årskurs 4 är samtliga elever inskrivna på fritidshemmet. Fritidshemmet startar skoldagen 7.00 och avslutar den Verksamheten drivs av tre olika personalgrupper, fritidslärare, fritidspedagoger och barnskötare. Fritidshemmen samverkar med skolan vilket underlättas av att fritidshemmens lokaler ligger i direkt anslutning till klassrummen. Fritidshemsverksamheten planeras och genomförs i enlighet med gällande styrdokument som är nedbrutna till lokala pedagogiska planeringar.

5 5(17) Organisation Elever: Rösjöskolan är en kommunal grundskola med 500 elever fördelade på årskurserna förskoleklass till årskurs 6. Under de senaste åren har cirka 75 % av 6-åringarna i skolans närområde sökt Rösjöskolan som förstahandsalternativ. Personal: Personalstyrkan uppgår till cirka 70 personer som tillsammans delar på 59 heltidstjänster. Dessa är fördelade på 36 tjänster i skolan, 19 tjänster i fritidshemmet och 4 tjänster i förskoleklass. Inkluderat är den administrativa delen som består av en skolassistent, en vaktmästare, en och en halv tjänst städning och två tjänster skolledning, Lärandet i Rösjöskolan sker i en miljö med arbetsro där personalen är kompetent och behörig. Skolan har pedagoger med lärarlegitimation i de ämnen de undervisar i med undantag av musik för årskurserna 1-5 samt idrott i årskurserna 2-4. På fritidshemmet arbetar fritidslärare, fritidspedagoger och barnskötare. Förskoleklassernas personal är utbildade lärare och förskollärare. Klasserna på skolan är åldersrena och lärarna samverkar runt klasserna i enlighet med sin behörighet. Skolan har under senare år berikats med fem förstelärare som arbetar systematiskt med att utveckla det kollegiala lärandet i skolan. Lokaler: Rösjöskolans verksamhet bedrivs i ändamålsenliga lokaler med tillhörande stor och varierande skolgård. Skolans huvudbyggnad är byggd på 70-talet och moderniserad i slutet av 90-talet. Skolan har specialsalar för idrott, slöjd, bild och musik. I anslutning till skolbyggnaden finns fyra annex där det också bedrivs undervisning. Rösjöskolan använder två klassrum i Skarpängsskolan för undervisning i årskurs 6. Skolmat: Rösjöskolan har ett tillagningskök och all mat lagas på plats. Skolmaten och servering utförs av extern leverantör. Matsalen är delad i två större delar där fem klasser kan äta samtidigt.

6 6(17) Städning: Skolan har sedan ett år tillbaka städning i egen regi med två städare som tillsammans har en och en halv tjänster. Städning sker under dagtid. Information- och kommunikationsteknik: Det pågår en ständig utveckling av användande av digitala arbetsverktyg för både pedagoger och elever. Samtliga klassrum i skolan är utrustade med Smartboards och alla elever från årskurs 3 till 6 har egen Chromebook att använda i skolarbetet. Ledningsorganisation: Skolledningen består av rektor och biträdande rektor. Skolan har också en pedagogisk ledningsgrupp som består av förstelärare och skolledning. Gruppen arbetar övergripande i syfte att öka skolans tillgänglighet och öka elevernas måluppfyllelse samt styra och leda kollegialt lärande. Elevhälsa: Skolan har en elevhälsogrupp som träffas i olika konstellationer en gång per vecka. Gruppen består av speciallärare, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog samt rektor. Gruppmedlemmarnas specialistkompetenser bidrar till att utveckla tillgängliga lärmiljöer i alla skolans verksamheter samt främja en hälsosam skolmiljö. Gruppens huvudsakliga uppgift är att tillgodose att elever får det stöd och den hjälp som behövs för måluppfyllelse och välbefinnande och i förlängningen ökad skolnärvaro. Service: Skolan har en vaktmästare på heltid samt två pedagoger som tillsammans under en halvtidstjänst delar ansvar för att allt inom informations och kommunikationsteknik fungerar. Grupper: Processledare: I förlängningen av Täby kommuns satsning Fritidslyftet har skolan tre processledare. Processledarna leder fritidshemmets arbete med att utveckla och följa upp pedagogiska planeringar och utvärderingar för fritids med de nya riktlinjerna i Lgr11 som underlag. Samarbetsgrupper: Skolan har inga arbetslag utan samarbetsgrupper sammansatta för bästa resultat för given aktivitet. Som exempel har vi tvärgrupper som arbetar med fördjupningar kring hur den Röda tråden i skolans alla ämnen ska hållas levande och följas. Med hjälp av Röda tråden säkerställer vi att eleverna når målen och inte gör samma moment flera gånger utan får progression i undervisningen. Ett annat exempel på när samarbetsgrupper används kan vara vid veckoplanering när skola och fritids arbetar runt en viss elevgrupp. Rastaktivitetsgrupp: Tre personer på fritidshemmet träffas en gång per vecka för att planera och presentera ett varierat utbud av lekar och aktiviteter på elevernas gemensamma rasttid. Gruppen samverkar med elevrådet. Trygghetsgrupp: Varannan vecka träffas skolans trygghetsgrupp som består av kurator, pedagoger från fritidshemmet och skolan samt skolledning. Trygghetsgruppen arbetar för att främja trygghet och studiero för Rösjöskolans elever. Elevråd: Rösjöskolans elevråd träffas en gång per månad för att samtala om elevernas lärande, trygghet och trivsel. En elev per klass i årskurserna 2-5 träffas

7 7(17) tillsammans med representant från rastaktivitetsgruppen, vaktmästare och skolledning. Matråd: Matrådet består av en representant per klass från årskurs 2-5, skolans kock, skolmatsvärdinna samt skolassistent. Gruppen har möte en gång per månad där elevernas frågor och synpunkter tas i beaktning. Skolråd: Vid tre tillfällen per läsår träffas skola och vårdnadshavare för att samtala om det gemensamma ansvaret för elevernas skolgång och hjälpas åt att skapa bästa möjliga förutsättningar för elevernas utveckling och lärande.

8 8(17) Skolans systematiska kvalitetsarbete Hösttermin: Översyn av förra årets kvalitetsredovisning. Gemensamt arbete i mindre grupper med att utforma en arbetsplan som beskriver det utvecklingsarbete som ska göras under läsåret med förra årets kvalitetsredovisning, läroplanen och plan mot kränkande behandling som grund. Samtal om behov av fortbildningsinsatser. Medarbetarsamtal i grupp. Elevenkäten Flugan (bilaga) görs och utvärderas som grund för förbättringar av elevernas arbetsmiljö. Återkommande screeningar för att fastställa elevernas kunskapsutveckling. Bedömningstöd i årskurs 1 och 2. Nationella prov i årskurs 6. Måluppfyllelsekonferenser samt betygsättning i årskurs 6. Återkommande budgetuppföljningar. Budget för kommande kalenderår. Vårtermin: Arbetsplanen och plan mot kränkande behandling utvärderas av personalen i mindre grupper.

9 9(17) Skolans arbetsmiljöplan skrivs. Elevenkäten Flugan (bilaga) görs och utvärderas som grund för förbättringar av elevernas arbetsmiljö. Individuella samtal med skolans medarbetare. Återkommande budgetuppföljningar. Återkommande screeningar för att fastställa elevernas kunskapsutveckling. Nationella prov i årskurs 3 och 6. Måluppfyllelsekonferenser samt betygsättning i årskurs 6. Uppdrag Rösjöskolans uppdrag är att bedriva undervisning i årskurserna F-6 och ge omsorg utifrån mål och intentioner i relevanta nationella och kommunala styrdokument Prioriterade områden för förbättringar Öka måluppfyllelse, främja skolnärvaro och psykisk hälsa för alla elever. Utveckla tillgängliga lärmiljöer. Öka samsynen runt bedömning och utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner. Utveckla användandet av digitala verktyg för lärande bland elever såväl som pedagoger. Förankra syfte och centralt innehåll för förskoleklass enligt läroplanen.

10 10(17) Normer och värden Läroplanen kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna är trygga Eleverna rekommenderar sin skola anger att de känner sig trygga på sin skola minst 100 % Långsiktig enhetsindikator anger att de känner sig trygga på sin skola minst 100 Arbetssätt Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Fadderverksamheten Värdegrundsarbete Meningsfulla raster för eleverna Ett lektionstillfälle i veckan på klassernas scheman där mentorerna har sin egen klass och kan lägga fadder-tid. Tillfälle på konferenstid en gång/månad för att planera fadderverksamhet. Vi påbörjar arbetet att skapa en digital bank av aktiviteter för fadderverksamhet. Bra kompis tema de första skolveckorna där vi arbetar med värdegrund, plan mot kränkande behandling och gör gruppstärkande aktiviteter. Återkommande arbete kring värdegrunden med fokus på respektfullt bemötande och allas lika rätt. Detta sker varje dag i olika ämnen och i olika sammanhang. Organiserade rastlekar med tydliga gemensamma regler. Ansvar: Klasslärare och schemaläggare Mätmetoder: Utvärdering för både elever och lärare i slutet av läsåret. Ansvar: Klasslärare och biträdande rektor. Mätmetoder: Elevenkäten Flugan, Våga visa, mentorssamtal, utvecklingssamtal, veckoutvärderingar där man även kan ge synpunkter gällande klassrumsklimat. Ansvar: Rastaktivitetsgruppen.

11 11(17) Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Styrda temaaktiviteter i blandade elevgrupper på fritidshemmet Många, synliga vuxna som är med eleverna. Gula rastvärdsvästar används. Fritidshemmet kommer under höstterminen att göra aktiviteter i årskursvis blandade elevgrupper. Syftet är att öka elevernas trygghet genom fler kontaktytor. Mätmetoder: Elevenkäten Flugan, antal konflikter, händelsebok, utvärderingar av veckan. Ansvar: Processledarna. Mätmetoder: Elevenkäten Flugan, antal konflikter, händelsebok, utvärderingar av veckan.

12 12(17) Kunskaper Läroplan kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Ett effektivt lärande är tillgängligt för varje elev Specialpedagogiska Skolmyndigheten för området pedagogisk miljö minst 75 Långsiktig enhetsindikator Specialpedagogiska Skolmyndigheten för området pedagogisk miljö minst 80

13 13(17) Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Andel elever i årskurs 6 med minst betyget E i alla ämnen Långsiktig enhetsindikator minst 100 % Genomsnittligt betygspoäng i årskurs 6 minst 261 Andel elever i årskurs 3 som blivit godkända på alla nationella delprov i ämnet svenska/svenska som andraspråk minst 100 % Andel elever i årskurs 3 som blivit godkända på alla nationella delprov i ämnet matematik minst 100 % Andel elever i årskurs 3 som uppnått kunskapskraven i ämnet svenska/svenska som andraspråk minst 100 % Andel elever i årskurs 3 som uppnått kunskapskraven i ämnet matematik minst 100 % anger att de genom skolarbetet blir nyfikna på att lära sig mer minst 85 % anger att lärarna i deras skola hjälper dem i skolarbetet om de behöver det minst 100 %

14 14(17) Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator anger att lärarna ger dem utmaningar så de utvecklas Långsiktig enhetsindikator minst 85 % Arbetssätt Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Obligatorisk förskoleklass Rutiner och samsyn Information- och kommunikationsteknik Bedömning Koppla förskoleklassens obligatoriska undervisning till Röda tråden för att säkerställa progression. Gemensamma tider för samplanering, pedagogiska samtal och utvärdering. Utveckla överlämnande av elever mellan förskoleklass och årskurs 1. Skapa rutiner och arbetssätt kring överlämnanden av elevers måluppfyllelse, utredningar och extra anpassningar. Tid för pedagogiska samtal kring elevernas måluppfyllelse och hur vi arbetar för att väcka elevernas nyfikenhet och säkerställa att eleverna får hjälp, stöd och utmaningar. Utveckling av användning av digitala verktyg för elever och pedagoger. Kollegialt lärande. Fasta tider där elever och pedagoger erbjuds stöd i användandet av digitala verktyg. Gemensam syn på hur elevernas individuella utvecklingsplan ska utformas. Gemensamma pedagogiska samtal årskursvis. Gemensamma mallar för olika slags utvärderingar. Ansvar: Klasslärare i förskoleklass och på lågstadiet. Mätmetoder: Utvärdering av läsårets kalendarium samt kontroll av att Röda tråden uppdaterats. Ansvar: Skolledning. Mätmetoder: Utvärdering av läsårets kalendarium samt enkät för utvärdering av läsåret. Ansvar: Informations- och kommunikationsteknikpedagog och lärare. Mätmetoder: Sveriges Kommuner och Landstings värderingsverktyg LIKA. Ansvar: Pedagogisk ledningsgrupp. Mätmetoder: Samstämmighet i elevernas individuella utvecklingsplaner.

15 15(17) Elevers inflytande Läroplan tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker Långsiktig enhetsindikator anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker minst 90 % minst 100 Eleverna når högt ställda kunskapskrav Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter minst 85 % anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter minst 100 anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete minst 81 % minst 100 anger att de kan påverka sitt val av arbetssätt minst 90 % Arbetssätt Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Öka eleverna inflytande över ämnen till elevensval Uppmuntra eleverna till ökat deltagande i Studierummet Önskemål tas upp på klassråd. Använda utvärderingen från föregående år. Informera om Studierummet vid föräldramöten. Skapa en positiv attityd till Studierummet genom att prata om fördelarna i klassrummet och under mentorssamtal. Uppmuntra eleverna att gå till Ansvar: Klasslärare och biträdande rektor. Mätmetoder: Elevenkät efter varje elevensvalperiod Ansvar: Pedagoger i årskurs 4-6. Mätmetoder: Närvarostatistik, elevutvärdering

16 16(17) Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Tydliga genomgångar av lång- och korttidsplanering Studierummet kamratvis. Studierummet ska kunna erbjuda stödjande uppgifter, utmaningar, hjälp med hemuppgifter och tid att ta igen skolarbete. Pedagogerna skapar ett inbjudande klimat så att eleverna känner sig sedda. Erbjuda eleverna temaundervisning. Långsiktiga och kortsiktiga mål ska vara levande med återkommande återkoppling. Komma tillbaka till planering under arbetets gång för att eventuellt göra ändringar. Utgå från läroplanen men ta hänsyn till elevernas önskemål och intressen. Ansvar: Klasslärare Mätmetoder: Våga Visa, mentorssamtal och utvecklingssamtal

17 17(17) Arbetssätt Beskrivning Ansvar och uppgifter Ansvar: Skolledning. Budget i balans Arbeta för att göra skolan attraktiv. Förbättrade rutiner för att göra ekonomiarbetet levande. Säkrare kodning av utgifter. Avsattsatt tid för regelbunden ekonomiuppföljning. Investeringar görs efter noga övervägande. Mätmetoder: Som underlag för analys använder skolan kontinuerliga uppföljningar av ekonomin genom prognosarbete samt uppgifter om personalgrad, sjukfrånvaro och personalomsättning. Uppgifterna hämtas från Analys och Rapport. Varje verksamhet får en summa att disponera till läromedel och förbrukning. Beloppet baseras på antal elever och tidigare års kostnader. Återkommande utgifter kontrolleras mot föregående års fakturor i syfte att hålla nere utgifter.