Lokal arbetsplan 2017/2018

Transkript

1 1(12) Lokal arbetsplan 2017/2018 Myrängsskolan

2 2(12) Innehållsförteckning Ledningsdeklaration... 3 Skolans verksamhet... 3 Organisation... 4 Skolans systematiska kvalitetsarbete... 6 Uppdrag... 7 Prioriterade områden för förbättringar... 7 Normer och värden... 8 Arbetssätt... 9 Kunskaper... 9 Arbetssätt Elevers inflytande Arbetssätt Medarbetarengagemang...Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetssätt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Ekonomi...Fel! Bokmärket är inte definierat. Arbetssätt... Fel! Bokmärket är inte definierat.

3 3(12) Ledningsdeklaration Myrängsskolan strävar efter att skapa de förutsättningar som krävs för att varje elev under skoldagen ska befinna sig i ett tillstånd av lärande. För att uppnå detta ser skolan till varje individs behov och förutsättningar i syfte att möta barnet i gränslandet mellan nyfikenhet och förståelse. För att tillgängliga lärmiljöer ska kunna skapas utgår Myrängsskolan från de riktlinjer som tagits fram av specialpedagogiska skolmyndigheten. Där beskrivs det pedagogiska uppdraget för tillgängligt lärande utifrån fyra områden; elevens förutsättningar för lärande, den pedagogiska miljön, den fysiska miljön samt den sociala miljön. På Myrängsskolan utgår vi från att alla dessa områden måste beaktas för att tillgängliga lärmiljöer ska skapas. Vi utgår alltid från elevens förutsättningar för lärande som normerande inför val av metoder, miljöer och pedagoger. Även om de flesta barn lär sig ganska lika så är de alla olika och de individuella behoven måste utgöra förutsättningarna för de övergripande anpassningarna. Vi erbjuder anpassade lärmiljöer och arbetsplatser som utgör grunden för individuell tillgänglighet i de fall det gynnar elevens kunskapsutveckling. Vid sidan av det IKT-utrustade klassummet finns miljöer för behov av mer eller mindre stimulans baserat på elevernas olika förutsättningar och behov. Vi erbjuder såväl tekniska hjälpmedel som alternativt material eller anpassad pedagogik i syfte att skapa de förutsättningar som krävs för att elevens lärande ska gynnas. De pedagogiska miljöerna går hand i hand med de fysiska där undervisning och anpassningar sker i samråd mellan elev, vårdnadshavare och pedagogerna. Den samlade bedömningen och diskussionen mellan skola och hem anser vi utgöra en mer kvalitativ grund för de praktiska lösningar som behöver skapas. Om miljöer, metoder, material och pedagogik individualiseras menar vi att de yttre förutsättningarna för lärande skapats. Aldeles oavsett vilka anpassningar som görs så kommer ett tillstånd av lärande ändå inte att uppnås om barnet eller vårdnadshavare inte har trygghet och tillit till skolans pedagoger och insatser. På Myrängsskolan arbetar vi därför med att stärka de faktorer vi anser utgör förutsättningar för upplevelse av trygghet och tillit. Det handlar om ramar, tydlighet, transparens och kommunikation. Skolans uppdrag är således inte endast att skapa lösningar utan även att kommunicera dessa på ett begripligt sätt så att såväl elever som vårdnadshavare och skola delar uppfattningen om att vi gör det som bäst skapar förutsättningar för alla barns lärande. Skolans verksamhet Myrängsskolan är en F-6 skola med särskola. På Myrängsskolan finns läsåret 2017/18 lite mer än 300 elever fördelat på i huvudsak två paralleller. Historiskt har Myrängsskolan även haft särskilda undervisningsgrupper med inriktning mot tal och språksvårigheter. Dessa grupper inkluderas i de ordinarie klasserna med

4 4(12) start detta läsår. Delar av de särskilda undervisningsgruppernas specialpedagogiska kompetens finns dock kvar i skolans nybildade studiecenter som syftar till att skapa de organisatoriska lösningar med specialpedagogisk kompetens som elevernas lärande gynnas av. Studiecenter är en centralisering av skolans specialpedagogiska kompetens samt de resurser som finns tillgängliga för organisatoriska lösningar som möjliggör elevernas lärande. Till studiecenter finns såväl pedagoger knutna som tillgängliga lärmiljöer i form av anpassade lokaler och material. Studiecenters verksamhet utarbetas i samråd med pedagoger och vårdnadshavare i huvudsak på de mötesplattformar som skolan avsatt för att förädla elevstödsarbetet. Myrängsskolan har under en längre tid haft ett sjunkande elevunderlag. Detta beror på flera faktorer som minskande antal barn i skolåldern i upptagningsområdet och konkurrens med fristående skolor. På Myrängsskolan med särskola och fritids inberäknat arbetar 53 pedagoger. Det förhållandevis höga antalet personal har sin förklaring i skolans specialpedagogiska behov kopplat till de tidigare särskilda undervisningsgrupperna och särskolan. Skolans lokaler rymmer fler elever än vad skolan har idag. Det finns således tillgång till alternativa utrymmen där tillgängliga pedgigiska miljöer kan skapas för såväl skola som fritids. Under våren 2017 gjordes en ordentlig uppgradering för att ge IKT-tillgång till skolans samtliga klassrum och elever. Organisation 2017/18 Skolledning:

5 5(12) Myrängsskolans skolledning består av rektor och biträdande rektor. Skolledningen ansvarar för skolans verksamhet samt leder och fördelar arbetet i alla de områden som ingår i skolans uppdrag. Administration: Utöver skolledningen tillkommer Myrängsskolans intendent samt vaktmästare som fördelar det administrativa arbetet och sköter den operativa verksamheten i områden såsom tillsyn, ekonomi, personal och elevadministration och andra uppdrag kopplade till den pedagogiska verksamheten. EHT: Skolans elevhälsoarbete sker löpande och knutet till systematiska planer med uppföljningar. Med detta avses alla insatser från ledning och stimulans till särskilt stöd eller samverkan med externa instanser såsom BUP eller socialtjänst i de fall detta gynar barnets utveckling. Det sammanhållande forum som säkerställer den kvalitativa nivån och kopplingen till skolans uppdrag är elevhälsoteamet (EHT) som består av rektor, skolsyster, skolpsykolog, skolkurator samt skolans specialpedagogiska kompetens. Studiecenter: Skolans studiecenter ansvarar för att skapa de organisatoriska lösningarna på elevernas behov. De har såväl specialpedagogisk kompetens som lokaler, material och mötesplattformar för att åstadkomma detta. Studiecenters personal deltar i personalens elevstödsmöten för att sedan sammanställa, analysera och utveckla insatser för de elever som ine befiner sig i lärande under ordinarie undervisningssituation. Elevstödsmöten Ansvariga pedagoger i de olika arbetslagen följer upp skolans elever varje vecka i F-1, 2-3 samt 4-6. På dessa möten deltar representanter från studiecenter i syfte att återkoppla på insatser samt fånga upp de frågor och behov som framkommer kopplade till elevernas behov av anpassningar eller stöd. Diskussioner om det pedagogiska uppdraget och systematisk uppföljning och utvärdering av insatser sker i dessa konstellationer. Skolråd: Skolrådet är Myrängsskolans huvudsakliga plattform för transparens och delaktighet. I skolrådet sitter skolledning, föräldrarepresentanter samt arbetslagens språkrör för att se över och diskutera skolans organisation och vision. Skolrådet träffas fyra gånger per läsår med möjlighet till fler möten om skolrådet anser så behövas. Föräldraråd och elevråd: Föräldraråd och elevråd är förutsättningar för ett representativt skolråd. Skolledningen deltar i elevrådet för att handleda den demokratiska processen och för att kunna ge elevrådet representation i skolrådet. På sikt kommer elevrådets ordförande att delta i skolrådet. Elevrådet träffas varje månad och föräldrarådet beslutar själva över sin mötesordning där syftet är att skapa en represenativ föräldragrupp inför skolrådet.

6 6(12) Skolutvecklingsgrupp: Skolans plattform för diskussioner om vision, utveckling och organisation. Skolledning och arbetslagens språkrör samlas varje vecka för at se över långsiktiga frågor rörande utvecklingen mot tillgängligt lärande som operativa lösningar i det pågående arbetet. Skolutvecklingsgruppen har möten varje vecka. Arbetslag: Myrängsskolan har tre arbetslag, det är förskoleklass, fritids samt arbetslagen 1-3 och 4-6. I dessa arbetslag diskuteras lärarnas uppdrag, skolans utveckling och den dagliga verksamheten. Dessa möten ligger inbokade varje vecka. Skolans systematiska kvalitetsarbete Myrängsskolans systematiska kvalitetsarbete upptas i Augusti då föregående läsårs kvalitetsredovisning utgör grund för det påbörjade läsårets arbetsplan. Analys och reflektioner har då skett löpande under året så att prioriterade utvecklingsmål kunnat tas fram i samråd med skolledning, personal, elever och vårdnadshavare. Under läsåret sker flera återkopplingar och avstämningar i olika mötesplattformar för att säkerställa skolans utveckling mot de prioriterade målen. Kvalitetsredovisning - Lokal arbetsplan: Övergripande ramverk för skolans systematiska kvalitetsarbete. Genomförs läsårsvis där kvalitetsredovisningen blir den summativa analysen av årets arbete

7 7(12) mot skolans mål och uppdrag. Dessa prioriterade mål följs sedan upp i olika plattformar med olika intervall under läsåret. För att sammanställa en arbetsplan genomförs ett systematiskt arbete på olika plan under läsåret. Några av dessa är lokala, andra är påkallade av styrdokument eller kommunens inriktning. Övergripande systematiska resultatinsamlingar: Mycket av skolans arbete följs upp av utvärderingar och i det uppdrag som dikteras av styrdokumenten. Här finns betygen vid terminsavsluten och utvecklingssamtalen där skolan tillsammans med elever och vårdnadshavare följer upp elevernas kunskapsutveckling och sociala arbetssituation. Nationella prov infaller för åk 3 och 6 och utgör ett brett underlag för uppföljning av elevernas kunskaper. Kommunens screeningplan utgör ett förebyggande och kopletterande underlag för skolans kvalitetsarbete. "Våga visa" - enkäten som genomförs av såväl elever som vårdnadshavare ger en bild av utvecklingen inom områdena normer och värden samt inflytande och delaktighet. Budgetarbetet fångas upp i delårsrapporten och månatliga prognosavstämningar. Lokala systematiska resultatinsamlingar: För att komplettera de övergripande resultaten samlar skolledningen in information under läsåret i form av kunskapsbedömningar för samtliga elever halvvägs genom höst och vårterminerna. Pedagogerna följer systematiskt upp varje elevs kunskapsutveckling i samråd med vårdnadshavare kopplat till elevernas individuella utvecklingsplaner. Elevhälsan följer sedan upp samtliga elever med extra anpassningar eller särskilt stöd. Systematisk analys och kvalitetsarbete: Skolledningen ansvarar för att leda detta arbete och har till det olika mötesplattformar med olika fokus. Elevhälsan fångar upp frågor som rör elevernas trivsel, trygghet och utveckling kopplat till de planer som upprättats och följs upp av ansvariga pedagoger. Skolrådet följer upp utvecklingsarbetet på ett övergripande plan och ges såväl insyn som delaktighet i skolledningens arbete med att förbättra resultaten på Myrängsskolan. Uppdrag Myrängsskolans uppdrag är att bedriva undervisning och omsorg utifrån mål och intentioner i relevanta nationella och kommunala styrdokument. Prioriterade områden för förbättringar Prioriterade utvecklingsområden till kommande läsår för Myrängsskolan: - Tillgängligt lärande för alla elever med fokus på tillgängliga lärmiljöer och individualiserade planer med systematisk uppföljning. Detta arbete fortsätter under kommande läsår då studiecenter startar som en centralfunktion med uppdrag att skapa de organisatoriska lösningar som krävs för att alla elever ska få det stöd de har rätt till i Myrängsskolan. Kommande läsår kommer fokus ligga på att utifrån studiecenters kompetens skapa ökat tillgängligt

8 8(12) lärande i skolans samtliga pedagogiska miljöer samt att tydligare koppla elevhälsan till skolans elevstödsarbete på arbetslagsnivå. - Utvecklande av den pedagogiska professionen med fokus på bedömarkompetens och utökat mandat för insatser avseende ledning och stimulans, extra anpassningar och utredning särskilt stöd. Arbetet kommer fokusera på ökad likvärdighet i bedömningar och kollegialt skickliggörande på pedagogiska konferenser. I huvudsak är det två fokus inom bedömning som kommer att vara centrala läsåret 17/18, elever med rätt till extra anpassningar/särskilt stöd samt elever med särskild begåvning. Inom kollegiet finns en mycket hög grad av professsionell bedömarkompetens men de organisatoriska förutsättningarna för kollegialt lärande har saknats varför mötesplattformar för detta skapas inför läsåret 17/18. - Demokratiuppdraget, elevens delaktighet i planering och utförande av undervisningen. Skolans resultat visar förvisso att eleverna i vissa årskurser anser sig ha mycket stor delaktighet och möjlighet till påverkan på undervisningen men skolledningens bedömning grundat i resultatredovisningen är att det med stor sannolikhet finns avvikelser kopplat till olika arbetsmetoder i årskurser och klasser. Myrängsskolan kommer därför att fortsätta arbetet med detta. Normer och värden Läroplanen kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Förtroendet för de pedagogiska verksamheterna är högt Eleverna är trygga Andel elever som anger att de känner sig trygga på sin skola minst 93 % Långsiktig enhetsindikator Metoder: Elevernas trygghet är kopplat till deras känsla av sammanhang. Skolans uppdrag är att möjliggöra detta inom såväl kunskapsutveckling som social miljö. Skolans arbete med normer och värden utgår från pedagogens uppdrag och ansvar för de individuella utvecklingsplanerna. Dessa följs upp systematiskt kopplat till elevens

9 9(12) behov och förutsättningar under läsåret. Pedagogerna arbetar i samråd med vårdnadshavare, elevhälsa och skolledning i utformningen av de individuella planer som i vissa fall kan omfatat stöd utanför den ordinarie undervisningssituationen. Det kan vara insatser med anpassningar av miljöer, material, pedagogik eller elevhälsa. Trygghet i lokaler och grupper utgår även det från pedagogernas uppdrag och bedömning. För att säkerställa denna samlar skolan in trygghetsenkäter som följs upp i elevrådet och i skolrådet. Arbetslagen utformar sedan planer och insatser för att förbättra miljön för alla skolans elever. Ansvariga: Pedagogerna ansvarar för den ordinarie undervisningssituationen. Utöver denna bistår skolans studiecenter med upprättande av planer för extra anpassningar kopplat till spsm:s anvisningar för tillgängligt lärande. I de fall särskilt stöd bedöms vara nödvändigt ansvarar rektor för att sådant tillgodoses efter samråd med elevhälsan och ansvariga pedagoger. Samtliga planer utformas och implementeras i samråd med vårdnadshavare och elev där detta är möjligt. Det övergripande ansvaret för skolans arbetsmiljö är rektors. De operativa insatserna görs systematiskt i samråd med pedagoger utifrån underlag och analys på LAK, arbetslag och skolråd. Uppföljning: Alla planer följs upp systematiskt av de som ansvarar för dem i samråd med elev och vårdnadshavare. Detta möjliggör förädling av insatser då dessa kan utvärderas med rimliga intervall. Trygghetsenkäter och resultat på "våga visa" utgör huvudsakligt underlag för skolledningens långsiktiga arbete med normer och värden. Arbetssätt Kunskaper Läroplan kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt, kan kommunicera på engelska i tal och skrift samt ges möjligheter att kommunicera på något ytterligare främmande språk på ett funktionellt sätt, kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet, kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv, kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt, kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,

10 10(12) kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden, har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället, har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället, kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud, kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Skolan har en tillgänglig lärmiljö SPSM för området pedagogisk miljö minst 75 Långsiktig enhetsindikator Arbetet med bedömarkompetens är ett av Myrängsskolans prioriterade mål läsåret 2017/18. Vi kommer att arbeta kollegialt och systematiskt med den formativa bedömningen som grund för planering, mål, skrivande av planer, utvecklingsrekommendationer till utvecklingssamtalen och betygssättning. Detta arbete kommer att ske på pedagogiska konferenser under hela läsåret, på studiedag samt reflekteras kring i skolrådet. Det är inte endast bedömningen i sig som kommer utvecklas utan även delaktigheten för elev och vårdnadshavare. Bedömningar som inte förmedlas begripligt och framåtsyftande leder sällan till delaktighet i kunskapsutvecklingen och den formativa effekten riskerar utebli. Utvecklingssamtalen är den huvudsakliga plattformen för det formativa samtalet och Myrängsskolan kommer därför att utvärdera dessa tillsammans med vårdnadshavare i syfte att skapa delaktighet och transparens. Studiecenter kommer att ha en aktivt stöttande kollegial roll i detta arbete där målet är att inom ramen för den ordinarie undervisningssituationen skapa en ökad individualisering som utgår från varje elevs behov och förutsättningar.

11 11(12) Arbetssätt Elevers inflytande Läroplan tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former Nämndmål Enhetsmål Enhetsindikator Andel elever som anger att lärarna bryr sig om vad eleverna tycker minst 90 % Långsiktig enhetsindikator Eleverna når högt ställda kunskapskrav Eleverna har reellt inflytande på sitt lärande Andel elever som anger att de är med och bestämmer hur de ska arbeta med olika arbetsuppgifter minst 85 % Andel elever som anger att de är med och planerar sitt eget skolarbete minst 85 % Myrängsskolan kommer under läsåret att fortsätta arbetet med klassråd kopplade till elevråd och skolråd. Den demokratiska processsen med sina plattformar för inflytande är även den ett prioriterat utvecklingsområde för Myrängsskolan. Inflytande ses som en del av det formativa uppdraget där eleven får insyn och därmed även möjlighet till ansvar för sin kunskapsutveckling på sikt, möjligheten att delta i skapandet av en miljö där hen befinner sig i ett tillstånd av lärande. Då elevinflytande, formativ bedömning och kunskapsutveckling hänger samman kommer vi att som tidigare beskrivits arbeta med detta under konferenser, möten och studiedagar under läsåret. Vikten av en gemensam kunskapssyn, inte bara i skolan utan även samsyn med vårdnadshavare och elever kommer vara ett fokus på skolråden och elevråden så att transparens skapar begriplighet och meningsfullhet om skolans uppdrag. Målet med ökad individualisering ställer öga krav på elevens inflytande som ägare av sitt lärande. Det handlar inte om att skjuta över skolans ansvar som utbildningsinstitution utan att bjuda in eleven till det professionella samtalet och skapa förutsättningar för delaktighet i att göra lärandet tillgängligt, eleven som aktör i sin utveckling i skolan.

12 12(12) Arbetssätt