ä,: Väg-och Trafik: Statens väg- och trafikinstitut > Pa: Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax

Transkript

1 VZfnotat Nummer: TO2 Datum: Titel: Hastighet vid olika väglag. Sammanställning av tidigare undersökningar och beräkning av årshastighet Författare: Gudrun Öberg Avdelning: T Projektnummer: Projektnamn: Tillståndsbild, reshastighet och fordonskostnad på avsnitt Uppdragsgivare: Vägverket Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / ä,: Väg-och Trafik: Statens väg- och trafikinstitut > Pa: Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax [ St/tutat Besök: OlausMagnus väg37linköping

2 Hastighet vid 01ika väg1ag Sammanstä11ning av tidigare undersökningar och årshastigheter beräkning av av Gudrun Öberg

3 I N N E H Å L L s F O R T E c K N I N G Sid BAKGRUND OCH SYFTE 1 UTNYTTJADE UNDERSÖKNINGAR 2 RESULTAT FRÅN HASTIGHETSMÃTNINGAR 3 VÄGLAGSFÖRDELNING 6 ÅRSHASTIGHETER 8

4 1 BAKGRUND OCH SYFTE VTI utför regeibundet punkthastighetsmätningar för att kartiägga hastighetsnivån på oiika typer av vägar och för oiika regioner, men även för att konstatera om hastighetsnivån förändras med tiden; VTI utför även reshastighetsmätningar för oiika specieiia ändamåi. Med syfte att visa hur hastighetsnivån ändras då det biir is och snö på vägen har hittiiis endast resuitat tagits fram för personbiiar (ref 2-4). I försöket med osaitade vägar i Östergötiand gjordes reshastighetsmätningar en vinter och det är den enda undersökning hittiiis där även tyngre fordons hastigheter vid is och snö presenterats (ref 1). Den tunga trafiken ingår som en viktig faktor för att bedöma viika åtgärder som skaii vidtas på vägen. Då det gäiier vinterväghåiiningen har därför Vägverket gett VTI i uppdrag att sammanstäiia resuitat av tyngre fordons hastigheter från tidigare mätningar. Då det gäiier prioritering av ombyggnad av vägar utnyttjas ofta oiycksriskkartor, men man anser att för att göra en bättre prioritering behövs även kartor som visar brister i framkomiighet. För detta ändamåi behövs information om frekvens av oiika vägiag på oiika vägtyper, så att man kan vikta ih0p de hastigheter som oiika fordonstyper håiier. För detta ändamåi kommer också resuitat från tidigare undersökningar vid VTI att utnyttjas.

5 2 UTNYTTJADE UNDERSÖKNINGAR Punkthastighetsmätningar görs sedan några år tiiibaka på 35 piatser. Mätningarna görs minst 2 gånger/år och under ett dygn varje gång. Noteringar om vägiag görs vid några tiiifäiien under dygnet. Ibiand görs även friktionsmätningar. (Ref 5-8). Under vintrarna 1973 och 1977 genomförde vägverket en vägiagsinventering för att få kunskap om hur trafikarbetet fördeiar sig på oiika vägiag på det statiiga vägnätet. Dessa och andra data har utnyttjats i en oiycksstudie (ref 9). Där finns även redovisat trafikarbetets procentueiia fördeining på bi a vägiag och region. Dessa sammanstäiiningar för vinterperioden har utnyttjats i detta projekt. Av referens 10 framgår hur stor de] av trafikarbetet som på sommaren (maj-september) uträttas vid vått vägiag. För att få fram detta har nederbördsstatistik utnyttjats och antaganden om hur iänge oiika beiäggningar är våta vid oiika mängd nederbörd.

6 3 RESULTAT FRÅN HASTIGHETSMÃTNINGAR De punkthastighetsmätningar.som VTI regeibundet gör har utnyttjats för att få fram hastighetsnivån vid oiika vägiag. I nedanstående tabeii finns redovisat hastigheten för deis iätta biiar (mest person-' biiar) och deis tunga biiar (iastbiiar, 1astbi1ar med siäp och bussar) på vägar med oiika standard och vid oiika vägiag. Hastigheterna är angivna som time mean Speed dvs medeivärdet av hastigheten hos de fordon som passerat mätsnittet. Som framgår av tabeiierna sänker de iätta fordonen sin medeihastighet med 5-7 km/h då vägiaget övergår från torr tiii våt/fuktig barmark. På vägen med iägst standard är sänkningen 2 km/h. Om det biir is/snö på vägen sänks medeihastigheten med meiian 9 och 13 km/h jämfört med torr barmark. De tunga fordonen påverkas i betydiigt mindre grad av vägiaget. Skiiinaden i medeihastighet vid torr barmark och is/snö väg- 1ag är 3-6 km/h. Skiiinaden i medeihastighet meiian torr barmark och is/snö är statistisk säkerstäiida (5% risknivå) medan de övriga skiiinaderna som regei ej är signifikanta. För att snabbt få en överbiick över dessa skiiinader har figurerna i biiaga 1 ritats. Figurerna visar 50- resp 85-percenti1erna i hastighetsfördeiningen vid oiika vägiag. De tunga fordonen har deiats i två grupper. Det går inte utifrån dessa data att säga att de vid barmark snabbare fordonen skuiie sänka hastigheten mer då vägiaget biir sämre. Sänkningen i km/h är ungefär densamma för 50- som för 85-percenti1en. För 1astbiiar och bussar sänks 50-percenti1en med knappt 5 km/h då vägiaget förändras från torr barmark tiii is/snö. Lastbiiarna med siäp sänker nästan iika mycket.

7 Typ av väg Torr barmark Våt/fuktig barmark is/snö Hastighets- Vägbredd gräns (km/h) (m) % 11 '17 i 95% 11 V 5 95% ". 00 < f l\ MV Tabe11 1 Mede1hastighet (mätt som time mean Speed) i 95% konfidensinterva11 (km/h) för 1ätta bi1ar på vägar av 01ika standard och vid 01ika väg1ag. n = anta1 mätningar

8 gräns (km/h) (m) v 2.0 Typ av väg Torr barmark Våt/fuktig barmark is/snö Hastighets- Vägbredd I "» 00<r OONO (\_I N l\ LD I MV 84.3 Tabe11 2 Mede1hastighet (mätt som time mean Speed) i 95% konfidensinterva11 (km/h) för tunga fordon på vägar av o1ika standard och vid o1ika väg1ag. n = anta] mätningar

9 4 VÄGLAGSFÖRDELNING Av referens 9 framgår hur trafikarbetet fördeias på oiika vägiag vintertid (oktober-aprii) för oiika deiar av Sverige och på vägar med oiika haikbekämpning. Av referens 10 framgår att trafikarbetet vid vått vägiag sommartid (maj-september) är c 8%. Vi antar vid beräkningarna i fortsättningen att 8% gäiier i de 3 regioner som Sverige här indeias i. Eftersom trafikarbetet är grovt sett iika stort i de två ovan nämnda tidsperioderna beräknas medeivärdet av andeiarna vägiag och detta får gäiia för heia året. För att sedan få vägiaget på oiika typer av vägar utnyttjas deis referens 9 och deis resuitat från oiika vägiagsstudier vid VTI (bi a referens 1) som visar på skiiinader i ande] is/snö vägiag för oiika typer av vägar. För några vägtyper har skattningar gjorts. Trafikarbetets fördeining me11an oiika vägtyper anses vara densamma vid is/snövägiag som över heia året. Med dessa ibiand grova antaganden fås trafikarbetets fördeining på oiika vägiag såsom framgår av nedanstående tabe11.

10 ' W»WWW Tabeii 3 Trafikarbetets fördelning 1%) på 01ika_väg1ag under ett år Södra Sverige Vägtyp hastighetsgrans (km/h) Vägbredd (m) torrt Vägiag vått/fuktigt is/snö ? i x \).'\)-1> MV Vägtyp hastighetsgräns (km/h) Vägbredd (m) torrt Vägiag vått/fuktigt is/snö ä å ? MV 5.5 Vägtyp hastighetsgräns (km/h) Vägbredd (m) torrt Vägiag vått/fuktigt is/snö MV f i.i

11 5 ÅRSHASTIGHET Medeihastigheter vid oiika väg1ag viktas samman för att erhåiia en årshastighet. Dessa presenteras för 3 regioner Södra Sverige (1än H, I, K, L, M, N och 0) Meiiersta Sverige (iän B, C, D, E, F, 0, P, RT och U) och Norra Sverige (1än S, W, X, Y, Z, AC och BD). Hastighetsdata har tagits fram för varje region. Resuitaten ses i nedanstående tabeii. Tabeii 4 Medelhastighet vid torrt vägiag och för a11a vägiag (årshastighet) Södra Sverige Vägtyp Personbiiar Lastbiiar hastighets- Vägbredd g 9 ' g gräns (km/h) (m) a11a torr AV a11a torr O MV Me11ersta Sverige Vägtyp Personbiiar Lastbiiar hastighets- Vägbredd Q Q Q Q gräns (km/h) (m) a11a torr Av a11a torr MV Norra Sverige Vägtyp Personbiiar Lastbiiar hastighets- Vägbredd g g ; g gräns (km/h) (m) aiia torr Av a11a torr MV

12 Vid beräkning av årshastigheten har mede1hastigheten vid vissa väg1ag uppskattats. Detta gä11er t ex våt barmark i Norra Sverige för samt- 1iga vägtyper. En käns1ighetsana1ys visar att om trafikarbetet i stä11et hade varit 10% mer på våt istä11et för på torr barmark hade årshastighet varit me11an 0 och 1 km/h 1ägre, som rege] 0.1 ti km/h 1ägre. Ungefär samma ski11nad erhå11s om trafikarbetet på is/snö väg1ag fördubb1as på bekostnad av torr barmark.

13 10 REFERENSER Öberg, Gudrun Försök med osaitade vägar vintern 1980/81 Biiisternas hastighetsanpassning tiii oiika vägiags- och friktionsförhåiianden Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 301, 1982 Öberg, Gudrun Friktion och reshastighet på vägar med oiika vinterväghåiining Statens väg- och trafikinstitut Rapport 218, 1981 Niisson, Göran K Undersökning av personbiiars hastighet deis vid hait och deis vid torrt vägiag på vägar med hastighetsgränserna 90 och 110 km/h Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 389, 1984 Koisrud, Björn Hastigheter i 1andsvägstrafik. 01ika faktorers inverkan på hastigheten för iätta biiar på rak och pian väg Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 390, 1984 Koisrud, Björn, Niisson, Göran K och Rioefa1k, Sture Hastighetsuppföijning på 1andsväg. Mätresuitat vintern 79/80 - hösten 1980 Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 337, 1983 Koisrud, Björn, Niisson, Göran K och Rigefaik, Sture Hastighetsuppföiining på iandsväg. Mätresuitat vintern 1980/81 - hösten 1981 Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 345, 1983 Koisrud, Björn, Niisson, Göran K och Rigefalk, Sture Hastighetsuppföijning på 1andsväg. Mätresuitat vintern 1981/82 - hösten 1982 Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 397, 1984 Koisrud, Björn, Niisson, Göran K och Rigefaik, Sture,Hastighetsuppföijning på 1andsväg. Mätresuitat vintern 1982/83 - hösten 1983 Statens väg- och trafikinstitut Meddeiande 409, 1984

14 11 Brüde, Uif, Larsson, Jörgen Samband vintertid meiian väderiek-vagiag-trafikoiyckor. bearbetning och anaiys Statens väg- och trafikinstitut Rapport 210, 1980 Statistisk 10 Hjeim, Oiie Ande] trafikarbete vid vått vägiag under maj-september Statens väg- och trafikinstitut Opubiicerat materiai

15 PERSONBILAR få 110- \ E es _-1_ _ - E / 35 Q W /, VAG.. TYP n_. o 5/ a m I!) :(139 ' o m ä m :1: 70' A m so.. IS F'UKTIG TORR SNÖ VÅT BARMARK BARMARK VÄGLAG x110 MV

16 LASTBILAR OCH BUSSAR HASTIGHET 50 PERCENTIL (Km/h) _ VÄG TYP H I m M 1: m 8 "" i o m m 70 A m x 110 MV so. 1 IS FUKTIG TORR SNÖ VÅT BARMARK BARMARK VÄGLAG

17 120- LASTBILAR MED SLÄP? 110-J \ E as a 100-._ Z god VAG TYP 0. In Lu 80- å o :2: m I 70 A m //j/ "3 x110 MV 60 I I I 13 FUKTIG TORR SNÖ VÅT BARMARK BARMARK VÄGLAG

18 _ummmozw >m HASTIGHET 85 PERCENTIL (Km/h) _00... (0 0 m 0l. N O 1 r l <....0._.áu i no.tu 3 D mo min 3 O mo :la 3 0 :0 min 3 D :0 :lä 3 X :0 {< mo.w mza Enda <3 måzåx <uor>o 3.2» m>mz mx

19 LASTBILAR OCH BUSSAR ^.C \ E as a 100- _/x z Lö I / VAG TYP a_.r - ä a I 4-7 m El m 'En m ä m I 70- A m 60 T. IS FUKTIG TORR SNÖ VÅT BARMARK BARMARK VÄGLAG x 110 MV

20 120 - LASTBILAR MED SLÄP HASTIGHET 85 PERCENTIL (Km/h) CD 0 on 0 \I 0 l l VÄG TYP I m E! m //á. 90 "_13 m 4a m A m x 110 MV 60.. IS FUKTIG TORR SNÖ VÅT BARMARK BARMARK VÄGLAG

21