Trötthet i trafiken. VTI notat VTI notat Studie av trötthetsrelaterade olyckor
|
|
- Susanne Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTI notat VTI notat Trötthet i trafiken Studie av trötthetsrelaterade olyckor Författare Jörgen Larsson och Anna Anund FoU-enhet Trafikanters mobilitet och säkerhet Projektnummer Projektnamn Trötthet i trafiken olyckor Uppdragsgivare Trygg Hansas Forskningsstiftelse Distribution Fri
2 Förord Detta arbete har utförts på uppdrag av Trygg Hansa. Projektet har genomförts av Jörgen Larsson, Anna Anund och Arne Land. Ansvarsfördelningen för de olika delmomenten i undersökningen har varit följande: Anna Anund har varit projektledare Arne Land har genomfört uttag av olycksdata ur Vägverkets olycksdatabas Jörgen Larsson har sammanställt data, analyserat dem samt svarat för dokumentationen. Linköping i juni 2002 Anna Anund VTI notat
3 Innehållsförteckning Sid. Sammanfattning 5 1 Bakgrund och syfte 7 2 Omfattning och genomförande 8 3 Resultat Singelolyckor perioden Singelolyckor med personskada, perioden Diskussion, slutsatser och fortsättning 25 VTI notat
4 Sammanfattning Olyckor med sovande/trötta förare Syftet med föreliggande projekt har närmast varit att öka kunskapen om hur vanligt trötthetsproblemet är i trafiken. Många tidigare studier har visat att trötthetsolyckorna ofta inträffar under efternatten eller tidiga morgonen, men att de förekommer även under övriga tider. Intresset har i föreliggande projekt fokuserats på var (inte när ) trötthetsrelaterade olyckor inträffar. I detta syfte har alla polisrapporterade vägtrafikolyckor (såväl med enbart egendomsskada som med personskada) samt personskadeolyckor studerats. I den förstnämnda perioden inträffade olyckor med misstänkt eller erkänt sovande förare på svenska vägnätet. Av dessa var singelolyckor. Andelen singelolyckor var drygt 85 % såväl för egendomsskadeolyckor som för personskadeolyckor. Analysen har därför inriktat sig på singelolyckorna dels på grund av deras dominans, dels på grund av att man vid den olyckstypen inte behöver ta hänsyn till exponeringen (räknad i fordonskilometer) vid jämförelse med icke-sömn-olyckor. Endast ett fordon ingår ju definitionsmässigt i singelolyckan. Enligt internationell statistik utgör trötthetsrelaterade olyckor 1 3 % av samtliga trafikolyckor, en uppgift som misstänks vara i underkant. De i detta arbete studerade polisrapporterade singelolyckorna var till 2 % trötthetsrelaterade, när endast personskadeolyckor beaktades gällde 3 %. Singelolyckor med sovande/trötta förare Genomsnittligt har 235 polisrapporterade singelolyckor (med eller utan personskada) per år inträffat med sömnig förare. Det kan konstateras att skadeföljden (antal skadade inkl. dödade personer per olycka) är högre för trötthetsolyckorna än för singelolyckorna totalt. Även SSD-följden (antal svårt skadade eller dödade personer per olycka) ligger på en högre nivå. Trötthetsolyckorna inträffar oftare utanför tättbebyggt område (84 %) än övriga singelolyckor (60 % utanför tättbebyggelse). En annan faktor som pekar i samma riktning är hastighetsgränsen. Cirka 70 % av trötthetsolyckorna sker vid hastighetsgränserna km/h, medan endast en tredjedel av övriga singelolyckor sker vid dessa hastighetsgränser. Övriga singelolyckor är istället ganska jämnt fördelade över hastighetsgränserna. Trötthetsolyckorna sker till 90 % på det statliga vägnätet mot ca 60 % för övriga singelolyckor. Nästan hälften av trötthetsolyckorna sker på europa- /riksvägnätet, som har en högre andel långresetrafik, men samtidigt också högre standard avseende t.ex. vägtyp, vägbredd och linjeföring. Nästan var fjärde trötthetsolycka sker på motorväg. Detta motsvarar att nästan 5 % av singelolyckorna på motorväg är sömnolyckor. På vanlig 2-fältsväg utgör sömnolyckorna 2,6 % av singelolyckorna, vilket bara är obetydligt över genomsnittet för hela vägnätet. På vanlig 2-fältsväg utgör de olyckor som inträffar på bred sektion ( 11,5 m) en betydligt högre andel, drygt var tredje, för trötthetsolyckorna än för övriga singelolyckor där knappt var femte sker på bred sektion. Det blir för s.k. bred 2-fältsväg därigenom samma utfall som på motorväg, nämligen att ungefär 5 % av singelolyckorna är s.k. trötthetsolyckor. VTI notat
5 Singelolyckor med personskada och sovande/trötta förare Under 8-årsperioden har det totalt inträffat 869 polisrapporterade personskadeolyckor med sömnig/sovande förare och olyckstyp singel. Det innebär ett genomsnitt på knappt 110 sådana olyckor per år. Antal skadade inkl. dödade i dessa olyckor var genomsnittligt 1,42 personer. Motsvarande tal för alla singelolyckor med personskada var 1,34. Fördelningen på bebyggelsetyp varierar inte lika mycket med trötthetsfaktorn som för polisrapporterade singelolyckor inkl. egendomsskadeolyckor i föregående stycke. Däremot har trötthetsolyckorna även här en viss, om än inte lika stark tyngdpunkt mot de högre hastighetsgränserna. Även fördelningen på väghållare med dominans för statsvägnätet finns, men är mindre markant här. Någon unik fördelning för trötthetsolyckorna på någon speciell vägkategori (t.ex. europaväg) kan inte fastställas. Vägtypen vanlig 2- fältsväg svarar för nästan 70 % av aktuella trötthetsolyckor. Motorvägsandelen är betydligt högre, 21 % jämfört med 11 % för singelolyckor utan trött förare. För vanlig 2-fältsväg gäller att trötthetsolyckorna är ungefär lika många på bred sektion ( 11,5 m) som på normal sektion (6,5 11,4 m). Detta avviker från fördelningen för övriga singelolyckor. Mönstret är därmed väldigt likt det som konstaterades för alla polisrapporterade singelolyckor perioden VTI notat
6 1 Bakgrund och syfte Under de senaste åren har antalet dödsolyckor i trafiken åter börjat stiga. Denna trend står i motsatsförhållande till nollvisionens målsättning att inga personer ska dödas eller allvarligt skadas i trafikolyckor. Medlen för att åstadkomma detta är många, t.ex. regleringar av olika slag samt nybyggnad/förbättring av vägar. Ett potentiellt intressant område, men där kunskapen ännu är begränsad, gäller trötthet i trafiken. De senaste åren har trötthetens betydelse för trafiksäkerheten dock rönt ökad förståelse. Det finns starka indikationer på att trötthetsbegränsande insatser i trafiken kan ha god effekt på att minska antalet olyckor, i synnerhet singelolyckor och mötesolyckor. Båda dessa olyckstyper får ofta svåra konsekvenser. Med begreppet trötthet kan olika personer såväl som olika forskningsområden avse olika saker. I föreliggande studie avser dock trötthetsolyckor sådana som i Vägverkets olycksdatabas är registrerade med föraromständigheten Somnat/misstanke om somnat. I dagsläget är det straffbart att somna vid ratten. Det klassas som vårdslöshet i trafik och kan innebära körkortsåterkallelse. I Vägverkets olycksdatabas finns registrerat om polisen har konstaterat/misstänkt föraromständigheten Somnat. Det finns inga enhetliga och/eller säkra resultat rörande trötthetsrelaterade olyckors omfattning. Ganska nyligen publicerade dock Vägverket en kunskapsöversikt avseende trötthet och trafiksäkerhet [Åkerstedt och Kecklund, 2000]. Där nämns att i den internationella officiella statistiken utgör de trötthetsrelaterade olyckorna 1 3 % av samtliga trafikolyckor. Denna andel misstänker man vara i underkant. Forskning tyder på att den korrekta andelen trötthetsolyckor ligger betydligt högre, kanske i storleksordningen % [Lisper, 1977], [Horne och Reyer, 1999]. Speciellt gäller förmodligen underskattningen i högre grad singelolyckor, t.ex. på motorvägar och andra monotona vägar. Enkäter till olycksinblandade och enligt försäkringsbolag skyldiga personer har i Norge [Sagberg, 1999] resulterat i att ca 4 % av förarna uppgav trötthet som bidragande orsak till olyckan. För singelolyckor som medförde avkörning av vägen låg trötthetsandelen på ca 8 %. National Transportation and Safety Board i USA har under 1990-talet uppmärksammat trötthet som en av de viktiga orsakerna till trafikolyckor [NTSB, 1999], speciellt för tunga fordon. Förklaringen till underskattningen av trötthetsolyckorna kan dels vara att inträffade olyckor inte rapporteras, dels att trötthetsfaktorn undanhålls och inte genomskådas. Det finns inte på svenska polisens informationsblankett någon ruta för misstänkt sömn/trötthet analogt med misstänkt alkoholpåverkan, vilket gör olycksregistreringen beroende av att polisen på eget initiativ gjort anteckningar. I ett tidigare VTI-projekt [Larsson, Anund och Brüde, 2001] redovisas en god effekt av att med hjälp av en vägåtgärd, räfflade vägrenar på en motorväg, minska antalet singelolyckor som medför avkörning till höger. Syftet med föreliggande projekt är närmast att öka kunskapen om hur vanligt trötthetsproblemet är i trafiken. Många tidigare studier har visat att trötthetsolyckorna ofta inträffar under efternatten eller tidigt på morgonen, men att de förekommer även under övriga tider. Intresset har i föreliggande projekt fokuserats på var (inte när ) trötthetsrelaterade olyckor inträffar. VTI notat
7 2 Omfattning och genomförande Som underlag för studien har uttag ur Vägverkets olycksdatabas, som sedan 1994 innefattar hela svenska vägnätet, gjorts avseende: polisrapporterade vägtrafikolyckor polisrapporterade vägtrafikolyckor med personskada Från och med år 2000 behöver polisen endast skicka informationsblankett om olyckor med personskada till Vägverket. Endast ett fåtal olyckor med enbart egendomsskada har därigenom registrerats de senaste åren. Huvudsakligen har studien därför inriktats på perioden , som innehåller såväl olyckor med enbart egendomsskada som personskadeolyckor. Det har dock varit en målsättning att ha en så lång olycksperiod och så färska olyckor som möjligt, varför även det senare nämnda materialet studerats. Olyckor med registrerad föraromständighet Somnat/misstanke om somnat har jämförts med olyckor som inte uppfyller detta villkor. I föreliggande resultatredovisning används ibland trötthet som benämning på denna föraromständighet. Inledningsvis presenteras i detta kapitel omfattningen av trötthetsolyckor för alla olyckstyper. Huvuddelen av trötthetsolyckorna är singelolyckor, vilket visas i figur 1a. Alla polisrapporterade sömn-olyckor 1635 Utan personskada Med personskada Singel Mötes Övriga Singel Mötes Övriga % 8% 5% 85,5% 8,5% 6% 528 olyckor med lindriga skador 146 olyckor med svåra skador 10 dödsolyckor 1410 Singelolyckor totalt (med sömnig förare) Figur 1a Polisrapporterade trafikolyckor med sömnig förare. Av totalt olyckor med (misstänkt) sovande förare var singelolyckor. Andelen var drygt 85 % vare sig man tittar på egendomsskadeolyckor eller personskadeolyckor. Den följande analysen inriktar sig därför främst på singelolyckorna. En fördel med detta är dessutom att man då inte behöver ta hänsyn till exponeringen (mätt i fordonskilometer) vid jämförelse med icke-sömnrelaterade singelolyckor. Detta eftersom endast ett fordon definitionsmässigt ingår i singelolyckan. 8 VTI notat
8 När perioden väljs blir inte tillskottet av olyckor så stort, vilket beror på den ovannämnda begränsade registreringen av egendomsskadeolyckor som gäller från sekelskiftet. Utfallet visas i figur 1b. Alla polisrapporterade sömn-olyckor 1868 Utan personskada Med personskada Singel Mötes Övriga Singel Mötes Övriga % 8% 5% 84% 9% 7% 674 olyckor med lindriga skador 181 olyckor med svåra skador 14 dödsolyckor 1598 Singelolyckor totalt (med sömnig förare) Figur 1b Polisrapporterade trafikolyckor med sömnig förare. Som synes är tillskottet av egendomsskadeolyckor mycket litet, varför studierna avseende åttaårsperioden inriktar sig på enbart personskadeolyckor. Av totalt personskadeolyckor med (misstänkt) sovande förare var 869 singelolyckor. VTI notat
9 3 Resultat 3.1 Singelolyckor perioden Inledningsvis har studien inriktat sig på alla polisrapporterade singelolyckor under Under den sexårsperioden har drygt polisrapporterade singelolyckor inträffat, varav med (misstänkt) sovande förare, vilket ger en andel trötthetsolyckor på ca 2 %. Andelen har varit ganska stabil under perioden. I tabell 1 visas årsvis, dels alla singelolyckor som inträffade , dels de singelolyckor där polisen noterat (eller haft misstanke om) att föraren somnat. Tabell 1 Singelolyckor och däri skadade eller dödade personer. Olyckor Skadade eller dödade personer Skade- SSD- Omfattning År antal D SS LS Summa följd* följd** Alla singel ,38 0,101 olyckor ,37 0, ,40 0, ,43 0, ,43 0, ,47 0, ,41 0,106 Varav med ,64 0,141 sömnig ,63 0,115 förare ,73 0, ,68 0, ,76 0, ,75 0, ,70 0,152 D = dödade, SS = svårt skadade, LS = lindrigt skadade. * Skadeföljd: Antal skadade inkl. dödade per olycka. ** SSD-följd: Antal svårt skadade eller dödade per olycka. Genomsnittligt har 235 polisrapporterade singelolyckor per år inträffat med misstänkt eller erkänd sömnig förare. Det kan konstateras att skadeföljden (antal skadade inkl. dödade per olycka) är högre för trötthetsolyckorna än för singelolyckorna totalt. Även SSD-följden (antal svårt skadade eller dödade per olycka) ligger på en högre nivå. En förklaring till den högre skadeföljden för trötthetsolyckorna skulle kunna vara att de inträffar i en annan miljö än övriga singelolyckor. Vad kännetecknar då miljön där singelolyckor med trötta förare sker? I tabell 2 presenteras singelolyckornas fördelning på trötthet och bebyggelsetyp. VTI notat
10 Tabell 2 Antal singelolyckor Årsvis fördelning på trötthet och bebyggelsetyp. Bebygg.- Trötthet typ Totalt Ja Tätt Ej tätt Alla Nej Tätt Ej tätt Alla Totalt Tätt Ej tätt Alla Trötthetsolyckorna inträffar oftare utanför tättbebyggt område (1 180 av dvs. 84 %) än övriga singelolyckor ( av , 60 %). I genomsnitt inträffar ca 200 trötthetsolyckor per år utanför tättbebyggt område. Singelolyckor, polisrapporterade Fördelning på beb.typ % Tättb Ej tätt Trötta Trötthet hos förare Ej trötta Figur 2 Singelolyckors fördelning på bebyggelsetyp vid olika trötthet. Figur 2 visar tydligt att trötthetsolyckorna är betydligt mera landsbygdsinriktade än normala singelolyckor. En annan faktor som pekar i samma riktning är hastighetsgränsen, se tabell 3 och figur 3. Tabellen visar att nästan av trötthetsolyckorna under perioden skett i miljöer med hastighetsgräns km/h. VTI notat
11 Tabell 3 Antal singelolyckor Årsvis fördelning på trötthet och hastighetsgräns. Hastighets- Trötthet gräns (km/h) Totalt Ja el?? Alla Nej el?? Alla Totalt el?? Alla I figuren nedan visas att ca 70 % av trötthetsolyckorna (988 av 1 410) sker vid hastighetsgränserna km/h, medan endast en tredjedel av övriga singelolyckor sker vid dessa hastighetsgränser. Övriga singelolyckor är istället ganska jämnt fördelade över hastighetsgränserna. Singelolyckor, polisrapporterade Fördelning på hast.gräns % Hast.gräns x Trötta Trötthet hos förare Ej trötta Figur 3 Singelolyckors fördelning på hastighetsgräns vid olika trötthet. En annan markerad skillnad gäller vem som är väghållare, staten eller någon annan, se tabell 4. Drygt 200 trötthetsolyckor per år har genomsnittligt inträffat på statsvägnätet. 12 VTI notat
12 Tabell 4 Antal singelolyckor Årsvis fördelning på trötthet och väghållare. Väg- Trötthet hållare Totalt Ja Staten Övriga Alla Nej Staten Övriga Alla Totalt Staten Övriga Alla Dominansen av staten som väghållare för trötthetsolyckorna åskådliggörs i nedanstående figur 4. Trötthetsolyckorna sker till 90 % (1 273 av 1 410) på det statliga vägnätet mot ca 60 % för övriga singelolyckor. Singelolyckor, polisrapporterade Fördelning på väghållare % Väghållare Staten Övriga Trötta Trötthet hos föraren Ej trötta Figur 4 Singelolyckors fördelning på väghållare vid olika trötthet. Samma tendens, men inte lika markerad som för väghållare, gäller om man delar in olycksmaterialet på vägkategori. Tabell 5 visar att det på Europavägar (E) och riksvägar inträffar ca 100 trötthetsolyckor per år, vilket är nästan lika många som på övriga vägkategorier. Den antalsmässiga relativa likheten mellan vägkategorierna gäller inte alls för singelolyckor utan noterad trötthet. För dessa singelolyckor är det nästan dubbelt så många som inträffat på Övriga vägnätet än på Europa- och riksvägnätet. Det senare vägnätet har en högre andel långresetrafik, men samtidigt också högre standard avseende t.ex. vägtyp, vägbredd och linjeföring. VTI notat
13 Tabell 5 Antal singelolyckor Årsvis fördelning på trötthet och vägkategori. Väg- Trötthet kategori Totalt Ja E+Riksväg Övriga Alla Nej E+Riksväg Övriga Alla Totalt E+Riksväg Övriga Alla Nedanstående figur 5 visar att trötthetsolyckorna uppvisar en jämnare fördelning på de två grupperna av vägkategorier än övriga singelolyckor. Singelolyckor, polisrapporterade Fördelning på vägkategori % Vägkategori E+Riksv Övr väg Trötta Trötthet hos föraren Ej trötta Figur 5 Singelolyckors fördelning på vägkategori vid olika trötthet. Vilken vägtyp drabbas hårdast av trötthetsolyckor? Tabell 6 och figur 6 visar att nästan var fjärde trötthetsolycka (340 av 1 410) sker på motorväg (MV). Detta motsvarar att nästan 5 % av singelolyckorna (340 av 7 015) på motorväg är sömnolyckor. På vanlig 2-fältsväg utgör sömnolyckorna 2,6 % av singelolyckorna (896 av ), vilket bara är obetydligt över genomsnittet för hela vägnätet. 14 VTI notat
14 Tabell 6 Antal singelolyckor Årsvis fördelning på trötthet och vägtyp. Trötthet Vägtyp Totalt Ja 2-fält /4-fält Motorled Motorväg Övrig Alla Nej 2-fält /4-fält Motorled Motorväg Övrig Alla Totalt 2-fält /4-fält Motorled Motorväg Övrig Alla Singelolyckor, polisrapporterade Fördelning på vägtyp % Vägtyp 2-fält 3/4-fält Motorled MV Okänd Trötta Trötthet hos föraren Ej trötta Figur 6 Singelolyckors fördelning på vägtyp vid olika trötthet. Figur 6 illustrerar att trötthetsolyckorna inträffar i betydligt högre andel på motorväg, men även på vanlig 2-fältsväg, än övriga singelolyckor. Att vägtyp angivits som okänd för ca en tredjedel av de icke-trötthetsrelaterade singelolyckorna beror huvudsakligen på att de inträffat på icke-statlig väg där vägtypen ofta är okänd. Hur ser det då ut vid olika vägbredder på den sistnämnda vägtypen? Tabell 7 visar separat för vanlig 2-fältsväg hur antalet singelolyckor fördelar sig på olika breddklasser beroende på om det varit en trötthetsolycka eller inte. VTI notat
15 Tabell 7 Antal singelolyckor på vanlig 2-fältsväg. Årsvis fördelning på trötthet och vägbredd. Trötthet Vägbredd Totalt Ja 3-6,4 m ,5-11,4 m > 11,5 m okänd Alla Nej 3-6,4 m ,5-11,4 m > 11,5 m okänd Alla Totalt 3-6,4 m ,5-11,4 m > 11,5 m okänd Alla Tabellen illustreras i figur 7 som visar att på vanlig 2-fältsväg utgör de olyckor som inträffar på bred sektion ( 11,5 m) en betydligt högre andel, drygt var tredje, för trötthetsolyckorna än för övriga singelolyckor där knappt var femte sker på bred sektion. Det blir för bred 2-fältsväg därigenom samma utfall som på motorväg, nämligen att ungefär 5 % av singelolyckorna (342 av 6 682) är s.k. trötthetsolyckor. Singelolyckor, polisrapporterade Vägtyp=Vanlig 2-fält Fördelning på vägbredd % Vägbredd 3-6,4 m 6,5-11,4 >=11,5 m Okänd Trötta Trötthet hos förare Ej trötta Figur 7 Singelolyckor på vanlig 2-fältsväg. Fördelning på vägbredd vid olika trötthet. 16 VTI notat
16 3.2 Singelolyckor med personskada, perioden Under 8-årsperioden har det inträffat polisrapporterade personskadeolyckor av olyckstyp singel, varav 869 med sömnig/sovande förare. Det motsvarar en genomsnittlig andel trötthetsolyckor på 3 % bland singelolyckor med personskada. Hur andelen varierat under perioden visas i figur 8. En viss osäkerhet föreligger för år 2001 eftersom definitivt sluträttade olycksdata för det året inte hann bli tillgängliga i projektets arbetsfas. Singelolyckor med personskada ,0% 3,5% 3,0% Andel trötthetsolyckor 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% År Figur 8 Singelolyckor med personskada. Årsvis variation av andel olyckor med trötthet hos förare. Andelen trötthetsolyckor (drygt 2 %) i slutet av perioden ligger i underkant jämfört med tidigare nämnda resultat från många övriga länder. Osäkerheten i datamängden bedöms som alldeles för stor för att verkligen kunna dra några slutsatser om utvecklingen under perioden. Enligt en kunskapsöversikt [Åkerstedt och Kecklund, 2000] visar offentlig statistik att andelen sömnrelaterade olyckor internationellt uppgår till ca 3 %, ännu något högre för dödliga trötthetsolyckor. Dessa registerdata förmodas sedan vara en grov underskattning av verkligheten, vilket förmodligen också gäller Sverige. Att sedan endast personskadeolyckor registreras i Sverige fr.o.m. år 2000 borde knappast ha påverkat polisens vilja/förmåga att notera misstänkt eller uppenbar trötthet. Utvecklingen för dessa singelolyckor jämfört med alla singelolyckor med personskada under aktuell period visas i tabell 8. Trots att definitiva uppgifter för år 2001 ännu inte föreligger har summeringar i tabellen gjorts för åren VTI notat
17 Tabell 8 Singelolyckor med personskada och däri skadade eller dödade personer. Olyckor Skadade eller dödade personer Skade- SSD- Omfattning År antal D SS LS Summa följd* följd** Alla singel ,31 0,348 olyckor ,32 0,333 med person ,32 0,333 skada ,34 0, ,35 0, ,36 0, ,36 0, ,35 0, ,34 0,348 Varav med ,39 0,307 sömnig ,36 0,250 förare ,45 0, ,49 0, ,47 0, ,44 0, ,44 0, ,32 0, ,42 0,312 D = dödade, SS = svårt skadade, LS = lindrigt skadade. * Skadeföljd: Antal skadade inkl dödade per olycka. ** SSD-följd: Antal svårt skadade eller dödade per olycka. Tabellen visar att genomsnittligt inträffade knappt 110 singelolyckor med personskada och misstänkt sömnig förare per år under perioden. Dessa olyckor resulterade i totalt skadade inklusive dödade, varav 254 svårt skadade och 17 dödade. För hela perioden visas en skadeföljd, egentligen personskadeolycksföljd (antal skadade inkl. dödade per personskadeolycka), på 1,42 för trötthetsolyckorna. Detta kan jämföras med motsvarande värde för alla singelolyckor som är på 1,34. Notera att varje enskilt år utom det sista är skadeföljden högre för trötthetsolyckorna än för totalantalet. Den s.k. SSD-skadeföljden (antal svårt skadade inkl. dödade per personskadeolycka) är däremot lägre för trötthetsolyckorna än för totalantalet singelolyckor, nämligen ca 0,31 respektive ca 0,35. Den relationen gäller för alla enskilda år utom Det bör dock påpekas att känsligheten blir stor när denna kvot beräknas på det förhållandevis låga antalet olyckor, genomsnittligt 110 per år med misstänkt sömnig förare. Nedan i tabell 9 visas hur antalet singelolyckor med personskada årsvis fördelar sig på trötthet och typ av bebyggelse. I genomsnitt inträffar nästan 100 trötthetsolyckor med personskada per år utanför tättbebyggt område. 18 VTI notat
18 Tabell 9 Antal singelolyckor med personskada. Årsvis fördelning på förartrötthet och bebyggelsetyp. Bebygg.- Trötthet typ Totalt Ja Tätt Ej tätt Alla Nej Tätt Ej tätt Alla Totalt Tätt Ej tätt Alla Figur 9 visar att fördelningen på bebyggelsetyp inte beror lika mycket på trötthetsfaktorn för personskadeolyckorna som för alla polisrapporterade singelolyckor, jämför med figur 2. Singelolyckor med personskada Fördelning på beb.typ % Tättb Ej tätt Trötta Trötthet hos förare Figur 9 Singelolyckor med personskada. Fördelning på bebyggelsetyp vid olika förartrötthet. Ej trötta Figuren visar att ca 87 % (756 av 869) av trötthetsolyckorna skett utanför tättbebyggt område, medan motsvarande andel för övriga singelolyckor med personskada är 74 %. Vad gäller olika hastighetsgränser har fördelningen för trötthetsolyckorna med personskada ungefär samma mönster som för alla polisrapporterade olyckor. Även för icke-trötthetsolyckorna med personskada gäller att de har en viss, om än inte lika stark som för trötthetsolyckorna, tyngdpunkt mot de högre hastighetsgränserna. Detta redovisas i tabell 10 och figur 10. VTI notat
19 Tabell 10 Antal singelolyckor med personskada. Årsvis fördelning på förartrötthet och hastighetsgräns. Hastighets- Trötthet gräns (km/h) Summa Ja el?? Summa Nej el?? Summa Totalt el?? Summa Enligt tabellen sker genomsnittligt ungefär 80 singelolyckor med personskada och förartrötthet per år vid hastighetsgränserna km/h. Förskjutningen mot de högre hastighetsgränserna illustreras i figuren nedan. Singelolyckor med personskada Fördelning på hast.gräns % Hast.gräns x Trötta Trötthet hos förare Figur 10 Singelolyckor med personskada. Fördelning på hastighetsgräns vid olika förartrötthet. I figuren synes att ca 73 % av trötthetsolyckorna (634 av 869) sker vid hastighetsgränsen 90 km/h eller högre, medan endast ca 43 % av övriga singelolyckor med personskada sker vid dessa hastighetsgränser. Om olyckorna för olika trötthetsförekomst delas upp på väghållare visar tabell 11 att ca 100 av trötthetsolyckorna med personskada per år sker på statsvägnätet. Det är betydligt högre andel än för olyckorna utan trötthet, vilket visas i figur 11. Även här gäller dock att skillnaden inte är lika markant som när alla polisrapporterade singelolyckor beaktades. Ej trötta 20 VTI notat
20 Tabell 11 Antal singelolyckor med personskada. Årsvis fördelning på förartrötthet och väghållare. Väg- Trötthet hållare Summa Ja Staten Övriga Summa Nej Staten Övriga Summa Totalt Staten Övriga Summa Singelolyckor med personskada Fördelning på väghållare % Väghållare Staten Övriga Trötta Trötthet hos förare Ej trötta Figur 11 Singelolyckor med personskada. Fördelning på väghållare vid olika förartrötthet. Om olycksmaterialet fördelas efter vägkategori visas i tabell 12 att ca 45 singelolyckor med personskada och trött förare årligen inträffar på europa-/riksvägnätet. Fördelningen på vägkategori är därmed väldigt likartad som för motsvarande olyckor utan trött förare, vilket visas i figur 12. Detta är ej riktigt fallet när man som i föregående kapitel studerar alla polisrapporterade singelolyckor. Tabell 12 Antal singelolyckor med personskada. Årsvis fördelning på förartrötthet och vägkategori. Väg- Trötthet kategori Summa Ja E+Riksväg Övriga Summa Nej E+Riksväg Övriga Summa Totalt E+Riksväg Övriga Summa VTI notat
21 Singelolyckor med personskada Fördelning på vägkategori % Vägkategori E+Riksv Övr väg Trötta Ej trötta Trötthet hos förare Figur 12 Singelolyckor med personskada. Fördelning på vägkategori vid olika förartrötthet. Figur 12 visar att för såväl trötthetsolyckorna som de övriga har ca 40 % ägt rum på europa-/riksvägnätet. Vilken vägtyp drabbas hårdast av trötthetsolyckorna med personskada? Tabell 13 visar att det årligen inträffar ca 75 singelolyckor med personskada och trött förare på s.k. vanlig 2-fältsväg. Tabell 13 Antal singelolyckor med personskada. Årsvis fördelning på förartrötthet och vägtyp. Trötthet Vägtyp Summa Ja 2-fält /4-fält Motorled Motorväg Övrig Summa Nej 2-fält /4-fält Motorled Motorväg Övrig Summa Totalt 2-fält /4-fält Motorled Motorväg Övrig Summa VTI notat
22 Singelolyckor med personskada Fördelning på vägtyp % Vägtyp 2-fält 3/4-fält Motorled MV Okänd Trötta Trötthet hos förare Ej trötta Figur 13 Singelolyckor med personskada. Fördelning på vägtyp vid olika förartrötthet. Figur 13 visar att denna vägtyp svarar för nästan 70 % av nämnda trötthetsolyckor (593 av 869). Ungefär dubbelt så hög motorvägsandel, 21 % (179 av 869) jämfört med 11 % (2 919 av ), gäller för aktuella trötthetsolyckor jämfört de utan trött förare. Detta kan också uttryckas så att på motorväg är nästan 6 % (179 av 3098) av singelolyckorna med personskada trötthetsrelaterade. För vanlig 2-fältsväg har olyckornas fördelning på olika vägbredder studerats, se tabell 14. Tabell 14 Antal singelolyckor på vanlig 2-fältsväg med personskada. Årsvis fördelning på förartrötthet och vägbredd. Trötthet Vägbredd Summa Ja 3-6,4 m ,5-11,4 m > 11,5 m okänd Summa Nej 3-6,4 m ,5-11,4 m > 11,5 m okänd Summa Totalt 3-6,4 m ,5-11,4 m > 11,5 m okänd Summa Tabellen visar att trötthetsolyckorna är ungefär lika många på bred sektion ( 11,5 m) som på normal sektion (6,5 11,4 m). Detta avviker från fördelningen för övriga olyckor, vilket illustreras i figur 14. VTI notat
23 Singelolyckor med personskada Vägtyp=Vanlig 2-fält Fördelning på vägbredd % Vägbredd 3-6,4 m 6,5-11,4 >=11,5 m Okänd Trötta Trötthet hos förare Figur 14 Singelolyckor med personskada på vanlig 2-fältsväg. Fördelning på vägbredd vid olika förartrötthet. I figuren visas tydligt att trötthetsolyckorna på vanlig 2-fältsväg sker i betydligt högre andel på breda vägar ( 11,5 m) än motsvarande övriga singelolyckor med personskada. De förstnämnda utgör en andel på 40 % (239 av 593) medan de övriga till endast ca 18 % (3 220 av ) inträffar på bred 2-fältsväg. Ej trötta 24 VTI notat
24 4 Diskussion, slutsatser och fortsättning Resultatet i denna studie pekar på att trötthetsolyckorna, som domineras av singelolyckor, har något högre skadeföljd än singelolyckor generellt. Detta oavsett om man belyser alla polisrapporterade olyckor eller begränsar sig till enbart personskadeolyckor. Detta kan till viss del förklaras av att trötthetsolyckorna av olyckstyp singel oftare än vanliga singelolyckor inträffar utanför tättbebyggt område och vid högre hastighetsgränser ( km/h). Trötthetsolyckorna har också en överrepresentation på motorvägar och på breda 2-fältsvägar ( 11,5 m). Det kan nämnas att på statliga vägnätet, där ca 90 % av trötthetsolyckorna sker (se figur 4 och figur 11), gäller i aktuell period att ca 20 % av trafikarbetet sker på motorväg och nästan 75 % på s.k. Vanlig väg (oftast 2-fältig) Andelen trafikarbete på motorväg är betydligt lägre om hela svenska vägnätet beaktas. Av samtliga polisrapporterade singelolyckor med misstänkt/konstaterad trötthet, oavsett väghållare, gäller att ca 24 % sker på motorväg. Begränsar man sig till personskadeolyckor är motsvarande andel 21 %. Vad gäller väglängd svarar dock motorvägen bara för ca 2 % av statsvägnätet, medan Vanlig väg utgör drygt 97 %. Eventuella åtgärder för att minska trötthetsolyckornas omfattning/konsekvenser på motorväg berör således en ganska liten del av statsvägnätet. Mönstret för vanlig 2-fältsväg är för personskadeolyckorna väldigt likt det som konstaterades för alla polisrapporterade singelolyckor, jämför figurerna 7 och 13. Det är i båda fallen så att bland trötthetsolyckorna utgör de breda ( 11,5 m) 2-fältsvägarna en märkbart högre andel än bland övriga singelolyckor. Det har noterats att för perioden har det sista året lägst antal noterade trötthetsolyckor med personskada, året innan det näst lägsta antalet. Det är inte alls säkert att det avspeglar verkligheten. Osäkerheten i hur pass heltäckande polisrapporteringen om trötthet i trafikolyckor är synes vara mycket stor. Denna registerstudie ska därför kompletteras med en självrapporterande studie i syfte att belysa mörkertalen i rapporteringen av trötthetsrelaterade olyckor. Ett annat syfte är att erhålla kunskap om vad som gör att trötta förare inte avstår från att köra samt vilka situationer som förarna själva orsakar trötthet bakom ratten. Enkäter skickas ut till ett slumpmässigt urval av fordonsinnehavare. VTI notat
25 5 Referenser Larsson, J, Anund, A och Brüde, U: Försök med frästa räfflor för att öka trafiksäkerheten uppföljning avseende motorväg syd Jönköping. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut, Linköping Horne, J, Reyer, L: Vehicle accidents related to sleep: a review. Occupational and Environmental Medicine, 1999:56, sid Lisper, H-O: Trötthet i trafiken: en empirisk och teoretisk översikt. Statens Offentliga Utredningar 1977:2. Sagberg, F: Road accidents caused by drivers falling asleep. Accident Analysis and Prevention, Vol. 31, No 6, Åkerstedt, T och Kecklund, G: Trötthet och trafiksäkerhet en översikt av kunskapsläget. Publikation 2000:74, Vägverket, Borlänge VTI notat
Trötthet i fokus. VTI meddelande 933 2002. Anna Anund Göran Kecklund Jörgen Larsson
VTI meddelande 933 2002 Trötthet i fokus Anna Anund Göran Kecklund Jörgen Larsson Jag har svårt att tro det. Antingen är man 18, 20 år och odödlig och då är man inte mottaglig. Eller också har man kört
Läs mer# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad
# VTlnotat NUmmer: T 53 Datum: 1989-03-21 Titel: Uppskrivningsfaktorer för polisrapporterade olyckor och polisrapporterade skadade Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743
Läs merv, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat
VZfnotat Nummer: T 14 - Datum: 1987-05-05 Titel: HUR PÅVERKAS KORRIGERINGAR AV OBSERVERAT ANTAL OLYCKOR OM MAN BEAKTAR SKILLNAÄDER I RAPPORTERINGSGRAD/SKAÄDEFÖLJD MELLAN OLIKA REGIONER? Författare: Ulf
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Nummer: T 64 Datum: 1989-09-18 Titel: Förändring. av antal dödäde;; antal svårt skadade och antal lindrigt skadade vid förändring av hastighetsá' situationen. Komplement till 'TSV-rapport PM 87:3,
Läs merVTInotat. w ägna/17mm_ Statens vag- och trafiklnstltut. Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser. Projektnummer:
VTInotat Hummer: T 106 Datum: 1991-11-13 Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser Författare: Gunnar Andersson Avdelning: Trafik Projektnummer: 74382-2 Projektnamn: Körkortsåterkallelse
Läs merProjektnummer: Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994
' VT1 notat Nr 10-94 Utgivningsår: 1994 Titel: BREDA KÖRFÄLT, -= EFFEKT PA TRAFIKSAKERHET Lägesrapport januari 1994 Författare: Resursgrupp: Ulf Bräde och Jörgen Larsson Trafiksäkerhetsanalys Projektnummer:
Läs merOlyckor.
Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor
Läs merTrafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson
Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka
Läs merFörsök med frästa räfflor för att öka trafiksäkerheten uppföljning avseende motorväg syd Jönköping
VTI notat 72 2001 VTI notat 72-2001 Försök med frästa räfflor för att öka trafiksäkerheten uppföljning avseende motorväg syd Jönköping Författare FoU-enhet Projektnummer 40370 Projektnamn Uppdragsgivare
Läs merEffekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun
Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Delprojektet syftar till att redovisa 1. Verkliga hastighets- och tidsavståndsförändringar
Läs merVägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.
Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,
Läs merOBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013. Matteo och Johan
OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped 2005-2013 Matteo och Johan 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 Antal mc i trafik kontra trafikarbetet
Läs merSTRADA rapport för 2012
STRADA rapport för 2012 All data är hämtad från STRADAs internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson från transportstyrelsen. 1.
Läs merUtveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Läs merOmkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren
Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet
Läs merVägtrafikskador 2018
Vägtrafikskador 218 324 324 personer omkom i vägtrafikolyckor under 218. 2 19 2 19 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 218. 77% 249 av 324 omkomna, 77 %, var män. 61% 197 av 324 omkomna, 61
Läs merUtveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)
Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.
Läs merSTATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT
STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT National Swedish Road and Traffic Research Institute PREDIKTIONSMODELL FÖR TRAFIKOLYCKOR av Göran Nilsson Särtryck ur Väg- och vattenbyggaren nr 5 1975 Prediklionsmodeil
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden
Läs merVTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Läs merMINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg
V T1 notat Nr 44-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen Författare: Gudrun Öberg Verksamhetsgren: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution:
Läs merTSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet
TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen Avdelningen för väg och järnväg Enheten för verksamhetsutveckling och stöd Rapporten
Läs merUppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)
Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura
Läs merHUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET?
Tylösandsseminariet augusti 2004 HUR EFFEKTIVT ÄR TRAFIKSÄKERHETSARBETET? En sammanställning av Polisens och Vägverkets arbete inom trafiksäkerhetsområdet För att nå framgång i Nollvisionen krävs handlingskraft
Läs merFörsök med frästa räfflor för att öka trafiksäkerheten
VTI notat 18 2001 VTI notat 18-2001 Försök med frästa räfflor för att öka trafiksäkerheten förstudie avseende motorväg och 2+1-väg Författare Anna Anund, Ulf Brüde och Jörgen Larsson FoU-enhet Trafikanters
Läs merBilbältesanvändning i dödsolyckor
Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Bakgrund och syfte VTI mätningar visar att 96 procent av personbilsförarna och framsätespassagerarna
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut Våg' 00/1 af/lf- Pa: Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax
VTInotat N mer: T 79 Datum: l990-olm04 Titel: Trafik- och trefiksäkerhetssituationen på E4 Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743 62-5 Erojektnamn: Olycksförklaringsmodell.
Läs merSTRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011
STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011 All data är hämtat från STRADA s internetgränssnitt, källor till informationen är transportstyrelsens hemsida samt mailkonversation med Magnus Carlsson
Läs merFler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ?
VTI notat 6 23 VTI notat 6-23 Fler äldre bilförare i trafiken färre olyckor per individ? Författare FoU-enhet Projektnummer 4454 Projektnamn Uppdragsgivare Per Henriksson och Liisa Hakamies- Blomqvist
Läs merTrafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...
Läs merOLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR
OLYCKS- OCH SKADEREDUCERANDE EFFEKTER AV ABS (ANTILOCK BRAKE SYSTEM) PÅ MOTORCYKLAR Matteo Rizzi 1, Johan Strandroth 2,3, Claes Tingvall 2,4 1 Vectura Consulting AB 2 Vägverket 3 Karolinska Institutet,
Läs merVT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T
VT' notat Nr T 140-1993 Titel: Bensinpris, trafikutveckling och trafiksäkerhet Reviderad version av VTI Notat T 51 Författare: Avdelning: Peter Wretling Trafik Projektnummer: 74001-9/74322-9 Projektnamn:
Läs merTSV En jämförelse av dödade och skadade mopedister. före och efter införandet av AM-behörighet
TSV 2018-5158 En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet En jämförelse av dödade och skadade mopedister före och efter införandet av AM-behörighet Transportstyrelsen
Läs merFörstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar
Förstudie till ramprojektet: Trafiksäkra broar Enheten för statlig väghållning 1998-10-12 Vägverket 2(12) Förord Enligt Nationell plan för vägtransportsystemet 1998-2007 har delmålet för år 2000 satts
Läs merViktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna
Viktiga fakta om de vanligaste MC-olyckorna Statistiken på dessa sidor är hämtade från Trafikverkets djupstudier av dödsolyckor på tvåhjulig MC och från STRADA dit polis och sjukvård rapporterar trafikolyckor.
Läs merDödade och skadade på övergångsställe. regeln om väjningsplikt. VTI notat VTI notat
VTI notat 24-24 Dödade och skadade på övergångsställe före och efter regeln om väjningsplikt Foto: VTI VTI notat 24 24 Författare Hans Thulin FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 5363 Projektnamn
Läs merNollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum januari 1999 i Linköping.
Gunnar Carlsson 999--4 NTF Nollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum 3-4 januari 999 i Linköping.. Bakgrund och frågeställning En tillräckligt låg hastighet
Läs merTrafiknät Stockholm. Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm. Säkerhet
Trafiknät Stockholm Trafiksäkerhet åtgärder för att förverkliga nollvisionen i Stockholm En definition Säkerhet Frihet från incidenter eller förlust. Där det finns inte sådan som absolut säkerhet, säkerhet
Läs merAtt spara tid eller spara liv
VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29
Läs merTrafiksäkerhet och konjunktur
Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte
Läs merVägtrafikolyckor med långsamtgående fordon
1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade
Läs merPersonskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2007 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 3 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland
Läs merSKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA. Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson
SKADEUTVECKLING I KOMMUNERNA Talare: Claes Johansson & Kristina Mattsson 1 Trafikskadeutvecklingen i Sveriges Kommuner Redovisningen och analysen är en lägesbild som beskriver hur trafiksäkerheten har
Läs merVägtrafikskador 2001. A. Allmänna uppgifter. SIKA Statistik 2002:6
Vägtrafikskador 2001 SIKA Statistik 2002:6 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella
Läs merBilbältesanvändning i dödsolyckor. En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30
Bilbältesanvändning i dödsolyckor En analys av vägtrafikolyckor i Sverige 2005-01-01 till 2009-06-30 Titel: Bilbältesanvändning i dödsolyckor Publikationsnummer: 2010:070 ISBN: 978-91-7467-043-1 Utgivningsdatum:
Läs merVägtrafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-2005. Stefan Pinzke Peter Lundqvist
1992-25 Stefan Pinzke Peter Lundqvist Arbetsvetenskap, Ekonomi, Miljöpsykologi (AEM) Bakgrund En tidigare studie av trafikolyckor med långsamtgående fordon 1992-1996 visade på många dödsfall och skadade
Läs merPM Trafik- Tillägg Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län. Projektnr:
PM Trafik- Tillägg Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län Projektnr: 88 39 33 2013-04-12 Dokumenttitel: PM Trafik Tillägg Förstudie väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Dokumentdatum:2013-04-12
Läs merKörning på vinterväglag ur ett genusperspektiv
PM 2003-02-24 Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv Sammanfattning Nedan återges kort vissa av de resultat som kommit fram i den studie som presenterades på VTI- forskardagar 2003. Dessutom besvaras
Läs merVägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004
Vägtrafikskador 2003 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer A.2 Statistikområde Vägtrafik A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik A.4 Ansvarig
Läs merEffekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI
Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en
Läs merRäfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket, FINLAND Säkerhetseffekten av räfflor - undersökningsdata Räfflorna har gjorts åren 2004
Läs merRäfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat. Mikko Räsänen Trafikverket
Räfflor och markering av breda mittremsor som trafiksäkerhetsåtgärder - finska resultat Mikko Räsänen Trafikverket Dödade i trafiken enligt vägtrafikantgrupp 800 700 Totalt 600 500 400 I personbil 300
Läs merVTInotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTInotat Hummer: T 103 Datum: 1991-01-22 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m september 1990. Författare: Göran K Nilsson Avdelning: Trafik
Läs merDistribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:
VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:
Läs merBasstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsvariabler
VTI notat 27-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Basstatistik över olyckor och trafik samt andra bakgrundsvariabler Version 2005-06-30 Ulf Brüde Förord På uppdrag av Vägtrafikinspektionen
Läs merRevidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h
Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med
Läs merBetydelsen av bälte. Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan
Betydelsen av bälte Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Titel: Betydelsen av bälte analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan -9 Publikation: :9 Utgivningsdatum: -- Utgivare:
Läs merSveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv
1 (9) Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv Ulf Brüde (f.d. trafiksäkerhetsforskare på VTI) Ett förskräckligt år År 1911 var ett fasansfullt år vad gäller svensk trafiksäkerhet. Hela 148 personer
Läs merNy värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering
Ny värdering av vägtrafikolyckor med skadeföljd enligt STRADA istället för skadeföljd enligt polisrapportering Skadeklassificering enligt polisrapportering: Svårt skadad Brott, krosskada, allvarlig skärskada
Läs merVägtrafikskador 2008 TK1004
RM/ET 2010-02-03 1(8) Vägtrafikskador 2008 TK1004 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Läs merskadade och dödade personer.
i notat Nr 54-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Förändrad vinterväghållning i Region Sydöst. Effekt på antalet skadade och dödade personer. Författare: Peter Wretling Verksamhetsgren: Drift och underhåll
Läs merVägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken
Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Vägtrafikskador 2012 Beskrivning av statistiken Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se
Läs merSammanställning av aktörsmätningar hastighet
RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30
Läs merResor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001
VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer
Läs merFotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem
1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida
Läs merPersonskador i trafiken STRADA Värmland
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2002 2006 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera 2. Personskador i trafiken, Värmland
Läs merVilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan?
VTI notat 6 2002 VTI notat 6-2002 Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan? Författare FoU-enhet Arne Land Göran Nilsson Projektnummer 50290 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Transportsäkerhet
Läs merOlycksutveckling Moped
Olycksutveckling Moped 2 2010-04-21 Moped - allmänt Försäljning av mopeder 2001-2009 40000 35000 30000 25000 20000 klass 1 klass 2 15000 10000 5000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 * Källa:
Läs merTrafiksäkerhet landsväg före ändring
Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h
Läs merSKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen
SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...
Läs merVägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004
Vägtrafikskador 1999 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer, Vägtrafik A.2 Statistikområde Trafikolyckor A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Läs merTMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Mc o räcken Jörgen Persson Trafikverket
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mc o räcken 2017 Jörgen Persson Trafikverket Omkomna skyddade och oskyddade trafikanter i vägtrafik (glidande 5-års medelvärden), 1996-2016 Källa: Transportstyrelsen
Läs merSida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2014 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella
Läs merVägtrafikskador A. Allmänna uppgifter TK1004
Vägtrafikskador 1998 TK1004 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Transporter och kommunikationer, Vägtrafik A.2 Statistikområde Trafikolyckor A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Läs merSkadade i trafiken 2009
Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är
Läs mermotorc för åren 2010-2020, version 1.0
tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller
Läs merKarta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Läs merOlycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län
RAPPORT Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län ett underlagsarbete för framtida etablering av ATK Dokumenttitel: Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län ett underlagsarbete
Läs merVTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum:
VTInotat NUmmer: T 112 Datum: 1991-08-05 Titel: Hastighetsmätares felvisning Författare: Anna Abrahamsson Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 74013-4 Projektnamm: Hastighetsanpassningsåtgärder
Läs merNya hastighetsgränser Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21)
Nya hastighetsgränser 2012-01-15 Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21) Analys av hastighetsdata från TMS-systemet Bakgrund och Syfte Det statliga vägnätet är indelat i ca 22000 trafikhomogena
Läs merVägtrafikskador 2016 Kvalitets- deklaration
Vägtrafikskador 2016 Kvalitetsdeklaration Trafikanalys Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se Webbadress: www.trafa.se Ansvarig utgivare:
Läs merVägtrafikskador 2017 Kvalitetsdeklaration
Vägtrafikskador 2017 Adress: Torsgatan 30 113 21 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se Webbadress: www.trafa.se Ansvarig utgivare: Brita Saxton Publiceringsdatum:
Läs merKarta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Läs merSammanställning av försök med differentierade hastighetsgränser. åren (förkortad version av RAPPORT nr 88, 1976) 11 7 av Göran Nilsson
'i m..n Statens väg- och trafikinstitut (VTI) - Fack ' 581 01 Linköping' Nr 117 1977 National Road & Traffic Research Institute - Fack - 581 01 Linköping - Sweden 11 7 av Göran Nilsson Sammanställning
Läs merPUBLIKATION 2007:86 Dokumentation av påkörda föremål åren
PUBLIKATION 2007:86 Dokumentation av påkörda föremål åren 1993-2007 Titel: Dokumentation av påkörda föremål åren 1993-2007 Publikation: 2007:86 Utgivningsdatum: 2007-07 Utgivare: Vägverket Kontaktperson:
Läs merVägtrafikskador 2005 TK1004
RM/TRP 2006-06-16 1(8) Vägtrafikskador 2005 TK1004 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Läs merTrafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade
1(5) Bilaga till remissvar TRV 2017/97669, vinterdäckskrav för tunga fordon Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon
Läs merVTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik
VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning
Läs merOlycksdata och linjeföringsmått
VTI notat 11 2003 VTI notat 11-2003 Olycksdata och linjeföringsmått Författare Urban Björketun FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 40324 Projektnamn EMV Uppdragsgivare Vägverket Förord
Läs merPresentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen
NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Presentation över Trafiksäkerhetsläget på väg, Nollvisionen och etappmålen 1 NOLLVISIONEN MÅL ANALYS INRIKTNINGAR LÄNKAR Vad är nollvisionen? Nollvisionen är
Läs merDjupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99
TØI rapport 499/2000 Forfattere: Fridulv Sagberg, Terje Assum Oslo 2000, 63 sider Sammandrag: Djupstudier av trafikolyckor. Analys av material från 196 dödsolyckor i Mälardalen 1997-99 Vägverket genomför
Läs merSTRADA Värmland 2007 2012
Personskador i trafiken STRADA Värmland 2007 2012 Registrerade i STRADA av polisen och hälso- och sjukvården i Värmland 2 Innehållsförteckning Sidan 1. Inledning 4 Notera Exempel på användning av STRADA-data
Läs merSTRADA information 2011. Fotgängarnas singelolyckor i Skåne
STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne Detta faktablad har tagits fram i syfte att belysa olika trafikantgrupper och deras problem i den skånska trafiken. Målsättningen är att årligen presentera
Läs merHur såg trafiksäkerhetsutvecklingen. Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket
Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2018? Hans-Yngve Berg, Transportstyrelsen, Åsa Forsman, VTI och Rikard Fredriksson, Trafikverket Indikator Nödvändig utveckling till mål 2020 1. Hastighet, statligt
Läs merSäker framkomlighet. Trafiksäkerhetseffekter på mitträfflade vägar. www.vti.se/publikationer. VTI notat 28 2012 Utgivningsår 2012
VTI notat 28 2012 Utgivningsår 2012 www.vti.se/publikationer Säker framkomlighet Trafiksäkerhetseffekter på mitträfflade vägar Arne Carlsson Urban Björketun Anna Vadeby Förord Detta notat redovisar resultat
Läs mer732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik
732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876
Läs merVTI notat. Nummer: Datum: Titel: E22 genom Blekinge - olycksstudie samt besiktning av motortrafikleden
VTI notat Nummer: 49-1994 Datum: 1994-07-21 Titel: E22 genom Blekinge - olycksstudie samt besiktning av motortrafikleden Författare: Sven-Olof Lundkvist Resursgrupp: Trafikteknik Projektnummer: 30104 Projektets
Läs merSida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2015 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella
Läs merHastighetsmätning i samband med polisens övervakning
Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Läs merSkolskjutsbarns inblandning i. i olyckor VTI notat VTI notat
VTI notat 41-2003 VTI notat 41 2003 Skolskjutsbarns inblandning i olyckor 1994 2001 Foto: Anna Anund, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 40482 Projektnamn Uppdragsgivare Anna Anund, Jörgen Larsson
Läs mer