41» Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid. intermittenta och långsamma vägarbeten. ' 2000 o N H

Transkript

1 ' 2000 o N H.8 O= 5 VTI notat Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid intermittenta och långsamma vägarbeten Författare FoU-enhet Maria Berlin och Lena Nilsson Trafik och trafikantbeteende Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Arbete på väg. Referensarbetsplatser Vägverket Fri 41» Väg- och transport- Iforskningsinstitutet

2 Väg- och transport- 'forskningsinstitutet April 1995 Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid intermittenta och långsamma vägarbeten Maria Berlin och Lena Nilsson Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) Delprojekt inom huvudprojektet "Arbete på väg, Referensarbetsplatser" finansierat av Vägverket med bidrag från Arbetslivsfonden

3 INLEDNING Inom projektet Arbete på väg, Referensarbetsplatser har arbetsmiljön vid intermittenta och långsamma vägarbeten studerats. Som ett resultat av detta har förslag till förbättringsåtgärder tagits fram. Vid två studiedagar i Eneryda presenterades dessa och deltagarna fick möjlighet att besöka en referensarbetsplats. Deltagarna lämnade sina synpunkter på förslagen bland annat genom att svara på ett frågeformulärgii'svarsfördelningarna för de olika frågorna redovisas nedan och belyser i någon i mån dagens synsätt på arbetsmiljö och organisation i samband med intermittenta och långsamma vägarbeten. Frågorna berörde huvudsakligen deltagarnas uppfattning om de demonstrerade trafikanordningarna. Syftet med frågorna var att få en övergripande bild av deltagarnas bedömning av de olika förslagen. RESULTAT Totalt svarade 34 deltagare på frågeformuläret. Deltagarnas funktion i samband med arbete på väg, visas i figur 1. Maskinförarna utgjorde 26% av deltagarna, 32% var arbetsledare med ekonomiskt ansvar, 26% var aktiva inom arbetsmiljö/skyddsorganisation, 6% var beställare och 9% angav att de hade annan funktion (än de ovan angivna) i samband med arbete på väg. 100% Maskinförare E Arbetsledare med ekonomiskt 60% ansvar 50% 40% Beställare El Aktiv inom arbetsmiljö/skyddsorg. 30% I Annat...._ 0% n _ O. Deltagarnas funktlon 1 samband med arbete pa vag Figur 1 Deltagarnas funktion i samband med arbete på väg.

4 Skyltning/Utmärkning av arbetsfordon Tre sätt att skylta/utmärka arbetsfordon som utför intermittenta arbeten eller framförs långsamt i trafik visades både på ett rakt och krokigt avsnitt av referensarbetsplatsen. Deltagarnas uppfattning om dessa skyltningar/utmärkningar visas i Figur %. i Skyltning enl. VVs minimi krav idag 60% :4 E Den högt monterade och förstärkta 50% 'j skyltningen 40% Skyltningen med super pil på heltäckande markeringsskärm med 30% snedstallda falt Inget av alternativen Lättast att Bäst Bäst info om upptäcka trafikant- passage av information arbetsfordon Figur 2 Deltagarnas uppfattning om tre skylt/utmärkningsalternativen av arbetsfordon Den högt monterade och förstärkta skyltningen ansågs vara lättast att upptäcka av 59%. Den ansågs också ge bäst trafikantinformation (48%). Alternativet med superpilen ansåg 62% ge bäst information om hur trafikanten skulle passera arbetsfordonet. Deltagarna menade att skyltningen enligt VVs minimikrav är sämre än de båda nya alternativen som demonstrerades. I figur 3 visas deltagarnas bedömning av de tre demonstrerade utmärkningarna med avseende på förarens sikt. Hela 74% tyckte att den högt monterade och förstärkta skyltningen är ganska eller mycket bra. Skyltningen med superpil ansåg vara ganska dålig, 61% ansåg att den var oacceptabel eller dålig. Skyltningen enligt VVs minimikrav är acceptabel eller bra med avseende på förarens sikt enligt 74% av deltagarna.

5 100% 60% Oacceptabel 50% E Mycket dålig El Ganska dålig 40% Acceptabel 30% I Ganska bra Mycket bra Skyltning enl. Den högt Skyltningen med VVS minimi krav monterade och super pil på idag förstärkta heltäckande skyltningen markeringsskärm Figur 3 Deltagarnas uppfattning om tre skylt/utmärkningsalternativen av arbetsfordonen med tanke på förarens sikt Deltagarna tillfrågades vid vilka arbetsmoment de ansåg att de tre demonstrerade utmärkningarna var särskilt lämpliga respektive olämpliga. Skyltning enligt Vägverkets minimikrav ansågs vara särskilt lämplig vid framför allt mindre vägar och vägar med max 50 km/h. Några deltagare ansåg att skyltning enligt VVs minimikrav aldrig var lämpligt. Flera ansåg det särskilt olämplig på vägar med hastighetsbegränsningar över 50 km/h. Några deltagare ansåg det M särskilt olämpligt med skyltning enligt VVs minimikrav och några ansågdet olämplig vid flertalet arbeten. Den högt monterade och förstärkta skyltningen ansågs av flera deltagare vara särskilt lämplig vid ag arbeten. Många tyckte också att den var lämplig vid arbeten på större vägar, vägar med hög trafik, motortrafikled och motorväg. Några ansåg den särskilt olämplig på motorväg och vägar med högtrafik. Skyltning med superpil på heltäckande markeringsskärm ansågs av deflesta vara särskilt lämplig vid motorvägsarbeten. Den ansågs särskilt olämplig vid de flesta andra arbeten så som små gator och 50-väg.

6 100% 60% 50% Alltför låga E Bra El Allför höga 40% 30% 0% Dagens krav på skyltning av arbetsfordon Figur 4 Deltagarnas uppfattning om dagens krav på skyltning vid intermittenta eller långsamma Deltagarnas uppfattning om dagens krav på skyltning vid intermittenta och långsamma vägarbeten visas i Figur 4. Majoriteten (61%) anser att dagens krav är bra dvs. på en lagom nivå, 39% anser att de är för låga. Ingen av deltagarna ansåg att dagens krav på skyltning var för höga. Sättning/plockning av snöstör På referensarbetsplatsen visades en ny metod för sättning/plockning av snöstör. Sättningsaggregatet var monterat bak och plockningsaggregatet framtill på (det tunga) arbetsfordonet. Föraren manövrerade själv aggregatet inifrån förarplatsen. Inget skyddsfordon användes. Arbetssättet ska jämföras med tidigare arbetsmetod då en eller två arbetare manuellt satte/plockade störarna från en brygga monterad bak på arbetsfordonet (vilket vid speciella förhållanden kunde åtfölj as av ett tungt skyddsfordon). Deltagarnas uppfattning om demonstrerad arbetsmetod ur arbetarskydd- och trafiksynpunkt, jämfört med tidigare arbetsmetod visas i figur 5. Den demonstrerade arbetsmetoden ansågs av alla vara bättre än tidigare arbetsmetod ur arbetarskyddsynpunkt. Ur trafiksynpunkt var metoden likvärdig med tidigare enligt 21% ingen ansåg dock att den var sämre.

7 100% 60% 0 Mycket sämre i E Lite sämre 50% 5 El Likvärdigt Lite bättre 40% H Mycket bättre 30% 0% Arbetarskyddsynpunkt Trafiksynpunkt Figur 5 Deltagarnas uppfattning om demonstrerad arbetsmetod för sättning/plockning av snöstör ur arbetarskydd- och trafiksynpunkt, jämfört med tidigare arbetsmetod. Kantstolpstvätt På referensarbetsplatsen visades en ny metod för kantstolpstvätt. Fordonet med tvättaggregatet framfördes i jämn hastighet, och behövde inte stanna vid stolparna under tvättningen. Det var också permanent utrustat med ett energiupptagande påkörningsskydd bak. Arbetssättet ska jämföras med tidigare arbetsmetod då tvättfordonet (vilket vid speciella förhållanden kunde åtfölj as av ett tungt skyddsfordon) måste stanna till vid varje stolpe för att tvätta den. Deltagarnas uppfattning om demonstrerad arbetsmetod ur arbetarskydd-, trafik- och förararbetsmiljö synpunkt, jämfört med tidigare arbetsmetod visas i figur 6. Även här ansågs den demonstrerade arbetsmetoden vara bättre. Ur arbetarskyddsynpunkt ansåg alla att den var likvärdig eller bättre, ur arbetsmiljösynpunkt ansåg ett fåtal (3%) att metoden var lite sämre. Ur trafiksynpunkt ansåg alla att demonstrerad metod var bättre.

8 100% 60% E Mycket sämre 5Lite sämre 50% 40% i 30%,, EI Likvärdi gt Lite bättre 5 Mycket bättre 0% 5 Arbetarskyddsynpunkt Arbetsmiljösynpunkt Trafiksynpunkt Figur 6 Deltagarnas uppfattning om demonstrerad arbetsmetod för kantstolpstvätt ur arbetarskydd-, trañk- och förararbetsmiljö synpunkt, jämfört med tidigare arbetsmetod. Slåtter och röjning På referensarbetsplatsen Visades en ny metod för slåtter och röjning. Det använda slåtteraggregatet vek automatiskt undan för hinder längs Vägen (t ex kantstolpar), så att slåtterfordonet kunde framföras med rak gång. Arbetssättet ska jämföras med tidigare arbetsmetoder där fordonet framförs med slingrande gång för att knivarna ska kunna passera hinder, eller där föraren manuellt manövrerar slåtteraggregatet för att med rak gång kunna passera hinder. Figur 7 Visar deltagarnas uppfattning om demonstrerad arbetsmetod ur förararbetsmiljö synpunkt, jämfört med tidigare arbetsmetod. Hela 97% ansåg att den demonstrerade metoden var bättre.

9 100% Mycket sämre 60% 5 Lite sämre U Likv ärdi gt 50% Lite bättre 40% E Mycket bättre 30% 0% Arbetsmiljösynpunkt Figur 7 Deltagarnas uppfattning om demonstrerad arbetsmetod för slåtter och röjning ur förararbetsmiljö synpunkt, jämfört med tidigare arbetsmetod. Deltagarnas uppfattning om hur Övergången från slingrande till rak gång påverkar arbetarnas säkerhet och trafiksäkerheten i Övrigt visar Figur 8. Mer än av deltagarna ansåg att detta gav en stor förbättring av såväl maskinförarnas säkerhet som trafiksäkerheten. 100% 60% Stor försämring av säkerheten H Liten försämring av säkerheten 5 0% D Oförändrad säkerhet 40% I Stor förbättring av säkerheten Liten förbättring av säkerheten 30% 0% Maskinförarnas säkerhet Figur 8 Trafiksäkerhet Deltagarnas uppfattning om hur övergången från slingrande till rak gång vid slåtter och röjning, påverkar arbetarnas säkerhet och trafiksäkerheten i övrigt.

10 Påkörningsskydd På referensarbetsplatsen visades ett energiupptagande påkörningsskydd monterat på ett av arbetsfordonen (kantstolpstvättaren). Deltagarnas bedömning av skyddsvärdet av metoden med ett energiupptagande påkörningsskydd (TMA) monterat på arbetsfordonet jämfört med att ha ett tungt skyddsfordon efter arbetsfordonet visas i figur % 607 TMA har mycket mindre skyddsvärde 0 ITMA har något mindre skyddsvärde 507 El TMA har likvärdigt skyddsvärde 0 TMA har något större skyddsvärde 40% ITMA har mycket större skyddsvärde 30% 0% sysvärde jarhfáñiiiiéá ett tungt skyddsfordon efter arbetsfordonet Figur 9 Deltagarnas uppfattning om TMAs skyddsvärde jämfört med att ha ett tungt skyddsfordon efter arbetsfordonet Backvarning Olika sätt att varna vid backning på en vägarbetsplats demonstrerades på referensarbetsplatsen. I figur 10 visas deltagarnas uppfattning om vilket backvarningssystem som är mest användbart ur arbetarskyddsynpunkt. Automatisk inbromsning vid ett visst avstånd ansågs mest användbart av 58% medan 42% ansåg att TV-kamera kombinerat med skärm var bäst. Ingen ansåg att blixtljus i kombination med summerton var mest användbart.

11 100% 60% Automatisk inbroms. vid visst avstånd EBlixtljus i komb. med summerton 50% DTV-kamera i komb. med skärm 40% Inget system mer användbart än de övriga 30% 0% Figur 10 Deltagarnas uppfattning om vilket backvarningssystem som är mest användbart ur arbetarskyddsynpunkt. Deltagarna tillfrågades vid Vilka arbetsmoment de tre demonstrerade backvarningssytemen kunde anses som särskilt lämpliga respektive olämpliga. Automatisk inbromsning vid ett visst avstånd ansågs vara särskilt lämplig främst i tätbebyggt område med mycket trafik. RÖjning och slåtter var de arbetsmoment där automatisk inbromsning ansågs vara särskilt lämpligt. Några deltagare ansåg att det var lämpligt vid alla typer av arbeten. Några ansåg automatisk inbromsning som särskilt olämplig vid beläggningsarbete och lastning. Blixt ljus i kombination med summerton ansågs av flera deltagare vara särskilt lämplig vid beläggningsarbete. Några tyckte också att den var lämplig vid arbeten där det fanns gångtrafikanter, medan andra tyckte att då var det särskilt olämpligt. Några ansåg det särskilt olämpligt vid alla arbeten utom beläggning. Tv-kamera i kombination med skärm ansågs av flera deltagare vara särskilt lämplig vid alla typer av arbeten. Många ansåg också att det var särskilt lämpligt vid beläggningsarbete och arbeten där det är mycket människor och fordon i rörelse. Tv-kamera ansågs särskilt olämplig vid arbeten i mörker. 10

12 SLUTSATSER Förslagen till förbättringar av arbetsmiljön vid intermittenta och långsamma vägarbeten mottogs väl. Intresset tycktes vara stort och deltagarna verkade Öppna för nya idéer. Det tycks finnas ett behov av förbättringar inom området. Skyltning enligt VVs minimikrav bedömdes genomgående som sämre än de övriga alternativ av skyltning/utmärkning som visades, trots det ansåg majoriteten att dagens krav på skyltning var bra. De nya arbetsmetoderna för sättning/plockning av snöstör, kantstolpstvätt och slåtter/röjning som demonstrerades på referensarbetsplatsen erhöll genomgående mycket positiva bedömningar. De ansågs kunna ge stora förbättringar i såväl arbetarskydd-, arbetsmiljö- och trafiksynpunkt i respektive arbetsmoment. 11

13