VTInotat. vi Väg_ach ag/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. . Pa: Linköping. Telz'013-2Q40 0q. Telex VTISGIS. Telefax

Transkript

1 VTInotat Nummer: T 73 Datum: 1989nll-30 Titel: Trafikens veckodagsvariation under året: En sammanw ställning grundad på Vägverkets trafikmätningar Författare: Rein Schandersson Avdelning: Trafik Projektnummer: Projektnamn: Driftåtgärder. Utveckling av FoU-metoder m m Uppdragsgivare: Egen FoU Distribution: ;Ei/nyförvärv/begrånsad/ L _ vi Väg_ach ag/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. Pa: Linköping. Telz'013-2Q40 0q. Telex VTISGIS. Telefax Inst/tutgt Besok. Olaus Magnus vag 3ZLmkopmg

2 Hein Schanderssonl* Trafikens veckodagsvariation under året. En sammanställa ning grundad på Vägverkets trafikmätningar Bakgrund De sammanställningar som vägverket publicerat från sina trañkmätningar har ibland varit otillräckliga för VTIs forskningsbehov. För sådana forskningsprojekt har VTI då fått grunddata från vägverket, som bearbetats på olika sätt. I flera sådana projekt har resultat tagits fram för trañkens tidsvariationer. Bland dessa kan nämnas (1), (2), (3), (4), (5) och (6). Schablonerna har dels beskrivit trafikens veckodagsvariation över året i olika delar av Sverige, dels dess timvariation. Inom institutet diskuteras ibland projektförslag som förutsätter att både trafikolyckor och trañkarbete kan fördelas på dygn eller timmar. De schabloner för trañkvariation som tagits fram i tidigare projekt kan då vara användbara. 2. Syfte och avgränsningar Syftet med detta notat är att redovisa de trañkschabloner som togs fram i den svenska delen av TOVEprojektet (6). Resultaten bygger på Vägverkets trañkräkningar och avser bara det statliga vägnätet, dvs huvudsakligen landsbygdsvägar. Ur strikt statistisk metodsynpunkt är det inte korrekt att dela upp trañkmätningarna eñzer region, eftersom Vägverkets trañkmätningssystem utformats för att ge resultat för hela riket. Vid användning av resultaten bör man komma ihåg detta förbehåll. 3. Kort om vägverkets trafikmätningar och de resultat som publiceras Under perioden mätte vägverket årligen trafik i punkter. De så kalla» de "fasta trañkräknepunkterna" utorde cirka 80 av dessa, de "rörliga" lika många. Dessutom mättes i ytterligare några punkter för speciella trañkutredningar. En avsikt med Vägverkets trañkmätningssystem (se (7), (8), (9) och (10)) är att på riksnivå för det statliga vägnätet kunna uppskatta trañkarbetet och dess förändringar. Än så länge är det också främst för hela riket som sammanställningar gjorts av vägverket (se (11), (12), (13) och (14)), även om resultat också publicerats för enskilda punkter (se (15), (16) och (17)). Dessutom har vägverket publicerat trañkilödeskartor (18). 4. Metod I det dataregister som vägverket tar fram för varje års mätningar finns för varje mätplats uppgifter om trafikmängd (antal axlar eller axelpar) för varje dygn under åretl. Bortfall, dvs saknade uppgifter för en del dygn, förekommer, vilket kan bero på bland annat avplogade slangar eller annat tekniskt fel. 1 Även för andra tidsperioder finns uppgifter.

3 I TOVEprojektet behövdes uppgifter om dygnsvariationer för olika vägkategorier i olika delar av landet. Mätpunkterna, som varje år mellan 1978 och 1983 var styckenz, delades därför in efter vägkategori och region * europavägar * riksvägar * primära länsvägar * sekundära eller tertiära länsvägar * norra Sverige (8-, W-, X-, Y-, Z-, A0- och BD-län) * mellersta Sverige (AB-, C-, D-, E-, F-, G-, P-, R-, T- och U-län) * södra Sverige (H-, I-, K-, L-, M-, N- och O-län) För varje punkt beräknades årets medeldygnstrañk (med hänsyn till eventuellt bortfall) och genom att ställa ett visst dygns trafik i relation till medeldygnstrañken kunde ett index för dygnet beräknas för varje år. Detta gjordes för de sex åren Därefter beräknades ett medelindex för varje veckodag i varje månad med en indelning också efter region och vägkategori enligt ovan. Detta medelindex baseras alltså på mätningar från sex år och mätplatsema i en viss region och av en viss vägkategori. Genom att sex år använts har sannolikt de trañkfluktuationer som beror av väder och andra speciella omständigheter kunnat elimineras. Uppläggningen av Vägverkets trañkmätningssystem innebär att flest mätplatser finns på vägkategorier med mer trafik och fler mätplatser i områden med mer trañk. Det innebär att indexen är "säkrast" för europa- och riksvägar i mellersta och södra Sverige och mest osäkra för sekundära eller tertiära länsvägar i norra Sverige. Som exempel kan nämnas att för de lågtrañkerade sekundära eller tertiära vägarna i norra Sverige mätte vägverket endast på 4 till 8 mätplatser årligen under Resultat Tabell 1 visar genomsnittliga veckodagsindex månadsvis och för hela året samt index för medeldagen i varje månad. Index för medeldagen sett över hela året är givetvis Indexen i tabell 1 representerar hela riket och alla vägkategorier. Motsvarande tabeller - med uppdelning på *region och vägkategori - finns i bilaga 1. 2 Dock inte samma varje år.

4 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Hela året Tabell 1 Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Hela Sverige, alla vägkategorier. I tabellen kan man bland annat se att trafikvariationema under veckan är olika under olika årstider. Så har t ex en söndag i juli en trañk som är nästan lika stor som den genomsnittliga under veckan, medan en januarisöndag har trañk som ligger betydligt under den genomsnittliga dygnstrañken. I princip kan tabell 1 också användas för att beräkna hur trañkarbetet fördelar sig på olika månader under året. Med hjälp av index för medeldagen kan ett tal räknas ut för månaden (t ex 31*0.759 för januari). Det talet dividerat med 365 ger månadens andel av årets trafikarbete. Figur 1 visar resultatet när data i tabell 1 används. Andelüé) 12 '0%'»4 8 'cv»4 8.:* 00»4»4» s 04 '0%' 04s 5%*?0.4 00»'4 00? = i 4»4 *0%*»4 Wo*»4 5%*?0.4 00»'4 00»'4 00 *; '0%' '0%' *0%* i 2»4 w w O 4 '0%'»4 5 4 * ' ian iab mar apr maj jun jul Figur 1. Tiaiikarbeteis fördelning på oiika månaden'

5 Det finns under året speciella "trafikdagar" som början och slutet av skolornas vårvin= terlov och industrisemestem samt årets helger. Här har ingen särredovisning skett av dessa dagar, som ofta innebär trañktoppar. Som nämnts finns i bilaga 1 trañkens veckodagsvariationer över året med uppdelning på vägkategori och region. Resultaten där är mer osäkra och ett särskilt frågetecken finns för mellersta Sverige. I mellersta Sverige, till skillnad från södra och norra, tycks nämligen inte juli utan juni ha högst trañkilöden. Detta tycks gälla för alla vägkategorier. Ett resultat som detta måste emellertid veriñeras bättre än vad som var möjligt i TOVEprojektet. Som alltid när det gäller schablonsiü'or över trañkvariationer måste man komma ihåg att det är genomsnittssiffror och att spridningen är mycket stor Det går alltså inte att utan vidare applicera schablonerna på en enskild väg. Till medelvärdena i tabell 1 och bilaga 1 borde uppgifter om spridning ñnnas, men inte heller detta kunde göras inom ramen för TOVEprojektet. 6. Diskussion Som biprodukt av flera olika projekt vid trañkavdelningen har olika uppgifter om trañkvariationer tagits fram. I dessa projekt har huvudsyitet varit ett annat och därför finns åågetecken för hur pass korrekta de använda trañkvariationer är. Det är troligt att nya projekt kommer att påbörjas där denna typ av uppgifter behövs. Det vore därför värdefullt med mer omfattande studier av trañkens tidsvariationer, så att bättre uppgifter än de som lämnats här kan tas fram och finnas tillgängliga. Dessutom skulle projektarbetet effektiviseras genom att man i nya projekt skulle slippa göra relativt omfattande bearbetningar av data från trafikmätningar. Några förslag till studier: A. Att ur statistisk synvinkel noggrannare granska den typ av trañkvariationer som redovisats här och att komplettera uppgifterna med spridningsmått. Man kanske kan tänka sig andra vägindelningar (än efter vägkategori), som kanske minskar spridningen. B. Att ta fram uppgifter om trañkens timvariation och hur den i sin tur varierar under veckan och under året. Kanske med uppdelning på region eller län och vägtyp. C. Att ta fram uppgifter om trañkvariationer under året, veckan osv. för olika län. En del län har mycket tm'isttrañk, andra mycket lite sådan trañk. Särskilt vid olycksstudier i enskilda län torde sådana uppgifter vara värdefulla. D. Att ta fram uppgifter om hur olika väderförhållanden påverkar trañkmängden. Särskilt vid studier av driftåtgärder är sådan kunskap av stor vikt. Det nya trañkmätningssystem som vägverket nu håller på att bygga upp kommer att omfatta både flöden och hastigheter med - i framtiden - diñ'erentiering på fordonstyp. Det är självklart mycket viktigt att VTI noggrannt följer denna uppbyggnad för att på sikt kunna använda dessa nya data (se (19)).

6 (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) REFERENSER Lacko P. och Linderoth U. "Sommartid och trafiksäkerhet. Studier av olycks- och trañkutvecklingen ", VTI Meddelande 365, Linköping Björketun U. "Samband mellan vägbeläggningar, väderlek och trafikolyckor 197 8", VTI Meddelande 317, Linköping Björketun U. "Samband mellan vägbeläggningar och trafikolyckor vid olika väderlek", VTI Meddelande 393, Linköping Schandersson R. "Samband mellan trafikolyckor, väglag och vinterväghållningsåtgärder. En pilotstudie av olycksriskens nivå timmarna före och efter åtgär ", VTI Meddelande 483, Linköping Schandersson R. "Samband mellan trafikolyckor, väglag och vinterväghállningsåtgärder. Olycksrisker vid olika mängd snönederbörd", VTI Meddelande 514, Linköping Schandersson R. "Trafiksäkerhet och vägytans egenskaper (TOVE). En undersökning av belagda vägar med olika yttillstånd baserad på data från fyra nordiska länder ", VTI Meddelande 598, Linköping statens väg- "Maskinella trañkräkningar på landsbygdens allmänna vägnät", verk, TF 121, Stockholm "Vägverkets maskinella trañkräkningar. En översyn av det 1969 införda trañkräknesystemet", statens vägverk, DA, Stockholm "Översyn av Vägverkets trafikmätningssystem. Underlag för remissbehandling", statens vägverk, sektionen för planeringsunderlag, Meddelande 1979:3, Borlänge "Översyn av Vägverkets trañkräkningssystem. Slutrapport", statens vägverk, sektionen för planeringsunderlag, PP 303, Borlänge Olika serier av vägverkspublikationer: "Trafikutvecklingen , TD 103, Borlänge "Trañkutvecklingen , TD 103, Borlänge "Trañkarbetets förändring , TD 103, Borlänge "Trañkarbetets förändring , TD 103, Borlänge "Trafikarbetets förändring , TT 104, Borlänge "Trafikarbetets förändring , TI' 104, Borlänge "Trañkarbetets förändring , TT 104, Borlänge "Trañkarbetets förändring , Publ 1986:43, Borlänge "Maskinella trañkmätningar. Sammanfattande redovisning av 1978 och 1981 års trañkarbete samt förändringar och ", vägverket, TT 105, Borlänge "Trafikarbetet Riket", statens vägverk, datasektionen, Borlänge "Trafikarbetet Statsvägnätet", vägverket, TT 117, Borlänge "Biltrañkens tidsmässiga variationer 1987", vägverket, trañkdatasektionen, publ nr 1988:20, Borlänge I denna serie finns årliga sammanställningar sedan de flesta i form av lösblad i pärmar.

7 (16) (17) (18) (19) "Maskinella trañkmätningar Tabell 1" (1 publikation för varje län), vägverket, publ nr 1988:23, Borlänge "Maskinella trañkmätningar Tabell 2" (1 publikation för varje län), vägverket, publ nr 1988:24, Borlänge "Trañkflödeskartor över Sveriges allmänna vägnät års trafik", statens vägverk, TD 113, Borlänge "Trañktlödeskartor över Sveriges allmänna vägnät års trañ ", statens vägverk, TD 113, Borlänge "Trañkflödeskartor över Sveriges allmänna vägnät års trafik", vägverket, 'I'T 113, Borlänge Även äldre trañkflödeskartor finns. Hammarström U. "Diskussionsunderlag avseende trañkmätningar, trañkdatabank och hastighetsutveckling år från år - landsväg", VTInotat T55, Linköping, 1989.

8 Månad Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Medeldag Januari Februari Mars April Maj Juni L Juli Augusti September Oktober November December , Hela året Tabell A1. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Norra Sverige, Europavägar. Månad Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Medeldag Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Hela året Tabell A2. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Norra Sverige, riksvägar.

9 Månad Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Medeldag Januari Februari Mars April Maj Juni Juli L Augusti September Oktober November December Hela året Tabell A3. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Norra Sverige, primära länsvägar. Månad Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Medeldag Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Hela året Tabell A4. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Norra Sverige, sekundära eller tertiära länsvägar.

10 Januari Februari Mars April Maj Jum' Juli Augusti September Oktober November December Hela året Tabell A5. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Mellersta Sverige, Europavägar. Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Hela året Tabell A6. Veckodagsindex för trafikmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Mellersta Sverige, riksvågar. Källa: Vägverkets trañlcmätningar

11 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli L Augusti September Oktober November December Hela året Tabell A7. Veckodagsindex för trafikmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Mellersta Sverige, primära länsvägar. Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Hela året Tabell A8. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Mellersta Sverige, sekundära eller tertiära länsvägar.

12 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November _ December Hela året Tabell A9. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Södra Sverige, Europavägar. Månad Måndag Tisdag Onsdag TorsdagFredag Lördag Söndag Medeldag Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Hela året Tabell A10.Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Södra Sverige, riksvägar.

13 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Hela året Tabell A11. Veckodagsindex för trañkmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Södra Sverige, primära länsvägar. Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Hela året Tabell A12. Veckodagsindex för trafikmängd under olika månader och hela året samt index för medeldagen i varje månad. Södra Sverige, sekundära eller tertiära länsvägar.

14