VT1 notat. Utgivningsår Nr Effektberäkningar till "Lathunden". Hastighetsreduktioner och bränsleförbrukning vid olika väglag.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VT1 notat. Utgivningsår Nr Effektberäkningar till "Lathunden". Hastighetsreduktioner och bränsleförbrukning vid olika väglag."

Transkript

1 VT1 notat Nr Utgivningsår 1996 Titel: Effektberäkningar till "Lathunden". Hastighetsreduktioner och bränsleförbrukning vid olika väglag. Författare: Carl-Gustaf Wallman Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution: Vägunderhåll/Drift Effektmodeller Vägverket Fri div Väg- och transport- äforskningsinstitutet

2 FÖRORD Vägverket konstruerade 1993 en Översiktlig modell för beräkning av effekter vid olika standard på vinterväghållningen. Modellen är dokumenterad i en promemoria, "Trafiksäkerhetsmodell för vinterdrift", Östen Johansson, , och kallas populärt "Lathunden". Som underlag för effektberäkningarna har fördelningar av väglaget på körfält i olika klimatzoner och driftstandardklasser tagits fram. Dessa fördelningar finns redovisade i VTI Notat nr av Staffan Möller. Avsikten med detta arbete är att - med väglagsfördelningarna och tidigare utförda hastighetsmätningar som grund - forma nya samband mellan hastighetsreduktion och väglag samt mellan bränsleförbrukning och väglag. Stort tack till Staffan Möller och Annette Karlsson, båda VTI, som lämnat synpunkter på respektive finputsat manuskriptet. Linköping, december 1996 Carl-Gustaf Wallman

3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 RÅDATA FÖR KONSTRUKTION AV BAR- MARKSHASTIGHETER OCH HASTIGHETS- REDUKTIONER PÅ GRUND AV OLIKA TYPER AV HALT VÄGLAG 2 SCHABLON FÖR BARMARKSHASTIGHETER OCH VÄGLAGSBEROENDE HASTIGHETS- REDUKTIONER PER REGION, VÄGTYP OCH HASTIGHETSGRÄNS 3 BRÄNSLEFÖRBRUKNING I OLIKA VÄGLAG 4 DRIFTSTANDARDKLASSER, VÄGLÄNGDER OCH TRAFIKARBETE 5 BERÄKNINGSEXEMPEL 6 FÖRSLAG TILL FORTSATT FOU 7 REFERENSER BILAGA 1: Figur OCh tabeller

5

6 1 RÅDATA FÖR KONSTRUKTION AV BARMARKSHASTIG- HETER OCH HASTIGHETSREDUKTIONER PÅ GRUND AV OLIKA TYPER AV HALT VÄGLAG Materialet för bedömning av barmarkshastigheter utgörs av mätningar, redovisade i följande rapporter:.omu'ppjnf Vägverket (1992), (1993), (1994) Nilsson (1991) Möller (1992) Öberg (1996) Öberg (1994) Nilsson (1983). Hastighetsreduktioner i halt väglag har vi erhållit från:?mumäpjne Möller (1992) Öberg (1996) Nilsson (1991) Öberg (1994) Nilsson (1983) Kolsrud et al. (1983). Hastighetsnivåerna vid torr bannark har legat i stort sett stilla under 19-talet. Däremot bör mätningarna i Nilsson (1983) räknas upp. En okulär linjär regression av trenden ger ett tillskott på 2-6 km/h beroende på vägtyp. Hastighetsdifferenserna mellan torr bannark och olika typer av halka antar vi däremot vara oberoende av hastighetstrenden; i synnerhet som osäkerheterna och variationerna i de aggregerade väglagen är mycket stora. Det samlade grundmaterialet redovisas i tabell 1a och b för hastighetsnivåerna på torr barmark och tabell 2a och b för hastighetsdifferenserna mellan torr barmark och andra väglag. Materialet är uppdelat på vägtyp och region. Södra Sverige omfattar H, 1, K, L, M, N, och O län; mellersta Sverige omfattar B, C, D, E, F, G, P, R, T och U län; nedre norra Sverige omfattar S, W och X län; övre norra Sverige omfattar Y, Z, AC och BD län.

7 2 SCHABLON FÖR BARMARKSHASTIGHETER OCH VÄG- LAGSBEROENDE HASTIGHETSREDUKTIONER PER REGION, VÄGTYP OCH HASTIGHETSGRÃNS Med hjälp av rådata enligt kapitel 1 har tabell 3 och 4 konstruerats. För att åskådliggöra det bräckliga underlaget, visas i tabell 5 och 6 det antal mätningar eller mättillfällen som finns i tabell 1 respektive 2. I tabell 7 visas variationsbredden i de uppmätta hastighetsreduktionerna. I tabell 8 redovisas dels medelvärden och standardavvikelser för mätningarna i tabell 1, dels en subjektiv skattning av representativa värden för hastighetsreduktionerna enligt tabell 2 och 7. Med hjälp av ingenjörsmässiga metoder, dvs korsvisa interpoleringar plus en hel del intuition och rimlighetsbedömningar har vi lyckats fylla tabellerna. Så långt som möjligt har vi utnyttjat rådata, men eftersom det finns en hel del motsägelser i materialet har vi gjort ganska stora utjämningar och anpassningar. Ett par kommentarer bör göras: Det finns i rådata inte något entydigt belägg för att hastighetsreduktionerna är olika för tillfälliga respektive stabila väglag (dvs väglag med lösa resp. hårda skikt). Vi har därför satt dessa reduktioner lika. Tabellerna täcker som synes inte alla förekommande kombinationer av vägbredder och hastighetsgränser. Man kan då skapa en tumregel, genom att jämföra debarmarkshastigheter som finns för samma vägtyp men olika hastighetsbegränsning. Med utgångspunkt från dessa blir tumregeln följande: 0 Vid övergång från till km/h minskar barmarkshastigheten med 7 km/h. 0 Vid övergång från till 70 km/h minskar barmarkshastigheten med 9 km/h. Hastighetsreduktionerna vid Olika väglag väljer man ur lämplig kolumn; detta värde är ju inte särskilt känsligt. I VU94 kapitel (Vägverket, 1994) finns diagram över hastigheter för typfordon vid olika referenshastigheter och vägbredder. Dessa hastigheter är generellt lägre än de som erhållits vid mätningarna enligt ovan, men differenserna för olika vägbredder är ungefär som tumregeln.

8 3 BRÄNSLEFÖRBRUKNING I OLIKA VÄGLAG Materialet för beräkning av bränsleförbrukning vid konstant hastighet på barmark utgörs av mätningar, utförda dels vid laboratorier (Motortekniskt Centrum (MTC) och Volvo), dels vid körning på väg (Lenner, 1996). Tre fordon har utnyttjats: Volvo 240, Volvo 940 samt Volkswagen Golf. De olika sambanden mellan hastighet och bränsleförbrukning har en påtagligt likartad form. Med detta empiriska underlag konstruerade vi ett schablondiagram, som i stort sett följer kurvan för Volvo 940, som alltså kan betraktas som ett referensfordon. Underlaget för bedömning av bränsleförbrukningen i av mycket skiftande kvalitet. I huvudsak har vi utnyttjat: olika väglag är magert och l. Olofsson (1978) 2. Ragnarsson, Öberg (1986) men även sneglat på andra mätningar. Målet har varit att åstadkomma en enkel schablon med hjälp av sunt förnuft och någorlunda gott omdöme. Eftersom resultatet skall utnyttjas för jämförande studier, är de absoluta nivåerna inte så viktiga, däremot är naturligtvis relationerna det. Resultatet redovisas i figur 1. Barmarkskurvan motsvarar ungefär bränsleförbrukningen hos en Volvo 940 (kurvans form är påtagligt lika mellan olika bilmodeller, däremot skiljer sig nivån åt). Det finns ett någorlunda gott empiriskt stöd (från skilda källor) för de kurvor som gäller de olika väglagen. Därför drar vi oss inte för att försöka konstruera ett matematiskt samband mellan bränsleförbrukning, hastighet och väglag. En enkel modell, som väl överensstämmer med schablonen ser ut som följer: Bränsleförbrukningsfunktion för hastigheter över 60 km/h. q = k><v + mb q = k><v + m0+ ksxs torr barmark övriga väglag där m0 gäller våt barmark, packad snö eller is ks är en proportionalitetskonstant s är snödjupet i genomsnitt på vägen.

9 Kvantifierat: q = ODOÖXV + 0,24 torr barmark q = 0,006xv ,05xs Övriga väglag q i 1/10 km, vikm/h ochsicm. Vad vi inte hunnit med ännu, men som är nödvändigt att genomföra, är en känslighetsanalys för de olika variablerna.

10 4 DRIFTSTANDARDKLASSER, VÄGLÄNGDER OCH TRAFIKARBETE Det beräkningsunderlag som tagits fram i kapitel 2 och 3 skall utnyttjas för att beräkna trafikanteffekter av standardändringar i vinterväghållningen. För dessa beräkningar krävs, att vi även känner till vägnätets indelning efter region (klimatzon), vägtyp, hastighetsgräns och driftstandardklass, med avseende på väglängd och trafikarbete. Dessa data, hämtade från vägdatabanken, återfinns i tabell 9a - d. Värdena har avrundats till närmaste femtal km respektive tusen axelparkm. Driftstandardklasserna finns beskrivna i Drift94 (Vägverket, 1994). I Möller (1996) finns väglagsfördelningar angivna för varje klimatzon och driftstandardklass. Vid ändring av driftstandardklass, kan man alltså med hjälp av ovanstående schabloner och data beräkna: 1. Förändringar i väglagsfördelningar. 2. Förändringar i trafikanteffekter för varje väglagstyp per fordon och km. 3. Den totala effekten med hjälp av väglängd och trafikarbete för vägar med den aktuella standardändringen.

11 5 BERÄKNINGSEXEMPEL Antag, att alla vägar med driftstandardklassen B2, hastighetsbegränsningen km/h och vägbredden 6,5-7,9 m i nedre norra Sverige skall höjas till Bl-standard. Ur tabell 9c erhålles: Total väglängd 980 km Trafikarbete apkm/ad (N fkm/ad) Ur Möllers (1996) tabeller över väglagsskillnader mellan olika driftstandard erhålles följande skillnader i dagar med olika väglag: B 1 B2 B 1 -B2 hastighet torr barmark våt barmark stabila vinterväglag tillfälliga vinterväglag Hastigheterna vid de olika väglagen beräknas med hjälp av tabell 3 och 4. Restidsföråndringen på vägnätet blir då: ><(1/92x2 + 1/89x8-1/84x5-1/84><5) = dvs. trafikanternas restid minskar med cirka fh/år på grund av förbättrad driftstandard. I pengar motsvarar det (enligt VU94) 8 608x85,5 kr/år = kr/år. Bränsleförbrukningen i de olika väglagen blir (med tillämpning av ekvationerna i kapitel 3, och där de tillfälliga vinterväglagen antas bestå av 0,9 cm lös snö enligt datorberäkningar av Widegren (1996) för de aktuella vägarna): torr barmark 0,006x92 + 0,24 = 0,79 1/10 km våt barmark 0,006x89 + 0,32 = 0,85 stabila vinterväglag 0,006x84 + 0, = 0,82 tillfälliga vinterväglag 0,006x84 + 0,32 + 0,05x0,9 = 0,87 Årlig förändring i bränsleförbrukning blir då <(0,79><2 + 0,85x8-0,82x5-0,87x5) =

12 dvs. trafikanterna sparar cirka liter bränsle per år, motsvarande 8 l20x2,65 = kr/år. (Bränslepris exkl. skatt enligt VU94.) Totalt skulle trafikanterna alltså spara cirka kr0n0r per år. Man kan roa sig med ytterligare finlir. Enligt Widegrens datorberäkningar minskar de lösa skiktens mediantjocklek från 0,9 till 0,6 cm för de aktuella vägarna. Detta innebär en minskad bränsleförbrukning med x0,05x0,3 <29 = l, t0talt l m0tsvarande kr/år.

13 6 Förslag till fortsatt FoU Emedan det under åren företagits ett stort antal mätningar av fordonshastigheter, förleds man tro att det därigenom också finnsmånga mätningar på annat väglag än torr barmark. Att så inte är fallet finner man vid studium av tabell 6. Inte ens med en så grov uppdelning av väglaget som i fuktig respektive våt barmark och hårda respektive lösa skikt, blir mätningarna någon gång särskilt omfattande då de delas upp på region och vägtyp. Variationsbredden i mätresultaten blir också oftast mycket stor, mest beroende på den grova väglagsindelningen. Inte ens mätningarna vid torr barmark är särskilt omfattande, då mätningarna delas upp på region och vägtyp. Beträffande mätningar av bränsleförbrukningen vid olika väglag, har sådana endast utförts vid ett fåtal tillfällen på trafikerade vägar. Önskar man optimera vinterväghållningen, måste man naturligtvis kunna göra en realistisk nytto- kostnadsanalys, där även tämligen korrekta trafikanteffekter ingår. Därför bör ytterligare mätningar göras av både hastighet och bränsleförbrukning vid olika väglag, med en mycket hög kvalitet när det gäller observationer av väglag och mätarfunktioner. Tillsammans med andra samband skulle då en generell Effektmodell vinter så småningom kunna komma till stånd!

14 7 REFERENSER Johansson, Ö., Trafiksäkerhetsmodell för vinterdrift (Populärt kallad Lathunden). Vägverket, promemoria, Kolsrud, B., Nilsson, G. K., Rigefalk, S., Hastighetsuppföljning på landsväg. VTI meddelande 345, Linköping, Lenner, M., Personlig kommunikation och opublicerat material, Möller, S., Väglag - trafikflöde - hastighet. VTI meddelande 794, Linköping, Möller, S., Underlagsmaterial till Lathunden. Beräkning av väglag i olika klimatzoner och driftstandardklasser. VTI notat 70-96, Linköping, Nilsson, G. K., Undersökning av personbilars hastighet dels vid halt och dels vid torrt väglag på vägar med hastighetsbegränsningen och km/h. VTI meddelande 389, Linköping, Nilsson, G. K., Hastighetsutvecklingen för personbilar i T101,T samtt122, Linköping, Sverige. VTI notat Olofsson, G., Bränsleförbrukningens beroende av väglagsförhållanden. VTI meddelande 133, Linköping, Ragnarsson, G., Öberg, G., Inverkan av snöväder på väglag, _fordonshastighet och bränsleförbrukning. VTI meddelande 513, Linköping, Vägverket, Hastigheter. Mätresultat från sommaren VV , Borlänge, Vägverket, Trafikens hastighet 1993 oförändrad vid jämförelse med Mätresultat från hastighetsmätningar sommaren 1993 samt en jämförelse med sommaren VV1993:62, Borlänge, 1993.

15 10 Vägverket, Trafikens hastighet 1994 oförändrad vid jämförelse med Mätresultat från hastighetsmätningar sommaren 1994 samt en jämförelse med sommaren VV , Borlänge, Vägverket, Allmän teknisk beskrivning av driftstandard, Drift94. Borlänge, Vägverket, Vägutformning 94, VU94. Borlänge, Widegren, O., Datorberäknade frekvenser av olika väglag och skikttjocklekar. Opublicerat material, Öberg, G., Vädrets och väglagets inverkan på personbilshastigheten. Litteratursammanställning och bearbetning av tidigare svenska mätningar. VTI notat 62-94, Linköping, Öberg, G., Osaltad vinterväghållning och sänkt hastighetsgräns vintern 1994/95 och 1995/96 på E4 i Region Norr. VTI notat , Linköping, 1996.

16 Bilaga 1 Sid 1 (16) Figur och tabeller

17 1 _ 1\^W\\\\.. Ukkamm k En N 3.8 t lll. \%x\qm\h 533%. Ehöxvvñ. KN ammnåmww\munu\anm\\. h xxx» Q\\?SQ RQ m... I Ill vi I'l'l O.v-ll r.'. Y.. -Öva 1 00.?9tl. '0 l 0 '4105; g. 12:'.01* a :To <3 :3% Få h-.i _ ;M IIInA.Å.YvI I 710 o ,1.5 a ITI lvll..

18 [6,0-7,5m 70] <5,5m , 108, 107, (83),(83),(82), 84,82 106,, 111,115,113,,107,112, 114,113,109, 114,,111, Bilaga 1 Sid 3 (16) Vägbredd och hastighetsgräns, MV: motorväg, ML: motortrañkled (5,7-6,3m 70) MV >10,5m 8,0-10,4m >10,5m 8,0-10,4m 6,5-7,9m 5,6-6,4m 82,91,80,93, 95,92,,96, 99,92,99,97, ,108,109, 92,,95,93, 100,86,89,85, 81,95 86,87,99,87, ,109,111, 88,84,85,99,,99,100,97, Södra 112,111, 88,88,83,85, 86,94,95 96,96,95,89, 109,109,. 115,106,111, 104,109,109, 92,99,L)2,99, Mellersta 107,108,108, ML: ,114,107, 101. [02.99, 111,114, ,93,100,94, 97,96,95,88, (82),[75,77, 92,99,94,95, 93,97,95,95, 80],(82),[75, 100, 94, 88, 94 88,99 97,96,95,87, 100, 96, ,79],(81), [76,78,78], [82],[8 1 1,8 1, [84],(80) 85, H 113,117,114., Tabell 1a: Uppmätta median/medelhastigheter för personbilar på torr barmark, södra och mellersta Sverige. Kursiverade värden skall uppräknas med det angivna tillägget.

19 Vägbredd och hastighetsgräns, MV: motorväg, ML: motortrafikled [6,0-7,5m 701 MV >10,5m 8,0-10,4m >10,5m 8,0-10,4m 6,5-7,9m 5,6-6,4m (5,7-6,3m 70) <5,5m 70 l()3,103,104, 93,93,9l 95,102, [01,99 99,94,96,98, 99,98,98,101 86,87,85 102, I 104 [83],[81],[81] Nedre norra ,92,92.92, 92,88,89,94, Ovre norra Tabell 1b: Uppmätta median/medelhastigheter på torr barmark, nedre norra och övre norra Sverige. Kursiverade värden skull uppräknas med det angivna tillägget. Bilaga 1 Sid 4 (16) ,101, ,100,100, 97,99,96,10(), 93,98,98,101, 89, ,83,97 92,92

20 7,8,21.19, LSzl3, ll, Bilaga 1 Sid 5 (16) Vägbredd och hastighetsgräns, MV: motorväg, ML: motortrañkled [6,0-7,5m 70] (5,7-6,3m 70) MV >10,5m 8,0-10,4m >10,5m 8,0-10,4m 6,5-7,9m 5,6-6,4m <5,5m 70 Södra HS:9,Ö, HS: HS: HS:2,4, HS:3,4,13, Fle, 3,4, HS: SB:12, HS:1,4, HS: SB:13, 20, SB:9, 3,2, 3,4, Mellersta 6,6,7,4 HS218, 18,15,14,13. HS:13,15,19, 12,11, HS: 2, 4,(), 4,6, HS: 10,13, HS: 16,13, VB24, HS: 14,15,1. HS:8,8,9, 10,8, 13. HS: 7, SB:7, 15,8,13,12, 7,8, SB:3 ML 6, Tabell 2a: Uppmätta hastighetsdifferenser torrt - övriga väglag; fuktig barmark, våt dito, HS: packad snö, lös snö och modd, SB: spårslitage med barmark. Södra och mellersta Sverige.

21 [6,0-7,5m 70 (5,7-6,3m 70) MV >10,5m 8,0-10,4m >10,5m 8,0-10,4m 6,5-7,9m 5,6-6,4m <5,5m 70 HS: Nedre norra HS: FB13, ' HS: HS: HS:4,9,14,7, HS: 10,15,12, HS:10, SB:9, 3,2,5,0,0, Fle, HS:O,14, HS27: HS: Ovrc norra LS215, -1,9, 108,7, SB22, 5,13, SB:1,4, Bilaga 1 Sid 6 (16) Vägbredd och hastighetsgräns, MV: motorväg, ML: motortrafikled 16, FB22, HS: FB13, 1,1. HS:2,5,1().6. LS24, SB:9,9, HS:8,8,5,7.5. 4, 4,0,2,4 6, HS:6,6.2, HS: L829, 6,5,3 HS:O,7,3,10,7, 6,4,6,5,5 7 Tabell 2b: Uppmätta hastighetsdifferenser torrt - övriga väglag; FBzfuktig barmark, våt dito, HS: packad snö, lös snö och modd, SB: spårslitage med barmark. Nedre norra och övre norra Sverige.

22 Tabell 3: Barmarkshastigheter per region och vägtyp Nedre norra Övre norra Bilaga 1 Sid 7 (16) <7,5 70 5,6-6,4 6,5-7,9 8,0-10,4 96 >10,5 Region Södra Mellersta MV ML fält >10, ,0-10,

23 Tabell 4: Hastighetsreduktioner bercende på region, vägtyp och väglag 8,0-10,4 ' 6,5-7,9 5,6-6,4 8,0-10,4 <7,5 4-fält >10,5 ML MV Region Södra 17 Mellersta Nedre n FB Övre n Bilaga 1 Sid 8 (16) 70 * Y-NCDGD T-NCOLO *_va mmoooo NOOGDCD FB VB HS LS VB HS LS VB HS LS VB HS LS >10, NCOCOCD NOOCDLO ) le\l\

24 Tabell 5: Antal mätningar/mättillfällen som grund för tabell 3 Region Bilaga 1 Sid 9 (16) 5AL651 8,0-10,4 ' 6,5-7, >105 MV ML 4-fält >10,5 8,0-10,4 ' Södra 9 4 Mellersta Nedre norra <L Övre norra 4 5

25 Bilaga 1 Sid 10 (16) LS 1 00 Tabell 6: Antal mätningar/mättillfällen som grund för tabell 4 MV ML 4-fält >10,5 8,0-10,4 >10,5 8,0-10,4 4 6,5-7,9 5,6-6,4 <7,5 Region 70 H VB A ] 0101 mm VLC Mellersta FB 1 HS 1 VB LS Nedre n FB 1 1 VB ' HS LS 1 Övre n FB VB 3 HS

26 Variationsbredder i hastighetsreduktionerna Tabell 7: Mellersta 8,0-10,4 MV FB 1-1 Bilaga 1 Sid 11 (16) <7, ,6-6,4 6,5-7,9 8,0-10,4 >10,5 >10,5 4-fält Region Södra Nedre n Övre n VB HS LS VB HS LS FB VB HS LS FB VB ML HS LS

27 Tabell 8 Medelvärden och standardavvikelser för barmarkshastigheter Region Södra Mellersta 8,0-10,4 _ 8,0-10,4 j /1,6 6,5-7,9 111,0/32_ 108 { 103,4/1,1 Övre norra MV ML 4-fält >10, ,5/O,6 : 106,8/2,2 : 92,3/1,2 i 103,2/3,1 99,3/1,5 98,2/5,4 8,0-10,4 89,2/5,4 92,7/4,1 91,6/4,2 6,5-7,9 5,6-6,4 Region Södra Mellersta 91,2/2,2 81,7/1,2 MV ML 4-fält >10,5 Nedre n Övre n 18 _ HS Bilaga 1 Sid 12 (16) <7, ,1/3,5 96,1/4,5 97,0/3,6 97,8/3,0 Subjektiva skattningar av hastighetsreduktioner på grundval av mätningar >10,5 96,8/2,9 95,3/2,8 98,2/3,8 97,6/1,8 Nedre norra VB HS LS VB HS LS VB LS VB HS LS 82,8/O,8 79,2/2,8 <7, ,0/6,7 5,6-6, OOCO 88,3/4,6 CD 10 8,0-10, C0 >10,5 (I) 13

28 Tabell 9a: Södra Sverige MV 10 _ ,0-10,4 6,5-7,9 Vägtyp MV 5,6-6,4 Bilaga 1 Sid 13 (16) Väglängder per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (km) A1 \ A2 { : _ A3 A I _ Vägtyp ML 4-fält >10,5 5,6-6,4 <5,5 ML 4-fält >10,5 8,0-10,4 6,5-7,9 <5, B B B B ' " I _ Trafikarbete per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (tusen apkm per ársdygn) A1 A2 I A3 A _ x '

29 Tabell 9b: Mellersta Sverige Vägtyp MV ML 4-fält >10,5 8,0-10,4 6,5-7,9 5,6-6,4 <5,5 Vägtyp Väglängder per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (km) A2 MV ML 4-fält >10,5 8,0-10,4 6,5-7,9 5,6-6,4 <5,5 15 * ' 10 A A2 70 BZ A3 A ' Trafikarbete per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (tusen apkm per årsdygn) B B2 50 Bilaga 1 Sid 14 (16) A _ A3 _ A B x

30 Bilaga 1 Sid 15 (16) Tabell : Nedre norra Sverige Väglängder per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (km) A1 A2 A3 4 A4 81 B2 Vägtyp MV ML fält >10, ,0-10, ,5-7, ,6-6, <5, Trafikarbete per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (tusen apkm per årsdygn) A1 A2 A3 A4 B1 BZ Vägtyp MV ML fält >10, ,0-10, ,5-7, ,6-6, <5,

31 Vägtyp MV ML 4-fält >10,5 8,0-10,4 6,5-7,9 5,6-6,4 Vägtyp Vägl'angder per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (km) BZ MV 4-fält A1 A2 A3 A Trafikarbete per driftstandardklass och hastighetsbegränsning (tusen apkm per årsdygn) A1 A2 A3 _ A ,0-10, ,5-7,9 5,6-6, <5, Bilaga 1 Sid 16 (16) 70 Tabell 9d: Övre norra Sverige <5,5 ML >10, _ BZ '

32

VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut

VTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:

Läs mer

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut VTInotat Hummer: T 103 Datum: 1991-01-22 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m september 1990. Författare: Göran K Nilsson Avdelning: Trafik

Läs mer

Sänkt hastighetsgräns och osaltad E4 i Region Norr. Väglags- och hastighetsdata.

Sänkt hastighetsgräns och osaltad E4 i Region Norr. Väglags- och hastighetsdata. VT1 notat Nr 61-1995 Utgivningsår: 1996 Titel: Osaltat och sänkt hastighetsgräns vintern 1994/95 på E4 i Region Norr. Effekt på väglag och hastighet Författare: Gudrun Öberg Programområde: Vägunderhåll/drift

Läs mer

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn:

Distribution: fri / nyförvärv / begränsad / Statens väg- och trafikinstitut. Projektnummer: _ Projektnamn: VZfnotat Nummer: T 20 Datum: 1987-09-21 Titel: Översiktlig beräkning av antalet omkörningar längs E6. Författare: Arne Carlsson och Gunilla Sörensen Avdelning: Trafik Projektnummer: _75313-7 Projektnamn:

Läs mer

skadade och dödade personer.

skadade och dödade personer. i notat Nr 54-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Förändrad vinterväghållning i Region Sydöst. Effekt på antalet skadade och dödade personer. Författare: Peter Wretling Verksamhetsgren: Drift och underhåll

Läs mer

Nya hastighetsgränser Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21)

Nya hastighetsgränser Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21) Nya hastighetsgränser 2012-01-15 Anna Vadeby Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson 1(21) Analys av hastighetsdata från TMS-systemet Bakgrund och Syfte Det statliga vägnätet är indelat i ca 22000 trafikhomogena

Läs mer

VTInotat. w ägna/17mm_ Statens vag- och trafiklnstltut. Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser. Projektnummer:

VTInotat. w ägna/17mm_ Statens vag- och trafiklnstltut. Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser. Projektnummer: VTInotat Hummer: T 106 Datum: 1991-11-13 Titel: Återkallelse av körkort vid hastighetsöverträdelser Författare: Gunnar Andersson Avdelning: Trafik Projektnummer: 74382-2 Projektnamn: Körkortsåterkallelse

Läs mer

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut VTInotat Nummer: T 64 Datum: 1989-09-18 Titel: Förändring. av antal dödäde;; antal svårt skadade och antal lindrigt skadade vid förändring av hastighetsá' situationen. Komplement till 'TSV-rapport PM 87:3,

Läs mer

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

Trafiksäkerhet landsväg före ändring Trafiksäkerhetseffekter av nya hastighetsgränser Karl-Lennart Bång, KTH Bakgrund Regeringsuppdrag 2008 till Vägverket att utreda effekter av att ändra hastighetsgränserna från nuvarande 50 70 90 110 km/h

Läs mer

Effektmodell vinterväghållning en översiktlig beräkningsmodell för vinterväghållningens effekter

Effektmodell vinterväghållning en översiktlig beräkningsmodell för vinterväghållningens effekter VTI notat 73 2001 VTI notat 73-2001 Effektmodell vinterväghållning en översiktlig beräkningsmodell för vinterväghållningens effekter Författare Carl-Gustaf Wallman FoU-enhet Drift och underhåll Projektnummer

Läs mer

Vintermodellen. Anna Arvidsson. NVF Stykkishólmur, Island 2014-06-11

Vintermodellen. Anna Arvidsson. NVF Stykkishólmur, Island 2014-06-11 Vintermodellen Anna Arvidsson NVF Stykkishólmur, Island 2014-06-11 Varför startades utvecklingen av Vintermodellen? Det har sen 1970-talet funnits samhällsekonomiska kalkyler för att beräkna kostnaderna

Läs mer

Tema Vintermodell. VTI notat VTI notat Olycksrisker under för-, hög- och senvinter. Projektnummer Olycksriskmodellen

Tema Vintermodell. VTI notat VTI notat Olycksrisker under för-, hög- och senvinter. Projektnummer Olycksriskmodellen VTI notat 19-2003 Tema Vintermodell VTI notat 19 2003 Olycksrisker under för-, hög- och senvinter Foto: Anna Bergström, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 80480 Projektnamn Uppdragsgivare Anna Bergström

Läs mer

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar) Anna Vadeby Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya VTI är projektledare för utvärderingsprojektet som genomförs tillsammans med Vectura

Läs mer

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en

Läs mer

VTInotat. T Väyøcb MM_ Statens vag- och trafiklnstltut. Projektnummer: ,

VTInotat. T Väyøcb MM_ Statens vag- och trafiklnstltut. Projektnummer: , VTIntat Hummer: T 56 Datum: 1989-04n25 Titel: Hastighetsutvecklingen för persnbilar, utan släp, på landsvägar i Sverige. - Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1988, Författare: Göran K Nilssn Avdelning: Trafik

Läs mer

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll

Trafikanternas syn på vägarbeten. Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Trafikanternas syn på vägarbeten Anita Ihs Forskningschef Drift och Underhåll Utvärdering av kameraövervakade vägarbetsplatser en pilotstudie Radar som registrerar hastigheten hos passerande fordon Kamera

Läs mer

Tema Vintermodell: VTI notat Olyckskvot relativt torr barmark (vinter), hela Sverige t o kv cks ly o tiv la Andel trafikarbete

Tema Vintermodell: VTI notat Olyckskvot relativt torr barmark (vinter), hela Sverige t o kv cks ly o tiv la Andel trafikarbete VTI notat 60 2001 VTI notat 60-2001 Tema Vintermodell: Olycksrisker vid olika vinterväglag Olyckskvot relativt torr barmark (vinter), hela Sverige 40 35 Relativ olyckskvot 30 25 20 15 10 5 0 Andel trafikarbete

Läs mer

Utvärdering av nya hastighetsgränser i tätort Karl-Lennart Bång, KTH. Utvärdering av nya hastighetsgränser i tätort

Utvärdering av nya hastighetsgränser i tätort Karl-Lennart Bång, KTH. Utvärdering av nya hastighetsgränser i tätort Utvärdering av nya hastighetsgränser i tätort Karl-Lennart Bång, KTH 1 Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning 2009-2011 Beställare: Trafikverket Utförare: KTH avdelningen för trafik och logistik Projektansvarig:

Läs mer

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik

VTT notat. Nr Utgivningsår: Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist. Programområde: Trafikteknik VTT notat Nr 52-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: Lågtrafik på vägar med breda körfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Programområde: Trafikteknik Projektnummer: _30104 Projektnamn: Alternativ vägutformning

Läs mer

Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader

Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader Effekter och samhällsekonomiska kostnader behövs för att jämföra och analysera alternativa utformningar. För planeringsbehov redovisas beräkningsmodeller

Läs mer

VTInotat. vi Vägval Trafik_ Statens vag- och trafiklnstltut. Distribution: ;Ei/nyförvärv/begrânsad/ Ola Junghard. Projektnummer:

VTInotat. vi Vägval Trafik_ Statens vag- och trafiklnstltut. Distribution: ;Ei/nyförvärv/begrânsad/ Ola Junghard. Projektnummer: VTInotat Nummer: T 109 Datum: 1991-06-17 Titel: Reducerat faktorförsök med foldover för VTIs trafiksimuleringsmodell Författare: Anna Abrahamsson Ola Junghard Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer:

Läs mer

Projektnummer: Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994

Projektnummer: Väg- och transportä forskningsinstitutet. VT1 notat. Nr Utgivningsår: 1994 ' VT1 notat Nr 10-94 Utgivningsår: 1994 Titel: BREDA KÖRFÄLT, -= EFFEKT PA TRAFIKSAKERHET Lägesrapport januari 1994 Författare: Resursgrupp: Ulf Bräde och Jörgen Larsson Trafiksäkerhetsanalys Projektnummer:

Läs mer

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun Delprojektet syftar till att redovisa 1. Verkliga hastighets- och tidsavståndsförändringar

Läs mer

VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T

VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Projektnummer: / Nr T VT' notat Nr T 140-1993 Titel: Bensinpris, trafikutveckling och trafiksäkerhet Reviderad version av VTI Notat T 51 Författare: Avdelning: Peter Wretling Trafik Projektnummer: 74001-9/74322-9 Projektnamn:

Läs mer

ä,: Väg-och Trafik: Statens väg- och trafikinstitut > Pa: Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax

ä,: Väg-och Trafik: Statens väg- och trafikinstitut > Pa: Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax VZfnotat Nummer: TO2 Datum: 1986-12-05 Titel: Hastighet vid olika väglag. Sammanställning av tidigare undersökningar och beräkning av årshastighet Författare: Gudrun Öberg Avdelning: T Projektnummer: 71302-4

Läs mer

VTInotat. vi Vägval Tran/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. Dubbade och odubbade personbilars reshastighet. Projektnummer:

VTInotat. vi Vägval Tran/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. Dubbade och odubbade personbilars reshastighet. Projektnummer: VTInotat Nummer: T 59 Datum: 1989-06-22 Titel: Dubbade och odubbade personbilars reshastighet Författare: Gudrun Öberg Avdelning: Trafik Projektnummer: 72330-4 Projektnamn: Dubbdäck - hastighetsmätningar

Läs mer

Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h

Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns 100 och 120 km/h Version 1.1 Skapad 1-6-15 www.vti.se Revidering av VQ-samband för vägar med hastighetsgräns och 1 km/h Johan Olstam Mohammad-Reza Yahya Arne Carlsson Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Motorväg med

Läs mer

BBÖ-provsträckor E4 och E18

BBÖ-provsträckor E4 och E18 VTT notat Nr: 5-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid Enköping. Lägesrapport 1995-12 efter sex års trafik Författare: Krister Ydrevik Programområde: Vägteknik (Vägkonstruktion)

Läs mer

i Linköping, vintern 1995/96. En metodstudie.

i Linköping, vintern 1995/96. En metodstudie. VT1 notat Nr 1-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Vädrets inverkan på antalet bussresenärer på linje 201 i Linköping, vintern 1995/96. En metodstudie. Författare: Peter Wretling Programområde: Vägunderhåll/drift-effekter

Läs mer

v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat

v, Va -och Trafik- Pa:58101 Linköping. Tel Telex50125 VTISGIS. Telefax [ St/.tulet Besök: OlausMagnus väg37linköping VZfnotat VZfnotat Nummer: T 14 - Datum: 1987-05-05 Titel: HUR PÅVERKAS KORRIGERINGAR AV OBSERVERAT ANTAL OLYCKOR OM MAN BEAKTAR SKILLNAÄDER I RAPPORTERINGSGRAD/SKAÄDEFÖLJD MELLAN OLIKA REGIONER? Författare: Ulf

Läs mer

VTI notat 16-2009 Utgivningsår 2009. www.vti.se/publikationer. Tema Vintermodell. Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg. Carl-Gustaf Wallman

VTI notat 16-2009 Utgivningsår 2009. www.vti.se/publikationer. Tema Vintermodell. Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg. Carl-Gustaf Wallman VTI notat 16-2009 Utgivningsår 2009 www.vti.se/publikationer Tema Vintermodell Hastighetsmätningar på 13-metersväg och 2+1-väg Carl-Gustaf Wallman Förord Projektet Mätning av fordonshastighet och flöde

Läs mer

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003

Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003 VTI notat 25 2004 VTI notat 25-2004 Tillståndsmätning och analys av vägmarkeringars synbarhet i mörker i Sverige 2003 Författare FoU-enhet Projektnummer 80573 Projektnamn Uppdragsgivare Behzad Koucheki

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar - hastighet 2007-2012 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2012 Skapat av: Robin Billsjö, Liselott Söderström och Annika

Läs mer

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad

# VTlnotat. (db 1. T mygg/i nam_ Statens vag- och trafiklnstltut. Uppdragsgivare: Vägverket. Distribution:.fri/nyförvärv/begrânsad # VTlnotat NUmmer: T 53 Datum: 1989-03-21 Titel: Uppskrivningsfaktorer för polisrapporterade olyckor och polisrapporterade skadade Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743

Läs mer

DRIFT 96 VV Publ 1996:16 1 Innehållsförteckning VÄGLAGSTJÄNSTER 3 1 Allmänt 3 1.1 Definitioner 3 Sektionselement 3 Observationsytor 3 Friktionsklasser 4 Jämnhet 4 Snödjup 4 Snöfall 4 Rimfrost 4 Snödrev

Läs mer

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri VT notat Nr V230 1993 Titel: Dubbavnötning på provsträckor med skelettasfalt. E6 Göteborg, delen Kallebäck-Abro Författare: Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 42382-2 Projektnamn: Provväg EG Kallebäck-Åbro

Läs mer

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson notat Nr 64-1994 Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer: 60104 Projektnamn: Slitagemätning,

Läs mer

Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon

Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon VTI notat 4-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Framkomlighet under vintern på vägar med årsdygnstrafik mindre än tusen fordon Norska mätningar Carl-Gustaf Wallman Förord I samband med utvecklingen

Läs mer

Vagavdelningen Vägverket. Fri

Vagavdelningen Vägverket. Fri _ VT Nr V2T7 1993 Titel: Broisolering. Sammanställning av resultat från vidhäftningsprovning på provbroar 1990-1992, för eventuell justering av kalibreringskurva. Författare: Ylva Colldin, Åsa Nilsson

Läs mer

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet

Sammanställning av aktörsmätningar hastighet RAPPORT Sammanställning av aktörsmätningar hastighet 2007 2011 Slutrapport Dokumenttitel: Sammanställning av aktörsmätningar hastighet. 2007-2011 Skapat av: Liselott Söderström, Trivector Traffic Dokumentdatum:2011-11-30

Läs mer

Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning

Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning Nya hastighetsgränser i tätort uppföljning 2009-2010 Beställare: Trafikverket Utförare: KTH avdelningen för trafik och logistik Projektansvarig: Karl-Lennart Bång Tidplan: 2009-01-01 - (2010-12-31) 2011-12-31

Läs mer

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29

Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 2014-01-29 Beräkning av koldioxidutsläpp 2013 Teknisk dokumentation PM 1 BAKGRUND Detta PM redogör kortfattat för arbetsgång och resultat för de koldioxidberäkningar som M4Traffic genomfört åt Trafikkontoret. Beräkningar

Läs mer

MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg

MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen. Gudrun Öberg V T1 notat Nr 44-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: MINSALT - TRAFIKSÄKERHET Revidering på grund av nollvisionen Författare: Gudrun Öberg Verksamhetsgren: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Distribution:

Läs mer

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning NTF RAPPORT 2017:1 Hastighetsmätningar och ökad polisövervakning på fem platser inom Polisregion Väst www.ntf.se Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

VTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum:

VTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum: VTInotat NUmmer: T 112 Datum: 1991-08-05 Titel: Hastighetsmätares felvisning Författare: Anna Abrahamsson Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 74013-4 Projektnamm: Hastighetsanpassningsåtgärder

Läs mer

Nollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum januari 1999 i Linköping.

Nollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum januari 1999 i Linköping. Gunnar Carlsson 999--4 NTF Nollvisionen, hastigheterna och samhällsekonomin. Föredrag vid VTIs och KFBs Transportforum 3-4 januari 999 i Linköping.. Bakgrund och frågeställning En tillräckligt låg hastighet

Läs mer

Trafiksäkerhet. väghållningsåtgärder

Trafiksäkerhet. väghållningsåtgärder Statens väg- och" trafikinstitut (VTI) - Fack - 581 01 Linköping National Road & Traffic Research Institute - Fack ' 581 01 Linköping ' Sweden Nr 22 Trafiksäkerhet väghållningsåtgärder av Börje Thunberg

Läs mer

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson

Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Trafiksäkerhetseffekter av frästa räfflor och mötesfria vägar Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet VTI Urban Björketun Arne Carlsson Bakgrund Omkring år 2000: Vägverket sökte möjligheter för att öka

Läs mer

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet

Nr Utgivningsår Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet VT1 notat Nr 40-1995 Utgivningsår 1995 Titel: Vägmarkeringarnas funktion beroende på placering i körfältet Författare: Peter Wretling Programområde: Fordon/Trafikteknik (Vägunderhåll/Drift- Effekter) Projektnummer:

Läs mer

VTlnotat. Projektnummer: / Uppdragsgivare: Distribution: fri / nyförvärv / begränsad l

VTlnotat. Projektnummer: / Uppdragsgivare: Distribution: fri / nyförvärv / begränsad l VTlnotat Nummer: T 51 Datum: 1989-02-23 Titel: BENSINPRIS, TRAFIKUTVECKLING OCH TRAFIKSÄKERHET Författare: Göran Nilsson Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 740 01-9/743 22-9 Projektnamn: Uppdragsgivare:

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg TI notat 12 23 TI notat 12-23 Kövarningssystem på E6 Göteborg Analys av parameterinställningar Författare FoU-enhet Projektnummer 4489 Projektnamn Uppdragsgivare Urban Björketun Arne Carlsson Mohammad-Reza

Läs mer

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta.

Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Dokument 2 Gunnar Carlsson 1998-4-28 NTF-kansliet Rev 23-9-5 Samband mellan hastighet och olyckor. Basfakta. Hastighetens betydelse för olycksrisken och olyckornas konsekvenser har visats i en stor mängd

Läs mer

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012

I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 I Infrastrukturdag Västmanland 30 oktober 2012 Åtgärdsvalsstudier fyrstegsprincipen i praktiken Krav på effektivare planeringsprocesser, enklare, tydligare Krav på väl fungerande transportsystem, multimodalt,

Läs mer

VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Titel: Sidoläges- och hastighetsmätning på Rv40 Borås-Bollebygd. Uppdragsgivare: Vägverket

VT' notat. Väg- och transport- Ifarskningsinstitutet. Titel: Sidoläges- och hastighetsmätning på Rv40 Borås-Bollebygd. Uppdragsgivare: Vägverket VT' notat NUmmer: TF 55-13 Datum: 1989-10-24 Titel: Sidoläges- och hastighetsmätning på Rv40 Borås-Bollebygd Författare: Sven-lof Lundkvist, Uno Ytterbom, Magnus Fernlund Avdelning: TF Projektnummer: 553

Läs mer

VTInatat. (db _ Statens väg- och trafikinstitut. Distribution:

VTInatat. (db _ Statens väg- och trafikinstitut. Distribution: VTInatat Nummer: TF 69-01 Datum: 1988-03-12 Titel: VINTERDÄCK - DUBBAR - TRAFIKSÄKERHET - VÄGSLITAGE Föredrag vid TTFs vinterdagar i Borlänge 10-11 februari 1988 Författare: Gunnar Carlsson Avdelning:

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Nationell rapport

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Nationell rapport Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Nationell rapport 2016-03-01 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till

Läs mer

VTInotat. vi Väg_ach ag/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. . Pa: Linköping. Telz'013-2Q40 0q. Telex VTISGIS. Telefax

VTInotat. vi Väg_ach ag/f_ Statens vag- och trafiklnstltut. . Pa: Linköping. Telz'013-2Q40 0q. Telex VTISGIS. Telefax VTInotat Nummer: T 73 Datum: 1989nll-30 Titel: Trafikens veckodagsvariation under året: En sammanw ställning grundad på Vägverkets trafikmätningar 1978-83 Författare: Rein Schandersson Avdelning: Trafik

Läs mer

Prediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys

Prediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys Statistik för modellval och prediktion att beskriva, förklara och förutsäga Georg Lindgren Prediktera Matematisk statistik, Lunds universitet stik för modellval och prediktion p.1/28 Statistik för modellval

Läs mer

VT1 notat. Nummer: 3-94 Datum: Titel: Alternativt utformade stigningsfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist

VT1 notat. Nummer: 3-94 Datum: Titel: Alternativt utformade stigningsfält. Författare: Sven-Olof Lundkvist VT1 notat Nummer: 3-94 Datum: 1994-01-21 Titel: Alternativt utformade stigningsfält Författare: Sven-Olof Lundkvist Resursgrupp: Trafikteknik Projektnummer: 30010 Projektets namn: Alternativt målade stigningsfält

Läs mer

Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg

Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg VTI notat 41 2004 VTI notat 41-2004 Effekter av dedicerade körfält för tung trafik på flerfältsväg Författare Johan Janson Olstam FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 50439 Projektnamn Omkörningsrestriktion

Läs mer

Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion

Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion VTI notat 16 4 VTI notat 16-4 Prediktionsmodell för våta vägmarkeringars retroreflexion Författare Sara Nygårdhs och Sven-Olof Lundkvist FoU-enhet Drift och underhåll Projektnummer 571 Projektnamn Empiriska

Läs mer

Nr 191; i "9 " '

Nr 191; i 9  ' Nr 191;.111-984 1 Statens Väg- och,trafikinstituf (VT)J-.5781-01 Linköping j Swedish Road'and Traf c-research nstitute - 5-581 01 Linköping - Sweden i "9 " ' Nr 91 o 1984. Statens väg- och trafikinstitut

Läs mer

13 Stigningsfält och omkörningsfält

13 Stigningsfält och omkörningsfält 13 Stigningsfält och omkörningsfält Med stigningsfält avses extra körfält i backar, placerat till vänster om ordinarie körfält i stigningens riktning. Med omkörningsfält avses extra körfält på begränsad

Läs mer

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut Våg' 00/1 af/lf- Pa: Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax

VTInotat. Statens väg- och trafikinstitut Våg' 00/1 af/lf- Pa: Linköping. Tel Telex VTISGIS. Telefax VTInotat N mer: T 79 Datum: l990-olm04 Titel: Trafik- och trefiksäkerhetssituationen på E4 Författare: Hans Thulin Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 743 62-5 Erojektnamn: Olycksförklaringsmodell.

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Gotlands län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 4:2014 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2013/2014 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN

Läs mer

Handledning analys av omskyltad hastighet i EVA

Handledning analys av omskyltad hastighet i EVA 1(6) Handledning analys av omskyltad hastighet i EVA Denna handledning innehåller rekommendationer hur hastighetsförändringar ska analyseras med EVA-verktyget. Bakgrund Effekter av omskyltade hastigheter

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 DUBBDÄCKSANDEL RÄKNAD PÅ RULLANDE TRAFIK Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall [Skriv här] Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB

Läs mer

VTInotat. Uppdragsgivare: Företagarförbundet. Titel: Utredning beträffande samhälls- och miljökostnader vid transporter av grusmaterial

VTInotat. Uppdragsgivare: Företagarförbundet. Titel: Utredning beträffande samhälls- och miljökostnader vid transporter av grusmaterial VTInotat Nummer: T 90 Datum: 1990-08-14 Titel: Utredning beträffande samhälls- och miljökostnader vid transporter av grusmaterial Författare: Ulf Hammarström Avdelning: Trafikavdelningen _Projektnummer:

Läs mer

Jan-Gustaf Eriksson Avesta kommun, Urban Carlsson & My Oscarsson Saferoad Traffic AB.

Jan-Gustaf Eriksson Avesta kommun, Urban Carlsson & My Oscarsson Saferoad Traffic AB. Projektrapport Hastighetspåminnare Avesta kommun Sammanfattning Vi undersökte under några veckor hösten 2016 om en digital sk. hastighetspåminnare påverkar trafiken på ett positiv sätt, dvs hastigheten

Läs mer

Tillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning

Tillståndsmätning av vägmarkeringars. Västmanlands län VTI notat VTI notat Transportsäkerhet och vägutformning VTI notat 66 2001 VTI notat 66-2001 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer 50350 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Sven-Olof

Läs mer

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB 2017:4 Användning

Läs mer

Utvärdering av Train Warners vid Mo

Utvärdering av Train Warners vid Mo VTI notat 2 2002 VTI notat 2-2002 Utvärdering av Train Warners vid Mo Grindar Foto: Hans-Erik Persson Författare FoU-enhet Projektnummer 40413 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Hans-Åke Cedersund

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Kronoberg län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Kronoberg län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Kronoberg län 2016-01-31 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till

Läs mer

Minnesanteckningar Referensgrupp utvärdering hastighetsgränser i Stockholm

Minnesanteckningar Referensgrupp utvärdering hastighetsgränser i Stockholm Minnesanteckningar Referensgrupp utvärdering hastighetsgränser i Stockholm 2012-02-09 Närvarande: Se bilaga Presentationer: Se bilaga. Inledning Catherine Kotake hälsade välkomna och berättade kortfattat

Läs mer

Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv

Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv PM 2003-02-24 Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv Sammanfattning Nedan återges kort vissa av de resultat som kommit fram i den studie som presenterades på VTI- forskardagar 2003. Dessutom besvaras

Läs mer

Drift och Underhåll Kapitel 2 Vinterdrift

Drift och Underhåll Kapitel 2 Vinterdrift Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version 2015-04-01 Steg 2 Drift och Underhåll Kapitel 2 Vinterdrift Översiktlig beskrivning av förändringar och uppdateringar i kapitel 2 Drift och

Läs mer

Matematisk statistik kompletterande projekt, FMSF25 Övning om regression

Matematisk statistik kompletterande projekt, FMSF25 Övning om regression Lunds tekniska högskola, Matematikcentrum, Matematisk statistik Matematisk statistik kompletterande projekt, FMSF Övning om regression Denna övningslapp behandlar regression och är tänkt som förberedelse

Läs mer

41» Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid. intermittenta och långsamma vägarbeten. ' 2000 o N H

41» Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid. intermittenta och långsamma vägarbeten. ' 2000 o N H ' 2000 o N H.8 O= 5 VTI notat 20-2000 1 Synpunkter på förslag till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön vid intermittenta och långsamma vägarbeten Författare FoU-enhet Maria Berlin och Lena Nilsson

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Örebro län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Örebro län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Örebro län 2016-02-25 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Jönköpings län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Jönköpings län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Jönköpings län 2016-01-31 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till

Läs mer

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län

Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län VTI notat 42 2002 VTI notat 42-2002 Tillståndsbeskrivning av vägmarkeringarnas funktion i Västmanlands län Författare Behzad Koucheki FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer 50350 Projektnamn

Läs mer

Tema Vintermodell Kalibrering och vidareutveckling av vintermodellen

Tema Vintermodell Kalibrering och vidareutveckling av vintermodellen VTI rapport 826 Utgivningsår 2014 www.vti.se/publikationer Tema Vintermodell Kalibrering och vidareutveckling av vintermodellen Anna K. Arvidsson Utgivare: Publikation: VTI rapport 826 Utgivningsår: Projektnummer:

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars)

Undersökning av däcktyp i Sverige. Vintern 2015 (januari mars) Undersökning av däcktyp i Sverige Vintern 2015 (januari mars) 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5

Läs mer

PUBLIKATION 2009:76. Hastigheter motorcykeltrafik från Luleå till Malmö

PUBLIKATION 2009:76. Hastigheter motorcykeltrafik från Luleå till Malmö PUBLIKATION 2009:76 Hastigheter motorcykeltrafik 2008 från Luleå till Malmö Register 1 Mätplatser s.3 2 Genomförda mätningar s.3 3 Bearbetning s.4 4 Analyser av mätningarna s.4 5 Resultat s.6 Bilagor 6

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning 2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL

Läs mer

1 Grundvärden för trafikmiljön

1 Grundvärden för trafikmiljön 1 Grundvärden för trafikmiljön Trafikmiljöns egenskaper beskrivs i VGU med: friktion hos beläggningsytan siktobjekt i vägrummet. 1.1 Friktion Friktion är ett grundvärde i VGU för att bestämma: största

Läs mer

Flikar för indata, delresultat, samhällsekonomisk kalkyl samt anläggande av busskörfält.

Flikar för indata, delresultat, samhällsekonomisk kalkyl samt anläggande av busskörfält. 2019-02-20 Manual SAMBU 1.0 Nuvarande text avser SAMBU kalkylversion 1.0 1. Inledning Syftet med manualen är att underlätta genomförandet av översiktliga nytto-kostnadsanalyser av implementation av kollektivtrafikkörfält

Läs mer

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek 9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier,

Läs mer

Framkomlighet och fördröjningar på E22 Fjälkinge Gualöv

Framkomlighet och fördröjningar på E22 Fjälkinge Gualöv VTI notat 34-25 Utgivningsår 25 www.vti.se/publikationer Framkomlighet och fördröjningar på E22 Fjälkinge Gualöv Arne Carlsson Andreas Tapani Förord Denna studie av framkomlighetseffekter till följd av

Läs mer

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK DATORLABORATION 4 MATEMATISK STATISTIK, FÖR I/PI, FMS 121/2, HT-3 Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Läs mer

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västernorrlands län

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Västernorrlands län Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard Västernorrlands län 2016-02-24 Dokumenttitel: Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna

Läs mer

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003

Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003 VTI notat 12 2004 VTI notat 12-2004 Tillståndsmätning av vägmarkeringar i Danmark 2003 Författare FoU-enhet Sara Nygårdhs Drift och underhåll Projektnummer 50330 Projektnamn Uppdragsgivare Nordisk tillståndsbeskrivning

Läs mer

Ersättningsmodell för vinterväghållning

Ersättningsmodell för vinterväghållning VTI notat 30 2002 VTI notat 30-2002 Ersättningsmodell för vinterväghållning baserad på väderdata från VViS Författare FoU-enhet Projektnummer 80537 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Staffan Möller

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 5:2015 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR RÄKNADE PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2014/2015 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN

Läs mer

VZfnotat. Nummer: T 17 Datum: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson

VZfnotat. Nummer: T 17 Datum: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson VZfnotat Nummer: T 17 Datum: 1987-08-13 Titel: Axelavstånd för olika fordonstyper. Förslag till nytt system för fordonskoder. Författare: Arne Carlsson Avdelning: Trafik Projektnummer: _76004-1 Projektnamn:

Läs mer

Att spara tid eller spara liv

Att spara tid eller spara liv VECTURA Att spara tid eller spara liv En rapport om andelen utfärdade och betalade fortkörningsböter till svenskregistrerade och utlandsregistrerade lastbilar och bussar under 29 Haglund Helene 211-5-29

Läs mer

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg

E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg TEKNISKT PM TRAFIKANALYS E20 Vårgårda Vara, delen Vårgårda Ribbingsberg Vårgårda och Essunga kommuner, Västra Götalands län Vägplan, 2016-11-03 Projektnummer: 128078 Trafikverket Postadress: Box 110, 54

Läs mer