Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet öster om Gävskäret och vinterförvaring av fisk i Gräsörsviken i Pjelax by, Närpes

Transkript

1 Beslut Västra och Inre Finland Nr 187/2012/1 Dnr LSSAVI/194/04.08/2011 Givet efter anslag ÄRENDE Sökande Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger i havet öster om Gävskäret och vinterförvaring av fisk i Gräsörsviken i Pjelax by, Närpes Alf-Erik Granfors Grunden för ansökan om tillstånd Ärendets anhängiggörande ANSÖKAN Verksamheten och dess placering Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 c) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. Alf-Erik Granfors har anhängiggjort sin ansökan vid Västra och Inre Finlands Regionförvaltningsverk och har kompletterat ansökan med tilläggsutredningar. Ansökan avser odling av sammanlagt ca kg fisk per år räknat enligt fiskens tillväxt i nätbassänger i havet på vattenområdet tillhörande Pjelax delägarlag i Närpes stad. De beräknade utsläppen i havet är ca 580 kg fosfor och ca 4400 kg kväve per år. Fiskodlingsanläggningen är belägen öster om Hamnskäret och Gävskäret i havsområdet mellan Kaskö och Kristinestad i Närpes. Avståndet till fastlandet är ca 2,5 km. Sökande har bedrivit fiskodlingsverksamhet vid platsen sedan år Platsen för fiskens vinterförvaring är belägen i Gräsörsviken invid bron från Skrattnäs till Rönnskäret på vattenområdet tillhörande Pjelax delägarlag. REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn Huvudverksamhetsstället fax i Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 PB 200, Vasa

2 2 Ikraftvarande tillstånd Västra Finlands miljötillståndsverk har med sitt beslut nr 8/2004/3 givet beviljat Alf-Erik Granfors tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem öster om Gävskäret i Pjelax by i Närpes stad samt anläggande av nätbassänger i havet och vinterförvaring av fisk i dem i Gräsörsviken i Pjelax by i Närpes stad. Enligt beslutet får nätbassängernas sammanlagda volym vara högst m 3. Det foder som årligen används vid anläggningen får innehålla fosfor högst 620 kg och kväve högst kg. Sökandens rätt till området Planläggning och naturskydd Miljöns tillstånd I fall Alf-Erik Granfors avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2012, skall Granfors senast hos miljötillståndsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. Sökanden har med ett avtal som ingåtts med Pjelax delägarlag arrenderat det för verksamheten behövliga vattenområdet öster om Gävskäret och Hamnskäret för odling av fisk samt ett område för vinterförvaring av fiskarna i Gräsörsviken. Avtalet är ikraft till I Närpes strandgeneralplan är området där fiskodlingsanläggningen är belägen reserverat för tidsbunden fiskodlingsverksamhet (fo). Av holmarna i närhet är Gävskäret närmast anläggningen jord- och skogsbruksdominerat område (M-1), skärets västra sida är naturskyddsområde av lokal betydelse (SL-2). Hamnskäret är frilufts- och strövområde (VR). Stränderna nära vinterförvaringsplatsen är jord- och skogsbruksdominerat område (M-1) och område för vattentrafik (LV). I Österbottens landskapsplan, fastställd av miljöministeriet , har området söder om den i fråga varande odlingsanläggningen angivits som område som tillhör eller föreslagits höra till nätverket Natura När områdesanvändningen planeras ska det tillses att sådana naturvärden inte i betydande grad försämras för vilkas skydd området har införlivats i nätverket Natura Hamnskärs landstigningsplats har i landskapsplanen reserverats som rekreationsobjekt/turistattraktion. Vid planeringen bör speciellt kultur-, landskaps- och miljövärdena uppmärksammas. Fiskodlingsanläggningen är belägen i det i Natura 2000-nätverket upptagna området Kristinestads skärgård (FI ). Området har anslutits till nätverket Natura 2000 på basis av både habitatdirektivet och fågeldirektivet. Havsområdet Fiskodlingsanläggningen är belägen i södra delen av Österfjärden i havsområdet utanför byn Pjelax i Närpes stad. Den närmaste holmen är Gävskäret, som är belägen ca 100 m väster om anläggningen. Sydost och

3 nordost om anläggningen finns två små grupper med skär. Öppna havet börjar omedelbart väster om Gävskäret. Avståndet från anläggningen till fastlandet är ca 2,5 km. Vinterförvaringsplatsen är i Gräsörsviken, som är en tämligen skyddad havsvik mellan Storön och Rönnskäret. Vattendjupet enligt sjökortet är mellan 4,8 och 7,8 m i närheten av anläggningen. I närheten finns även ett djupare ställe med 11,4 m vatten. Inom vinterförvaringsplatsen är vattendjupet 2,3 m. Havsvattnets huvudsakliga strömningsriktning på området är söderifrån norrut. Vattenståndsvariationer, vindförhållanden och bottnens former kan dock ha en avsevärd inverkan på vattnets rörelser. Naturaområdet Kristinestads skärgård (FI ) utgör ett representativt prov på den smala skärgårdszonen mellan Kaskö och Sastmola. Skärgården i området följer starkt kustens riktning. Kalklippor är vanliga. Stränderna varierar från kala klippor och stenblock till små grus- och sandstränder. Skärgården består av en mångfald av för det mesta små trädlösa skär och holmar eller klippiga holmar med glest trädbestånd. Det finns endast ett fåtal större trädtäckta öar. Många holmar har representativa strandängar med rik vegetation och ett rikligt bestånd av häckande fåglar. Beståndet av skärgårdsfåglar omfattar även hotade arter såsom bergand, skräntärna och silltrut. Vid västra stränderna till holmarna mot öppna havet finns ställvis stora vallar av tång. Inom verkningsområdet för fiskodlingsanläggningen finns följande naturtyper enligt habitatdirektivets bilaga: vegetationsklädda havsklippor i Atlantkust eller Östersjökust, annuell vegetation på driftvallar, perenn vegetation på steniga stränder, boreala skär och småöar i Östersjön samt boreala havsstrandängar av Östersjötyp. 3 Belastning Havsområdet mellan Kristinestad och Närpes belastas kraftigt av kustens åar. Av dessa utmynnar Tjöck å närmast den planerade fiskodlingsanläggningen ca 7 km sydost om fiskodlingsanläggningen. Närpes å utmynnar ca 11 km norr om anläggningen och Lappfjärds å ca 13 km söder om anläggningen. Hamnskärs Lax Ab:s fiskodlingsanläggning ligger närmast sökandens anläggning ca 800 m västerut på andra sidan av Hamnskäret. Även M-Reals fabrik i Kaskö och Kristinestads avloppsreningsverk är punktbelastningskällor inom havsområdet. Vattenkvaliteten Vattenkvaliteten i fiskodlingsanläggningarnas närområde har sedan år 1995 kontrollerats enligt samkontrollprogrammet för fiskodlingsanläggningarna i Kristinestad Närpes. Alldeles vid odlingsanläggningen finns provtagningspunkt P20A och ca 500 m norr om anläggningen finns provtagningspunkt P20C. Tillståndet i kustområdet Kristinestad Kaskö Närpes har enligt samkontrollprogrammet för områdets fiskodlingsanläggningar hållit sig i huvudsak

4 intakt de senaste åren. Bara beträffande fosforhalterna har det på lång sikt kunnat skönjas en långsam ökning vid de flesta observationsstationerna. I allmänhet försämras kustvattnens kvalitet efter åarnas översvämningstopp, då stora mängder näring forslas ut i havet. Översvämningstopparna infaller normalt vår och höst. Från och med början av 1990-talet har flera vintrar varit milda och vattenflödena i åarna varit höga redan i februari-mars. Enligt kontrollproven från Österfjärdens havsområde har vattnen varit något eutrofa. Vid provtagningspunkten P20 väster om Gävskäret har den totala fosforhalten sedan 1990-talet varit under 30 µg/l förutom i september 2009 då fosforhalterna steg i ytvattnen till 39 µg/l. Totala kvävehalterna har förutom några undantag varit under 400 µg/l. Klorofyll-a-halterna har varierat från nivån för karga vatten till något eutrofa vatten (1,0-7,6 µg/l). Vattnets grumlighet och färgvärden har varit låga och syrehalterna goda eller tillfredsställande såväl i ytvattnen som i vattenskikten nära bottnen. 4 Bottnen och bottendjur Områdets sediment har undersökts bara med ögonmått i samband med tagning av prover på bottenfaunan. Till sin art är sedimentet mo och lera. Områdets bottenfauna har undersökts sedan år 1995 med tre års mellanrum. Provtagningspunkten är i omedelbar närhet av odlingsanläggningen och avspeglar därmed en bottenfauna som i någon mån är störd. Bottendjurstätheterna och -biomassorna har växlat kraftigt under åren. Artmängden har alla år varit liten. Dominerande arter på området har varit Östersjömussla och fjädermygglarver. Fiskbestånd I fiskbeståndet utanför Närpes-Kaskö förekommer enligt olika undersökningar åtminstone 31 fiskarter, bland annat abborre, strömming, vassbuk, gädda, sik, regnbåge, lax, öring, harr, nors och braxen. Söder om Hamnskäret och Grisselstenarna samt runt Skötgrund (ca 2 km söder från anläggningen) finns lekområden för sik och strömming. Granfors fiskodlingsanläggning har tillsammans med Oy Hamnskärs Lax Ab utfört fiskerikontroll årligen i juni-september. Provfisken med nät har i fångsten givit lax, sik, strömming, abborre, gädda, gös, mört, gärs, flundra, öring och ål. Användningen av området De närmaste sommarstugorna och fiskestugorna inom fiskodlingsanläggningens verksamhetsområde finns på holmarna Hamnskäret-Gävskäret. De närmaste fasta bosättningarna finns på fastlandet. Inom havsområdet utanför Kaskö fiskar ca yrkes- och biyrkesfiskare. Enligt en förfrågan gjord av Närpes-Kaskö fiskeområde fiskade år 2000 allt som allt ca 500 personer i området. Helhetsfångsten var ca 104 ton/år. Viktigaste fångstarter var strömming, sik, lax, abborre och öring. Till havsområdet har kontinuerligt utplanterats havsöring, vandringssik och gös. Siken har varit ekonomiskt viktigaste art, som fångas med nät, sikfällor och rys-

5 sjor. Industriutsläppens påverkan på fiskbestånden har minskat på grund av en förbättring av industrins process- och reningsteknik. Denna gynnsamma tendens väntas fortsätta efter att Metsä-Botnia stängde sin fabrik i Kaskö. I närheten av anläggningen finns ingen officiell båtrutt. Inom området rör sig dock lokala småbåtsförare samt fiskare. Den närmaste fiskehamnen finns vid Ådskär i Kaskö. Vid verksamhetsområdet finns inga allmänna simstränder eller vattentag. 5 Nuvarande verksamhet Vid anläggningen odlas regnbåge som matfisk. Enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet har verksamheten och utsläppen vid Alf-Erik Granfors fiskodlingsanläggning under åren varit följande: Fiskens tillväxt ca kg Fodrets fosforinnehåll kg/a Fodrets kväveinnehåll kg/a Fosforutsläpp kg/a Kväveutsläpp kg/a Fodermängd kg/a Foderkoefficient Specifikt utsläpp för fosfor g/kg/a Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a ,15 1,17 1,12 1,15 1,18 0,93 0,95 5,7 5,9 5,8 6,4 5,4 3,6 3,2 45,1 47,6 47,4 53,1 47,9 29,5 29,8 Enligt det nuvarande miljötillståndet får det foder som årligen används vid anläggningen innehålla fosfor högst 620 kg och kväve högst kg. De specifika utsläppen i havet får inte överskrida 7 g fosfor och 50 g kväve per kilogram producerad fisk.

6 6 Verksamheten enligt ansökan Anläggningens konstruktioner Vidare hantering av fisken Den planerade anläggningen består av 20 nätbassänger. Bassängernas djup varierar mellan 3,0-4,0 m och den totala arealen är m 2 och den totala volymen m 3. Anläggningens konstruktioner märks ut på det sätt sjöfartsmyndigheterna förutsätter. Slakt och rensning av fisken sker på fastlandet i Kaskö Fiskhallen Ab:s utrymmen i Kaskö fiskehamn. Produktion Vinterförvaring Sökanden har för avsikt att odla ca kg fisk per år räknat enligt fiskens tillväxt. Foderförbrukningen har uppskattats till ca kg torrfoder per år. Fodret innehåller ca 980 kg fosfor och kg kväve. Fiskarna utfodras med automat. Vid utfodringen används enbart torrfoder, som förvaras i kyllager på fastlandet och omfattar ca en veckas behov i taget. Fiskmängden i vinterförvaring varierar från år till år, men uppskattats uppgå till ca kg/a. Fisken förs till vinterförvaring i mitten av oktober och flyttas tillbaka till odlingsplatsen två veckor efter islossningen, dock senast Fisken utfodras inte under vinterförvaringen. Bassängernas totala volym är ca m 3. Anläggningens utsläpp och begränsandet av dem Anläggningens vattenbelastning härstammar från näringsämnen som finns i det foder som används och som hamnar i vattnet antingen vid matningen eller via fiskarnas avföring. Den årliga foderförbrukningen på ca kg torrfoder innehåller 980 kg fosfor och kg kväve. Belastningen skulle med denna foderförbrukning vara högst 580 kg/a fosfor och kg/a kväve. Områdets belastning skulle enligt denna beräkning öka 1,5 gånger från det nuvarande. Vid anläggningen undviks överflödig utfodring och fodret som används är så högklassigt och vattendragsvänligt som möjligt, med vars hjälp de specifika utsläppen fås så små som möjligt. Inom rimliga kostnadsramar är effektivare metoder för att minska belastningen inte möjliga med de produktionsmängder ansökan gäller. På denna grund kan det konstateras att den metod som används vid fiskodlingsanläggningen uppfyller kraven på bästa tillgängliga teknik (BAT). Anläggningen förorsakar inte betydliga dammolägenheter, luktolägenheter eller buller. Trafiken till fiskodlingsanläggningen är mycken liten; fodret levereras några gånger under odlingssäsongen med lastbil till hallen vid Kaskö fiskehamn på fastlandet. Kemikalierna som används vid anläggningen (brännolja i motorbåten, tvättmedel) orsakar inte miljörisker.

7 7 Avfallshantering De döda fiskarna, vars mängd varierar årligen, forslas med övrigt fiskavfall för att användas som mink- och rävfoder. Det blodiga vattnet som uppstår i samband med stickningen av fisk forslas till fastlandet och töms i avloppsvattnen från fiskhanteringshallen. Transporten av torravfall sköts av ett lokalt avfallsbolag. Problemavfall uppstår inte vid anläggningen. Verksamhetens verkningar Miljöns tillstånd På basen av de utförda kontrollerna har ytvattnets näringshalter åren inte varit märkbart högre vid bassängerna (P20A) än vid jämförelsestationen (P20C) ca 500 m norr om anläggningen. Vid flera tillfällen var näringshalterna tvärtom högre vid jämförelsestationen. Klorofyll-ahalterna i anläggningsområdet har varit på en något högre nivå än vid jämförelsestationen. Vid Märarstömmens station (ELY-centralen Vav-11 V4) längre ut på havet har halterna fosfor och klorofyll-a varit på en lägre nivå än vid stationerna P20A och P20C. Under den tid som fiskuppfödningsanläggningen har verkat har anläggningsområdets vattenkvalitet sedan början av 1990 talet nästan undantagslöst hållit sig på den lindrigt eutrofierade nivån. Då man granskar anläggningsområdets näringsämnes- och klorofyllhalt under en lång tidsperiod ( ) kan man observera en oförändrad trend för fosfor, en sjunkande trend för kväve och en lindrigt stigande trend för klorofyll-a-halten. En stigande riktning för klorofyll är tämligen vanligt i våra kustnära havsområden och det beskriver inte entydigt en eutrofierande inverkan från fiskuppfödningen. Det är dock möjligt att också den belastning som kommer från fiskuppfödningen, utöver övrig belastning som kommer till området, verkar lokalt ökande på klorofyll-a-halterna och tidvis också höjer fosforhalten. En produktion i enlighet med tillståndsansökan (ca kg/år) ökar den kalkylerade belastningen i området ca 1,5 gånger jämfört med nuläget. Med beaktande av områdets utspädningsförhållanden skulle sannolikt inte vattnets ämneshalter stiga i samma grad. Det är ändå uppenbart att ökningen av belastningen åtminstone tidvis skulle höja vattnets eutrofieringsgrad vilket närmast skulle kunna observeras som en ökning av klorofyll-aoch fosforhalten samt som en lindrig ökning av slembildningen och algtillväxten. Det är möjligt att vattnets eutrofieringsgrad i anläggningens närhet tidvis skulle komma att stiga från nuvarande lindrigt eutrofa nivå till eutrof nivå. Eftersom den huvudsakliga strömriktningen är från anläggningen mot det öppna havet torde inverkan begränsas till endast ett mindre område i anläggningens närhet. I perifytonundersökningarna under åren har påväxtalgernas (perifyton) torrvikt inte i märkbar grad ökat vid anläggningsområdet jämfört med referensområdet. Torrviktens variation vid anläggningsområdet var 0,09-1,4 mg/cm 2 medan motsvarande värden vid referensstationen var 0,14-1,5 mg/cm 2. Ytpåväxten har vid ett flertal fiskuppfödningsanläggningar i Kristinestad-Kaskö-Närpes varit tydligt högre än de värden som presenterats ovan.

8 8 Användningen av havsområdet Naturskyddsområden I vinterförvaringen i Gräsörsviken utfodras fisken inte alls och därför uppstår inte heller skadliga miljöverkningar i området. Områdets bottenfauna har undersökts sedan år 1995 med tre års mellanrum. Bottnens skick har varit dåligt redan från odlingsverksamhetens början. Artmängden har alla år varit liten och de dominerande arterna är toleranta för eutrofiering. Det är högst sannolikt att situationen fortsättningsvis kommer att vara likadan. Den planerade anläggningens konstruktioner utgör inte hinder för fiskvandringen. Enligt inhemska undersökningar samlas i fiskuppfödningsanläggningarnas närhet ofta även naturens fiskar såsom abborrar, mörtar och idar, vilka lockas dit av utfodringen. Fångsterna av dessa fiskarter kan öka om man fiskar i närheten av fiskuppfödningsanläggningen. Eventuella förändringarna i mängdförhållanden mellan olika fiskarter och den ökade slambildningsrisken av fångstredskap begränsas till anläggningens närområde. Slambildningen på havsbottnen kan försvaga fiskens reproduktionsresultat i anläggningens närområde. Sikens och strömmingens närmaste lekområden finns vid Hamnskäret och de södra delarna av Grisselstenarna samt omkring Skötgrund (ca 2 km mot söder från anläggningsområdet). Lekområden är därmed belägna motströms från anläggningen. I ansökan har uppskattats hur fiskodlingsverksamheten verkar på de naturtyper inom Naturaområdet Kristinestads skärgård (FI ) som förekommer på Hamnskäret-Gävskäret, Gävskärskobborna och Springarkobban, vilka ligger inom fiskodlingens verkningsområde. De ovannämnda områdenas andel av hela Natura-området är ca 0,1 %. Fiskodlingen påverkar med ökad näringsnivå endast en smal zon av de närliggande skärens strandområden. De areala verkningar bedöms vara mycket små. Inom naturtypen vegetationsklädda havsklippor i Atlantkust och Östersjökust påverkar fiskodlingen inte märkbart klippornas kärlväxter, men ökar sannolikt påväxtalgernas förekomst vid havsklipporna. Havsklippor finns närmast odlingsanläggningen vid Hamnskäret-Gävskäret samt vid skären vid Notkobbarna. Naturtyperna annuell vegetation på driftsvallar och perenn vegetation på steniga stränder kan, på grund av den i ansökan beskrivna ökade odlingsmängden, på längre sikt få en ökad mängd strandvegetation inom området. Fiskodlingen påverkar påväxtalgernas mängd även inom dessa naturtyper. Fiskodlingen påverkar inte naturtypen boreala skär och småöar i Östersjön. Boreala havsstrandängar av Östersjötyp finns möjligen på östra sidan av Hamnskäret-Gävskäret samt på Klobbskärsgrynnorna ca 1,5 km från anläggningen. Strandängarna har inte invente-

9 Kontroll av verksamheten och dess verkningar HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN rats. Fiskodlingen kan, på grund av en ökad näringsnivå av vattnet, öka mängden växtlighet närmast på Gävskärets strandängar. Om fiskodlingens verksamhet fortsätter i nuvarande omfattning kommer verksamheten inte att påverka öarnas naturtillstånd. Vidare bedöms fiskodlingen inte ha skadlig inverkan på förekomsten av gråsäl och östersjövikare, vilka påträffats i Kristinestads-Närpes vattenområden. På holmarna i anläggningens närområde påträffas av de fåglar som omnämns i fågeldirektivets bilaga 1 fisktärna, silvertärna och skräntärna. De viktigaste fågelholmarna i närheten av anläggningen är Springarkobban och Gävskärskobborna. Under häckningstiden är alla fågelarter känsliga för störning. Verksamheten vid fiskodlingsanläggningen kommer dock att fortsätta på samma ställe som förr. Slutsatsen är att fiskodlingsverksamheten inte försvagar de naturvärden på grund av vilka området har tagits med i Natura 2000-nätverket, i synnerhet som anläggningens verkningsområde utgör en mycket liten del av hela Naturaområdet. Den planerade ökningen av produktionsmängden medför ingen betydande ändring av verksamheten. Ingen bedömning av konsekvenser enligt 65 i naturskyddslagen behövs för att bedöma verksamhetens konsekvenser på Natura-området. Verksamhetsidkaren upprätthåller en skötseljournal över verksamheten vid anläggningen. Kontrollen av anläggningens verkningar kommer även i fortsättningen att utföras som en del av samkontrollen för Kristinestads- Närpes fiskodlingsanläggningar i enlighet med ett godkänt program. Den fiskeriekonomiska kontrollen kan även i fortsättningen utföras på ett sätt som fiskerimyndigheten vid Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral godkänner. 9 Kungörelse Regionförvaltningsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen med kungörelse i regionförvaltningsverket och i Närpes stad berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i ärendet delaktiga som framgår av handlingarna. En annons om ärendets anhängighet har publicerats i tidningen Syd-Österbotten. 1) Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljö och naturresurser (ELY-centralen) har konstaterat att fiskodlingsanläggningen ligger inom Natura 2000-området Kristinestads skärgård. I strandgeneralplanen har området fått beteckningen fo (tidsbestämt fiskodlingsområde). Den största delen av Gävskäret har planebetäckningen SL-2 (naturskyddsområde) och Hamnskär VR (frilufts- och

10 strövområde). De närmaste sommarstugorna finns på Hamnskäret Gävskäret. Den närmaste fasta bosättningen finns på fastlandet. I närområdet finns inga allmänna badstränder. I närområdet finns även Hamnskärs Lax Ab:s två anläggningar, den ena nordost om Rånbässen ca 2 km mot nordost om anläggningen som ansökan gäller. Den andra anläggningen ligger i sundet väster om Gävskäret Hamnskäret, ca 0,5 km från anläggningen som ansökan gäller. Därtill finns Renskärs Lax Ab:n fiskodlingsanläggning ca 3 km norr om anläggningen som ansökan gäller. Området runt odlingen är rätt grunt och mosaikartat. I närheten av anläggningen finns ett djuphål med 11,4 m vatten. Djuphöljan omges av grundare områden på den östra sidan, men området norrut från odlingsområdet står i förbindelse med öppet hav via en djupare ränna i sydvästlig riktning. Strömförhållandena i området har inte utretts, men längs Bottniska vikens kust går en havsström vars nettoriktning är norrut. Strömförhållandena i området påverkas även av tillflöden från land, främst från Närpes å, vars avrinningsområde är ca 1000 km 2. Strömförhållandena påverkas dock mest av vattenståndsvariationer och vindar. Vattenståndsvariationerna kan uppgå till ca 0,8 1 m och i synnerhet snabba sänkningar av havsvattenståndet leder till snabbt vattenutbyte i närheten av fiskkassarna. Belastningen från Närpes å uppgår till ca 25 t fosfor och ca 750 ton kväve/år. En stor del av denna belastning kommer ut i vattendraget i samband med snösmältningen på våren. Belastningen från fiskodlingarna i södra delen av Kaskö stad var 1,1 t fosfor och 9,0 t kväve år Därtill var belastningen 2011 från fiskodlingarna i Kristinestads område tillsammans 1,9 t fosfor och 16 t kväve. Efter att Oy Metsä Botnia Ab:s fabrik lagts ner har belastningen från cellulosaindustrin sjunkit märkbart till ca 1,3 t fosfor och 13 t kväve/år. Belastningen från Granfors fiskodlingsanläggning har sjunkit märkbart: Under åren har belastningen i genomsnitt varit 320 kg fosfor och 2600 kg kväve samt 270 kg fosfor och 2300 kg kväve under åren Vattenkvaliteten inom området är på basis av närsalthalter lindrigt eutrof, på basen av klorofyllhalten likaså. Salthalten varierar mellan 4 och 5 promille, men tillfälligt kan utsötat vatten sprida sig under isen på våren ända ut till fiskodlingsplatsen. Färgvärdet i fjärden är i allmänhet mg Pt/l. Syresituationen i området är tillfredsställande. Fiskodlingen påverkar sitt närområde tydligt i form av ökad algpåväxt på stenar, stränder, bryggor och fiskbragder. Denna påväxt kan även vålla problem för bottenfauna och fisk då den slits loss och bildar drivande mattor på havsbottnen. Fiskodlingens effekter syns närmast i form av ändrade bottenförhållanden i fiskodlingens närområde. På basis av bottenfaunan kan man konstatera att bottnen håller på att eutrofierats, vilket i början syns som en ökning av såväl artantal som biomassa. De stora variationerna i artsammansättningen mellan åren visar att organismsamhället är instabilt och också att det i 10

11 denna typ av områden kan vara svårt att hitta jämförbara habitat för provtagning. Uppföljningen av växtligheten med hjälp av växtlighetslinjer enligt kontrollprogrammet har inte gjorts (kontrollprogrammet förutsätter att karteringen skulle ha gjorts åren och igen åren ). Därför är det omöjligt att uppskatta om anläggningen har skadliga inverkan på närområdets natur. I ansökningshandlingarna uppskattas anläggningens inverkan på Naturaområdets naturvärden. Enligt uppskattningen försämrar fiskodlingen inte märkbart de naturvärden som har varit som grund när området har upptagits i Natura 2000 nätverket. Sammanfattningsvis kan man säga att havsområdet i närheten av Gävskäret-Hamnskäret har ändrats (eutrofierats) till en viss grad. Den andel av belastningen som fiskodlingen stått för har uppgått till ca 7 % i fråga om fosfor och 5 % i fråga om kväve. Fiskodlingens belastning koncentreras till sommarmånaderna medan åarnas belastning är koncentrerad till vår och höst. Belastningen syns i form av att bottenfaunan i anläggningarnas närområde ytterligare ändrats i mera eutrof riktning, påväxten ökat och vattnet tidvis varit eutrofierat i närområdet. På basis av Vattenförvaltningsplanen för Kumo älv - Skärgårdshavet - Bottenhavet fram till år 2015, som fastställdes av Statsrådet i december 2009, har området där fiskodlingen ligger nöjaktig ekologisk status. Målet är god status fram till år För fiskodlingen i Bottenhavets förutsätts en minskning av näringsbelastningen med 30 %. I Närpes-Kasköområdet har målet sannolikt uppnåtts, då en märkbar andel av odlingarna upphört med verksamheten under senare hälften av 2000-talet. En ökning av belastningen på den nuvarande odlingsplatsen är inte tänkbar, men en fortsatt odling kan förordas. ELY-centralen föreslår att fodret som används vid anläggningen får innehålla 620 kg fosfor och 4500 kg kväve, dvs. samma som i det tidigare tillståndet. Denna fodermängd gör det möjligt att odla ca kg fisk. Överutfodring bör undvikas, vilket innebär att foderkoefficienten bör vara under 1,2. Anläggningen bör kontrollera sina vattendragseffekter och effekter på de naturtyper som gjort att området upptagits i Natura 2000-nätverket på ett sätt som godkänts av ELY-centralen i Södra Österbotten. En uppdatering av kontrollprogrammet för fiskodlingarna i Närpes, Kaskö och Kristinestad har gjorts. Vinterförvaringen av fisk i Gräsörsviken kan bifallas, eftersom fisken inte matas under vinterförvaringen. Fiskmängden föreslås vara på samma nivå som tidigare, dvs kg. Syresituationen och närsalterna i Gräsörsviken bör årligen kontrolleras före utgången av februari månad för att ge odlarna möjlighet att vid behov vidta åtgärder för att öka syretillgången i vattenområdet. I övrigt förutsätter ELY-centralen att det framtida tillståndet innehåller de vanliga tillståndsvillkoren för fiskodling. 11

12 12 2) Österbottens närings-, trafik- och miljöcentralens fiskerimyndighet har konstaterat att ytvattnet, i det västra förvaltningsområdet för verkställande av EU:s ramdirektiv för vatten, har inom området där anläggningen ligger klassificerats som måttligt. Enligt samkontrollen för områdets fiskodlingsanläggningar har odlingarna medfört en ökning av näringsämneshalter och en ökning av primärproduktionen i anläggningarnas närhet. I vissa sällsynta fall har det också förekommit sänkning av vattnets syrehalt. Algpåväxten har ökat vid anläggningarnas närområde. I de provfisken som har gjorts vid Rånbässen åren har man fått lax, sik, strömming, abborre, gädda, gös, mört, gärs, flundra, öring och ål. De rikligaste förekommande arterna vid provfisken har varit strömming (114,1 kg), mört (48,5 kg), abborre (43,6 kg) och flundra (43,5 kg). Inom det yrkesmässiga fiskets statistikruta 32, var det 51 fiskare som meddelade fångst år Fångsten består av abborre, gädda, flundra, regnbågslax, gös, nors, braxen, lax, lake, sik, strömming, mört, id, havsöring, torsk, nejonöga, piggvar, sutare, ål, gärs och simpa. Åren har kustfiskets totalfångster inom området varierat mellan 48 och 57 ton/år. Abborren utgör hela 41 % av sammanlagda fångsten. Andra mängdmässigt betydande arter är sik (23 % av sammanlagda fångsten), lax (7 %) och gädda (6 %). Huvuddelen av fångsten fick man med nät, kroknät samt ryssjor. Havsfiskets fångst från området har bestått av ton fisk per år. Huvudsakligen fångas samma arter med samma redskap som vid kustfisket, men en del trålfångster kommer även från området. Sikens och strömmingens närmaste lekområden finns vid Hamnskäret och de södra delarna av Grisselstenarna samt omkring Skötgrund (ca 2 km söder om anläggningen). Tillstånd för fortsatt fiskodlingsverksamhet kan beviljas. Den planerade omfattningen innebär dock en betydande utvidgning av produktionen och en verksamhet i den ansökta omfattningen kan öka eutrofieringen av området. På sikt kan eutrofieringen leda till att yngelproduktionen vid de sikoch strömmingslekplatser som finns i närområdet försvagas. Tillståndshavaren skall sträva till att använda foder, fodermängder och utfodringsteknik som medför så liten belastning på området som möjligt. Vidare skall man följa med utvecklingen av branschens vattenskyddsteknik och vara beredd att ta i bruk sådan teknik och odlingsmetoder som minskar belastningen. Verksamhetens effekter på fisket och fiskbestånden skall av sakkunnig kontrolleras på ett av fiskerimyndigheten godkänt sätt. Rapport över kontrollens resultat skall inlämnas till närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten före utgången av april månad respektive kontrollår påföljande år. Kontrollen kan utföras som samkontroll tillsammans med andra kontrollförpliktigade i området.

13 13 Förklaring Sökanden har beträffande påminnelsen av 1) Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljö och naturresurser påpekat att det foder som används vid Alf-Erik Granfors fiskodlingsanläggning innehåller i medeltal 0,85 % fosfor och 6,2 % kväve. Ansvarsområdet för miljö och naturresurser anför att den vid anläggningen årligen använda maximala fosformängden får vara 620 kg P/år och kvävemängden kg P/år. Enligt dessa värden är det möjligt att nå en årstillväxt på ca kg, när foderkoefficienten uppskattas vara 1,1. Enligt den i ansökan angivna lite större fiskproduktionen skulle den vid anläggningen årligen använda fodermängden innehålla fosfor ca 980 kg/år och kväve under kg/år. Med denna årliga fiskproduktion kunde anläggningen ännu fungera som ett litet familjeföretag, men dess ekonomiska lönsamhet skulle vara bättre tryggad. REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Enligt sökande skulle en verksamhet enligt ansökan inte märkbart försämra de naturvärden på basen av vilka området har upptagits i Natura 2000 nätverket. Sökanden anser att anläggningens belastnings- och vattendragskontroller bör göras i samma utsträckning som övriga anläggningars kontroller åtminstone tills miljöförvaltningen gör en närmare naturtypsinventering inom området. Efter en möjlig inventering bör uppskattas om fiskodlingsanläggningens verkningar försämrar naturtyperna vid närliggande holmar i den utsträckningen att en uppföljning av strandvegetationen i området är behövlig. Sökande anser att områdets grundkarteringskostnader är orimliga för en enskild anläggning. Sökanden har inte haft något att påpeka beträffande påminnelserna av 2) Österbottens närings-, trafik- och miljöcentrals fiskerimyndighet. Avgörande av tillstånd Regionförvaltningsverket beviljar Alf-Erik Granfors tillstånd att hålla nätbassänger i havet och att odla fisk i dem på östra sidan av ön Gävskär och att hålla nätbassänger i havet och att vinterförvara fisk i dem i Gräsörsviken på vattenområdet tillhörande Pjelax delägarlag RNr 876:1 i Pjelax by i Närpes stad på de platser som framgår av bilaga 2) till detta beslut. Tillståndsbestämmelser Konstruktioner Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. 1. Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst m 2. Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 2. Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller

14 . Verksamheten och utsläppen Avfallshantering förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. 3. För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas enligt Trafikverkets direktiv. Trafikverkets farledsenhets Vasa kontor skall tillställas ett meddelande jämte kartbilaga om bassängernas placering och utmärkning. Trafikverket skall även meddelas då bassängerna senare avlägsnas. 4. Nätbassängerna får flyttas till vinterförvaringsplatsen tidigast och bör avlägsnas därifrån senast Under vinterförvaringen får nätbassängernas sammanlagda areal vara högst 700 m 2. Mängden fisk som vinterförvaras får uppgå till högst kg. 5. Det foder som årligen används vid anläggningen får innehålla fosfor högst 620 kg och kväve högst kg. Fisken får inte utfodras vid vinterförvaringsplatsen. Den i havet utsläppta specifika belastningen får inte överskrida 5,5 g fosfor och 40 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika belastningsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 6. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från fodret före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforprocent. 7. Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten skall utföras så att den inte medför oskälig buller- eller luktolägenhet i miljön. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras så att av dessa inte orsakas fara för förorening av yt- eller grundvatten. 8. Död fisk och avfall som uppstår vid stickning av fisk skall tillvaratas och transporteras till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall eller komposteras och behandlas i enlighet med stadgandena om behandling av animaliskt avfall. Behandling av döda fiskar skall skötas så att den orsakar minsta möjliga luktolägenhet. 9. Verksamheten skall bedrivas så att det uppstår så litet avfall som möjligt. Avfallet skall sorteras och hanteras sakenligt samt föras till återvinning 14

15 eller till behandling vid en godkänd avfallshanterings- eller mottagningsplats för sedvanliga avfall eller farliga avfall. Fisken skall rensas vid ett renseri med sakenligt tillstånd. Störningar och andra exceptionella situationer 10. Tillståndshavaren skall underrätta Södra Österbottens närings-, trafikoch miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna samt miljövårdsmyndigheten i Närpes stad om betydande störningar och exceptionella situationer. Orsaken till störningen eller den exceptionella situationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen rättas utan dröjsmål. Kontroll av verksamheten samt rapportering 11. Tillståndshavaren skall meddela Södra Österbottens närings-, trafikoch miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 12. Tillståndshavaren skall föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om - det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, - mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, - de ibrukvarande bassängernas areal och volym, - tidpunkten då bassängerna förflyttas till och från vinterförvaringsplatsen samt antalet bassänger som förflyttas och deras areal, - mängden blod som uppstår vid stickningen av fisken, mängden döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, - eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier - förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt - övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av belastningen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknat från odlingssäsongens slut och på uppmaning företes myndigheterna. Till Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna samt miljövårdsmyndigheten i Närpes stad skall årligen före utgången av februari månad inlämnas ett årssammandrag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge närings-, trafik- och miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av journaluppgifternas tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på närings-, trafik- och miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i 15

16 miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 13. Tillståndshavaren skall utföra kontroll av fiskodlingens inverkan på havsområdet och på Naturaområdet på ett av Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna godkänt sätt. Kontrollen kan utföras som en samkontroll. Kontrollen skall även omfatta vinterförvaringens inverkan på Gräsörsviken. Förslag till kontrollprogram skall inlämnas till ovannämnda myndighet för godkännande inom två månader efter att detta beslut vunnit laga kraft. I fall resultaten av kontrollerna ger anledning därtill, kan myndigheten senare ändra kontrollprogrammen trots att tillståndet är i kraft. Kontrollresultaten skall inlämnas till Södra Österbottens närings-, trafikoch miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna, Österbottens närings-, trafik- och miljöcentralens fiskerimyndighet samt miljövårdsmyndigheten i Närpes stad inom de tidsperioder som utsätts i kontrollprogrammet. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 14. Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till Om Alf-Erik Granfors avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2022, skall bolaget senast hos regionförvaltningsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan, under förutsättning att sökanden har rätt till det för fiskodlingen erforderliga vattenområdet. Till ansökan bör förutom annat bifogas ett sammandrag av anläggningens kontrollundersökningar och kontrollresultaten från kontrollpunkterna i verkningsområdet samt en utredning över möjligheterna att minska anläggningens skadeverkningar. 16 Skador Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt ovan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas.

17 17 Iakttagande av strängare förordning MOTIVERING Förutsättningar för beviljande av tillstånd Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. Fiskodlingsanläggningen är belägen på ett relativt grunt vattenområde, men vattnets strömning och vattenutbytet är goda. Åren har i medeltal kg fisk odlats vid Alf-Erik Granfors anläggning. Anläggningens fosforbelastning har i medeltal varit 270 kg/a och kvävebelastning i medeltal kg/a. Fodret har i medeltal innehållit 490 kg fosfor och kg kväve per år. Fiskodlingen har tidvis förorsakat förhöjda näringsämneshalter i närheten av anläggningen, men någon stigande trend har inte påvisats i kontrollundersökningarna. Kontrollundersökningarna har inte heller kunnat påvisa fiskodlingens verkningar på bottnen. Mängden påväxalger i närheten av anläggningen har inte varit högre än vid referensområdet. Havsområdet i fråga påverkas mest av belastningen från Närpes å och Tjöck å. Även M- Reals fabrik i Kaskö och Kristinestads avloppsreningsverk är punktbelastningskällor i havsområdet. Enligt förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde fram till år 2015 är det ifrågavarande vattenområdets ekologiska tillstånd måttligt. Målet i förvaltningsplanen är att klassen god uppnås med nuvarande metoder och tilläggsåtgärder år Enligt förvaltningsplanen bör belastningen från fiskodlingarna minskas i synnerhet i områden där belastningen riktas till ytvatten som har sämre status än god eller vars status hotar bli sämre på grund av belastningen från fiskodlingen och där vattnets tillstånd kan förbättras genom minskning av belastningen från fiskodlingen. Inom havsområdet Närpes-Kaskö har en märkbar andel av fiskodlingsverksamhet upphört under senare hälften av talet. Fiskodlingsanläggningen är belägen på Naturaområdet Kristinestads skärgård (FI ). Alf-Erik Granfors odlingsverksamheten påverkar vattenkvaliteten i området, men försämrar däremot inte betydligt de naturvärden för vilkas skydd området införts i Natura 2000-nätverket. Regionförvaltningsverket anser att det inte föreligger förutsättningar för beviljande av ett tillstånd som skulle möjliggöra att öka näringsämnesbelastningen på havsområdet. Därmed har regionförvaltningsverket begränsat det vid anläggningen årligen använda fodret till att innehålla fosfor högst 620 kg och kväve högst kg, värdena är samma som i det

18 Tillståndsbestämmelserna ikraftvarande beslutet nr 8/2004/3. Den årliga mängden näringsutsläpp beräknas därmed vara ca 340 kg fosfor och ca kg kväve. Vid beräkningen har följande parametrar använts: fosforhalt i fodret 0,80 %, kvävehalt i fodret 6,0 %, foderkoefficient 1,10 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4,0 g/kg respektive 27,5 g/kg. Då anläggningen sköts noggrant och då man använder fodersorter med minsta möjliga näringsmängder i enlighet med bästa praxis ur miljösynpunkt (BEP), är det möjligt att uppnå en tillväxt på ca kg/a. Med beaktande av begränsningarna i detta beslut beräknas anläggningens skadliga verkningar inte öka. Regionförvaltningsverket anser att då fiskodlingsverksamheten bedrivs enligt tillståndsbestämmelserna i detta tillstånd, försvagar den inte ensam eller tillsammans med andra anläggningar i betydande grad de naturvärden på vilkas grund området införlivats i Natura nätverket och påverkar inte heller målsättningarna i förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde. Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt miljöskyddslagen för fiskodlingsverksamheten föreligger eftersom verksamheten på de grunder som framförts ovan och då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna inte förorsakar olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en ur allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras. Anläggningen förorsakar inte heller sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt vattenlagen för hållande av nätbassänger i havet föreligger eftersom den nytta som fiskodlingsanläggningen medför är betydlig i förhållande till de skador och men som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Sökanden besitter genom arrendeavtal det för anläggningen erforderliga vattenområdet. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som ställs i miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa. Tillståndsbestämmelserna 1 3 om konstruktionerna har getts för att odlingsverksamheten inte skall förorsaka skada för sjötrafiken eller områdets övriga användning. I tillståndsbestämmelse 1 har nätbassängernas storlek bestämts enligt deras areal. Om vinterförvaringen har bestämts i tillståndsbestämmelse 4. För att förhindra att havsområdet vid anläggningen och vid vinterförvaringsplatsen förorenas och för att begränsa verksamhetens skadeverk- 18

19 ningar ges tillståndsbestämmelserna 5 7. Den specifika belastningen begränsas för att säkerställa att anläggningen sköts enligt principen för bästa praxis ur miljösynpunkt (BEP) även då det vid anläggningen odlas en mindre mängd fisk än den tillåtna. Den enligt 6 avfallslagen allmänna omsorgsplikten vid avfallshantering berör avfallsinnehavaren. Tillståndsbestämmelserna 8 och 9 beträffande avfallshanteringen berör denna omsorgsplikt. Tillståndsbestämmelse 10 behövs för att kunna förebygga skador. Tillståndsbestämmelserna om skötseljournalen, kontrollen och rapporteringen behövs för att utreda verksamhetens inverkan på havsområdet och miljön, för övervakning samt för ansökan om nytt tillstånd. Kontrollen skall utföras på det sätt som tillsynsmyndigheten Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna godkänt. Kontrollen kan utföras som samkontroll. 19 Tillståndets giltighet Tillståndet har beviljats för viss tid för att förutsättningarna för verksamheten skall kunna bedömas på nytt med beaktande av utsläppens verkningar på havsområdet och förändringar som uppstår av andra skäl samt möjligheterna att minska utsläppen i takt med fiskodlingsverksamhetens utveckling vid handläggningen av den nya ansökan. Dessutom har tillståndshavaren på basis av arrendeavtal rätt att nyttja det för fiskodlingen behövliga vattenområdet till LAGRUM 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen (264/1961) 41, 42, 43, 45, 46, 52, 55 och 56 miljöskyddslagen UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN HANDLÄGGNINGSAVGIFT Regionförvaltningsverket har beaktat de av 1) Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljö och naturresurser och 2) Österbottens närings-, trafik- och miljöcentralens fiskerimyndighet framförda påminnelserna på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna och motiveringen ovan. Fiskerimyndighetens krav på kontroll av verksamhetens effekter på fisket och fiskbestånden har avslagits. Verksamhetens fiskeriekonomiska verkningar kan på ett tillräckligt tillförlitligt sätt utredas med kontroll av fiskodlingens inverkan på havsområdet enligt tillståndsbestämmelse 13. Kontrollresultaten skall inlämnas även till Österbottens närings-, trafik- och miljöcentralens fiskerimyndighet. Handläggningsavgiften är euro, vilken Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning fakturerar senare. Motivering Enligt 7 2 momentet statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverken åren 2012 och 2013 (1572/2011) tas, om en prestation gäller

20 MEDDELANDE OM TILLSTÅNDSBESLUT ett ärende som inletts före ikraftträdandet av denna förordning, avgift för prestationen ut enligt de bestämmelser som gäller vid ikraftträdandet. Då ansökan blev anhängig tillämpades statsrådets förordning om avgifter till regionförvaltningsverket (1145/2009). Enligt avgiftstabellen i förordningens bilaga uppbärs en avgift på euro för behandlingen av fiskodling där fiskbeståndet ökar med kg per år. 20 Beslut Alf-ErikGranfors Kopia av beslutet Meddelande om beslut Närpes stad Miljövårdsmyndigheten i Närpes stad Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurser (per e-post) Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerimyndigheten (per e-post) Trafikverkets Vasa farledsenhet (per e-post) Finlands miljöcentral (per e-post) Meddelande om beslutet ges skilt till dem som har fått meddelande om att ansökan har lämnats in samt till dem som har framfört anmärkningar och yrkanden med anledning av ansökan. Annonsering på anslagstavlor Beslutet kungörs på de officiella anslagstavlorna vid Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånd och i Närpes stad.

21 21 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta över fiskodlingsanläggningens placering Stefan Nyman Ville Salonen Ärendet har avgjorts av miljöråd Stefan Nyman. Ärendet har föredragits av miljööverinspektör Ville Salonen. VS/tka

22 BESVÄRSANVISNING BILAGA 1 Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt Ändring i Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverkets beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e- postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Bilagor till besvärsskriften Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk Besvärsskriften med bilagor skall lämnas in till Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Kontaktinformation för Västra och inre Finlands regionförvaltningsverk besöksadress: Wolffskavägen 35, Vasa postadress: PB 200, Vasa telefon: telefax: e-post: registratur.vastra@rfv.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

23 KARTA PÅ ODLINGSANLÄGGNINGEN OCH VINTERFÖRVARINGEN BILAGA 2 Vinterförvaring Fiskodlingsanläggningen