KVALITETSRAPPORT dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet. Soldalens förskola. läsåret 2016/2017. Förskolechef: Martina Nebrelius

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet Soldalens förskola läsåret 2016/2017 Förskolechef: Martina Nebrelius 0

2 Systematiskt kvalitetsarbete - styrdokument Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete (SKA) innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av utvecklingsarbetet. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer; individuellt, i arbetslaget, på enheten som helhet och hos huvudmannen för verksamheten. Målet är ett professionellt förhållningssätt och arbetssätt som leder till en ständig utveckling av verksamheten. (Skolverkets allmänna råd, s ) Från Skolverkets Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 1

3 Kunskapsresultat/Utveckling och lärande För att synliggöra läsårets systematiska kvalitetsarbete är de områden som berörs i Förskoleenkät till vårdnadshavare, Ystads kommun markerade med fetstil samt namn och begrepp kursiverade. Utveckling och lärande i förskolan Föregående års utvecklingsområden Kommunikationsstegen (som beskrevs i föregående års Kvalitetsrapport) fortsätter att påverka förskolan och bidrar till allt högre kvalitet av undervisning och stimulerande lärmiljöer. Kommunikationsstegen är en större kommunövergripande utvecklingsinsats för att skapa goda förutsättningar för barns långsiktiga språk- och kommunikationsutveckling och en kompetensutveckling för personal samt kartläggning och utveckling av förskolornas lärmiljöer. Som en del i Kommunikationsstegen har Karna Nyström, barnbibliotekarie och litteraturpedagog, bidragit med en inspirerande föreläsning om hur vi kan utveckla arbetet med böcker i förskolan och vikten av förberedelse och efterarbete. Karna Nyström har hjälpt oss att förstå vår viktiga roll i förskolan som läsfrämjare och språkutvecklare. Föreläsningen följdes upp av workshop som erbjöd prov på olika metoder/metodutveckling, fördjupning och kollegialt lärande i språk och kommunikation. Kommunikationsstegen har bidragit till att förskolans läsmiljöer blivit mer attraktiva och tillgängliga. Ett utvecklingsområde, kopplat till språk och kommunikation, som vi arbetat kontinuerligt med under läsåret är Veckans bok. Genom Karna Nyström har vi blivit mer medvetna om bokens betydelse vilket har påverkat vår undervisning och vår kompetens. Idag bearbetar vi böcker på ett mer utvecklat och fördjupat sätt för att nå ut till alla barn. Vi vågar utmana och utveckla vårt eget tänkande kring boken och dess betydelse ur ett språkligt- men också ur ett socialt perspektiv. I arbetet med Veckans bok utgår undervisningen utifrån samma bok under en hel vecka. Första dagen visar vi enbart bilderna i boken och låter barnen få prata fritt om vad de ser. Nästa dag läser vi boken utan att visa bilderna för att höra vilka andra diskussioner som skapas. Tredje dagen visas bilderna tillsammans med text vilket har resulterat i intressanta diskussioner. Vi upplever att barnen själva fyller i handlingen då de blir bekanta med boken. I slutet av veckan tar vi pedagoger ett steg tillbaka och låter barnen själva berätta boken för varandra. Vi upplever att arbetssättet med Veckans bok bidrar till att barnen är mer involverade och delaktiga i undervisningen. I och med ett ökat behov av riktade insatser för barns språkutveckling har samtliga pedagoger på Soldalens förskola utbildats i TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, av Barn- och elevhälsans specialpedagoger. Under året som gått har vi fokuserat på TAKK och utbildningen har bl.a. bidragit till att fler bilder med tecken har satts upp på avdelningarna för att barn och pedagoger lätt ska kunna se och lära sig tecknet. Våra barn har visat intresse och nyfikenhet av att lära sig nya tecken och olika sånger som vi kan göra med hjälp av TAKK. Vi har haft som mål att introducera ett nytt tecken i veckan och barnen har varit uppmärksamma på att det är på vår blåa dag (det är den färgen som representerar tisdag på vårt veckoschema/bildstöd) som vi lär ett nytt tecken. Inledningsvis var TAKK centrerat till samlingen och vi introducerade t.ex. tecken i sånger som barnen redan har erfarenhet av. I dag kompletterar vi det språkliga med TAKK även i andra dagliga rutiner. Vi har låtit barnen få bestämma vilka tecken de vill lära sig och sedan har vi satt upp dem på olika ställen där de passar in t.ex. sitter tecknet sova på dörren in till vilan. Vi bedömer att det är repetitionen som ökar barnens möjligheter att ta till sig TAKK. Vi märker att de barn som upptäcker att de själva blir hjälpta av TAKK t.ex. om de saknar det verbala 2

4 språket och vill göra sig förstådda, använder sig spontant mer och mer av TAKK under dagen. Arbetssättet visar på att förskolans undervisning gör skillnad. Då vi märker hur TAKK ökar barnens möjligheter till kommunikation kompletterar vi även det verbala med tecken i värdegrundsarbetet. Detta för att kunna tillgodose barnen i den värdegrund som vi anser är så viktig att arbeta med på förskolan. Att repetition har stor betydelse för att barn ska tillgodose sig undervisningen på bästa sätt märker vi även i undervisning inom naturvetenskap och teknik. Vi har valt att fokusera på tre olika experiment som vi har repeterat under året som gått och barnen har varit uppdelade i olika mindre grupper. Mellan repetitionerna har vi haft reflektioner tillsammans med barnen som blivit olika och djupare för varje gång vi har gjort om samma experiment. För att synliggöra experimenten för barnen har vi satt upp dokumentation som stimulerar till fler spontana reflektioner under dagen. Ett av experimenten involverade godis och ett av våra barn uttryckte: - Man kan inte bara äta dom man kan expimera med dom också. Som förskolechef är det tydligt att se att pedagogerna på Soldalens förskola ser den röda tråden mellan fortbildningssatsningar, egen kompetens och utveckling av förskolans kvalitet genom allt större medvetenhet om vad förskolan erbjuder för lärmiljöer. I en lärmiljö av god kvalitet är läroplanens samtliga delar inkluderade och ett utvecklingsområde har varit att aktivt diskutera igångsättande frågor för att skapa nya mötesplatser. Dessa diskussioner har bl.a. skett i de tre intressegrupper pedagogerna är fördelade i; inne-, ute- och digitala verktygsgruppen. Intressegruppernas fokus ligger på att erbjuda utmanande och stimulerande lärmiljöer, såväl inom- som utomhus. I grupperna diskuteras utvecklingsfrågor kring verksamheten, forskning, verksamhetens mål och visioner, etiska frågor, värdegrund, förhållningssätt etc. Innegruppen har utgått från boken Pedagogisk miljö i tanke och handling och inspirerats till att aktivt granska förskolans lärmiljöer för att iordningställa olika miljöer med en ambition om att de inbjuder och inspirerar till lek och utveckling för alla. Pedagogerna upplever att barnen tar sig an förskolans olika miljöer på sitt eget unika sätt vilket främjar det individuella lärandet. Innegruppen har också tagit ansvar för att inspirera övriga kolleger till att anordna barnråd genom att ha diskuterat dess betydelse för demokratiska processer i barngrupper. Barnrådet möjliggör att samtliga barn på förskolan ska komma till tals och göra sin röst hörd i så stor utsträckning som möjligt. Arbete med barnråd har bl.a. varit synligt i tvärgruppens kontinuerliga arbete. Detta läsårs tvärgrupp har sträckt sig över alla tre avdelningar för framförallt barnen som är födda Vi har bedrivit utomhuspedagogik och undervisat i vår närmiljö med material från Utikuligt ( För att möjliggöra våra turer använder vi förskolans cargobikes ( Det första målet för tvärgruppen var att skapa en trygg samlingspunkt vart vi 3

5 än befinner oss. Samlingspunkten är vår stora fallskärm. Till en början var barnen (så klart) ovana men numera hinner vi inte ta fram påsen med fallskärmen förrän barnen hjälper till att dra upp den. När vi sitter på fallskärmen startar vårt barnråd. Aktuella samtal för dagen uppstår såsom färger, frukt, likheter, olikheter och vår egen variant av Kims lek; Vilken ska bort och varför?. Tvärgruppen har haft ett generellt behov av språkutveckling och undervisningen har bestått av ett medvetet språkbruk, ordbilder och TAKK. Fokus har legat på socialt samspel som att lyssna, ta hänsyn, turtagning, följa instruktioner och kommunikation. Genom reflektioner varje vecka tillsammans med barnen har gruppens behov och intressen format undervisningen till gemensamma lärandesituationer parallellt med att vidareutveckla varje individ. Under undervisningens gång har vi sett ivriga och nyfikna barn som är koncentrerade och förväntansfulla på dagens uppdrag. I från förra årets kvalitetsrapport var utegruppens utvecklingsområde att fokusera på att vara mer inriktade på de yngsta barnen när vi utformar utomhusmiljön. Under året har det hänt mycket i planeringen av vår nya utemiljö och vi pedagoger har fått vara delaktiga i de nya inköp som har gjorts. Planeringen har gjorts utifrån tanken att både de yngsta och de äldsta barnen ska utmanas motoriskt, samt hitta rum att utforska och interagera tillsammans. Under sommaren beräknas de nya inslagen på gården att vara klara. Utegruppen har också ansvarat för att skapa aktivitetstavlor för att inspirera till utforskande. En tavla är byggd med rör och rännor som skulle kunna inspirera till experimentella lekar kring lutning och hastighet, medan en annan tavla inspirerar till utforskande kring ljud och interaktion. Avsikten med tavlorna är att de ska vara neutrala för att inbjuda till kreativa aktiviteter som barnen själv bestämmer. Tanken är också att de ska finnas på en plats där de yngsta barnen vanligen är. Vi ser att barnen ofta är vid tavlorna, och då oftast i grupp, för att utforska tillsammans. Vi tror att placeringen av tavlorna påverkar det goda resultatet men ser också ett fortsatt utvecklingsbehov av innehållet på tavlorna. Intressegruppen för de digitala verktygen har fortsatt att utveckla förskolans kunskaper kring IKT (Informations- och Kommunikationsteknik) i förskolan. På förskolan bedrivs idag en undervisning där digitala verktyg verkligen är naturliga pedagogiska redskap. Med lärplatta, Smartboard och Apple TV integrerar förskolan IKT i barnens vardag. Verktygen erbjuder barnen att självständigt (ibland med vuxenstöd) kunna söka och finna svar på sina funderingar. Verktygen möjliggör också att projicera olika bilder/filmer på miljöer, som inspirerar barnen i deras lek, och där barnen tar lika stor plats oavsett ålder och kön. De digitala verktygen används också i stöd för reflektion. På Apple TV, lärplatta och Smartbord kan barnen ta del av film och foto. Våra fördjupade kunskaper i pedagogisk dokumentation har bidragit till att vi mer frekvent reflekterar tillsammans med barnen kring olika projekt som sker på avdelningarna. Genom dessa reflektioner är barnen mer delaktiga och får större inflytande i sin vardag. Intressegruppen har arbetat för att alla barn på förskolan ska erbjudas en likvärdig utbildning genom att ansvara för en hög lägstanivå av pedagogernas kunskapsbas. IKT har idag en större plats i barnens liv och det är därför något vi pedagoger måste anamma i undervisningen. Skolverket lämnade den 4 april 2016 ett förslag på nationell strategi för skolans digitalisering till regeringen. Den gäller för förskola, förskoleklass, fritidshem och den obligatoriska skolan. Digitaliseringen ska bidra till att verksamheterna förbättras och effektiviseras. Alla barn och elever ska få en mer likvärdig möjlighet till att utveckla en digital kompetens. Strategin anger de förutsättningar och insatser som krävs för detta. Strategin kommer att gälla om regeringen fattar beslut om den. Med kommande krav på undervisningen anordnade intressegruppen för digitala verktyg en workshop i Mac och programmering som hölls av Ystads kommuns IT-pedagoger. Genom mer kunskap skapas en större säkerhet för att bedriva undervisning med IKT som pedagogiska redskap vilket bidrar till en utvidgad och mer varierad utbildning för barnen. Under året som gått har intressegruppen hämtat inspiration från flertalet olika föreläsningar och workshops. Pedagogerna i digitala gruppen är aktiva deltagare på sociala medier, Facebook, Instagram och Pinterest och har bedrivit ett aktivt arbete för en lärande organisation. Detta har resulterat i att förskolan utvecklat undervisningen och lärmiljöerna väsentligt genom att lärplattan används som ett pedagogiskt verktyg av barn och pedagoger i undervisningen. Lärplat- 4

6 tan har olika användningsområde beroende på mål och syfte. På lärplattan har vi ett dussintals pedagogiska appar/spel som är kategoriserade efter ämnesinnehåll. Apparna har flera användningsområden bl.a. som rekvisita i den lärande leken, som verktyg och som pedagogiska spel. Vi använder lärplattan för att projicera POV (Point Of View)-filmer ( till barnens lek. Lärplattan används också som stämningshöjare, temposänkare och informationsforum. Parallellt med Kommunikationsstegen har Soldalens förskola varit testpiloter till appen Kidsread ( som är ett digitalt bibliotek. Arbetet med Kidsread har tagits väl emot av både barn och pedagoger på alla avdelningar. Vi upplever att Kidsread ökar barnens delaktighet i de olika böckerna som presenteras. Kidsread bidrar även till att förskolan har tillgång till fler boktitlar än tidigare. Under arbetet med Kidsread har vi pedagoger observerat att barnen tar till sig bokens innehåll på ett nytt sätt och barnens intresse för böcker har ökat. Vi har uppmärksammat att det blir både längre och mer meningsfulla dialoger, både barn och pedagoger stannar kvar i läsandet och kan bibehålla fokus. När de äldre barnen arbetar med lärplatta så väljer de att läsa lika ofta som de väljer att arbeta med pedagogiska spel/appar. Eftersom Kidsread används kontinuerligt i undervisning får barnen känna ett inflytande och delaktighet vad som ska läsas. Barnen får komma med idéer på hur de vill fortsätta bearbeta boktiteln, exempel genom att rita, dramatisera och skapa. Ett av förskolans utvecklingsområde var att på nytt introducera greenscreen genom att arbeta med egna sagor och teater via t.ex. pinn-, hand- eller strumpdockor. Så blev det inte Barnens stora intresse för dans gjorde att greenscreen blev till ett pedagogiskt verktyg på ett helt annat sätt. Barnen har skapat egna musikvideos till deras favoritlåt (läs resultat och analys nedan). Vklass har blivit ett bra arbetsverktyg som vi känner oss väl förtrogna med och som ständigt utvecklas för att tillgodose våra behov i undervisningen. Utifrån vår synvinkel som pedagoger upplever vi Vklass som ett gynnsamt verktyg för att synliggöra barnens utveckling och lärande både på grupp- och på individnivå. Vår problematik ligger dock i att försöka få vårdnadshavarna till att se vinsten av den information som vi pedagoger lägger ut. Trots att vi på olika sätt försöker få dem att ta del av informationen så kan vi se att användarfrekvensen inte är så hög som vi önskar. Vår samlade bild av IKT i förskolan är att det ger barnen en undervisning som vi pedagoger inte hade kunnat åstadkomma enbart med hjälp av analoga verktyg. Vi har fått mestadels positiv respons från både kollegor, föräldrar och barn. Några av vårdnadshavarna har dock uttryckt kritik angående vårt IKT-användande, framförallt då det gäller t.ex. vad som visas på projektorn t.ex. Just dance, vad lär barnen av detta? Vi pedagoger måste tydliggöra för vårdnadshavarna vilka lärprocesser som skapas i samspelet med den digitala lärmiljön. På höstens föräldramöte och utvecklingssamtal kommer vi att belysa för vårdnadshavarna syfte med IKT i undervisningen och vilka möjligheter vi upplever att IKT ger barnen. 5

7 Resultat Soldalens förskola har under läsåret bedrivit ett kontinuerligt och systematiskt värdegrundsarbete enligt Ystads kommuns Arbetsplan för Ystad kommuns värdegrundsarbete i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola. Som ett led i att förankra Ystads kommuns vision och gemensamma synsätt och förhållningssätt skapar förskolecheferna i Ystads kommun årligen ett årshjul tillsammans för likvärdig utbildning för barn och fortbildning för personal. Detta läsår kopplades värdegrundsarbetet ihop med Kommunikationsstegen. Genom inspiration av Karna Nyströms bokprat var uppdraget att använda språklig och kommunikativ interaktion som verktyg i en målstyrd process, med syfte utveckling och lärande, för att förlänga och fördjupa dialogen. Kring jul och som ett ovanligt lyckat sammanträffande kom Brottsoffermyndigheten ut med en handledning om barns känslor och vuxnas ansvar baserad på boken om Liten av Stina Wirsén ( som Karna Nyström bl.a. hade workshop i. Pedagogerna kunde välja att arbeta utifrån de boktitlar Karna haft workshop i och/eller arbeta med handledningen ( från Brottsoffermyndigheten. Värdegrundsarbetet har därmed skiljts sig åt mellan förskolans avdelningar men gemensamt är att vi märker att barnen har tillägnat sig fördjupade kunskaper kring vad värdegrund är och hur det kan se ut i deras vardag. Värdegrundsarbetet har varit fortlöpande och utgått ifrån barnens intresse och upptäckter. På en avdelning utgick man från barnens tankar och väckta intresse för känslor och valde att sammanväva innehållet från boken Livet på en pinne av Maria Nilsson Thore ( med arbetsmaterialet Liten. För att belysa ord och fenomen samt bidra till att barnen kan tillägna sig kunskapen på olika sätt har vi använt varierande metoder och tillvägagångssätt. För att förtydliga känsloarbetet ytterligare har värdegrundsarbetet kompletterats med TAKK. Genom att vi medvetet delat upp barngruppen i olika konstellationer i arbetet med boken Livet på en pinne har barnen fått återberätta och återuppleva delar från boken flera gånger och på olika sätt. Vår samlade bild är att arbetssättet har möjliggjort en fördjupad bearbetning av boken. Handledningen och arbetsmaterialet till boken Liten beskriver känslor konkret och är lätt för barnen att se, känna och förstå. Fotografier på varandra som visar på diverse olika känslor har legat till grund för gemensamma reflektioner med barnen. Metoden har hjälpt barnen att upptäcka att de inte behöver se likadana ut när de är arga, glada, ledsna, utan att alla har sitt eget sätt att uttrycka sig på. Ett av barnen uttryckte: - Amen, ser du ut så när du är glad, jag gör ju så här. Dagen därpå lekte de båda barnen tillsammans, då plötsligt det andra barnet säger: - Nu är jag glad, titta på min mun. Varpå kompisen svarar: - Ja, så såg du ut förra året också. Utifrån Ystads kommuns TRE gemensamma värdegrundsord; Trygghet, Respekt och Empati har en avdelning skapat tre olika sketcher, en för varje värdegrundsord. Sketcherna tar utgångspunkt i dagliga händelser utifrån barnens vardag på förskolan. På så sätt har barnen lättare för att förstå begreppet och relatera till dess innebörd. Inför sketchen är pedagogerna (igenkännligt) utklädda för att markera för barnen att vi spelar en roll. Barnen har visat på stort intresse för att hjälpa till att lösa konfliktsituationerna som sketcherna påvisar. Även efter sketchernas slut har vi noterat att barnen återkopplar till sketcherna. De frågar om vi kan göra om dem och om barnen själva får klä ut sig och leka 6

8 sketcherna, med stöd från vuxen. Sketcherna har repeterats ett flertal gånger i olika konstellationer. Vi upplever att flickor och pojkar deltar i leken kring värdegrundsfrågor på ett likvärdigt sätt. Barnen har även återberättat sketcherna för sina vårdnadshavare vid hämtning. För att bygga vidare på barnens visade intresse har förskolan fortsatt arbetet med Veckans bok (som beskrevs i föregående års Kvalitetsrapport). Detta arbetssätt är kopplat till Kommunikationsstegen men har även vävts samman med värdegrundsarbetet. Med utgångspunkt ur förskolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling ( undervisas barnen i Stegvis ( kompletterat med TAKK samt i barnråd bearbetas Ystads kommuns TRE gemensamma värdegrundsord; Trygghet, Respekt och Empati. För att få en röd tråd i undervisningen har även förskolans arbete med Grön Flagg med fokusområde livsstil och hälsa samt välmående integrerats i värdegrundsarbetet. Genom dagliga diskussioner med barnen kring böckernas innehåll och budskap har vi reflekterat över hur man ska vara mot varandra och skrivit ner barnens tankar. På så sätt har värdegrundsarbetet blivit ett förarbete till Veckans bok. Vår samlade bild är att värdegrundsarbetet påverkar hur barnen diskuterar och samtalar kring böckernas karaktärer och bilderna analyseras utifrån ansiktsuttryck och situationer. Frågor som väcks handlar om vad som gör en glad, mindre glad, ledsen, vad man mår bra av, hur man ska vara, hur man ska göra i olika situationer m.m. Vi märker att barnen tar med sina nyvunna kunskaper in i högläsningen och i böckernas utbud men även till olika rum och material. De frågar själva efter att få titta i böcker för att upptäcka det som visats eller lästs. Barnen har t.ex. behandlat och utforskat böckers innehåll genom att odla och vattna (experiment). Vi känner att arbetssättet har ökat barnens intresse för såväl fysiska som digitala böcker genom Kidsread. Vi vill tro att värdegrundsarbetet bidrar till att barnen tillsammans och individuellt utvecklas i olika ämnen men framförallt till hur man ska vara mot och till varandra. Barnen bjuder in varandra till gemensamma upptäckter och vi hör dem samtala om hur man kan hjälpa varandra eller leka tillsammans. Fast likväl som vi upplever att värdegrundsarbetet bidrar till en trygg och hjälpsam barngrupp med få konflikter och bråk märker vi att alla barn inte förstår vad som är rätt och fel när de utför händelser mot varandra som kan upplevas som kränkande. Utifrån observationer, reflektioner och barnintervjuer kan vi utläsa ett gott resultat av läsårets värdegrundsarbete men några barn uttrycker att de är rädda för att få en knuff av någon kamrat, vilket indikerar på ett fortsatt behov av ett aktivt och medvetet värdegrundsarbete. Vi upplever att barnen är i behov av ökad empati och förståelse för varandras känslor dvs. hur vi pratar och beter oss till varandra. Vi tycker att barnen kan vara ganska tuffa i sitt språk och i sin lek, utan att alltid se eller förstå gränserna för hur långt man kan gå. Vi hör ofta: - Jamen jag sa förlåt. Kanske tror barnen att man kan göra vad som helst, bara man säger förlåt? Med metoderna Start ( och barnråd blir det tydligt att barnen är i en utvecklingsfas. De har ett stort behov av att 7

9 visa känslor men behöver stöd för att sätta ord på dem. Med en lekfull undervisning ska vi sträva efter att barnen bli mer medvetna om att vi är och tänker olika och att det är okej. Generellt upplever vi att förskolans kvalitet har ökat sedan pedagogernas reflektionstillfällen omorganiserats så att intressegrupperna kontinuerligt följer upp, utvärderar och analyserar verksamheten utifrån Skolverkets SKA-hjul ( och frågorna Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Vår bild av resultatet är att reflektionerna leder till tre framgångsfaktorer för ökad kvalitet: 1. Möten mellan pedagoger bidrar till förskolans pedagogiska utveckling. För att utveckla bättre arbetsprocesser och identifiera förbättringsområden behöver vi diskutera utvärdering av den egna undervisningen, analys av resultat och kvalité. Den pedagogiska dokumentationen används som ett verktyg för att kvalitetssäkra verksamhetens alla delar systematiskt. De gemensamma reflektionerna leder till att förutsättningar för kunskapsprocesser synliggörs vilket bidrar till en lärande organisation och till att förskolan erbjuder en lärandemiljö med hög och likvärdig kvalitet. 2. Att vi pedagoger läser in oss på det ämne som är aktuellt för undervisningen för att kunna anpassa metod och tillvägagångssätt efter barngruppens och individens behov och intressen. 3. Ett ökat fokus på den lärmiljö förskolan erbjuder för att varje barn ska ges bästa möjliga förutsättningar för att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan i enlighet med målen i Läroplan för förskolan, Lpfö 98/16 ( publikation?_xurl_=http%3a%2f%2fwww5.skolverket.se%2fwtpub%2fws%2fskolbok%2fwpubext%2ftrycksak%2frecord%3fk%3d2442). Ett konkret resultat av reflektionerna är att nya mötesplatser har skapats genom att förskolan numera erbjuder frukost med två sittningar gemensamt för två avdelningar. Detta möjliggör att barn som har lämnats tidigt på morgonen äter frukost tidigare samtidigt som andra barn kan utmanas i en lärmiljö som inte avbryts pga. måltid. Förändringen tillvaratar även våra pedagogiska resurser. Ett annat positivt resultat av intressegrupperna är att pedagogerna successivt börjar se och arbeta för gemensamma lärmiljöer på förskolan. Att erbjuda barnen gemensamma lärmiljöer bidrar till en likvärdig utbildning. Utomhus anordnas vuxenledda aktiviteter där ett aktivitetsschema strukturerar upp aktiviteterna och vem som är ansvarig för undervisningen. Inledningsvis har det varit intressegruppen för utomhusmiljön som har ansvarat för att schemat fyllts på men efterhand har även övriga pedagoger medverkat. Resultatet av aktivitetsschemat är att barnen har fått ett bredare utbud av aktiviteter som snickeri, aktivitetskort, lekar, luppar/naturutforskning, programmeringsgympa osv. Vi märker barnens uppskattning exempelvis genom att de efterfrågar aktiviteterna. Arbetet i tvärgruppen är också ett sätt att organisera för gemensamma lärmiljöer. Barnen från förskolans tre avdelningar har genom utomhuspedagogik utveck- 8

10 lat socialt samspel, lekkunskaper, matematik, naturkunskap, motorik och språk. Med ett utforskande arbetssätt sker utbyte av kunskaper genom samspel. Det matematiska språket utvecklas t.ex. i diskussion kring pinnar och problemlösning och samarbete tränas i samtal om hur hinder (stora stockar) ska bemästras. Ny input är avgörande för utveckling i en lärande organisation. I januari var några pedagoger på en föreläsning kring Grej of the day, GOTD med Micke Hermansson ( Fyllda med ny inspiration introducerades GOTD på nytt för årets barngrupp. Mikroundervisningarna är väl mottagna och vi möts av nyfikna och intresserade barn. Kunskap vävs samman och synliggörs med en mind-map som är placerad på ett fönster. Här kopplar barn och pedagoger gemensamt samman de olika undervisningarna med trådar samt med reflektioner dokumenterade med hjälp av post-it lappar. Vi märker att vår mind-map skapar en mötesplats där utbyte av kunskaper sker. Vi kan se att barngruppen, mot slutet av terminen, själva kan se kopplingar mellan ämnen som undervisningarna presenterat. Även barnens föräldrar är involverade genom att barnen berättar om sina nyvunna kunskaper hemma. Vi möts av engagerade föräldrar som berättar att de tillsammans med sitt barn sökt information för att tillsammans läsa in sig på kunskap om ämnen som vi har behandlat på förskolan. På en avdelning med yngre barn har Micke Hermanssons GOTD omarbetats till Grej of the week (GOTW). Metoden har använts för att belysa naturvetenskap för barnen. Med keynotes som innehåller bilder, sång och text och visas på Apple TV fångas barnens intresse. Vi kan se att metoden bidragit till att barngruppen är nyfikna på djur och natur. Barnen letar ivrigt efter spindlar, ekorrar och blommor på gården. Utifrån barnens intresse för spindlar skapades en film i programmet Imovie där barnen visar ett genuint intresse för att dels hitta spindlar och dels för att producera film. Även med de yngre barnen synliggörs arbetet med dokumentation på väggen vilket vi upplever bidrar till att befästa kunskaperna ytterligare. Vi märker tydligt att förskolans kvalitet ökar då vår undervisning följer en röd tråd. Detta har framkommit genom våra projektarbeten. Under läsåret har en avdelning utgått från barnens visade intresse för och förkunskaper om Babblarna ( Med barnens brinnande intresse för Babblarna har undervisningen presenterats och bedrivits under lustfyllda former för att befästa kunskapen i de olika ämnesinnehållen som förskolan ska erbjuda. Vi upplever att med Babblarna som den röda tråden lockas barnen till lek och utforskande och våra observationer visar på att arbetsmaterialet är ett utmärkt medel för att kunna få in språkträning, matematik, rörelse, naturvetenskap/teknik, värdegrund och visuella och auditiva upplevelser genom digitala verktyg. 9

11 Ett ytterligare exempel på en röd tråd i undervisningen är förskolans Grön Flagg-arbete. Utifrån läsårets Grön Flagg-tema Livsstil och hälsa har vårt mående, både fysiskt och psykiskt, stått i centrum. Frågeställningar som Vad äter vi? Hur ser en sund kostvana ut? Varför är det så viktigt att röra på sig? Varför behöver vi tid för återhämtning och vila? Hur ska vi vara mot varandra för att alla ska må bra? har vävt samman Grön Flagg-arbetet med det kontinuerliga värdegrundsarbetet. Vi anser att det finns ett behov i dagens samhälle av att ge barn en ökad medvetenhet kring mat och de kemikalier som vi dagligen kommer i kontakt med. Kostvanor är något som vi under året har pratat mycket om i olika situationer. Bl. a genom förskolans Veckans smakupplevelse har barnen fått prova på ett brett utbud av frukt och grönsaker vilket har ökat barnens intresse för nya smaker och upplevelser. Veckans smakupplevelse har bestått av färgveckor för olika grönsaker och frukter, t.ex. bjöd gula veckan på majs, gul paprika och gul tomat. Undervisningen med veckans smakupplevelse inleds med att vi samlas framför Smartboard ( och vi pedagoger presenterar grönsaken/frukten och dess historia genom en lustfylld och inspirerande mikroundervisning a la Grej of the day. Därefter får barnen bekanta sig med grönsaken/frukten - lukta, känna, och för de som vågar - smaka. Vi upplever att resultatet av Veckans smakupplevelse bidrar till att barnen pratar mer om de olika grönsakerna som serveras till lunch, att de jämför olika grönsaker (finns det någon skillnad på morötter som är lila och orange?) samt att de har fått upp ögonen för att det finns fler och goda grönsaker än gurka och paprika. I samband med Veckans smakupplevelse har inte enbart grönsaker och frukt fått ett uppsving utan vi har även observerat att det har påverkat övriga måltider. Barnen vågar nu smaka på fler och nya ingredienser. På samtliga avdelningar har barnen fått större medvetenhet kring olika grönsaker som serveras och vi märker att de är mer intresserade av och frågar mer om dem, vilket har gjort att barnen har fått en fördjupad kunskap om olika grönsaker och var de kommer ifrån. 10

12 Med barnens fördjupade kunskaper kom även ett intresse för hur man kan få grönsaker och frukter att växa? Vi märkte att barnen började spara kärnor vid fruktstunder och vid veckans smakupplevelse och lät barnen plantera dessa i olika krukor. Nu i vår har vi tillsammans med barnen gjort i ordning en plats på gården där vi odlar våra egna grödor och planterat ut det vi har försått inomhus. Vår intention är att kunna odla säsongsinriktat tillsammans med förskolans barn i lång tid framöver. Resultatet av undervisningen visar på att barnen är engagerade i att följa växterna de har planterat och tar till sig kunskapen kring fördelarna med närproducerad kost. Avslutningsvis är det de digitala verktygen som bidrar till en ökad kvalitet på förskolan. Vår samlade bild av ett integrerat arbete med digitala verktyg är att de breddar vår undervisning och möjliggör olika sätt att tillägna sig kunskap. Att känna och uppleva, analogt och/eller digitalt, är en viktig process för kunskapsutveckling. Barnen är idag mer medvetna om hur de kan använda lärplattan för annat än spel/appar. Något som både beror på att vi pedagoger känner oss säkrare i de appar/programvaror som finns på lärplattan och även för att barnen känner att de har pedagogernas förtroende i användandet av lärplattan. Apparna stimulerar till kunskapsutveckling, samverkan, turtagning, samspel och empati och används som en metod för värdegrundsarbete. Genom observationer märker vi att greenscreen/apple TV är ett genusneutrala pedagogiska verktyg som bidrar till likvärdig möjlighet att uttrycka sig, utveckla samarbete, samspel och koordination. För att underlätta för barnen att få dansa till sin favorit på Just dance skapades QR-koder till klippen på Youtube. 11

13 Våra observationer visade efter ett tag på att barnen behövde ytterligare stimulans för att utmanas vidare i detta projekt. Vi ville inspirera barnen till att skapa egna danser och videos som i sin tur kunde inspirera andra. Med greenscreen gjorde vi pedagoger en video med dans och visade barnen. Nu blev det fart! Projektet utvecklades till att barnen har blivit producenter där de själva valt danspartner, musik, koreografi och bakgrund. Resultatet visar på ett kreativt arbete med stolta barn (pedagoger och förskolechef!). Numera är alla Youtube-stjärnor och det kollegiala lärandet är ett faktum då barnens videos idag ingår i biblioteket av QR-koder för att inspirera vidare. 12

14 För att öka förståelse och kunskap för programmering och det logiska tänkandet har några pedagoger kommit igång och lagt mycket tid och energi på programmering. I observationer ser vi att arbetet med Blue-Bot ( väcker barnens intresse och utvecklar deras kunskaper om programmering. Med egengjorda mattor med inspiration utifrån barnens populärkultur t.ex. Daidalos ( och Babblarna använder föskolan Blue-Bot med varierat innehåll beroende på barnens ålder, utveckling och intresse. Utifrån barnens visade intresse för programmering har förskolan även köpt in Dash and Dot Robot ( som har andra användningsområden än Blue-Bot. Analys Vår bedömning är att avgörande för förskolans kvalitet är medforskande pedagoger som med ett meningsfullt lärande och genuint engagemang utvecklar, utmanar och undervisar barn i deras kunskaper och kärnämne. Kärnämnen är kompetenser som är nödvändiga byggstenar för allt lärande t.ex. lära sig förstå sammanhang, kunna orientera sig, hålla kvar uppmärksamheten, komma ihåg, vara tillsammans, förstå och göra sig förstådd samt föreställa sig andras perspektiv och att lösa problem. Genom att utmana barn i tidig ålder till att undersöka och utforska bidrar förskolan till att utforskandet blir kognitivt och konkret. Utforskandet blir till erfarenheter och kunskaper som barnen tar med sig i det fortsatta lärande. Analysen vi gör av t.ex. Kommunikationsstegen är att arbetet påverkar barnens utveckling i kärnämnena. Lärandet sker då barnen aktivt väljer bok hemma i dialog med sina föräldrar, en bok som betyder något speciellt för dem. Barnens kommunikativa förmågor, självkänsla och självbild utvecklas av att våga tala inför grupp. Vår slutsats är att förskolans undervisning bidrar till att varje barn blir ett fortsatt nyfiket och tryggt barn som vill fortsätta att lära. Möjliga förklaringar till att vårt arbete med värdegrund har blivit så lyckat på förskolan är att vi belyst ämnet på mer än ett sätt, framförallt genom kopplingen till Kommunikationsstegen men även genom barnråd och med metoderna Start och Stegvis. I analysen blir det väldigt påtagligt att när ett fokusområde integreras med övrig verksamhet skapas en tydlighet. Djupdykningen i värdegrunden märks i 13

15 vår sociala interaktion med varandra i verksamheten. Barnen har fått uppleva innebörden av värdegrund med hela sin kropp och alla sina sinnen och därför kunnat tillägna sig fördjupade kunskaper kring hur vi bör vara mot varandra. En annan påverkansfaktor kan vara att vi lyssnat in barnen och vävt in deras tankar och intresse i arbetet med värdegrund, på så sätt har barnen varit delaktiga i processen hela tiden. Att flickor och pojkar deltagit på ett likvärdigt sätt tror vi beror på att barn i de yngre åldrarna ännu inte har färgats av samhällets (ibland) uttalade värderingar. I jämförelse med annan undervisning, där arbete i mindre grupper oftast bidrar till ökad kvalitet eftersom pedagoger på ett lättare sätt kan utmana varje individ i sin utveckling, ser vi att värdegrundsarbetet har stimulerats av arbete i stor grupp vid vissa tillfällen. Analysen vi gör är att värdegrundsarbetet i stor grupp har påverkat barnen till större förståelse för varandras olikheter och varandras egenskaper. Genom den stora gruppen har barnen tränats i respekt för varandras åldrar och utvecklingsfaser. Fler påverkansfaktorer är att vi har arbetat med värdegrunden konsekvent och varit lyhörda för att minska konflikter och irritationer på allvar. Genom att hjälpa barnen med att sätta ord på begrepp och tydliggöra innebörden av olika känslor har vårt arbetssätt bidragit till att barnens förståelse för olika sinnesstämningar har ökat och att de naturligt använder begreppen. Förskolans arbete har bidragit till barnens kompetensutveckling som synliggörs i rolleken, där varierande begrepp experimenteras och där barnen tilldelar rollerna olika egenskaper: - Du kan vara en glad pappa, men du är en arg bebis. Vi har uppmärksammat att begrepp som lika, olika, vara snälla mot varandra, lyssna, jag vill bestämma och jag får vara med oftare finns med i barnens samspel idag. Vi ser ett positivt mönster gällande bildstödets betydelse i undervisningen. För att kunna förstå och respektera barnets känslor, då hen inte kan förklara sig verbalt, har t.ex. foton på barnens egna ansiktsuttryck haft stor betydelse. Fotona (som är tagna i samband med undervisningen i Start) har varit ett stöd, för både barn och pedagoger, för att referera till olika sinnesstämningar. Bildstöd i form av en egengjord kompisregnbåge har också haft stor betydelse i både värdegrundsarbetet och den dagliga undervisningen. Vi upplever att en del barn tar stöd av kompisregnbågen i konflikter då de pekar på den och säger: - Vi ska vara som det står där. Kompisregnbågen har blivit ett arbetsverktyg för både barn och pedagoger. 14

16 Vid en jämförelse från föregående läsår kan vi se skillnader kring pedagogers medvetenhet och yrkesspråk kring lärmiljöer. Analysen vi gör är att omorganisationen av reflektionstillfällena är den bidragande faktorn. Förutsättningar som påverkar resultatet är att det kontinuerliga arbetet i intressegrupperna skapat gemensamma begreppsramar som utvecklar arbetet från ord till handling. Mönstret blir särskilt tydligt då förutsättningarna inte fungerar fullt ut. Intressegruppen för utomhusmiljön är även ansvariga i Grön Flaggrådet och mycket av reflektionstiden går åt till uppföljning och utvärdering samt vidare planering för Grön Flagg-arbetet. Då en pedagog i Grön flaggrådet inte tillhör utegruppen har reflektionerna blivit lite splittrade. Vår bedömning och slutsats är att de som ingår i intressegruppen för utomhusmiljön ska ingå i Grön Flaggrådet. I övrigt visar analysen av vårt Grön Flagg-arbete på vikten av att inte glömma bort tidigare utvecklingsområden då vi väljer nytt tema. Vi märker t.ex. att vattenförbrukning och återvinning försummas då vi prioriterar tid för läsårets tema. Arbetet ska ske kontinuerligt oavsett fokusområde. Analysen vi gör av förändringen med gemensam frukost för två avdelningar är att barnens tillit till fler vuxna (pedagoger) har ökat. Matvagnen som dukas upp med frukostalternativ bidrar till en mötesplats där barnens självständighet utvecklas genom att de själva tar ansvar för att göra sin egen frukost. Förutom det positiva att arbete i tvärgrupp erbjuder likvärdig lärmiljö är vinsten tillit. Vår bedömning är att med trygghet som grundsten byggs en god gruppdynamik upp. Det som påverkar tryggheten är rutiner. Vi besöker (för barnen) kända platser där de vågar utforska och vidga sina nyvunna kunskaper i samspel med andra barn och medforskande pedagoger. Barnen från de olika avdelningarna skapar tillit till sig själva och tillit till varandra vilket bidrar till goda relationer och ett socialt samspel som påverkar barnens utveckling och lärande. Det positiva med att erbjuda gemensamma lärmiljöer är även att barnen skapar tillit till andra vuxna än avdelningens pedagoger. Upplevelserna och relationerna i tvärgruppen påverkar även barnens övriga tid på förskolan eftersom deras sociala samspel utvidgas. Vår slutsats är att varje individ utvecklar sina förmågor genom lustfyllda utmaningar som inverkar på barnens lekkunskaper och lärandeprocesser. Påverkansfaktorer till de goda resultaten av GOTD/GOTW kan vara att barnen får se, höra och uppleva både analogt och digitalt. Mikroundervisningen utgår från barnens erfarenhetsvärld och igenkännbara fenomen. Vi upplever att styrkan i metoden GOTD/GOTW är mikroformatet där barnen får mycket kunskap under en kort, lustfylld och inspirerande stund. Andra möjliga förklaringar till GOTD/GOTW positiva effekter är att bildmaterial/dokumentation finns kvar, vilket i det längre perspektivet bidrar till ett fortsatt lärande genom att vi kan koppla samman och se hur de olika ämnena kan hänga ihop. Analysen av vår egen insats är att det delade ansvaret för GOTD/GOTW bidragit till att alla pedagoger prioriterat och stimulerats till att erbjuda en så lustfylld och lärorik mikroundervisning som möjligt. Vår bedömning och slutsats av att arbeta med en röd tråd genom värdegrundsarbete, Veckans bok, GOTD/GOTW, Babblarna, Grön flagg och Veckans smakupplevelse etc. är att rutinen bidrar till ett meningsfullt lärande. Vi upplever t.ex. att arbetssättet med Babblarna tillgodoser läroplanens ämnesinnehåll på ett lustfyllt sätt. Eftersom varje Babblare står för varsitt ämne har de påmint oss om att arbeta med samtliga delar i Lpfö 98/16. Andra möjliga påverkningsfaktorer kan vara att vi integrerar de digitala verktygen i projekten, vilket bidrar till att undervisningen varieras och förändras i takt med barnens visade intresse. Förutom den röda tråden bidrar tydliga och strukturerade undervisningar till utveckling och lärande. Med tydlig struktur och bildstöd kan barnen applicera undervisningen i sitt samspel med andra. Förskolans mål är att erbjuda lärmiljöer som stimulerar till lek och utveckling. Utmanar vi barnen eller begränsar vi dem? Utmanar vi till ett undersökande som inte barnen möter någon annanstans? Skapar vi mötesplatser som utmanar barnen med hela sin kropp? Vi upplever att digitaliseringen stimulerar till en lustfylld, föränderlig, stimulerande och utmanande lärmiljö. De digitala verktygen gör 15

17 det omöjliga möjligt t.ex. genom att projicera rymden i ett rum med vita väggar. De digitala verktygen skapar större flexibilitet för föränderlig lärmiljö som varieras efter behov och intresse utan att behöva bygga/måla om, vilket både är kostnads- och resurseffektivt. Med digitala verktyg kan pedagoger belysa kunskap på flera olika sätt, med flera olika metoder, för att möta barnens olika intressen. De digitala verktygen kompletterar och stöder lärandet med flera sinnen. Soldalens förskola erbjuder tillåtande mötesplatser med greenscreen, overhead, projektorer, Blue Bot etc. för att bidra till annan utveckling och lärande än hemmet kan erbjuda. Vi erbjuder ett lärande i grupp med digitala verktyg integrerade i lärmiljön. I det sociala samspelet utmanar, stöttar och inspirerar barnen varandra vidare i undervisningen och i leken. Påverkansfaktorer är intresserade pedagoger som söker ny kunskap för att kunna dela med sig till barn och andra vuxna runt omkring. Pedagogerna håller sig uppdaterade med det som finns tillgängligt runt omkring, utan att uppfinna hjulet. Genom kollegialt lärande bidrar Soldalens förskola till Ystads kommuns #gilla_våga_dela. Analysen visar på att förskolan gör skillnad för barnens intresse, utveckling och lärande. Den varierande undervisningen, under lekfulla förhållanden, bidrar till att barnen befäster grundläggande kunskaper i t.ex. programmering. Förskolans barn har goda kunskaper med sig in i skolans värld, där programmering blivit en större del av undervisningen. Dock visar även analysen på att förskolan inte bedriver likvärdig utbildning inom IKT. Alla pedagoger har inte tillgodosett sig själva med adekvat kompetens då de haft fokus på förskolans andra utvecklingsområden. Vi är en förskola där IKT har stort fokus och därför ska IKT vara en naturlig del av undervisningen. Alla pedagoger behöver aktivt ta del av de digitala verktyg som finns på förskolan (på ett mer djupgående sätt) för att kunna hantera, inspirera till och erbjuda likvärdig utbildning. 16

18 Utvecklingsområden Kontinuerligt värdegrundsarbete ska spegla verksamhetens vardag på förskolan och benämnas med Ystads kommuns TRE värdegrundsord (Trygghet, Respekt och Empati) samt ha ett tydligt barnperspektiv. Genom värdegrundskopplade aktiviteter som t.ex. samarbetsövningar, dramatisering och reflektioner i grupp ska vi arbeta för en god gruppdynamik. För att belysa att våra olikheter berikar kommer vi tidvis undervisa i storgrupp. Undervisningen ska, med varierande metoder och med de digitala verktygen integrerade i undervisningen, uppmuntra till samspel och belysa respekt för varandras åsikter och idéer. Utifrån Kommunikationsstegen och workshop med Karna Nyström kommer Soldalens förskola tillsammans med Erici förskola komplettera utvecklingsinsatsen med att ha workshop till hösten med dramapedagog Elisabeth Zaar. Detta för att utveckla pedagogernas dramakunskaper t.ex. i samband med högläsning. Hur kan berättandet göras spännande, intressant och inlevelsefull genom kroppsspråk och röstläge? Hur kan dramaövningar tillsammans med barnen skapa trygghet (värdegrundsövningar)? Önskad effekt av Elisabeth Zaars workshop är att alla pedagoger ska känna någorlunda trygghet i att leda dramaövningar. Förskolan erbjuder likvärdig utbildning genom gemensamma lärmiljöer. Ansvariga är intressegrupperna som i sin roll är drivkraften inom ett område. I intressegruppen diskuteras utvecklingsfrågor kring verksamheten, forskning, verksamhetens mål och visioner, etiska frågor, värdegrund, förhållningssätt etc. Intressegruppen tar beslut och är ansvariga för praktiska förändringar. Var är vi? Vart ska vi? Hur gör vi? Hur blev det? Igångsättande frågor: Hur organiserar vi för en gemensam vila? Hur skapar vi en lugn läsmiljö som bidrar till fokus och koncentration? Hur placeras barnet för att stärka självbild och självkänsla vid Veckans bok? Vad krävs för att skapa ett dramarum? Var skapar vi ett musikrum där barnen kan spela på en aktivitetsvägg/ett aktivitetsgolv med hjälp av läromedlet Makey Makey ( Hur utvecklar vi vår utevistelse till utomhuspedagogik med kontinuerlig undervisning enligt aktivitetsschema året runt? För att erbjuda likvärdiga lärmiljöer såväl inom- som utomhus, hur skapar vi en programmeringslärmiljö utomhus? Hur kan en lärmiljö med en tillgänglig greenscreen stimulera barnen från aktörer till producenter? Vilket stöd behöver vi av Ystads kommuns IT-pedagoger för att undervisa med Dash and Dot Robot? Mera kollegialt lärande! Idag har vi flera olika digitala läromedel på förskolan och för att undervisningen ska kunna bedrivas likvärdigt kommer intressegruppen för digitala verktyg göra manualer till samtliga pedagogiska verktyg. Ha ett gemensamt IKT-språk på förskolan. Vi upplever att vi uttrycker olika begrepp men måste bli bättre på att koppla begreppen till rätt användningsområde. Genom det kollegiala lärandet på förskolan ska alla pedagoger bli bekväma med de olika pedagogiska verktygen och begreppen för en likvärdig utbildning. Vad förskolan erbjuder blir barnens möjligheter. För en likvärdig utbildning ska IKTmaterial synliggöras på respektive avdelning. För att alla pedagoger ska kunna erbjuda likvärdig undervisning kommer intressegruppen för digitala verktyg ha workshop i greenscreen. 17

19 Efter inspiration från studiebesök på en förskola i Stockholm kommer pedagogerna i den digitala intressegruppen göra ett test, Apple Teacher, ( där man kartlägger sina kunskaper i Apples produkter. Intressegruppen kommer att skriva ner en manual under tiden testet görs. Denna manual kommer sedan finnas tillgänglig för att fördjupa den enskilde pedagogens kunskaper i Apples produkter. Vi anser att detta kommer att gynna förskolans digitala utveckling. Idag är användningsområdet med Makey Makey inte tillräckligt eftersom materialet inte är tillgängligt för barnen hela dagen. Ett Makey Makey-rum ska skapas. På golvet kommer Makey Makey kopplas ihop med ett Twisterspel. Barnen kommer att träna koordination, koder och samspel i samband med spelet. På väggen kommer Makey Makey fungera som en aktivitetsvägg. För att lyckas med detta hoppas vi på hjälp från våra IT-pedagoger i kommunen samt inköp av mer Makey Makey-material till förskolan. För att påminna om vikten av återvinning, konsumtion och vattenförbrukning ska tidigare Grön Flagg-mål integreras med nuvarande mål. Inom vårt fokusområde Livsstil och hälsa samt välbefinnande vill vi utveckla tid för återhämtning. Detta genom samling med lugn musik under delar av dagen. Veckans smakupplevelse kommer att utvecklas till Veckans sinnesupplevelse där barnen ska introduceras i olika sinnesupplevelser genom att smaka, lukta, känna och se. För att förenkla arbetet med att skriva utvecklingssamtal ska en ny mall arbetas fram. Mallen ska vara digital och ha valbara texter utifrån Lpfö 98/16 för att synliggöra förskolans uppdrag och betydelse för det enskilda barnets utveckling. Vklass är den plattform där vi dokumenterar vår undervisning och det enskilda barnets utveckling. För att vårdnadshavarna ska ha förståelse för, insyn och delaktighet i förskolans verksamhet krävs det att de ständigt håller sig uppdaterade på Vklass. Vi ska påminna och arbeta för att få vårdnadshavarna mer delaktiga genom att skicka ett mail varje fredag om att vi har lagt in en nyhet som rör hela förskolan. Vi ska även fortsätta att visa och använda oss av verktyget på utvecklingssamtal. På höstens föräldramöte ska vi tydliggöra betydelsen av vårdnadshavarnas delaktighet och inflytande. Vi ska ha en genomgång på Vklass och trycka på dess viktiga betydelse. På höstens föräldramöte och utvecklingssamtal kommer vi att belysa förskolans syfte med IKT i undervisningen och vilka möjligheter vi upplever att IKT ger barnen. 18