Åtgärdsprogram för Täljeåns åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Täljeåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(39)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(39)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Täljeåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(39)

4 Sammanfattning Täljeåns avrinningsområde avvattnar sydöstra delen av Eskilstunaåns vattensystem och mynnar ut i Hjälmaren vid Segersjö. Täljeåns avrinningsområde utgörs till hälften av låglänt slättmark med produktiv jordbruksmark. I Täljeåns avrinningsområde uppnår enbart ett vattendrag god ekologisk status. Varken områdets enda sjö, Vibysjön, eller övriga 13 utpekade vattendragen uppnår god eller hög status. Att ytvattenförekomsterna i så stor utsträckning har sämre än god status beror i stor utsträckning på övergödning, men vattenförekomsterna har även påverkats av rensning, rätning och kanalisering. Samtliga 15 vattenförekomster bedöms ha hög status gällande försurning inom området. Om kvicksilver undantas är det två vattenförekomster i avrinningsområdet (Täljeån - Kvismare kanal från Hammarsåns utlopp till Hjälmaren samt Näsbygraven/Frogestabäcken) som inte uppnår god kemisk status på grund av höga halter av nickel. Vidare uppnår inte samma två vattenförekomster god ekologisk status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömning av ekologisk status på grund av höga halter av zink. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdena utgörs av efterbehandling av förorenade områden. Alla vattendrag i Täljeåns avrinningsområde är mer eller mindre påverkade av rätning, kanalisering, dikning och dylikt. Täljeån har ett fåtal slingrande sträckor kvar men meandrande sträckor saknas helt. Kvismare kanal är rätad och kanaliserad i hela sin längd. Strömmande och forsande partier är ovanliga. De få strömsträckor som funnits naturligt har till stor del försvunnit genom olika fysiska åtgärder. Vandringshinder är överlag inget stort problem i Täljeån men borttagande av två vandringshinder i Täljeån kan ge relativt stor effekt eftersom en stor del av avrinningsområdet stängs av vid dessa två dammar. För att minska övergödning av vattenförekomsterna inom Täljeåns avrinningsområde behövs främst åtgärder i avrinningsområdet övre del, dvs. kring Vibysjön, Täljeån från Vibysjön till Torpabäckens utlopp, samt Torpabäckens avrinningsområde. Dessutom krävs åtgärder i Kumlaåns, Stenebäckens och Näsbygraven/Frogestabäckens avrinningsområden. Tas även hänsyn till Hjälmarens förbättringsbehov kommer dock troligtvis åtgärder att behövas i hela Täljeåns avrinningsområde. Detta skulle kunna nästan tredubbla reduktionsbehovet i Täljeåns avrinningsområde från kg till ca kg fosfor per år. Övergödningen medför att åtgärder behöver vidtas inom jordbruket, för enskilda avlopp och för att öka fosforreningen i avloppsreningsverk. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning och anläggning av fosfordammar. De enskilda avloppen behöver uppnå högsta möjliga rening i hela avrinningsområdet. Av de 31 grundvattenförekomser som finns i Täljeåns åtgärdsområde är det nio som riskerar att inte uppnå god kemisk status till Kunskapen om föroreningsgraden i grundvattenmagasinen är tyvärr låg då det i många fall helt saknas övervakningsdata. Ingen grundvattenförekomst bedöms ha problem med förhöjde halter av näringsämnen. Stadsbebyggelse, industrier, potentiellt förorenade områden, vägar och jordbruksmark bedöms utgöra mycket höga potentiella föroreningskällor för 7 grundvattenförekomster. För att följa miljökvalitetsnormerna i Täljeåns åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: hektar åkermark strukturkalkas och 25 hektar våtmarker anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Åtgärdena kan ersättas av andra åtgärder som minskar utsläpp av fosfor till samma grad. 4(39)

5 Örebros, Kumlas och Hallsbergs kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Örebro bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och, Örebros, Kumlas och Hallsbergs kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 930 hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning och Örebros, Kumlas och Hallsbergs kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Örebro se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för avloppsreningsverk genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Örebro län och Kumla kommun inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av miljögifter, i synnerhet nickel och zink, från Kvarntorpsområdet. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 11 rensade eller rätade vattendrag restaureras. Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs utmed strandzoner i sjöar och vattendrag på 11 platser. Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar. Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid fyra vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Otillräcklig dricksvattenskydd: Hallsbergs och Kumlas kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning Länsstyrelsen i Örebros län inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden, Länsstyrelsen i Örebro samt Hallsbergs och Kumlas kommuner utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2021 och Länsstyrelsen i Örebro ta fram en regional vattenförsörjningsplan. 5(39)

6 Åtgärdsprogram för Täljeåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Övriga miljöproblem Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig myndighet (39)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Täljeåns avrinningsområde avvattnar sydöstra delen av Eskilstunaåns vattensystem och mynnar ut i Hjälmaren vid Segersjö (öster om Odensbacken). Avrinningsområdet är 790 km 2 stort och sträcker sig från Vretstorp i söder och upp till Hjälmaren i norr (figur 1). Det utgörs huvudsakligen av låglänt slättmark med undantag för områdets södra och sydvästra delar där de högsta områdena når upp mot 175 meter över havet. Täljeåns avrinningsområde består till hälften av jordbruksmark och stora delar av Närkeslätten ligger i området. Närkeslättens kalkrika lerjordar tillhör Mellansveriges bördigaste jordbruksbyggd. Andelen skog är 28 procent och en femtedel av området utgörs av någon annan typ av markanvändning. Andelen vatten i avrinningsområdet är liten, endast 0,5 procent. Det bor ungefär invånare i området varav i tätorterna, där Kumla är den största med invånare följt av Hallsberg med invånare. Området omfattar delar av Örebros, Kumlas och Hallsbergs kommuner. Täljeån utgör huvudfåran i avrinningsområdet och har sitt källflöde i Vibysjön som är områdets enda sjö. Ån övergår efter cirka 40 km i Kvismare kanal som skapades i samband med sjösänkningen. Kanalen rätades ut under 1950-talet. I avrinningsområdet har flertalet sjöar och våtmarker sänkts eller försvunnit och ersatts med jordbruksmark. I avrinningsområdet förekommer ungefär 470 markavvattningsföretag av olika slag. Söder om Kvismare kanal finns flera viktiga tillflöden såsom Torpabäcken, Kumlaån, Näsbygraven och Sköllerstabäcken. Täljeån omges huvudsakligen av jordbruksmark och ytterst få fragment kvarstår av den naturliga vattendragsstrukturen. Strömmande och forsande partier är ovanliga. Vattenförekomsterna tillhör troligtvis de mest påverkade i Örebro län. Idag har mindre delar av Täljeån återskapats genom olika naturvårdsinsatser. Det finns även 15 anlagda eller restaurerade våtmarker i avrinningsområdet, där majoriteten ligger i anslutning till Täljeån. Av dessa bedöms 3 våtmarker ha mycket högt naturvärde och ytterligare 3 bedöms ha högt naturvärde. Östra och Västra Kvismaren finns med på FN:s lista över internationellt värdefulla våtmarker. I Täljeåns avrinningsområde finns 15 ytvattenförekomster, varav en sjö och 14 vattendrag/vattendragssträckor, samt 22 grundvattenförekomster (figur 2). Grundvattenförekomsten Svennevadsåsen, Svennevad-Pålsbodaområdet redovisas i bilagan för Nyköpingsåns åtgärdsområde. 7(39)

8 Figur 1. Markanvändning, kommunindelning och tätorter i Täljeåns avrinningsområde. 8(39)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem I Täljeåns avrinningsområde uppnår enbart Gallabergsbäcken (SE ) god ekologisk status (figur 3). Varken Vibysjön eller övriga 13 utpekade vattendragen uppnår god eller hög status. Att ytvattenförekomsterna i så stor utsträckning har sämre än god status beror i stor utsträckning på 9(39)

10 övergödning. Fysiska förändringar av Vibysjön (sjösänkning) och vattendrag (rätning, kanalisering och reglering) är betydande påverkanskällor för vattnens hydromorfologiska förhållanden. Kvismare kanal från Näsbygravens utlopp kategoriseras som ett konstgjort vatten och klassas därför utifrån ekologisk potential istället för ekologisk status. Den har status måttlig ekologisk potential (ej angiven i figur 3). Diffusa källor (främst jordbruksmark) och lokalt vissa punktkällor (främst avloppsreningsverk) är de viktigaste påverkanskällor för övergödning. För miljöproblemet miljögifter under ekologisk status återfinns särskilda förorenande ämnena (SFÄ) vilka är en del av de fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna. God ekologisk status med avseende på SFÄ uppnås inte i två vattenförekomster orsakat av haltöverskridande av zink. Figur 3. Ekologisk status i ytvattenförekomster. 10(39)

11 Kemisk status Samtliga vattenförekomster i Täljeåns åtgärdsområde har, precis som i resten av Sverige, sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver. Om kvicksilver undantas är det två vattendrag i åtgärdsområdet som inte uppnår god kemisk status på grund av att för höga halter av prioriterade ämnen uppmätts. Dessa vattenförekomster är Täljeån (Kvismare kanal) från Hammarsåns utlopp till Hjälmaren och Näsbygraven/Frogestabäcken (figur 4), där undersökningar visar på att gränsvärdet för nickel överskrids. Figur 4. Kemisk status exklusive kvicksilver i ytvattenförekomster. 11(39)

12 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk I Täljeåns åtgärdsområde bedöms alla grundvattenförekomsterna uppnå god kemisk status. Nio av förekomsterna riskerar dock att inte uppnå god kemisk status till 2021, se figur 5. Övervakningsdata saknas för flera av förekomsterna. Påverkansanalysen visar dock mycket hög potentiell föroreningsbelastning för sju av dessa. Den förhöjda risken beror bland annat på stadsbebyggelse, industrier, potentiellt förorenade områden, vägar och jordbruksmark. Grundvattenförekomsten Hällabrottet-Södra Odensbacken riskerar att påverkas av Kvarntorpsindustriområde där förhöjda metallhalter har påträffats i grundvattnet. Förorenat yt- och grundvatten från ovanliggande alunskiffer riskerar att läcka in och lokalt förorena grundvattnet. I grundvattenförekomsten Närkeslätten har undersökningar av vattenkemin genomförts vid ett tillfälle. Vid Kvistbro på Närkeslätten ligger ett garveri där höga halter krom har uppmätts i grundvattnet. Förekomsten har en stor geografisk utbredning och undersökningen täcker bara in en mindre del av den. 12(39)

13 Figur 5. Grundvattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk status Kvantitativ status och risk Alla grundvattenförekomster i Täljeåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god kvantitativ status även Undersökningar av grundvattennivåerna saknas för samtliga grundvattenmagasin men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. 13(39)

14 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet finns 2 dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Hela Täljeåns avrinningsområde omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I Täljeåns avrinningsområde har följande Natura 2000-områden en direkt eller indirekt koppling till vatten: Vissberga- (SE ) och Björka lertag (SE ) samt Kvismaren (SE ). Vissberga och Björka lertag består av lertäktsområden omgivna av öppna odlade åkermarker. Matjordslagret har samlats i vallar och bankar som innesluter flera grunda vattensamlingar. Vatten tillförs området via grundvatten, nederbörden och kringliggande diken. Ett tiotal arter, däribland den Större Vattensalamander och ett antal vadfåglar är anmälde i dessa områden. Syftet med Natura2000-områdena är att dessa arter ska bevaras långsiktigt. Hotbilden för dem anmälde arter är bl. a. försämrad vattentillförsel och försämrad vattenkvalitet (näringsämnen och växtskyddsmedel). Naturreservatet och Natura2000 området Kvismaren är en våtmark av internationell betydelse, ett Ramsarområde. Området har restaurerats i flera etapper och består nu av stora betade fuktängar, vassar och öppna vattenytor. Naturreservatet består av två stora vassområden, Östra och Västra Kvismaren, där grunda fågelsjöar har restaurerats fram. Drygt 20 arter är anmälda att ingå i Natura2000 området, däribland många våtmarksberoende fågelarter. Markberedning, dikning, vägbyggen och annat som förändrar hydrologin ingår i hotbilden som negativt kan påverka de anmälde arter. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I Täljeåns avrinningsområde finns fyra kommunala badplatser vilka dock inte är skyddade enligt badvattendirektivet. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i 14(39)

15 dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer tas av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Miljökvalitetsnormer i vattenförekomster i Täljeåns avrinningsområde redovisas i tabell 1. Endast Gallabergsbäcken (SE ) som är klassad till god ekologisk status idag har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 på grund av orimliga kostnader (se tabell 1). Kvismare kanal från Näsbygravens utlopp har miljökvalitetsnormen god ekologisk potential Kvismare kanal från Hammarsåns utlopp till Hjälmaren (SE ) och Näsbygraven/Frogestabäcken (SE ) har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 med undantag för nickel till Övriga ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status Alla ytvattenförekomster har sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnor m Orsak Vibysjön Ralaån Sörbybäcken Täljeån från Vibysjön till Torpabäckens utlopp Torpabäcken Näsbygraven/Frogest abäcken Sköllerstabäcken/Ha mmarsån SE SE SE SE SE SE SE God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga 15(39)

16 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnor m Orsak kostnader) Stenebäcken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Kumlaån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Täljeån (Kvismare kanal) från Hammarsåns utlopp till Hjälmaren SE God ekologisk potential 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Täljeån (Kvismare kanal) från Näsbygravens utlopp till Hammarsåns utlopp SE God ekologisk potential 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Täljeån mellan E20 och inflödet av Kumlaån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Täljeån (Kvismare kanal) från Kumlaåns utlopp till Näsbygravens utlopp SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Täljeån från Torpabäckens utlopp till Stenebäckens utlopp SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Kvismaren samt Vissberga- och Björka lertag är Natura 2000-områden som omfattas av habitat- och fågeldirektivet. Kvismaren kan påverkas av Kvismare kanal (SE ) och Hammarsån (SE ). Vissberga- och Björka lertag kan påverkas av Stenebäcken (SE ). Inga av dessa vattenförekomster har kompletterade krav för de berörde skyddade områden. 16(39)

17 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Samtliga vattenförekomster i Täljeåns avrinningsområde förutom Gallabergsbäcken är påverkade av övergödning (figur 6). För samtliga dessa vatten motsvarar fosforhalterna måttlig status. Även kvävehalterna är höga. Den biologiska kvalitetsfaktorn påväxt-kiselalger har klassats till måttlig i de flesta vattendrag på grund av övergödning. Mätningarna visar entydigt att så gott som alla vatten i avrinningsområdet är måttlig påverkade av övergödning. 17(39)

18 Figur 6. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrationsbeting till ett reduktionsbehov i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 3. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (39)

19 Den uppmätta fosfortransporten vid Täljeåns mynning är dock betydligt lägre än den modellerade, vilket kan tyda på brister i modellen eller i indata. I så fall kan detta påverka det beräknade åtgärdsbehovet. Hur stor påverkan kan vara är dock oklart och föremål för utredning (se avsnitt 2.1.4). Enligt gällande modell behöver fosfortillförseln till vatten i Täljeåns avrinningsområde minska med ca kg för att alla vattenförekomster ska nå god status med avseende på näringsämnen. Beräkning av reduktionsbehovet tar emellertid inte hänsyn till förbättringsbehovet för Täljeåns recipient, Hjälmaren-Storhjälmaren (SE ). För att Hjälmaren ska nå god status behöver fosforkoncentrationen minskas med ca 60 procent. Detta skulle kunna nästan tredubbla reduktionsbehovet i Täljeåns avrinningsområde från kg till ca kg fosfor. För närvarande går det inte att kvantifiera reduktionsbehovet i Täljeåns avrinningsområde med hänsyn till Hjälmarens förbättringsbehov. Det finns osäkerhet huruvida en eventuell internbelastning i Hjälmaren påverkar fosforhalterna i sjön och hur den kan påverka reduktionsbehovet för den externa belastningen, det vill säga för Täljeåns och Svartåns avrinningsområden samt Hjälmarens närområde. Även fördelningen av Hjälmarens förbättringsbehov mellan dessa avrinningsområden kan påverka reduktionsbehovet i Täljeåns avrinningsområde. Den optimala fördelningen av reduktionsbehovet mellan dessa externa och den interna belastningskällan är föremål för en åtgärdsutredning (VISSMEASURE ). Det stora förbättringsbehovet för Hjälmaren innebär onekligen att reduktionsbehovet i Täljeåns avrinningsområde blir betydligt större än de kg fosfor som behövs för vattenförekomsterna inom Täljeåns avrinningsområde ska nå god status Källor till påverkan Som framgår av figur 7 så är fosforförluster från jordbruksmark den dominerande källan (73 procent av den totala belastningen) i Täljeåns avrinningsområde. Andra betydande källor är enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk. Påverkansbilden är dock delvis oklar då den modellberäknade fosfortransporten vid Täljeåns mynning inte överensstämmer med den uppmätta transporten. Om hela diskrepansen beror på att modellen enbart överskatter belastningen från jordbruksmark skulle dess relativa bidrag minska till 54 procent medan det relativa bidraget från övriga källor skulle öka i motsvarande grad. Fosforförluster från jordbruksmark skulle alltså även enligt denna beräkning förbli den dominerande källan i området. 19(39)

20 Figur 7. Källfördelning av fosfor för Täljeåns avrinningsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Ökad rening vid kommunala avloppsredningsverk har minskat P belastningen med ca 60 kg P/år. Inom jordbruket har genomförande av miljöskyddsåtgärder enligt miljöstödet, anläggning av skyddszoner och vårplöjning minskat fosforbelastningen från jordbruket med ca 240 kg fosfor per år. Flera lantbrukare inom Täljeåns avrinningsområde är anslutna till rådgivningsprojektet Greppa Näringen. Av totalt hektar jordbruksmark inom avrinningsområdet är drygt hektar (15 procent) jordbruksmark ansluten till Greppa Näringen. Hur mycket reduktion av näringsämnen detta har lett till går inte att bedöma. Föreslagna åtgärder För att vattenförekomsterna inom Täljeåns avrinningsområde ska uppnå god ekologisk status med avseende till näringsämnen behövs i först hand åtgärder i avrinningsområdet övre del, dvs. kring Vibysjön, Täljeån från Vibysjön till Torpabäckens utlopp, samt Torpabäckens avrinningsområde. Dessutom krävs åtgärder i Kumlaåns, Stenebäckens och Näsbygraven/Frogestabäckens avrinningsområden. Fysiska åtgärder med störst effekt på fosforbelastningen inom dessa områden är strukturkalkning av lerjordar, åtgärdande av enskilda avlopp, minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel, anläggning av fosfordammar, samt ökat fosforavskiljning vid avloppsreningsverk (tabell 2). 20(39)

21 Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 260 Antal Våtmark - fosfordamm 25 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) Antal Kalkfilterdiken 340 Hektar Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå 0,46 Ton Antal Antal SUMMA Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) För att nå god ekologisk status i Hjälmaren behöver ytterligare åtgärder genomföras i hela Täljeåns avrinningsområde. I förslaget till åtgärder som visas i tabell 2 har hänsyn tagits till detta och utifrån det de mest kostnadseffektiva åtgärder valt bland alla potentiella åtgärder. Enligt detta förslag minskar åtgärderna fosforbelastningen i hela Täljeåns avrinningsområde med ca kg fosfor, vilket är betydligt mer än det som behövs för vattenförekomsterna inom området (2 600 kg fosfor), men mindre än vad som skulle behövas om hela Hjälmarens förbättringsbehov fördelas på samtliga externa belastningskällor (7 600 kg fosfor). De fysiska åtgärder som presenteras här är huvudsakligen baserade på den källfördelning som kommer från SMED som på den här skalan innehåller vissa osäkerheter. Till detta adderar osäkerheten i effekten av olika åtgärder och framför allt åtgärdsutrymmet för de olika åtgärdskategorierna. Dessutom finns osäkerheter i mätningarna som åtgärdsbetingen baserar sig på, speciellt i vattenförekomster där det bara finns enstaka provtagningar. På grundval av dessa osäkerheter är det extra viktigt att de mest kostnadseffektiva åtgärderna genomförs i stor omfattning och så tidigt som möjligt det vill säga senast Det finns fler aspekter på kostnadseffektivitet än räknat i kronor per kg reducerat fosfor som presenteras i tabell 2, där rening av miljögifter, patogener och kväve samt minskad sedimenttransport och biologisk mångfald är de viktigaste. 2.2 Försurning Samtliga 15 vattenförekomster bedöms ha hög status gällande försurning inom området, det vill säga vattenförekomsterna har inte några försurningsproblem. 21(39)

22 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster i Täljeåns åtgärdsområde har, precis som i nästintill hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på parametern kvicksilver. Om kvicksilver undantas är det två vattendrag i åtgärdsområdet som inte uppnår god kemisk status på grund av för höga halter av prioriterade ämnen. Dessa är Täljeån (Kvismare kanal) från Hammarsåns utlopp till Hjälmaren (SE ) och Näsbygraven/Frogestabäcken (SE ) där undersökningar visar på att gränsvärdet (årsmedelvärden) för nickel överskrids. I Kvismare kanal överskrids även gränsvärdet för det särskilt förorenande ämnet zink. Särskilda förorenande ämnen (SFÄ) är ämnen som inte är utpekade som prioriterade, men som kan förhindra att ett vatten uppnår god ekologisk status Förbättringsbehov Förbättringsbehovet som anger skillnaden mellan nuvarande status och miljökvalitetsnormerna framgår av tabell 3. Inom Täljeåns åtgärdsområde har kemisk status klassats ner med avseende på nickel i två vattenförekomster. I en av dessa vattenförekomster överskrids även gränsvärden (årsmedelvärden) för det särskilt förorenande ämnet zink. Tabell 3. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och gränsvärde Vattenförekomst Täljeån (Kvismare kanal) från Hammarsåns utlopp till Hjälmaren (SE ) Näsbygraven/Frogestabäcken (SE ) Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärde/ QS-sediment Matris Förbättringsbehov Nickel 8,7 µg/l 4 µg/l Vatten 3,8 µg/l Zink 10 µg/l 8 µg/l Vatten 0,6 µg/l Nickel 6,0 µg/l 4 µg/l Vatten 2,0 µg/l Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även genom diffus spridning p.g.a. olika typer av mänsklig aktivitet. Dessutom sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller, från berggrunden. Tabell 4 visar potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet. De förhöjda halterna av nickel som uppmätts i Täljeån och Näsbygraven/Frogestabäcken orsakas sannolikt av läckage från Kvarntorpsområdet. Kvarntorpsområdet i Kumla kommun är det högst prioriterade efterbehandlingsobjektet i Örebro län. Området är mycket stort och kan indelas i ett stort antal delområden med sinsemellan stora olikheter i föroreningsbilden. Inom området bedrev staten från 1942 till 1960-talet brytning och bearbetning av alunskiffer i syfte att producera bränsle och drivmedel. De stora mängder restprodukter som erhölls deponerades dels i de utbrutna dagbrotten men även i den numera välkända cirka 100 meter höga Kvarntorpshögen. Dessutom bedrevs ammoniakframställning från 1956 till Detta har medfört att området idag är kraftigt förorenat av organiska föroreningar och tungmetaller. 22(39)

23 Tabell 4. Vattenförekomst, parameter och potentiella källor till spridning av miljögifter i Täljeåns åtgärdsområde Vattenförekomst Parameter/kvalitetsfaktor Påverkanskälla Kommentar Täljeån (Kvismare kanal) från Hammarsåns utlopp till Hjälmaren (SE ) Näsbygraven/Frogestabäcken (SE ) Nickel Zink Nickel Läckage från Kvarntorpsområdet Läckage från Kvarntorpsområdet Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Utöver de åtgärder som genomförts av SPIMFAB (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) och miljöersättningar för ekologisk odling (utan bekämpningsmedel) finns för perioden inga genomförda eller planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på ytvatten. Föreslagna åtgärder För att hela Täljeåns åtgärdsområde ska uppnå god kemisk status (med undantag för kvicksilver) föreslås åtgärderna i tabell 5. Tabell 5. Föreslagna åtgärder i Täljeåns åtgärdsområde Vattenförekomst Täljeån (Kvismare kanal) från Hammarsåns utlopp till Hjälmaren (SE ) Näsbygraven/Frogestab äcken (SE ) Parameter/ kvalitetsfakt or Nickel Zink Förbättringsbehov 3,83 µg/l 0,6 µg/l Åtgärd Efterbehandling av miljögifter i Kvarntorpsområdet och operativ övervakning Nickel 1,99 µg/l Efterbehandling av miljögifter i Kvarntorpsområdet och operativ övervakning Total kostnad (kr)* * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 2.4 Främmande arter Förekomst av främmande har inte angetts som ett miljöproblem i området och inga åtgärder är därför aktuella. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska 23(39)

24 förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. Alla vattendrag i Täljeåns avrinningsområde är mer eller mindre påverkade av rätning, kanalisering och dikning och i 17 vattendragsförekomster har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan identifierats (Figur 8). Figur 8. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska 24(39)

25 faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. Konnektivitet I avrinningsområdet finns 9 dammar som utgör vandringshinder för fisk enligt de karteringar som genomförts. Det första vandringshindret är tröskeldammen vid Almbro som är belägen i Täljeåns huvudfåra relativt nära avrinningsområdets mynning i Hjälmaren. Dammen hindrar all fisk från Hjälmaren från att vandra uppströms i Täljeån. Statusklassificeringen i Täljeåns avrinningsområde visar att tre vattenförekomster har sämre än god status med avseende på konnektivitet (figur 9). När statusen är sämre än god innebär det att mer än en fjärdedel av de fiskarter som förväntas förekomma saknas eller inte kan vandra genom vattenförekomsten. I bedömning av konnektivitet i avrinningsområde har man utgått ifrån fiskarten asp och andra vandringsbenägna fiskarter som finns i Hjälmaren och Täljeån. Det är dock osäkert hur långt upp i Täljeåns huvudfåra och biflöden fiskar från Hjälmaren har behov av att vandra. Bedömning utgår därför utifrån att fisk från Hjälmaren inte har behov av att vandra långt upp i Täljeån utan främst i Täljeåns huvudfåra. 25(39)

26 Figur 9. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 4. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 4 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynnsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 26(39)

27 Hydrologisk regim Sjösänkningar, dikningar, rätningar och invallningar påverkar hydrologin kraftigt i Täljeåns avrinningsområde. Denna påverkan har dock inte bedömts eftersom det är svårt att avgöra påverkansgraden på den ekologiska statusen med nuvarande kunskap. Eftersom sjöar och vattendrag i avrinningsområdet ingår i markavvattningsföretag är företagen skyldiga att upprätthålla nuvarande förhållanden vilket innebär att den negativa påverkan är svår att åtgärda utan förändrad lagstiftning. Morfologiskt tillstånd Alla vattendrag i Täljeåns avrinningsområde är mer eller mindre påverkade av rätning, kanalisering, dikning och dylikt. Täljeån har ett fåtal slingrande sträckor kvar, exempelvis vid Täby och Sörby, men meandrande sträckor saknas helt. I nedre delen av avrinningsområde är vattendraget rätad och kanaliserad i hela sin längd genom Kvismare kanal. Strömmande och forsande partier är ovanliga. De få strömsträckor som funnits naturligt har till stor del försvunnit genom olika fysiska åtgärder. Inom avrinningsområdet finns över 100 markavvattningsföretag och invallningsföretag. Dessa har en skyldighet att underhålla diken, invallningar genom exempelvis rensning, vilket ofta är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk i dessa områden. De flesta vattendragslevande organismer är dock anpassade till de ständiga förändringar i strand- och bottenmiljön som sker i naturliga vattendrag. Den variation som uppstår genom ständig förändring skapar förutsättningar för biologisk mångfald bland såväl insekter som fiskarter. Rensning, rätning och kanalisering av vattendrag leder till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. När ett slingrande vattendrag rätas ut effektiviseras vattentransporten så vatten leds bort snabbare. Detta leder dels till en mer ensartad botten med liten variation och försämrade förutsättningar för insektsliv och biologisk mångfald och till ökad partikeltransport och ökad transport av näringsämnen. Den omfattande jordbruksverksamheten i området har också medfört att ekologiskt funktionella kantzoner saknas i stor utsträckning. Påverkan i kantzonerna är analyserad via en GIS-analys som kartlagt anlagda ytor och aktivt brukad mark. Alla vattendrag i Täljeåns avrinningsområde är mer eller mindre påverkade av markavvattning och bedömning av morfologiskt tillstånd är därmed sämre än god för alla vattendrag (figur 10). 27(39)

28 Figur 10. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag Förbättringsbehov För de vattenförekomster som har klassificerats som konstgjort vatten begränsas förbättringsåtgärder till sådana som inte påverkar vattenförekomstens markavvattningsfunktion negativt. Ytterligare utredningar krävs för att specificera och konsekvensbedöma lämpliga åtgärder. 28(39)

29 Konnektivitetsförändringar Förbättringsbehov vad gäller konnektivitet är angivet för tre vattendrag som utgör vattenförekomster och inga sjöar. Förbättringsbehovet bedöms vara att 22 km vattendrag är stängd för fiskvandring. Flödesförändringar Inga vattenförekomster i Täljeån har ett förbättringsbehov med avseende på flödesförändringar eftersom ingen aktiv reglering finns i avrinningsområdet. Morfologiska förändringar Alla 14 vattendrag som utgör vattenförekomster i Täljeåns avrinningsområde har ett förbättringsbehov gällande morfologiska förändringar. Förbättringsbehovet för morfologiska förändringar är 125 hektar vad gäller rensning/rätning och 245 hektar vad gäller avsaknad av ekologiskt funktionella kantzoner Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Konnektivitetsförändringar har identifierats i tre vattendragsförekomster i åtgärdsområdet (figur 11). Borttagande av två vandringshinder i Täljeån kan ge relativt stor effekt eftersom en stor del av avrinningsområdet stängs vid dessa två dammar. Flödesförändringar Påverkan på hydrologin frånmarkavvattning har inte bedömts. Morfologiska förändringar Rensningar och rätningar är det största problemet i Täljeån vad gäller fysiska förändringar och morfologiska förändringar finns i 14 av vattendragsförekomsterna (figur 11). Sjöarna i området är sänkta eller borttagna och vattendragen är helt omformade, kanaliserade och kraftigt rätade vilket har mycket stor negativ påverkan på biologin i avrinningsområdet. Figur 11. Antalet vattenförekomster med fysiska förändringar i Täljeåns åtgärdsområde. 29(39)

30 2.5.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Konnektivitetsförändringar Inga åtgärder har genomförts i Täljeåns avrinningsområde vad gäller vandringshinder. Flödesförändringar Inga åtgärder har genomförts i Täljeåns avrinningsområde vad gäller hydrologi vilket förhindras av den omfattande markavvattningen. Morfologiska förändringar Inga åtgärder har genomförts i Täljeåns avrinningsområde vad gäller rensningar eller kantzon. Åtgärder förhindras av den omfattande markavvattningen. Föreslagna åtgärder För att miljökvalitetsnormerna ska följas måste utrivning eller anläggande av fiskväg ske vid två dammar samt biotopvård genomföras vid viktiga lekområden för fisk (tabell 6). Konnektivitetsförändringar De två vandringshinder i Täljeåns huvudfåra bör tas bort eftersom de hindrar fisk från Hjälmaren att vandra upp i en stor del av Täljeåns avrinningsområde. I övrigt finns endast enstaka dammar högt upp i vattensystemet som sannolikt har begränsad påverkan på fiskvandring i avrinningsområdet men som ändå lokalt kan påverka. Flödesförändringar Inga förslag till finns för åtgärder mot flödesförändringar. Åtgärder har däremot angetts för genomförande av biotopvård och restaurering av ekologisk funktionella kantzoner. Indirekt ger biotopvårdsinsatser och restaurering av kantzoner effekter på flöden eftersom vattnet bromsas upp. Morfologiska förändringar Omfattande åtgärder har angetts för att restaurera vattenmiljön av de skadorna på vattenmiljön som framförallt rensning och borttagande av ekologisk funktionella kantzoner har åsamkat vattendrag i avrinningsområdet. Inga åtgärder har angetts för återmeandring eftersom så stora åtgärder inte är möjliga inom markavvattningsföretag. Det har heller inte angetts några förslag på att markavvattningsföretag ska avvecklas. Åtgärder behöver genomföras med stor försiktighet för att inte bryta mot bestämmelser för markavvattningen. Tabell 6. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Konnektivitet Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Åtgärds storlek Enhet Kostnad (SEK/år) 4 17 Meter Hektar Hektar SUMMA (39)

31 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Ingen av grundvattenförekomsterna i Täljeåns åtgärdsområde bedöms ha problem med förhöjde halter av näringsämnen. Analyser av vattenkvaliteten saknas dock för majoriteten av förekomsterna vilket medför att kunskapsnivån är låg. Jordbruksmark och enskilda avlopp riskerar att påverka grundvattenförekomsterna negativt. 3.2 Miljögifter Tillstånd Av grundvattenförekomsterna som finns i Täljeåns åtgärdsområde är det nio som riskerar att inte uppnå god kemisk status till Kunskapen om föroreningsgraden i grundvattenmagasinen är tyvärr låg då det i många fall helt saknas övervakningsdata. Vid förekomsten Närkeslätten har dock förhöjda halter av krom påträffats i grundvattnet. Eftersom det enbart är ett prov och grundvattenförekomsten breder ut sig över ett stort geografiskt område bedöms halterna inte vara representativa för hela förekomsten. Vid Kvarntorps industriområde finns Hällabrottet-Södra Odensbacken där förhöjda metallhalter har påträffats i grundvattnet. Förorenat yt- och grundvatten från ovanliggande alunskiffer riskerar även att läcka in och lokalt förorena grundvattenförekomsten Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för grundvattenförekomsten Närkeslätten anges för ämnet krom som gett upphov till att förekomsten är riskklassad. Orsaken att ingen halt anges beror på att det inte finns tillräckligt med grundvattenundersökningar som är representativa för hela grundvattenförekomsten Källor till påverkan Flera påverkanskällor riskerar att förorena grundvattenförekomsterna i åtgärdsområdet. Resultatet från påvekansanalysen visar bland annat en förhöjd risk från stadsbebyggelse, industrier, potentiellt förorenade områden, jordbruksmark och vägar Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Utöver de åtgärder som genomförts av SPIMFAB (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) och miljöersättningar för ekologisk odling (d.v.s. utan bekämpningsmedel) finns för perioden inga genomförda eller planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på grundvattenförekomsterna. Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många av förekomsterna i åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 31(39)

32 3.3 Klorid Ingen av grundvattenförekomsterna i Täljeåns åtgärdsområde bedöms påverkade av klorid. Analyser av vattenkvaliteten saknas dock för majoriteten av förekomsterna vilket medför att kunskapsnivån är låg. Flera av förekomsterna riskerar att påverkas negativt av bland annat vägar, järnvägar och enskilda avlopp. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Alla grundvattenförekomster i Täljeåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och samtliga bedöms uppnå god status Trots att undersökningar av grundvattennivåer saknas finns det i dagsläget inget som tyder på försämrade grundvattentillgångar. 3.5 Övriga miljöproblem Inga grundvattenförekomsten i Täljeåns åtgärdsområde har kända problem med övriga miljöproblem. 32(39)

33 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Täljeåns åtgärdsområde finns tre allmänna vattentäkter (Tabell 7), samtliga omges av ett vattenskyddsområde. Vattenförekomsten Hallsberg-Kumlaåsen; Hallsbergsområdet och Närkeslätten berörs av ett vattenskyddsområde som fastställdes 1982 enligt gamla vattenlagen (fastställt före 1983). Vattenskyddsområdena för Blacksta och Vretstorps vattentäkter fastställdes enligt gamla vattenlagen, skyddsföreskrifterna för respektive område reviderades 2005 och Tabell 7. Befintliga vattenskyddsområden i Täljeåns åtgärdsområde. De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken Hallsberg Kumla 1 1 Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Saknar skydd 4.2 Åtgärder Ett av de tre vattenskyddsområden som återfinns i Täljeåns åtgärdsområde är fastställt enligt gamla vattenlagen. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att de större vattentäkterna i Täljeåns åtgärdsområde har tillräckligt skydd. 33(39)