Från individualist till grupp Handledning av samordnare för frivilligarbetare i Eksjö kommun
|
|
- Kristin Forsberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skriftserien för Äldreomsorg och äldrevård 2009/1 ISSN: Från individualist till grupp Handledning av samordnare för frivilligarbetare i Eksjö kommun 1
2 Sammanfattning Rapporten innehåller en redovisning av ett handledningsuppdrag för samordnare för frivilligverksamheten i Eksjö kommun. Uppdraget har framkommit genom kartläggning av kompetensutveckling inom äldreomsorgens område och genom att områdeschefen för verksamheten har deltagit i utbildningen Chefen som motor för kompetensutveckling. Förberedelser för handledningen bestod av en planering med syfte, tidsplan och presentation för gruppen samordnare. Innan handledningen startade gjordes en nulägesbeskrivning av samordnarnas arbetsförhållanden och förväntningar på handledningen i form av en gruppintervju. Handledningen omfattade nio tillfällen under ett år. Varje tillfälle omfattade 90 minuter och förutsättningar och arbetsformer för handledningen klargjordes. Efter genomförd handledning gjordes ytterligare en gruppintervju med samordnarna och även en intervju med deras chef för att få en bild av hur handledningen uppfattats och om syftet kunnat uppnås. Det visar sig att delar av syftet uppnåtts, men att ytterligare handledning skulle ha utvecklat gruppen mer. Några förklaringar till att syftet inte helt uppnåtts kan vara att ingen av samordnarna tidigare hade deltagit i handledning, likaså att varje samordnare arbetar solitärt i sin roll. I resultatet framkommer att en gruppkänsla skapats och man upplever sig tryggare i sin roll. Handledningen har givit samordnarna verktyg som de kan använda på de olika träffpunkterna, då de ser att olika problem och konflikter uppstår. Områdeschefens förväntningar på handledningen har uppfyllts till viss del. Hon hade önskat att det skulle lett till en ännu större självständighet såväl i grupp som individuellt och att samordnarna i större utsträckning kunde ta mer eget ansvar för att initiera olika arbetsuppgifter, utan att först fråga områdeschefen om lov. Hon ser dock att gruppkänslan och samarbetet mellan samordnarna stärkts och inser att handledningstiden varit för kort för att uppnå hela syftet. 2
3 Bakgrund Inom ramen för kompetensstegens satsningar anordnades i Jönköpings län en utbildning för chefer inom äldreomsorg, kallad Chefen som motor för kompetensutveckling. En av deltagarna, områdeschef i Eksjö kommun, valde att göra sitt utvecklingsarbete för en grupp av sina medarbetare, samordnare för de frivilliga. I denna arbetsgrupp ingick sju personer med tjänstgöringstid mellan 15,75-32 timmar/vecka/person. Efter inventering och kartläggning av kompetensbehov i gruppen framkom att gruppens medlemmar var ganska solitära i sina roller och arbetsformer. Av detta önskade områdeschefen att de skulle stärkas i sin gruppkänsla och kunna ha mer utbyte sig emellan. Kontakt togs med Luppen kunskapscentrum med förfrågan om möjligheten att få hjälp med att stödja samordnarna i deras utvecklingsarbete. Ett möte med områdeschefen från Eksjö kommun och representanter för Luppen kunskapscentrum anordnades och det framkom då att handledning med gruppen skulle vara en lämplig insats. Denna planerades under senhösten Ansvariga för uppdraget har varit Åsa Jaktlund, universitetsadjunkt vid Institutet för gerontologi på Hälsohögskolan och Gudrun Thorstensson, projektledare på Luppen kunskapscentrum. Syfte Syftet med handledningen var att: - skapa ett självplanerande arbetslag som arbetar utifrån uppsatta mål - synliggöra kompetensen och se möjligheter till utveckling av yrkesfunktionen - genom reflektion finna nya vägar till problemlösning - tydliggöra samordnarnas roll - stärka gruppkänslan Förberedelse av handledningen Projektet presenterades för de sju samordnare som ingick i arbetslaget vid ett frukostmöte i januari Vid detta tillfälle presenterade handledaren syftet med och planeringen av handledningen som skulle genomföras med ett handledningstillfälle per månad med start januari/februari och pågå fram till sommaren. Innan handledningen startade gjordes en gruppintervju med deltagarna för att få en nulägesbeskrivning. I intervjun fick samordnarna beskriva vad de arbetar med, hur de arbetar och vilka frågor och funderingar de har för sin framtida yrkesroll. Handledningen startade och följde sin plan under våren och fortsatte även under hösten Det sista handledningstillfället var i december Gruppintervju före handledning Vid denna strukturerade intervju som utgick från 14 frågeställningar framkom att alla trivs bra eller mycket bra med sina arbetsuppgifter, arbetet är fritt och flera känner sig kreativa i sin roll som samordnare. Flera uttrycker att vid förändringar uppstår oro, otrygghet och stress. Arbetsklimatet upplevs som mycket gott och får betyget 8 på en skala Alla uppger att de tänker på varandra, och att de har bra samarbete med de frivilliga. Man saknar tid för samtal. På frågeställningen vad som var deras styrkor i arbetet framkommer att de tycker sig vara ansvarsfulla, kunna planera och organisera. Vi känner av stämningar, försöker lyfta fram de tysta och är flexibla. Vad gäller områden som kan förbättras blir svaret att vi 3
4 behöver träna på att inte vara alla till lags, kunna säga nej, be om hjälp, ta för mig mer och att ta vara på kunskap som finns i gruppen. Vi behöver bli bättre på att hantera konflikter och skvallrande pensionärer, samt att delegera arbetsuppgifter. Det senare upplever flera att de är dåliga på, men kan också se att det är praktiska hinder för detta då man arbetar mycket själva och på olika geografiska platser. Målsättning för arbetet finns, vilken bl.a. innehåller att ta vara på varandras kunskaper och erfarenheter, kunna lyssna och att finnas mer i bakgrunden för de frivilliga. De flesta tycker att man kan uppfylla målsättningen och arbeta mot samma mål. Vad gäller samarbetet med de frivilliga tycker man att det är bra, men kan utvecklas mer. Några frivilliga vill inte stå på listan och en önskan är att det skulle finnas fler frivilliga. Samarbetet med kollegor upplevs som bra och på samma sätt samarbetet med chefen. På frågan om vilka förväntningar man hade på handledningen framkom att man hoppas på en matnyttig diskussion och att man kan lyfta blicken och höja ribban för sitt arbete. Det ska bli intressant, förväntan om påfyllning och vidareutveckling finns också. Metod Den yrkesinriktade grupphandledningen är en viktig del för utveckling av yrkesfunktionen. Handledningen, med 6-8 deltagare, ger deltagarna en möjlighet att beskriva situationer från sitt dagliga arbete till en form av "granskning" som görs tillsammans med kollegor. Därigenom får de möjlighet att reflektera omkring självupplevda yrkesrelaterade händelser och även få stöd från sina kollegor, genom så kallad kollegial granskning (Petersson & Vahlne, 1997). Deltagarna ges möjlighet att fundera, utforska, förklara och systematisera erfarenheterna utifrån sitt arbete. Reflektionen utgör en central del i den yrkesinriktade grupphandledningen och deltagarna ges möjlighet att kunna se sambandet mellan praktisk färdighet och erfarenhet inom det egna yrkesområdet. Genom handledningen får de möjlighet att reflektera över hur de agerar samt hur de tänker och känner i olika situationer. Detta leder ofta till att de kan finna nya modeller för problemlösning (Tveiten, 2002). Handledningstillfällena/tillvägagångssätt Den yrkesinriktade grupphandledningen kräver regelbundenhet och ett systematiskt genomförande och varje handledningstillfälle omfattar vanligtvis 90 minuter. Samarbetsformer och normer för handledningen diskuteras, och med tanke på gruppklimat och trygghet i gruppen, behöver deltagarna komma överens om att tystnadsplikten gäller, dvs. att inget som sägs under handledningen utlämnas från gruppen. En annan överenskommelse kan vara den så kallade passregeln vilket innebär att den handledde har möjlighet att passa (avbryta handledningssituationen) vid privata upplevelser eller om handledningen blir alltför privat och berör den handledde för mycket för att fortsätta påbörjad handledningssituation (Tveiten, 2002). Genomförandet Handledningen genomfördes vid nio tillfällen med ca fyra veckors mellanrum. I den yrkesinriktade handledningen är det viktigt att handledningens struktur och process är tydlig 4
5 för deltagarna. Detta innebär att handledaren tydliggjorde de olika stegen i handledningsprocessen dvs. inlednings- arbets- och avslutningsfasen (Tveiten, 2002). Vid det första handledningstillfället diskuterades samarbetsformerna. Handledaren beskrev också sitt ansvar för att handledningen skulle beröra yrkesinriktade situationer och om den eventuellt ändrade inriktningen skulle handledare påtala detta. Situationerna som togs upp i handledningen skulle vara här- och-nu-situationer, vilket innebar att handledningen utgick från hur den handledde beskrev en yrkesrelaterad situation och såg på den i samband med handledningen. Den beskrivna situationen kunde vara en händelse som den handledde hade varit med om eller en situation som den handledde skulle komma att stå inför. Vid nästkommande handledningstillfälle inleddes handledningen med att någon i gruppen kortfattat beskrev föregående handledningstillfälle och den/de som hade tagit upp en situation, fick möjlighet att kommentera detta. Därefter påbörjas ett nytt handledningstillfälle. I inledningsfasen av varje handledningstillfälle tog handledaren ansvar för att samtliga gruppmedlemmar fick möjlighet att göra en kort beskrivning av en situation som de skulle vilja ha handledning på. Därefter prioriterade gruppen tillsammans vem som skulle gå i fokus dvs. beskriva en situation som skulle bearbetas i handledningen. Under ett handledningstillfälle kunde det vara fler personer som gick i fokus, men det var viktigt att den som först beskrev en situation, visste att den tid som är avsatt för handledningen kunde användas för just den situationen. Om tiden däremot tillät, kunde det vara möjligt att två gruppmedlemmar gick i fokus vid samma handledningstillfälle. Under arbetsfasen bearbetades den beskrivna situationen genom att den som gått i fokus fick öppna frågor från handledaren och övriga gruppmedlemmar. Några exempel på vanliga så kallade öppna frågor i handledningen är; Vad hände? Hur handlade jag? Vilka var de ämnesmässiga värderingarna som låg till grund för handlandet? Hade jag kunnat göra något annorlunda? Hur kände jag det i den här situationen? Vad behöver jag uppnå? Vad behöver jag göra för att vidareutveckla mig? I den yrkesinriktade handledningen undveks direkt rådgivning därför att den handledde själv skulle få möjlighet att upptäcka olika alternativ till hur den situation som beskrivits, kunde hanteras utifrån den egna kunskapen och yrkeserfarenheten. I samband med avslutningsfasen hade handledaren ett tydligt ansvar för att handledningen avslutades, så att den handledde kunde gå ur fokus och att man lämnade den beskrivna handledningssituationen. Detta kunde ske på olika sätt bl.a. genom att den handledde gjorde en form av sammanfattning och beskrev hur hon såg på situationen just nu och hur hon kunde se eventuella fortsatta handlingsalternativ utifrån den situation som beskrevs. Gruppmedlemmarna och handledaren kunde också avslutningsvis, mycket kort, säga några ord som stöd, till den som varit i fokus. Därefter tydliggjorde handledaren att själva handledningen var avslutad. 5
6 Resultat Gruppintervju efter handledning Intervjun med gruppen genomfördes med 14 strukturerade frågeställningar. På frågan vad som varit bra och lärorikt svarade gruppen att de hade blivit en sammansvetsad grupp och att gemensam problematik har visat sig finnas hos deltagarna. Likaså har de fått insikt om och lärt sig mer om sina arbetskamrater. Handledningstillfällena har varit tillfällen då man fått prata av sig, men också att flera blivit tryggare och upplever att det blivit lättare att prata i gruppen. Handledningen har givit tillfälle till att ventilera problem och har varit en hjälp till lösning i vissa fall. Vidare framkom att gruppgemenskapen har stärkts. På frågan om något kunde varit annorlunda eller uteslutits är svaren lite blandade i gruppen. Några tyckte att det varit bra medan andra uppgav att de saknat en röd tråd genom handledningen. Spontant togs olika händelser upp och det också hade sitt värde. Någon uttrycker att vi hängde upp oss på samma ämne, vilket uppfattades som lite tjatigt. Om handledningen haft någon personlig påverkan var en fråga och där fick gruppdeltagarna svara med en skattning på en skala från 1 10 (1=inte alls och 10=mycket). Resultatet här blev 6,2. De kommentarer som gavs vid denna fråga var: vi har fått en push framåt, känner mig lite starkare nu, fått stöd, det har gjort oss till en starkare grupp och vågar prata mer i gruppen. På frågan hur handledningen har påverkat arbetsgruppen blev resultatet efter skattningen på skalan 1-10: 7,25. Kommentarerna som framkom var att vi är mer öppna mot varandra, har kommit varandra närmare och en vi-känsla har skapats. Samarbetet i gruppen visade sig ha stärkts och resultatet vid skattningen på skala 1 10 på denna fråga blev 8.4. Vad gäller antalet handledningstillfällen svarade fem av sju att det varit tillräckligt, medan två uppgav svaret delvis tillräckligt. Tidsomfattningen för varje tillfälle var alla nöjda med. Frågeställningen om hur handledningen påverkat medarbetarnas förhållningssätt till de frivilliga hade spridda svar och var mer tveksamma som inte mycket och inte förändrats speciellt mycket. Några av samordnarna uttryckte ingen förändring och ett par sade sig ha blivit säkrare på mig själv och har lärt mig reda ut konflikter bättre. På frågan hur och på vilket sätt de kommer att använda nya kunskaper svarade samordnarna att de vågar säga vad de tycker och vara rakare i sin kommunikation. Det framkom också att de kommer att använda idéer som kommit fram, tänka mer på de mål de ska arbeta utifrån och försöka använda de verktyg man fått genom handledningen. Förväntningarna på handledningen har uppfyllts till stor del. En samordnare uttrycker att hon hade inga förväntningar från början, men att det under handledningens gång hade känts bra. Gruppen uppgav att samarbetet med andra grupper/personer inte hade förändrats av handledningen. Kommentarer kring denna fråga var - vi jobbar bra tillsammans, det är som förut då det fungerat bra även tidigare. På frågan om samarbetet med områdeschefen har påverkats av handledningen var svaren blandade. Två uppgav att handledningen inte har gjort det medan de övriga uppgav att handledningen delvis har gjort det. De kommentarer som gavs var att vi ifrågasätter mer nu, 6
7 vi har tagit lite mer del i APT- mötena och hur de ska läggas upp, samt att vi har blivit en grupp som arbetar åt samma håll. Sista frågan i utvärderingen var huruvida handledningen hade påverkat målsättningen för arbetet. Svaren här var också blandade, allt från att det gjort det i stor utsträckning till att det inte gjort det alls. Några kommentarer som lämnades uttryckte att man har börjat tänka som en enhetlig grupp och försöker lösa problem tillsammans. Det känns som att vi står inför förändringar hela tiden, men att vi vill sträva mot samma mål. Övriga synpunkter som framkom var önskemål om att få fortsätta ytterligare en termin med handledning för att utvecklas tillsammans. Gruppen uttrycker att det känns bara som att vi har börjat nu. Samtal med arbetsledare För att få en uppfattning om och hur handledningen har påverkat gruppen ställdes ett antal av frågorna som ställdes till gruppen även till områdeschefen. En sammanfattning av detta samtal visade att hon uppfattat att gruppen stärkts och att samordnarna söker sig mera till varandra i gruppen nu. Hon hade inte märkt någon avlastning i sitt arbete med gruppen men trodde att en fortsatt handledning säkert skulle utveckla gruppen samordnare mer. Det handlar om en process med handledning vilket tar tid. Områdeschefen uttryckte att handledningen påverkat medarbetarna vad gäller förståelse för andra människor. Hon såg också positivt på att någon annan, en handledare, kom in i gruppen, vilket påverkat dem. Områdeschefens önskan var att samordnarna i större utsträckning skulle ge henne information om genomförda aktiviteter istället för att fråga om lov att få göra dem. Områdeschefens uppfyllda förväntan av handledningens inverkan på samordnarna bedömde hon till 7 på en skala Hennes kommentar var att hon vill se att medarbetaren går från individualist till grupp och detta tyckte hon hade uppfyllts. Hon ansåg inte att handledningen hade påverkat målsättningen för gruppens arbete i att lämna över uppgifter till de frivilliga. Det är svårt att få samordnarna att släppa taget, var hennes kommentar. Områdeschefen hade dock märkt att samordnarna börjat förstå detta, men att det är en lång process. I övriga synpunkter från områdeschefen framkom att hon saknade att samordnarna inte har helikopterperspektiv. Med detta menade hon att samordnarna har svårigheter att vidga perspektivet och se vad som finns runt omkring. Hon uttryckte också behovet av att kunna fortsätta med handledning för samordnarna, men i dagsläget fanns inte ekonomiska möjligheter för detta i hennes budget. Analys I litteraturen beskrivs att handledning i grupper eller för individer som inte är vana vid eller inte har deltagit i handledning tidigare, är att det tar tid att få en trygghet i samtalen och därmed nå resultat med processen. Samspelsmönstret bestäms av alla deltagares förhållningssätt (Gjems, 1997). För samordnarna för frivilligarbetet i Eksjö kommun var det helt nytt att träffas på detta sätt. De mötesträffar som förekommit tidigare var s.k. planeringsmöte och personalträffar, vilket 7
8 skiljer sig från handledningsträffar. Det visar sig att samtliga samordnare uppfattar att de fått en gruppkänsla genom handledningstillfällena, de har lärt känna varandra och lärt sig att kunna använda varandra i olika frågor och situationer. Det framkommer också att de genom handledning fått möjlighet att ventilera problem och också hittat lösningar tillsammans. Det finns vissa praktiska svårigheter/begränsningar i samverkan genom att de arbetar på olika geografiska platser med sina uppdrag. En annan bidragande faktor till att de inte möts regelbundet i arbetet är att deras tjänstgöringstid är liten, de flesta har halvtidstjänst eller mindre. Vid gruppintervjun efter avslutad handledning upplever de att det har skett en personlig utveckling för några av deltagarna, genom att de känner sig starkare, fått en push framåt och vågar prata mer i gruppen. Handledning har också påverkat öppenheten i gruppen och samarbetet har stärkts. Vad gäller samordnarnas förhållningssätt till de frivilliga är upplevelsen att den inte har påverkats av handledningen i någon märkbar utsträckning. Däremot tycker flera av deltagarna att de blivit säkrare och vågar uttrycka sig och vara rakare i sin kommunikation, kunna tydliggöra vilka mål de ska arbeta mot samt kunna hantera konflikter. Samarbetet med områdeschefen har delvis förändrats för några av deltagarna i form av att våga ifrågasätta mer och att ta mer plats på APT- träffarna. Områdeschefens förväntningar på gruppens utveckling genom handledning kan tolkas som att hon önskade att något mer kunde hänt, bl. a genom att en viss avlastning för henne skulle märkts. Ett önskemål från områdeschefen var att samordnarna i större utsträckning skulle ta mer eget ansvar för att initiera olika arbetsuppgifter, utan att först fråga henne om lov. Hon är dock medveten om tidsaspektens inverkan på detta och för att kunna uppnå denna förändring. Handledningen har pågått under ett år och med tanke på att det inte fanns erfarenhet av handledning i gruppen tidigare framkom ändå resultat av viss utveckling, vilket får ses som positivt. Dock har delar av det syfte som sattes upp för handledningen kunnat uppfyllas, vilket också är en positiv aspekt. Samordnarnas roll är att utveckla och överlämna arbetsuppgifter till de frivilliga, vilket inte uppnåtts enligt områdeschefens förväntningar. Dels har varje samordnare olika förutsättningar och rollen är inte helt tydlig. Frågan är ju vilka och hur stora krav som kan ställas på de frivilliga? Förväntningarna på detta är också olika, från såväl politiker, förvaltningsledning, områdeschef och även de frivilliga och samordnarna själva. Handledningen kan i detta skede ändå spela en viktig roll när det gäller att få förståelse för vad som sker i verksamheten och att det hela blir mer begripligt (Lauvås-Handal, 1993). Likaså har säkert varje frivillig sin uppfattning av vad den vill göra och ta ansvar för på de olika träffpunkterna. Vad besökarna på träffpunkterna har för förväntningar är inte minst viktigt. 8
9 Slutsats Det som framkommer av denna redovisning är att arbeta som samordnare för frilligarbetare i en kommunal verksamhet är ett komplext uppdrag och innebär många olika förväntningar som ska uppfyllas och som kanske inte alltid är samstämmiga. Dessutom framkommer det att samordnarnas förutsättningar i arbetstid är begränsad, vilket gör uppdraget svårhanterligt. Deras arbete bör ju vara stimulerande och utvecklande för den enskilde samordnaren och för den verksamhet som de ansvarar för. Men detta kan ibland vara svårt när de arbetar ensamma på en träffpunkt och inte har kollegor nära att rådfråga och få stöd av. Resultatet av handledningen visar att det är angeläget med mötesplatser för samordnarna, dels i form av APT och dels i form av handledning, för att stärka såväl själva yrkesrollen, som samhörigheten och gruppkänslan. Referenser Petersson, B-O. & Valne, L. (1997). Handledning - ett vårdpedagogiskt verktyg. Lund: Studentlitteratur. Tveiten, S. (2000). Yrkesmässig handledning mer än ord. Lund: Studentlitteratur. Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur. Lauvås, P. & Handal, G. (1993). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur. 9
10 ISSN: Luppen kunskapscentrum Jönköpings län, Box 1026, Jönköping Tfn , fax , e-post 10
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merChecklista för handledning vid praktik
Checklista för handledning vid praktik Innan praktikanten börjar Innan praktikanten börjar behöver verksamheten vara förberedd. Det är viktigt att utse roller, vem eller vilka som är handledare och vilken
Läs merUTVECKLING AV ARBETSPLATSEN
UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.
Läs merpedagogiskt perspektiv med yrkesverksamma i arbete med människor utan och med autism
Handledning med yrkesverksamma i arbete med människor utan och med autism Helene Tranquist Jag har under många år arbetat som handledare i personalgrupper som arbetar med personer med neuropsykiatriska
Läs merUtveckling för dig som är handledare.
Utbildningsdag. Utveckling för dig som är handledare. Runt om i landet erbjuder vi utbildningsdagar för dig som vill utvecklas i rollen som handledare. Här träffar du andra hand ledare, tränar dina kunskaper,
Läs merSkillnaden mellan att coacha enskilda
Dags att ta steget från individuell coachning till coachning av grupper I dag är det helt legitimt att gå till en professionell coach för att få hjälp med att utveckla sin egen potential. Många har insett
Läs merMEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE
Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden
Läs merInformation och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal
2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare
Läs merSå utvecklar vi vår kompetens!
Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät
Läs merARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET
ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se
Läs merHANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL
KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL TVÅ SÄTT ATT FÖRA PROFESSIONELLA SAMTAL Former för samtal en fråga om struktur KOLLEGAHANDLEDNING REKTORSPROGRAMMET Praktisk yrkesteori Lärare utvecklar kontinuerligt
Läs mermedarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten
Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Läs merGUIDE VFU. Sid 1 (8) Sammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg VFU. Reviderad:
GUIDE VFU Sid 1 (8) Sammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg VFU Innehållsförteckning Sid 1) Inledning 3 2) Fältstudier/mentorsplats 4 Syfte Planering Introduktion Innehåll 3) VFU 5 Syfte
Läs merVerksamhetsutvecklingsgruppen ENKÄT till samordnare/assistenter/anställda inom BOJ - SAMMANFATTNING av enkätsvaren november 2010
SAMMANSTÄLLNING av svar från enkät Inledning Under 2009 genomförde Riksförbundet en enkätundersökning om utbildningsbehov för stödpersoner och vittnesstöd vid lokala jourer inom Riksförbundet. Undersökningen
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Nyköpings kommun konnmun@nykoping.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Kan ntorps förskola, Nyköpings kommun Beslut 1 (4) Inledning genomför under våren
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merFrågor till dig som söker arbete hos oss
Frågor till dig som söker arbete hos oss För att vi ska få en mer utförlig bild av dig och dina förväntningar på oss, samtidigt som du får en bild av oss och våra förväntningar, vill jag be dig läsa igenom
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur
Läs merKompetenskriterier för ledare i Lunds kommun
LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete. Helhetsanalys. Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson. Telefonnummer:
2014-09-30 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys Väskolans fritidshem Rektors namn: Charlotte Knutsson Telefonnummer: 044-13 40 60 E-postadress: charlotte.knutsson@kristianstad.se Innehållsförteckning
Läs merBarnsyn: Inom Skänninge förskolor arbetar vi för att alla barn får vara sitt bästa jag.
Plan mot kränkande särbehandling Vallens förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö
Läs merErfarenhet från ett år av Västermodellen
Erfarenhet från ett år av Västermodellen Återkoppling från genomförande och följeforskning i Göteborg Dalheimers hus, 18 oktober 2018 Övergripande reflektioner Förberedelse, urval, kontakt Intervju Seminarium,
Läs merEnkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarns förskola Läsåret 2014/2015 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? I den förra kvalitetsredovisningen framkom det
Läs merSammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg/modifierad av Södra Älvsborg VFU Sid 1 (8)
Sammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg/modifierad av Södra Älvsborg VFU Sid 1 (8) Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Studiebesök/Fältstudier 4 Syfte Planering Introduktion Innehåll VFU
Läs merPersonalpolicy. för Karlsborgs kommun
Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.
Läs merMEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen
MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen
Läs merResultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE
Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens
Läs merSVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR
SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING & RIKSFÖRENINGEN FÖR YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD PRESENTERAR RIKTLINJER FÖR GODKÄNNANDE AV HANDLEDARE I YRKESMÄSSIG HANDLEDNING I OMVÅRDNAD Reviderad 25 januari 2008
Läs merKommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merGemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015
Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom UKF, Lomma kommun - Målformulering Alla medarbetare
Läs merPlan mot kränkande särbehandling
Plan mot kränkande särbehandling Bjälbotulls förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö
Läs merKommunledningskontoret
Kommunledningskontoret Datum 2018-10-25 Ärendenr Medarbetarsamtal stöddokument för chef och medarbetare Ett medarbetarsamtal är ett planerat, förberett och framåtsyftande personligt samtal mellan chef
Läs merFörskolans vision, barnsyn och värdegrund:
Plan mot kränkande särbehandling Västra lunds förskola 2017/2018 Förskolans vision, barnsyn och värdegrund: Vision: Visionen är att vara här och nu. Att ge barnen tid att leka, lära och utforska i en miljö
Läs merUtvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Läs merFörsta analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid Ekebackens förskola belägen i Högsby kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport
Läs merRektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun
www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...
Läs merSid 1 (8) Sammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg VFU. PLANERINGSGUIDE VFU Reviderad: 2014-10-02
Sid 1 (8) Sammanställt av: Studierektorsenhet primärvård Göteborg VFU PLANERINGSGUIDE VFU Innehållsförteckning Sid 1) Inledning 3 2) Guide för kort VFU/fältstudier 4 Syfte Planering Introduktion Innehåll
Läs merKVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun
KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1
Läs merKvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna
År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001,
Läs merBeslut efter riktad tillsyn. av verksamheten på den kommunala förskolan Forsbergs minne i Lunds kommun
ein Skolinspektionen Beslut Beslut efter riktad tillsyn av verksamheten på den kommunala förskolan Forsbergs minne i Lunds kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan
Läs merUtredning. Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ
Utredning Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ Vi finns till för dig som är barn eller ungdom i åldern 0-20 år, och för dig som är förälder Socialförvaltningen
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merKommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd
Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merHANDLEDNINGS GRUNDER AGENDA DEFINITION AV HANDLEDNING
S GRUNDER UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Olika definitioner på Handledning De två vanligaste handledningsmodellerna Diskussion Verktyg för en reflekterande handledning Några vanliga
Läs merBilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30
Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge
Läs merRiksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS
Riksgälden Presentation Medarbetarundersökning 2014 TNS Syfte med medarbetarundersökningen Undersökningen är ett viktigt verktyg för att vi ska kunna utveckla och förbättra vår organisation, vårt sätt
Läs merHANDLEDNING - GRUNDER
HANDLEDNING - GRUNDER UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Olika definitioner på Handledning De två vanligaste handledningsmodellerna Diskussion Verktyg för en reflekterande handledning
Läs merFörskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet
Förskolans arbete med språk, värdegrund och jämställdhet Agneta Kenneberg projektledare för granskning av flerspråkiga barns språkutveckling Siv Wilborgsson projektledare för granskning av förskolans arbete
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid förskolan Slottet belägen i Eksjö kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport
Läs merSå här kan ni arbeta med materialet om umgänge
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge I denna bilaga får ni stöd i hur ni kan arbeta med materialet om umgänge. Här finns förslag på övningar och olika modeller för reflektion samt förslag på
Läs merInstruktion. Genomförande av beslutande åtgärder/uppföljning.
Instruktion 1. Medarbetarsamtalet Medarbetarsamtalet hålls minst en gång per år med samtliga anställda. Samtalet förbereds och genomförs enligt bilagorna 1-5 (ingår i detta dokument). Dokumentationen av
Läs merArbetsmiljöenkät 2011
Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna
Läs merPERSONALPOLITISKA PROGRAMMET
PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Föräldrakooperativet Sagolunden ordforande@sagolunden.se Dnr 400-2016:209 Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Föräldrakooperativet Sagolunden beläget i Göteborgs
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merKvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14
Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merNÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur
MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa
Läs merMedarbetarundersökning - VOICE 2017 RIKSGÄLDEN
Medarbetarundersökning - VOICE 2017 RIKSGÄLDEN Riksgälden Antal svar: 150 / 161 Svarsfrekvens: (9) Intern jämförelse: Riksgälden Extern jämförelse: Bank & Finans 2014-2016 1 Hur ska jag läsa rapporten?
Läs merValås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan. Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan.
Läs merFörsta analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Läs merAtt förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan
Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade
Läs merEva Randell: Handledning och grupprocesser. Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling
Eva Randell: Handledning och grupprocesser Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling Mänskligt handlande sker i samspel Problem/svårigheter som uttryck för intrapsykiska
Läs merUtvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst
Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst Innehållsförteckning Familjehemscentrum... 2 Enkätstudien... 4 Varför och för vem görs studien?... 4 Vad ska studeras?... 4 Av vem görs studien?...
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merVeroma Omsorgs kvalitetsberättelse
Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post
Läs merEnkätresultat, Medarbetare - Lärare i gymnasieskolan
1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 3,94 4,15 3,80 4,17 3,25 4,64 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att
Läs merRJSD13, IV Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 4 (1 hp), vt 2015
RJSD13, IV Profession, etik och handledning 10 hp Kursbok fo r termin 4 (1 hp), vt 2015 Ansvariga för kursen: Marianne Ahlner Elmqvist och Petra Lilja Andersson Introduktion Välkommen till PEH-kursens
Läs merArbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018
Arbetsplan för Norrby förskolor 2017/2018 Presentation av Norrby Förskolor Norrby förskolor består av Hästskon och Pettersberg. Hästskon har 11 avdelningar fördelade i två hus. Pettersberg är en storavdelning
Läs merLEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen
Läs merMätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %.
ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 5 53 Resultat; Lärling Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens
Läs merKursvärdering - självständigt arbete
Kursvärdering - självständigt arbete 0-06 :. Helhetsintrycket Överlag är jag nöjd med den här kursen (6,%) (6,%) (66,%) 6 (00,0%) 6. Studentens insats Jag är nöjd med min egen insats Jag är nöjd med min
Läs merKurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:
Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet
Läs merHaparanda Stad. Medarbetarundersökning hösten 2011 Totalt
Haparanda Stad Medarbetarundersökning hösten 2011 Totalt Om undersökningen Förklaringar Resultat - Index - Per fråga Prioriteringsdiagram Sammanfattning Presentation Om undersökningen Metoden som använts
Läs merEnkätresultat, Medarbetare - Övrig personal, gymnasieskolor
Tom 1. TRIVSEL 1.1 Jag upplever att det råder en positiv stämning på min arbetsplats 1.2 Jag upplever att vi kan föra en öppen diskussion på min arbetsplats 1.3 Jag upplever att det är roligt att gå till
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
en B Skolinspektionen Beski; Avesta kommun kommun@avesta.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid Blåkullens förskola, Avesta kommun Beslut 1 (4) Inledning Skolinspektionen
Läs merUtvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd
Utvärdering av samtalsgrupp för vuxna med autismspektrumtillstånd Författare: Ingela Moverare och Lina Strömfors Vuxenhabiliteringen, Linköping, ingela.moverare@lio.se, 010-103 74 84 Vuxenhabiliteringen,
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merArbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Läs merKompetensutveckling att leda kollegiet. Aspenäsenheten 27 april 2018
Kompetensutveckling att leda kollegiet Aspenäsenheten 27 april 2018 Syfte Att arbeta med pedagogiskt ledarskap för att utveckla och leda det pedagogiska utvecklingsarbetet. Starter Kommunicera utan att
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut 1 (3) Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Norrskenet i Kalix kommun med Pysslingen förskolor och skolor AB som huvudman Beslut 2 (3) Inledning Skolinspektionen
Läs merKvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merSandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan
1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens
Läs merSystematisk skolutveckling Ett rektorsteam + signifikanta/nyckelpersoner per läsår, ca 40 st per omgång Ht 2010 tre rektorsteam
Systematisk skolutveckling 2005-2011 Ett rektorsteam + signifikanta/nyckelpersoner per läsår, ca 40 st per omgång Ht 2010 tre rektorsteam - systematik i utvecklingsarbetet Didaktikcentrum - systemteoretiskt
Läs merInnan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Läs merRapport för Andrew Jones
Rapport för Andrew Jones Datum för ifyllande 09/16/2013 RAPPORT FÖR Andrew Jones 0 5 10 15 Totalt Tillfredsställelseresultat = 58% 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 DATUM FÖR IFYLLANDE
Läs merKristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merInnehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25
Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare
Läs merVerksamhetsbesök på Arbetscentrum
2015-03-04 1 (5) Verksamhetsbesöket är genomfört av: Emelie Berglund och Susanna Dennerlöv Verksamhetsbesök på Arbetscentrum Intervjuade: enhetschef Sepideh Erfani före detta enhetschef Elisabeth Axelsson
Läs merEleven resonerar om hur insikt, förståelse och kunskap kan skapas genom pedagogisk handledning.
Studiehandledning till Handledning i vård och omsorg Bonnier Utbildning Författare: Agneta Blohm, Monica Andersson, Jörgen Andersson, Best.nr. 622-8465-7 Studiehandledningen omfattar 10 studieenheter som
Läs mer