Verksamhetsplan 2018 för Katarina Norra skola

Transkript

1

2 Katarina Norra skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (17) Handläggare Lillemor Hulltman Telefon: Till Katarina Norra skola Verksamhetsplan 2018 för Katarina Norra skola Förslag till beslut Katarina Norra skola Stockholm lillemor.hultman@stockholm.se stockholm.se

3 Sid 2 (17) Innehållsförteckning Inledning... 3 Prioriterade åtgärder för utveckling Ett Stockholm som håller samman Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Ett klimatsmart Stockholm Stockholms kretslopp är resurseffektiva Ett demokratiskt hållbart Stockholm Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering...15 Uppföljning av ekonomi Resursanvändning...16 Budget Övrigt Bilagor Bilaga 1: Kopia av Budget 2018 (Katarina Norra skola) Bilaga 2: Elevhälsoplan Katarina Norra skola (180125)

4 Sid 3 (17) Inledning Kort om skolan Katarina Norra skola är en kommunal grundskola på östra Södermalm. Verksamheten omfattar förskoleklass samt grundskola årskurserna 1-9. På skolan arbetar ca 90 personer med drygt 700 elever från förskoleklass till årskurs 9. Vid skolan finns det verksamhetsintegrerade fritidshem för förskoleklass och årskurs 1-3 samt fritidsklubb för årskurs 4-6. Pedagogerna är indelade i årskursvisa arbetslag, där förskollärare undervisar i förskoleklass och ämneslärare i årskurs 1-9. Varje arbetslag representeras av en arbetslagsledare. Skolans ledning består av en rektor, tre biträdande rektorer och en administrativ chef. Vid skolan finns det sex förstelärare och fem specialpedagoger/speciallärare. Skolans elevhälsoteam möts varje vecka och består av skolsköterska, kurator, specialpedagoger, studie- och yrkesvägledare samt representanter från skolledning. Skolpsykolog och skolläkare finns knutna till skolan och anlitas regelbundet. Vid skolan finns det vidare ett trygghetsteam. Skolans servicegrupp består av administrativ chef, skolkoordinator, vaktmästare samt kökspersonal. Skolan driver ett mottagningskök i egen regi. Lokalvården är utlagd på entreprenad. På skolan finns ett aktivt skolråd bestående av cirka 40 vårdnadshavare, några lärare samt delar av skolledningen. Vid vissa möten under året deltar även elevrepresentanter. Skolrådet möts regelbundet för att samråda om skolövergripande frågor. Skolrådsrepresentanterna har även möjlighet att delta i arbetslagsmöten cirka två gånger per termin. Elever ges möjlighet till skolövergripande inflytande över verksamhet och utbildning via klassråd, elevråd och årsvisa intervjuer. Värdegrund och vision Katarina Norra är en skola med goda resultat och ett gott klimat. Vårt mål är att vara en inkluderande och kulturellt präglad skola där samtliga elever blir synliga och får det stöd och den formativa stimulans som de behöver utifrån sina egna förutsättningar. Vi har engagerade föräldrar och elever och vill vara en välkomnande, generös och trygg skola präglad av ett gott bemötande och arbetsglädje för alla. Systematiskt arbete för att förbättra skolans kvalitet Skolan bedriver ett löpande och systematiskt arbete för att förbättra verksamhetens kvalitet. Arbetet bedrivs enligt gällande bestämmelser och genomförs utifrån huvudmannens och skolans årshjul. Skolan följer upp resultat och måluppfyllelse med avseende på sitt kunskapsoch värdegrundsuppdrag. Till grund för uppföljningen ligger dokumentation kring betyg och måluppfyllelse, resultat från enkäter (vårdnadshavare/elever/personal), årskursvisa elevintervjuer samt utvärderingar och möten tillsammans med personalen. Åsikter framförda via forum för samråd (elevråd / skolråd) vägs också, tillsammans med eventuella klagomål, in i arbetet. Resultaten analyseras och diskuteras bland skolledning och personal. Utifrån analysen sammanställer och prioriterar skolledningen utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår. Planerade åtgärder för utveckling och förbättring dokumenteras och kommuniceras via skolans Verksamhetsplan (VP). Verksamhetsplanens prioriterade utvecklingsområden följs under året bland annat upp via Tertialrapportering 2 (T2) som skickas till huvudmannen. Verksamhetsåret utvärderas och sammanfattas slutligen i en

5 Sid 4 (17) Verksamhetsberättelse (VB). Elevhälsans uppdrag 2018 Stress och elevers psykiska hälsa Skolledningen fortsätter samarbetet med Maria Dufva avseende elevers utsatthet i samband med användandet av sociala medier. Samarbetet innefattar samtal med elever, vårdnadshavare och personal. Tillgängliga lärmiljöer Elevhälsan prioriterar och leder arbetet att utifrån SPSM:s material om tillgänglig utbildning kartlägga skolans lärmiljö. Arbetet sker inom ramen för skolans åtagande om att stärka arbetet med ledning, stimulans och extra anpassningar i klassrummet. Digitalisering Fokus under 2018 avseede skolans digitalisering kommer vara att utveckla vårt pågående arbete med programmering samt påbörja övergången till den nya skolplattformen. Vi planerar även att välja vilken typ av digitala enheter vi vill satsa på framöver samt inspirera till användandet av Office 365. Särskilda satsningar Utöver de satsningar som framår under respektive åtagande pågår i nuläget Skolverkets kompetensutvecklingsinsats "Läslyftet" på skolan. Insatsen involverar skolans samtliga teoretiska lärare och kommer att slutföras under våren. I samband med höstterminens start planerar vi att påbörja ett utvecklingsarbete baserat på SPSM:s kartläggningsmaterial avseende "Tillgänglig utbildning". En del av den insatsen kommer eventuellt att involvera påbörjandet av Skolverkets kompetensutvecklingsinsats "Specialpedagogik för lärande" på kvartsfart. Skolan kommer under 2018 att fortsätta det pågående samarbetet med Elevhälsans proffessionsstöd i syfte att effektivisera och utveckla elevhälsoarbetet. Förstelärare Vid skolan finns sex förstelärare som har en central uppgift i att tillsammans med skolledning samordna, leda och organisera det kollegiala lärandet i samband med studiedagar och pedagogiska konferenser. Förstelärarna har som en del av uppdraget en betydelsefull roll i flera av årets prioriterade utvecklingsinsatser. Förstelärarnas kompletta uppdrag specificeras i skolans interna rutindokument "A till Ö". Prioriterade åtgärder för utveckling Vidareutveckla vårt arbete kring ledning, stimulans och extra anpassningar i klassrummen. Fortsätta arbetet mot en tryggare och lugnare skolmiljö. Forsätta arbetet med att elever har inflytande över och förståelse för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. Utveckla och långsiktigt säkerställa vårt arbete med skapande skola. Fortsätta arbeta för en ombyggnation av vårt mottagningskök till ett tillagningskök. Fortsätta att utveckla våra interna arbetssätt, strukturer och rutiner för att skapa en välfungerande organisation med mindre stress.

6 Sid 5 (17) Vidareutveckla våra arbetssätt och aktiviteter i syfte att stärka elevernas förståelse och acceptans för varandras olikheter. KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn i Stockholm har goda och jämlika uppväxtvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i årskurs 6 som uppnått målen i alla ämnen 92 % 84% År Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 96 93% År Nämndmål: Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Lärare har höga förväntningar på eleverna. Utbildning och undervisning utgår alltid från läroplanernas mål och kunskapskrav respektive examensmålen och ämnesplanernas kunskapskrav samt från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Alla lärare är engagerade och kompetenta, och planerar undervisningen gemensamt. Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot, är delaktiga i planeringen av hur undervisningen ska genomföras och vilka olika former för redovisning och bedömning som kommer att användas. Återkopplingen till eleverna är en central del i undervisningen. Bedömning i formativt syfte, med avsikten att stärka elevens lärande, används både för att synliggöra och stödja elevernas kunskapsutveckling samt för att kontinuerligt bedöma, utveckla och förbättra undervisningen. Kvalitativa analyser av resultat genomförs på alla nivåer för att utveckla verksamheten. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen 87 % År Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 50 % År Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i åk 9 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik 94 % År 94 % År 93 % År 94 % År 94 % År 94 % År 95 % År

7 Sid 6 (17) Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever som vid höstterminsslut i åk 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt Andel elever, av samtliga elever i åk 9, som är behöriga till nationella program 95 % År 93 % År Andel legitimerade lärare i grundskolan 87 % År Meritvärde i årskurs Poäng År Enhetsmål: Vi åtar oss att stärka vårt arbete kring ledning, stimulans och extra anpassningar i klassrummen. * Fortsatt goda kunskapsresultat (enligt satta indikatorer). Arbetssätt * Fokusera på arbetet avseende ledning, stimulans och extra anpassningar i samband vårens kvällskonferenser och lektionsbesök (vt-18) (Läslyftet pågår parallellt med denna insats under våren vilket begränsar tiden som är möjlig att avsätta). * Intensifirera arbetet under kommande läsår (start ht-18). Avsätta tid för utvecklingen i samband med studiedagar, pedagogiska konferenser samt kvällskonferenser. * Nyttja samt kartlägga verksamheten med hjälp av SPSM:s material avseende tillgänglig utbildning. * Undersöka möjlighet och utrymme för att delta i Skolverkets Specialpedagogiklyft på kvartsfart (en pedagogisk konferens per månad). * Klassrumsbesök (pedagoger gör lektionsbesök hos varandra). * Skolledning genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs för att få kompletterande information kring hur eleverna upplever lärmiljön. Resursanvändning * Förstelärarteam (6 st) tillsammans med skolledning planerar och leder arbetet. * Tid för genomförande avsätts i samband med studiedagar och pedagogiska konferenser. * Övriga specialpedagoger involveras i arbetet. * EHT ansvarar för genomförandet av SPSM:s kartläggning. Uppföljning * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer). (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med Tertialrapport 2. (Aug/Sept)

8 Sid 7 (17) Utveckling * Fördjupa samt utveckla skolans arbete kring ledning och stimulans i klassrummet. * Fördjupa samt utveckla skolans arbete kring extra anpassningar i klassrummet. * Stärka arbetet kring tillgänglig lärmiljö och utbildning. * Stärka arbetet med gemensamma klassrumsstrukturer för att skapa en förutsägbarhet och trygghet bland eleverna. Nämndmål: Alla elever har en god lärmiljö Alla elever känner sig trygga i skolan. Skolan erbjuder en god lärmiljö där bemötande och stöd ger eleverna förutsättningar att fokusera på utbildning och arbetsuppgifter. Det finns tydliga och kända rutiner på skolan för hur man ska hantera olika situationer, exempelvis frånvaro och olika former av kränkningar. Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för en trygg och kunskapsstödjande arbetsmiljö är hög. Skolan har god samverkan med vårdnadshavare samt socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 86 % År Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 70 % År 72 % År Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 88 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 65 % År Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 87 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 55 % År Andel elever åk 8 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 85 % År Total frånvaro i grundskolan 8,2 % År Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för en tryggare och lugnare skolmiljö. * Vårdnadshavare till elever i förskoleklass och åk 2 upplever att barnen är trygga och kan arbeta i lugn och ro (enligt satta indikatorer). * Elever i åk 5 och åk 8 som upplever sig trygga och att de kan arbeta i lugn och ro (enligt satta indikatorer). Arbetssätt * Skolledningen genomför fortsatta investeringar i skolans inomhusmiljö (korridorer och kringutrymmen).

9 Sid 8 (17) * Skolledningen installerar kameror i skolans huvudbyggnad för att öka tryggheten bland eleverna. * Skolledning driver frågan kring bristande ljudabsorptionskonstruktion gentemot SISAB (i samarbete med Utbildningsförvaltningen). * Fritidshem och fritidsklubb vidareutvecklar arbetet med gemensamma pedagogiska och trygghetsskapande aktiviteter i samband med att skolan får en ny skolgård ht-18. Arbetet sker under gemensamma fritidskonferenser och i respektive arbetslag. * Skolledningen avsätter extra medel till löst material för att underlätta uppstarten av verksamheten på den nya skolgården. * Skolans representanter i nätverket "spring i benen" sprider kunskap kring hur rörelse kan integreras under lektionstid för att skapa en bättre inlärningsmiljö. * Skolledning genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs för att få mer information kring hur eleverna upplever skolmiljön och vad som behöver förbättras. Resursanvändning * Skolledning genomför planerade investeringar samt har kontakt med SISAB. * Fritidspedagoger planerar gemensamma rastaktiviteter i samband med konferenstid. * Representanter för nätverket "Spring i benen" ansvarar för information till övriga pedagoger. Uppföljning * Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs. (Februari/Mars) * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer). (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med Tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Fortsätta anpassa skolans korridorer och kringytor för att skapa tydligare hemvister för eleverna (bland annat åk 7-9) samt möjliggöra en säkrare, tryggare samt mer stimulerande rast- och skolmiljö. * Driva behovet av ljudabsorberande insatser i korridorer och klassrum. Inledande fokus på utrymmen som nyttjas av fritidshemmen (En extern utredning visar betydande brister i de fasta installationer som SISAB ansvarar för). * Tillsammans med fritids och fritidsklubb vidareutveckla arbetet med gemensamma pedagogiska och trygghetsskapande aktiviteter i samband med att skolan får en ny skolgård ht-18. * Utveckla möjligheten till rörelse under lektionstid för att förbättra elevernas inlärningsmiljö. * Stärka arbetet med gemensamma klassrumsstrukturer för att skapa en förutsägbarhet och trygghet bland eleverna (se åtagande avseende "Nå målen för sin utbildning"). * Vidareutveckla skolans årskursintegrerade aktiviteter (se åtagande avseende "Mångfaldsperspektiv").

10 Sid 9 (17) Nämndmål: Alla elever har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Med ökad ålder ökar elevers delaktighet i planering och uppföljning. Eleverna får genom detta en god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen, vilket leder till att eleverna utvecklar en positiv attityd till lärande och ser sin egen ansträngning som betydelsefull. Arbetet för att eleverna ska förstå progressionen i lärandet synliggörs i lärandemiljön genom exempelvis kontinuerlig feedback från lärarna och andra bedömningsunderlag. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel elever åk 8 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 74 % År 55 % År 77 % År 72 % År 70 % År Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för att elever har inflytande över och förståelse för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar. * Fler elever som upplever att de vet vad de behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena (åk 5 och åk 8) (enligt satta indikatorer). * Fler vårdnadshavare vet vad deras barn behöver för att lära och utvecklas (F-klass, fritids, åk 2) (enligt satta indikatorer). * Fler vårdnadshavare upplever att det är nöjda med det inflytande deras barn har över fritidshemmets aktiviteter (enligt satta indikatorer). Arbetssätt * Implementering av ämnesspecifika bedömningsunderlag. Ledningen tydliggör och beskriver vad som ska göras och hur. * Avsätta tid för fortsatt implementering av det framtagna bedömningsunderlaget i samband med konferenstid. * Tydliggöra bedömningsgrunder och betygssystem gentemot vårdnadshavare via informativa länkar på skolans webbplats (bland annat länkar till Skolverkets filmer och information). * Om möjligt påbörja arbetet med att aktualisera och tillsammans med personalen arbeta igenom Skolverkets nya allmänna råd avseende betygsättning och bedömning (enligt information ska dessa publiceras under ht-18).

11 Sid 10 (17) * Skolledningen säkerställer genomförandet av de utvecklingsområden som framkommer i samband med Skolinspektionens granskning av "Huvudmäns och rektorers arbete för en rättvis och likvärdig betygsättning". * Skolledning genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs för att få mer information kring hur eleverna upplever situationen och vad som behöver förtydligas. * Skolledningen ser tillsammans med fritidspersonalen över organiseringen av fritidshemmets och fritidsklubbens verksamheten för att stärka elevernas upplevelse av variation och valfrihet. * Skolledningen tillsätter extra medel för investering av löst material till fritidsverksamheten. * Strukturerad sambedömning av NP som en del i det kollegiala lärandet. Resursanvändning * Skolledning tydliggör och leder implementering av matriser och identifierade utvecklingsområden. * Skolledning tillsammans med webbansvarig publicerar på webbplats. * Konferenstid för lärare avsätts (pedagogiska konferenser samt kvällskonferenser). * Konferenstid för fritidspedagoger avsätts (fritidsmöte samt inom arbetslaget). * Skolledningen tillsätter extra medel för investeringar i fritidshem och fritidsklubb. * Tid avsätts för sambedömning av nationella prov. Uppföljning * Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs. (Februari/Mars) * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer). (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med Tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Elever och vårdnadshavare får ökad förståelse för vad som ligger till grund för lärarens bedömning (skola) och barnets utveckling (förskoleklass). * Tydliggöra för vårdnadshavare hur bedömning och betygsättning går till. * Elever får en ökad förståelse för sin utveckling i förhållande till kunskapskraven. * Alla lärare för och kommunicerar utifrån en kvalitativ och tydlig dokumentation av elevernas utveckling i förhållande till kunskapskraven. * Slutföra införandet av våra gemensamma bedömningsmatriser som kopplas till terminsvisa omdömen och satta betyg. Dessa matriser säkerställer en enhetlig dokumentation och möjliggör likvärdig kommunikation och utomståendes förståelse för genomförd bedömning och betygsättning. Matriserna öppnar för överskådliga grupprelaterade observationer och säkerställer ett enhetligt informationsflöde mellan lärare i samband med lärarbyten, ledighet eller sjukdom. Matriserna kommer via sin koppling till specifika kunskapskrav även att vara en viktig del i att effektivisera och kvalitetsutveckla skolans stödinsatser och skriftliga bedömningar. * I samband med Skolinspektionens kvalitetsgranskning av "Huvudmäns och rektorers arbete för en rättvis och likvärdig betygsättning" framkommer att skolan håller på att bygga upp en

12 Sid 11 (17) positiv gemensam struktur kring bedömning och betygsättning men att det i vissa fall behöver bli tydligare från ledningens håll för vad som gäller och hur det ska göras. * Optimera organiseringen av vår fritidsverksamhet med fokus på att säkerställa upplevelse av variation och valfrihet (fritidshemmet). KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.6 Alla stockholmare har nära till kultur och eget skapande Nämndmål: Eleverna upplever och deltar i kulturlivet Alla elever får ta del av professionella kulturupplevelser. Kultur, estetiska lärprocesser och eget kreativt skapande är en integrerad del i lärandet. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel elever i åk 5 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). Andel elever i åk 8 nöjda med - Jag är nöjd med de kulturupplevelser som jag får ta del av i skolan (t.ex. författarbesök, teater, konserter och museibesök). 73 % År 54 % År Enhetsmål: Vi åtar oss att utveckla och långsiktigt säkerställa vårt arbete med skapande skola. * Fler elever som upplever sig nöjda med de kulturupplevelser som de får ta del av i skolan (enligt satta indikatorer). Arbetssätt * Skolledningen tidigarelägger och tydliggör information avseende skapande skola projekten samt vikten av elevinflytande. * Skolledningen involverar arbetslagsledare och kulturgrupp i utvecklingsarbetet. * Skolledningen genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs för att få mer information kring elevernas syn på kultur och deras önskemål. Resursanvändning * Skolledning koordinerar och driver utvecklingen. * Skolledningen involverar skolans kulturgrupp och arbetslagsledare i arbetet. * Tid för utveckling avsätts i samband med arbetslagsmöten och om möjligt i anslutning till pedagogiska konferenser under ht-18. Uppföljning * Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs. (Februari/Mars) * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda

13 Sid 12 (17) insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer). (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med Tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Utveckla rutinerna kring planeringen av skapande skola projektens genomförande. * Öka framförhållning avseende information och ansökan. * Göra eleverna mer delaktiga i arbetet kring skapande skola. * Tydligare involvera skolans arbetslagsledare och kulturgrupp i utvecklingen och planeringen av projekten. * Tydliggöra möjligheten till genomförande under året och inte enbart i samband med den schemabrytande veckan i februari. KF:s inriktningsmål: 2. Ett klimatsmart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholms kretslopp är resurseffektiva Nämndmål: Skolan bidrar till en hållbar livsmiljö Det finns strategier för energihushållning, kosthållning och hållbar utveckling. Detta vävs även in i undervisningen för att synliggöra betydelsen av det personliga ansvaret för vår gemensamma livsmiljö och hälsa. Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Andel ekologiska livsmedel 45 % År Andel skolor som har följt upp skolans måltidsverksamhet utifrån utbildningsförvaltningens checklista för skolmaten 1 % följer upp Enheter som sorterar ut matavfall för biologisk behandling 1 sorterar År År Enhetsmål: Vi åtar oss att arbeta för en ombyggnation av vårt mottagningskök till ett tillagningskök. * Avveckla lastbilstransporter mellan skolor på Södermalm. * Mindre slängd mat då vi enklare kan anpassa måltiderna till vår löpande verksamhet. * Bättre matkvalitet med högre näringsinnehåll då maten serveras varm utan uppvärmning. Utöver ovanstående resulterar en ombyggnation till följande mervärden: * En beräknad besparing om cirka 600 tkr/år.

14 Sid 13 (17) * Tydligare integrera skolluncher och kökspersonal i den pedagogiska verksamheten. * Större möjlighet till inflytande över servering och mat (vårdnadshavare, elever, personal). * Ger oss förutsättningar till en stabil servering (nuvarande transporter försenas emellanåt vilket leder till problem i verksamheten). Arbetssätt * Skolledning sammanställer och skickar en uppdaterad ansökan om verksamhetsanpassning till Utbildningsförvaltningen. * Skolledning påbörjar om möjligt även någon enklare åtgärd inom befintlig budget som kan underlätta och leda ärendet i rätt riktning. Resursanvändning * Skolledning sammanställer ansökan och gör möjliga investeringar. Uppföljning * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer). (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med Tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Bygga om vårt nuvarande mottagningskök till ett tillagningskök (ht-16 genomfördes en utredning av en storköksarkitekt som visar att omställningen är betydligt mindre omfattande än vad som framkommit vid tidigare bedömningar). KF:s inriktningsmål: 4. Ett demokratiskt hållbart Stockholm KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.2 Stockholms stad är en bra arbetsgivare med goda arbetsvillkor Indikator Årsmål KF:s årsmål Periodicitet Aktivt Medskapandeindex År Sjukfrånvaro 5 % tas fram av nämnden Sjukfrånvaro dag ,2 % tas fram av nämnden Tertial Tertial

15 Sid 14 (17) Nämndmål: Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare för chefer, medarbetare och framtida medarbetare Utbildningsförvaltningens arbete med strategisk kompetensförsörjning säkerställer att alla nivåer gemensamt har den kompetens som är nödvändig för att skapa den bästa skolan för varje elev. Utbildningsförvaltningen attraherar, rekryterar, introducerar och behåller kompetenta och engagerade medarbetare som tar initiativ till och får möjlighet att utveckla sig själva och sitt uppdrag. Lärarna är behöriga och legitimerade, och bidrar tillsammans med övrig personal till skolans utveckling. Arbetsmiljön på utbildningsförvaltningens samtliga arbetsplatser är god. Ett särskilt fokus läggs på frågor kring arbetsbelastning och ledarskap. Enhetsmål: Vi åtar oss att fortsätta att utveckla våra interna arbetssätt, strukturer och rutiner för att skapa en välfungerande organisation med mindre stress. * Högre AMI (Aktivt Medskapande Index) (enligt satta indikatorer). * Minskad sjukfrånvaro (enligt satta indikatorer). Arbetssätt * Skolledning samlar, tydliggör och kommunicerar uppdaterade arbetsgångar, policys och rutiner. * Skolledning ansvarar för fortsatta investeringar i den fysiska arbetsmiljön. * Skolledning arbetar för att planera och möjliggöra olika trivselfrämjande aktiviteter bland personalen. Resursanvändning * Skolledning planerar och leder arbetet. * Investeringar och aktiviteter prioriteras i budget. Uppföljning * Medarbetarenkät riktad till personalen. (Februari) * Genomförande av psykosocial och fysisk skyddsrond. (Vårtermin) * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer). (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Fortsätta arbetet med att skapa en tydlig och välfungerande organisation och skolstruktur. * Fortsätta utformningen av prejudicerande policys och rutiner som samlas i vårt

16 Sid 15 (17) personaldokument "A till Ö". * Fortsätta arbetet med olika personalfrämjande aktiviteter. * Fortsätta investeringen i den fysiska arbetsmiljön (bland annat i Förskoleklassens lokaler). KF:s mål för verksamhetsområdet: 4.3 Stockholm är en stad som lever upp till mänskliga rättigheter och är fritt från diskriminering Nämndmål: I samtliga verksamheter integreras mångfaldsperspektiv Mångfaldsperspektivet är integrerat i det ordinarie arbetet. Personalen har kunskap om mänskliga rättigheter, antirasism, extremism och normkritisk pedagogik. Alla elever och all personal garanteras lika rättigheter och möjligheter. Skolan förmedlar de demokratiska värdena och mänskliga rättigheterna. Främlingsfientlighet, rasism och extremism motarbetas. Skolan förebygger kränkningar, diskriminering och trakasserier genom regelbunden kartläggning av verksamheten tillsammans med elever. Uppföljning görs utifrån det stöd som finns framtaget. Eleverna har inflytande i arbetet samt känner till sina rättigheter i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Enhetsmål: Vi åtar oss att vidareutveckla arbetssätt och aktiviteter i syfte att stärka elevernas förståelse och acceptans för varandras olikheter. * Elever och personal upplever att arbetssätt och aktiviteter påverkar skolans klimat positivt. Arbetssätt * Trygghetsgruppen, tillsammans med arbetslagsledarna, koordinerar och utvecklar våra åldersintegrerade aktiviteter. * Skolledningen genomför kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs för att få mer information kring hur eleverna upplever sina mentorsmöten samt genomförda åldersintegrerade aktiviteter. * Skolledning tillsammans med arbetslagsledare påbörjar ett arbete för att utveckla skolans mentorsmöten till att bli mer likvärdiga och värdegrundsinriktade. Resursanvändning * Skolledning * Arbetslagsledare * Trygghetsgrupp * Tid för planering i samband med arbetslagsmöten * Tid för genomförande i samband med schemabrytande aktiviteter

17 Sid 16 (17) Uppföljning * Kvalitativa årskursvisa elevintervjuer med 6 elever från respektive årskurs. (Februari/Mars) * Utvärdering tillsammans med skolans personal (diskussion och analys av genomförda insatser utifrån läsårets kunskaps- och värdegrundsresultat) (Källor: statistik, data, enkäter, synpunkter och observationer). (Juni) * Sammanställning av utvärderingar samt analys av åtagandets genomförande i samband med tertialrapport 2. (Aug/Sept) Utveckling * Vidareutveckla skolans arbete med fadderskap och åldersintegrerade aktiviteter för att ge eleverna en större förståelse för varandras olikheter samt förebygga diskriminering och kränkande behandling. * Utveckla skolans mentorsmöten till att mer systematiskt och skolövergripande innefatta värdegrundsrelaterade frågor som mångfald och jämlikhet. * Fortsätta arbetet mot ett inkluderande förhållningssätt i undervisningen (se åtagande avseende "Nå målen för sin utbildning"). Uppföljning av ekonomi Resursanvändning Budget 2018 Kommentarer till VP 2018 Katarina Norra skola är en skola med budget i balans och god ekonomi. Skolan har en ingående fond om 2,1 mnkr. Skolan har god tillströmning av elever, vilket gör att skolpengen är stabil. Intäkter Under 2018 fortsätter förstärkningar inom lågstadiet och fritidshem. Satsningarna finansieras dels av statsbidrag och dels av Katarina Norra. Skolan har även del av det statsbidrag som tilldelats för Lärarlönelyftet. Bidragen för lärarlönelyftet, lågstadie- och fritidshemssatsningen förväntas fortsätta under Katarina Norra deltar 2018 i projektet Skapande skola. Det finns en framtagen plan för olika aktiviteter under vårterminen. Skolan deltar under vårterminen 2018 i Läslyftet och räknar med samma ersättning som Skolan har tilldelats högre socioekonomisk tilläggsanslag jämfört med föregående år. Det socioekonomiska anslaget kommer bland annat att användas till insatser och stöd till elever med särskilda behov. Kostnader Budget avseende lönekostnader är högre än utfall Ökning förklaras dels av årets lönerevision och dels av att fler tjänster kommer omfatta helår och inte som under 2017 på

18 Sid 17 (17) halva året. I budget finns medel avsatta för en nyinrättad tjänst avseende psykolog. I lönekostnaderna ingår även kostnader för arbetsmarknadsstöd. Kostnaderna avseende arbetsmarknadsstöd motsvaras av intäkter i form av bidrag från arbetsförmedlingen. Kostnaderna för IT har ökat markant jämfört med utfall Kostnadsökningen beror dels på kraftig höjning av så kallade utnycklade kostnader som avser skolans IT-system och dels på att skolan planerar att köpa in fler digitala enheter. Skolan kommer under 2018 att få skolgården renoverad. Kostnader avseende renoveringen belastar central förvaltning. Katarina Norra kommer fortsätta arbeta med att öka andelen ekologiska livsmedel. Den tilldelade investeringsbudgeten om 0,3 mnkr kommer främst att användas till fortsatta inköp av möbler till klassrum samt installation av kameror på skolan. Katarina Norra skola håller på att renoveras av SISAB. Skolan har tillsammans med SISAB påbörjat en planering om hur och när renovering ska utföras. Planen sträcker sig över flera år. Övrigt Synpunkter och klagomål Den som har synpunkter eller klagomål på vår verksamhet uppmuntras via vår webbplats att ta kontakt med oss. Grundregeln är att man inledningsvis kontaktar den på skolan som är närmast berörd, i form av, mentor, lärare, förskollärare eller fritidspersonal. Om deras svar inte upplevs vara tillräckligt, vänder man sig till någon i skolledningen. Om inte heller skolledningens svar upplevs tillfredställande finns även möjligheten att vända sig till huvudmannen, enligt information på Stockholm stads webbplats. Synpunkter och klagomål som bidrar till att höja skolans kvalitet tillvaratas som en del i vårt systematiska och kontinuerliga utvecklingsarbete.

19 Översikt g Stockholms V stad Utbildningsförvaltningen Internbudget 2018 Katarina Norra Skola Alla belopp i tkr Internbudget Grundskola & Grund- Gymnasle- Gymnasle- Vuxentotalt fritidshem särskola skola särskola utbildning Forskola OVrlgt Externa intäkter Taxor och avgifter Hyresinläkler Bidrag Försäljning av verksamhet och tjänst Övriga intäkler Summa O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O Förvallningsinlema intäkter peng Förvaltningsinterna intäkter anslag Övriga förvaltningsintema intäkter Summa Intäkter totalt summa Externa kostnader O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O O ~~ 0~1 0~1 ~01 0~1 0~1 ~01 ~0~I ~ol Resultatfond ~ Kommentarer: Överskott (+), underskott (-) li,pj+1' ;;,i t1mtitffli 2801 (konto 4023 projekt 9) Nyckeltal Internbudget Katarina Norra skola

20 Uppdaterad

21 Uppdaterad

22 Uppdaterad

23 Uppdaterad