VÄGUTREDNING Väg 288 Gimo-Börstil. Östahammars kommun, Uppsala län. Utställelsehandling Objekt:

Transkript

1 VÄGUTREDNING Väg 288 Gimo-Börstil Östahammars kommun, Uppsala län Utställelsehandling Objekt:

2 Titel: Vägutredning. Väg 288 Gimo-Börstil. Östhammars kommun, Uppsala län. Utställelsehandling Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Maria Karimi Uppdragsansvarig: Ulrika Burman, Vectura Teknikansvarig miljö: Elsa Alberius, Ramböll Teknikansvarig väg: Mario Rivera, Ramböll Teknikansvarig landskapsarkitektur: Sara Tärk, Vectura Distributör: Trafikverket, Box 1140, Eskilstuna, telefon: Kartorna i denna rapport är allmänt kartmaterial från Lantmäteriet, medgivande dnr MS2009/09632

3 Innehåll 1. Förord Sammanfattning Problem och nuläge Vägutredningens syfte Vägutredningens förslag och analys Bakgrund Problem och behov Tidigare utredningar och beslut Trafikverkets planerings- och beslutsprocess Avgränsning Målsättningar Transportpolitiska mål Miljökvalitetsmål Regionala mål Lokala mål och planeringsförutsättningar Effektmål Förutsättningar för transportsystemet Vägnätets funktion Övrig transportinfrastruktur Kollektivtrafik Väg- och trafikdata Oskyddade trafikanter Trafiksäkerhet Lanskapsanalys Landskapsanalysens syfte Landskapets historia Tidigare analyser i området Metod Analys Sammanfattning av landskapsanalysen - fokuspunkter Rekommendationer efter landskapsanalys (mål och direktiv) Förutsättning för lokalisering Miljö och kultur Markanvändning Kommunal planering Tätortsanalys Skydds- och riskobjekt Byggnadstekniska förutsättningar Värde- och riskområden Förslag till åtgärder och vägalternativ Utredningsprocessen Trafikteknisk vägstandard Nollalternativet Bortvalda alternativ Förbättringsalternativet Ombyggnadsalternativet Nybyggnad av väg Etapplösningar Utbyggnadsmöjligheter Gestaltningsprogram Gestaltningsprinciper i vägutredning Gestaltningsprinciper Effekter och konsekvenser Redovisning av effekter och konsekvenser Omfördelning av trafikflödena Framkomlighet Trafiksäkerhet Konsekvenser för miljövärden Buller Korsning med järnvägen Konsekvenser för lokalsamhällen Konsekvenser för den regionala utvecklingen Konsekvenser under byggskedet Byggnadstekniska konsekvenser Konsekvenser för väghållare Riskidentifiering Genomförandekostnader, ekonomi och finansiering Samhällsekonomisk kalkyl Samlad bedömning Samlad konsekvensbedömning och måluppfyllelseanalys Kostnadseffektivitet och etapplösningar Tätortsutveckling Osäkerheter Slutsatser Överensstämmelse med övriga planer Samråd Samråd och informationsträffar Hur samråden påverkat utredningen Fortsatt arbete Kommande steg i planeringsprocessen Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Källförteckning Tryckta källor Internet Bilagor...56

4 1. Gävle 56 Skutskär Valbo E4 56 Forsmark Tierp Öregrund Östhammar 288 Österbybruk Hargshamn Gimo 290 Alunda 76 Hallstavik E Storvreta 282 Uppsala Norrtälje Enköping Sigtuna Märsta E18 E Bålsta 55 Knivsta 262 Strängnäs Upplands Väsby Vallentuna Bro Åkersberga 265 Kungsängen 267 Täby Stockholm Km Förord

5 Norsdiket 2.1 Problem och nuläge Motorp Mariedal Lönnholmen 1195 Viborg 1194 Husbacka Nässelöt Brötena Flian Assjö Annö Viklund Nygärd Svandal 24 Såggärd Strömslund 11 Klyvjan Knarra 16 Ånö Lugnet 14 Söderskogen Per-Jans Övernuttö 7 16 Annegärd Knösen Kelinge L. Lugnet Askön Anniön Asplund Hanunda Assjösjön 4 t Syltbo Gravfält ike Lindarsvik 1118 rsd Ytternuttö 6 Ed Brolund 9 Skogsängen Katrineberg Hällvret Långängen väg g i l D 11 ernati10v B efint v i t Gråsättra Björkgården na Alt Stjärnudden rgunbyle e t l Gluffukärr A Bostället 11 Borggårde Gravfält Hanneberg Uppskedika et 2.3 Vägutredningens förslag och analys Utredningen har utmynnat i tre förslag till korridorer där ny väg kan dras samt, förslag till ombyggna- Förbättring av befintlig väg omfattar punktvisa åtgärder där trafiksäkerhetsbristerna är som störst. Alternativet ökar trafiksäkerheten men försämrar framkomligheten. Det innebär endast små markintrång och är det billigaste alternativet (cirka 70 miljoner kr). Alternativet innebär emellertid ett avsteg från målsättningen om mötesfri landsväg och 100 km/h som tillåten hastighet. Även detta alternativ innebär att boende längs den befintliga vägen förblir störd av vägtrafiken genom främst buller och barriäreffekter. Skogsborg Mon Brudgrind Barkö Rörmar Runristning Billsvret Västergården 6 Ågården Skomakarmyren Roddarne a Ol n så nd Markasjön Sandby Aläng Nyäng 9 Marka Johanneslund Torer Höks hög Väddika Betlehem 18 Björsta Lystaås 15 Stockby Blomtorp Söderäng Stensvreten Grådal Lysta Avfallsanl. Lugnet Däcksta rn te l A Örsta B iv at Vittringe 691 Eklund Gimo 10 Masugnen Illersättra Rönningen L. Hallsjön Värmlandstorp St. Hallsjön Bläckdal VÄG 288 Långsjön GIMO - BÖRSTIL Vattensta 668 Valde Ringboda Skarpgärden Strömgärde 19 Kilbovret 18 Risinge Långsunda Lundaräng Amsterdam Stenbacken Brosjön Skäfthammars kyrka 13 Backas Karlslund Flygfält S Skäfthammar 12 Stockbysjön Tränsjön Södergärden Runsten Nygården Väddikasjön Reningsverk dsån Olan Vägutredningen syftar till att utreda möjligheterna att genom ombyggnation av den befintliga vägen eller byggnation av ny väg förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten för alla trafikantslag. Målet med utredningen är att kunna presentera alternativ som innebär att det byggs en mötesfri landsväg med 100 km/h som tillåten hastighet. Norrängen 14 Lillsjön Granlund ik eld 2.2 Vägutredningens syfte 4 Alternativ D ger ungefär samma effekter vad gäller framkomlighet och trafiksäkerhet som alternativ A men är betydligt dyrare (cirka 243 miljoner kr) och bedöms ge störst negativa konsekvenser för miljön och landskapsbilden av nybyggnadsalternativen. Alternativ D är det bästa för de som reser till och från områden norr om Östhammar och Forsmark. Ombyggnad av befintlig väg till mötesfri landsväg ger restidsvinster och ökar trafiksäkerheten men inte i lika hög grad som nybyggnadsalternativen. Alternativet beräknas kosta lika mycket som alternativ A (cirka 185 miljoner kr). Alternativet ger ett mindre markintrång än nybyggnadsalternativen men intrången sker delvis i områden med höga natur- och kulturmiljövärden. Störningarna för boende längs vägen, främst buller och barriäreffekter, ökar något med högre hastighet och ökande trafikmängder. Naturres. Adolfsdal Tackmyren ngs Vägen är ett prioriterat projekt i Länsplanen för transportinfrastruktur i Uppsala län och ombyggnation av en första etapp mellan Jälla och Hov pågår. Trafikverket planerar att åtgärda hela sträckan i fyra etapper. Den etapp som vägutredningen omfattar, Gimo-Börstil, är den sista etappen som kommer att åtgärdas. Etappen var tills nyligen finansierad med 215 miljoner kr i nu gällande Länsplanen för transportinfrastruktur. Den har nyligen skjutits på framtiden då etappen mellan Jälla-Hov blivit mer kostsam än beräknat. Alternativ B är dyrast (cirka 310 miljoner kr) och ger bäst effekter vad gäller trafiksäkerhet och är det alternativ som ger störst restidsvinster för det samlade transportarbetet längs stråket. Det är det bästa alternativet för de som reser mellan Gimo och Östhammar men riskerar att medföra negativa konsekvenser för landskapsbilden vid Gimo. Omflyttningen av trafik från befintlig väg till ny väg innebär att störningen från trafiken för boende längs befintlig väg minskar betydligt. Barköbro Askholmen Stä I söder finns samhället Gimo med cirka 2700 invånare och i norr Östhammar med cirka 4500 invånare. Längs vägen finns i övrigt spridd bebyggelse samt mer samlad bebyggelse i Hökhuvud, Uppskedika och Börstil. Längs befintlig väg samt i området nordväst om väg 288 mellan Hökhuvud och Östhammar finns många natur- och kulturmiljövärden som är kopplade till människans brukande av marken under lång tid. I skogsområdena öster om vägen finns områden med höga naturvärden, ofta kopplade till kalkrika hällmarker och sumpskog samt kulturmiljövärden kopplade till tidigare gruvdrift i området. Alternativ A är billigast (cirka 185 miljoner kr) och ger goda effekter på framkomlighet och trafiksäkerhet. Alternativet är det bästa alternativet för regionala resor mellan Uppsala och Östhammar och bedöms ge minst negativa effekter för miljön och landskapsbilden. Omflyttningen av trafik från befintlig väg till ny väg innebär att störningen från trafiken för boende längs befintlig väg minskar betydligt. Björkvreten No Väg 288 är en viktig länk mellan Uppsala, Östhammar och Östersjökusten i Uppland. Vägen är ett viktigt stråk för pendling både med kollektivtrafik och med bil. Sträckan mellan Gimo och Börstil trafikeras av cirka 4000 fordon/årsmedeldygn. Sommartid belastas emellertid vägen tidvis av omfattande turisttrafik till kusten och till det stora antalet fritidshus som finns i kustområdet. Vägen är olycksdrabbad och håller bitvis låg standard vad gäller trafiksäkerhet och framkomlighet. tion av den befintliga vägen på två olika sätt (Figur 2-1). Förslagen ger olika effekter på trafiksäkerhet och framkomlighet. ativ A Sammanfattning Altern 2. Roparören Norrhagen Johannelund Up p l and Hårstaåsen 33 sled en Vattenstasjön 675 Nederbyn Oppbyn Hårsta Utredningsområde : Forsbosjön Finnkyrka meter 1114 Figur 2-1 Utredningsområdet med föreslagna korridorer UTSTÄLLELSEHANDLING Vägutredning väg 288, delen Gimo - Börstil 5

6 karta/bild Figur 3-1 Tung trafik genom Hökhuvud 3. Bakgrund 3.1 Problem och behov Väg 288 är den viktigaste länken mellan Östhammars kommun och Uppsala och ett viktigt stråk för besökare från Stockholm och Mälardalen som ska till den uppländska kusten. Med en lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle till Forsmark kommer vägens betydelse att öka ytterligare. Även utvecklingen av verksamheten i Hargshamn kan komma att påverka vägens betydelse i regionen. Stråket mellan Gimo och Östhammar trafikeras i dagsläget av cirka 4000 fordon/årsmedeldygn. I förhållande till trafiken och skyltad hastighet har vägen omfattande brister vad gäller såväl framkomlighet som trafiksäkerhet. Vägen är i huvudsak 8 m bred, saknar mötesseparering och i vägens sidoområden finns många hinder. Framkomligheten är tidvis dålig i vissa korsningspunkter samt längs sträckan då möjligheterna till säkra omkörningar är få. Längs vägen finns omfattande spridd bebyggelse med många utfarter. Stråket är ett av de största kollektivtrafikstråken i länet som saknar spårbunden trafik. Kollektivtrafiken är i stället uppbyggd kring stombuss-, expressbussoch lokalbusslinjer. Sex linjer kör hela eller delar av sträckan mellan Uppsala och Östhammar. Stråket trafikeras dygnet runt och på vardagar körs cirka 180 turer längs stråket. I likhet med övriga stråk finns många brister vad gäller utformning av hållplatslägen, bytespunkter med mera. I Östhammars kommun översiktsplan diskuteras möjligheterna att utveckla den befintliga järnvägen mellan Örbyhus och Hargshamn. Ny järnvägssträckning mot Skyttorp, Östhammar, Öregrund och Arlanda omnämns liksom möjligheterna att i framtiden även nyttja järnvägen för persontransporter. En överföring av person- och godstrafik från bilar/ lastbilar till kollektivtrafik och järnväg är önskvärd för att minska miljöbelastningen och öka graden av hållbart resande och hållbara transporter i regionen (Figur 3-1). Väg 288 är en av de viktigaste regionala vägarna i Uppsala län som ännu inte har åtgärdats för att förbättra trafiksäkerhet och framkomlighet Syfte med vägprojektet och vägutredningen Syftet med vägprojektet är att förbättra trafiksäkerheten för alla trafikantslag samt öka framkomligheten. Målsättningen är en mötesfri väg med skyltad hastighet till 100 km/h, samt kortare restider för pendlingstrafiken mellan Östhammar och Uppsala. Vägutredningens syfte är att utreda förutsättningarna och konsekvenserna för ombyggnation av befintlig väg samt väg i ny sträckning. Vägutredningen ska även utreda om befintlig väg av trafiksäkerhetsskäl behöver justeras i plan eller profil samt behov av åtgärder för kollektivtrafiken, gående och cyklister. Även behov av skydd för vattentäkter samt konsekvenser för vilda djur utreds. 3.2 Tidigare utredningar och beslut Länsplan för regional transportinfrastruktur för Uppsala län är en utbyggnad av väg 288 mellan Uppsala och Östhammar högst prioriterat av länets vägprojekt. Trafikverket planerar att bygga om hela sträckan mellan Jälla i Uppsala och Börstil i Östhammar till mötesfri väg. Det ska ske i fyra etapper: Jälla Hov, Hov Alunda, Alunda Gimo och Gimo Börstil. I Länsplanen för transportinfrastruktur fanns tidigare 215 miljoner kr avsatta för väg 288 delen Gimo- Börstil med tidigaste byggstart under perioden Men på grund av den kostnadsfördyring som har drabbat ombyggnationen av delen Jälla-Hov beslutade Regionförbundet Uppsala län att ändra i gällande länsplan vilket innebär att delen Gimo-Börstil utgår som åtgärd, men att 2 miljoner avsätts för att kunna fortsätta bedriva planeringsarbetet. I beslutet anges att denna etapp får hanteras i nästa planomgång. För sträckan Gimo Börstil togs en förstudie fram 2009/2010. Förstudien gick ut på remiss en första gång under hösten Under vintern 2009/2010 har förstudien kompletterats med ett utökat förstudieområde norr om Börstil och den reviderade förstudien har varit ute på remiss i januari Länsstyrelsen har och beslutat att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. 6 Vägutredning väg 288, delen Gimo - Börstil UTSTÄLLELSEHANDLING

7 Trafikverket beslutade att gå vidare i arbetet med att ta fram en vägutredning för befintlig väg och ny sträckning. En avsiktsförklaring har tecknats mellan Trafikverket, Regionförbundet i Uppsala län, Landstinget i Uppsala län, Svensk kärnbränslehantering AB och Östhammars kommun. I avsiktsförklaringen anges att parterna har för avsikt att genomföra ombyggnaden av väg 288 snabbare än vad som anges i Länsplanen för regional transportinfrastruktur för Uppsala län Avsiktsförklaringen gäller under förutsättning att Regeringen ger SKB tillstånd till slutförvar av kärnavfall i Forsmark. En barnkonsekvensanalys har genomförts för väg 288 delen Alunda-Börstil ( ). 3.3 Trafikverkets planerings- och beslutsprocess När Trafikverket planerar att bygga en väg påbörjas en omfattande planeringsprocess. Den består av idéskede, förstudie, vägutredning, arbetsplan, bygghandling och byggskede (Figur 3-2). Planeringen blir successivt allt mer detaljerad. Sist tas bygghandlingen fram och projektet får sin slutgiltiga tekniska utformning. Denna måste överensstämma med arbetsplanen, endast obetydliga avvikelser tillåts. Om större avvikelser eller förändringar görs i projektet kan det bli nödvändigt att ändra planen eller att upprätta en ny. Under samtliga skeden sker en dialog och samråd med kommuner, länsstyrelsen, allmänhet och övriga myndigheter och intressenter. Under arbetet med arbetsplanen sker även samråd med de sakägare som berörs av projektet. 3.4 Avgränsning Geografisk avgränsning Geografiskt avgränsas utredningen i ett utredningsområde och ett influensområde. Utredningsområdet är det område inom vilket olika trafiklösningar söks. Influensområdet är det område som kan komma att beröras av de olika trafiklösningarna till exempel genom miljöpåverkan, att trafikanter ändrar sina trafikmönster eller att förutsättningarna för företag och etableringar förändras. Influensområdet är ofta ett vidare område än utredningsområdet. Influensområdet gällande näringsliv och etableringar följer i huvudsak utredningsområdets gränser inklusive Östhammar och området längs väg 76 mellan Östhammar och Forsmark Avgränsning av trafiklösningar och konsekvenser Vägutredningen avgränsas till att omfatta de trafiklösningar som i huvudsak främjar projektets effektmål. Idéskede Arbetsplan Järnvägsplan Figur 3-2 Trafikverkets planeringsprocess Förstudie Bygghandling Analysen av konsekvenserna fokuserats på frågor som är av vikt för trafik, samhälle och miljö samt på de aspekter som är olika för de utredda trafiklösningarna, det vill säga de alternativskiljande aspekterna. Detta innebär att vägutredningen blir ett tydligt beslutsunderlag för val av trafiklösning. Vägutredning Järnvägsutredning Byggskede I förstudien identifieras och analyseras brister och möjligheter för att hitta tänkbara lösningar. De lösningar som av någon anledning anses vara omöjliga att genomföra väljs bort. Om Trafikverket inte kan välja ett alternativ efter förstudien, och/eller om projektet är så omfattande att det ska tillåtlighetsprövas av regeringen, genomförs en vägutredning, annars följer planarbetet direkt efter förstudien. I arbetet med vägutredning prövar, analyserar och utvärderas de återstående lösningarna med syfte att ta fram underlag för val av alternativ. Till denna utredning hör en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. I arbetsplanen färdigställs det valda alternativets utformning och slutgiltig sträckning. I planen fastställs även vilken mark och vilka fastigheter som berörs. I arbetsplanen ingår en miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan byggskedet starta. Utredningsområdet omfattar ett relativt stort område mellan Östhammar och Gimo (Figur 2-1). Avgränsningen följer i huvudsak det utredningsområde som identifierades i förstudien men har utökats i den sydöstra delen (Figur 3-3). Utökningen har tillkommit för att möjliggöra anslutningen av en eventuell ny väg till väg öster om bebyggelsen och odlingslandskapet vid Risinge Influensområdet Influensområde för miljöpåverkan följer i stort utredningsområdet då de flesta miljöeffekterna bedöms bli direkta och lokala inom vägens närområde. Detta med undantag för luftföroreningar som sprids över större områden och effekter på vattenförekomster som kan få en spridning nedströms en plats med direkt påverkan. Influensområde gällande trafik och trafikanter utgörs av regionen och omfattar förutom Östhammar och Gimo även Forsmark, Öregrund, Hargshamn, Alunda och Uppsala. Figur 3-3 Utökning av utredningsområdet UTSTÄLLELSEHANDLING Vägutredning väg 288, delen Gimo - Börstil 7