2. Projektmål. 4) Projektet hjälper till att minska barriäreffekten för lokala resor Delmål: 4.1) Vägkorridoren splittrar inte den lokala bebyggelsen.

Transkript

1 2. Projektmål Det övergripande målet för Trafikverket är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Ombyggnaden till mötesfri landsväg stödjer framför allt det transportpolitiska delmålet En säker trafik men även andra delmål som Ett tillgängligt transportsystem, En hög transportkvalitet och En positiv regional utveckling. Tidigare projektmål i förstudien har använts som grund för formulering av projektmålen i vägutredningen. Dessa mål har vidareutvecklats och kompletterats för att omfatta även de nya transportpolitiska delmålen. De ska dessutom omfatta inkomna synpunkter från allmänheten och samrådsinstanser. 2.1 PROJEKTMÅLEN 1) Främja den regionala utvecklingen genom en hög framkomlighet och säkra transporter för näringslivet. 1.1) Vägen har en högre hastighet genom den aktuella sträckan och medför kortare restider mellan målpunkter i regionen. 1.2) Vägen och kringliggande anläggningar förbättrar förutsättningarna för pendling. 1.3) Vägstandarden medför en ökad tillförlitlighet och säkerhet för näringlivets transporter. 1.4) Vägstandarden ska vara möjlig att uppgradera (exempelvis utöka antal körfält) i framtiden. 10 2) Projektet medverkar till nollvisionen genom en god trafiksäkerhet för samtliga trafikanter. 2.1) Antalet anslutningar och korsningar med väg 288 minskar och vägen har en högre standard. 2.2) Vägkorridoren ger möjlighet att anordna bra passager och förbindelser för oskyddade trafikanter. 3) Vägkorridoren kommer inte i konflikt med identifierade riskpunkter och större värden 3.1) Vägkorridoren minimerar negativ påverkan i röda områden. (röda områder = känsliga partier i vilka det finns bland annat bebyggelse, kultur- och naturvärden, stora nivåskillnader och fornlämningar). 3.2) Vägkorridoren minimerar negativ påverkan på landskapskaraktär och brukningsmönster. 4) Projektet hjälper till att minska barriäreffekten för lokala resor 4.1) Vägkorridoren splittrar inte den lokala bebyggelsen. 5) Projektet förbättrar förutsättningar för att åka kollektivt, gå eller cykla 5.1) Vägkorridoren förbättrar tillgängligheten till kollektivtrafiken för boende i området. 5.2) Vägkorridoren gör det möjligt att ansluta lokala vägar till busshållplatser och pendlarparkeringar.

2 3. Förutsättningar 3.1 BEFOLKNING OCH BEBYGGELSE Den studerade vägsträckan med omland ligger inom Östhammars kommun. Östhammars kommun har ett antal samhällen med invånare. Östhammar är den största orten i kommunen. Cirka 6,5 km söder om utredningsområdet ligger Alunda. Alunda har en befolkning på drygt 2000 personer och har karaktären av en villaförort till Uppsala. Orten är ett bra bostadsalternativ för pendlare, främst genom det korta avståndet till Uppsala och Arlanda. Kommunen förväntar en ökning av invånarantalet till ungefär 2500 personer år Cirka 4 km norr om utredningsområdet ligger Gimo. Gimo har en befolkning på drygt 2700 personer och är Östhammars kommuns utbildnings- och industricentrum. Översiktsplanen anger en ökning till drygt 3000 personer till år I närheten av utredningsområdet finns följande bybildningar och bebyggelsesamlingar: Söderlövsta, Onsby, Vettsta, Knutsbol, Norrlövsta och Norrgärde. det. Inom flygfältets område anordnas bland annat bil- och motorrelaterade evenemang. Ur ett regionalt perspektiv finns ett antal större arbetsgivare i form av kommun, industri, verksamheter och turism. Bland de stora arbetsgivarna kan nämnas Östhammars kommun, Forsmarks kärnkraftverk, Sandvik Coromant, Hargs Hamn och Holmen Paper. Bland de mellanstora arbetsgivarna kan nämnas Roslagsbröd och Elektro-Design i Gimo. Dessutom finns mindre företag inom åkerinäringen. Östhammars kommun har ungefär 5000 fritidshus och kommunen besöks årligen av omkring personer. Fritids- och besöksnäringen är en expansiv bransch som kompletterar andra verksamheter. Väg 288 är huvudvägen för resenärer som ska till och från regionen. Inpendlingen till kommunen uppgår till ungefär 1600 personer/dag. Sammanfattningsvis kan sägas att vägen är viktig för godstransporter till och från företag, för arbetspendling till och från kommunen och för fritidsoch turistnäringen i regionen. 3.2 NÄRINGSLIV OCH SYSSELSÄTTNING I utredningsområdet finns inga personal- och transportintensiva verksamheter. Området utgörs av jord- och skogsbruksmark. I Vettsta i utredningsområdets östra kant förekommer hästverksamhet. Lunda flygfält ligger strax utanför utredningsområ- Figur 3.1 Den befintliga vägsträckan i dess södra del har en ojämn profil. 11

3 Figur 3.2 Busshållplatser vid infarten till Vettsta VÄGSTANDARD Väg 288 genom utredningsområdet har en vägbredd som varierar mellan 6,0 och 8,9 meter. Till vägen ansluter väg 689 (mot Lunda) samt mindre lokala vägar till Söderlövsta, Vettsta, Norrgärde och Knutsbol. Korsningen mellan väg 288 och 689 är utformad som en trevägskorsning, utan belysning och avsvängande fält. Korsningen ligger i anslutning till en mindre horisontal kurva. Sikten från väg 689 bedöms vara god. Merparten av övriga anslutningar ligger på sträckor med dålig sikt. I stråkstudien som utfördes 1997 och förstudien från 2005, påpekas att väg 288 genom utredningsområdet har en låg standard i plan och profil. Den smala vägbredden, dålig sikt i anslutning till korsningspunkter, snäva kurvradier samt ojämn vägprofil är faktorer som har en direkt negativ påverkan på vägstandarden, se figur 3.2 ovan. 3.4 TRAFIK OCH TRAFIKANTER Trafikflödena på väg 288 har från år 1993 ökat från 3020 fordon/årsmedeldygn (ådt) till 3740 fordon/årsmedeldygn år Andelen tung trafik har under samma period varit mellan 8 och 9 %. För den framtida trafikutvecklingen används uppräkningstal framtagna av Trafikverket. Enligt prognoserna bedöms trafiktillväxten vara mellan 1,6 till 2,4 % per år för perioden Utbyggnaden av Forsmark och den trafik som detta kan medföra har inte tagits med i prognosen. 12

4 För trafikflödenas utveckling, se Tabell 1.1 nedan. Tabell 1.1 Trafikflöden på väg 288 Ådt = årsmedeldygnstrafik Lb = tunga fordon År Trafikflöde Ådt Trafikflöde Lb andra sidan vägen, dels för att komma åt skogspartier. 3.5 TRAFIKSÄKERHET Under perioden inträffade fyra olyckor med personskador till följd. Samtliga olyckor var singelolyckor. Fyra personer blev svårt skadade och en person lindrigt skadad. Olyckorna redovisas i karta 3.1. Trafiksäkerhetskameror finns söder om Onsby, vid början av 70-sträckan. Väg 689 (mot Lunda) har ett trafikflöde på mellan fordon/årsmedeldygn. Inom utredningsområdet finns sex hållplatslägen för kollektivtrafiken, tre i varje riktning. Sträckan trafikeras av Upplands lokaltrafik, med busslinjerna 811 och 854. Säkra och lämpliga passager över vägen i anslutning till busshållplatser saknas. Exempel på busshållplatser visas i Figur 3.2 på föregående sida. Det finns inga studier eller observationer gjorda om antal gående och cyklister som använder vägen. Den smala vägbredden, höga hastigheter och branta diken på vissa delar av sträckan, gör vägen osäker och mindre attraktiv för oskyddade trafikanter. Under informationsmötet framkom att det finns behov av att korsa vägen, dels för besöka grannar/familj på N Ören 1: Kulbacken 689 Fångstgrop 288 Norrlövsta Söderlövsta #*#* ( Norrängen Norrbacken Laggarbacken Stenhuset Varggärden Klintbacken Karta 3.1 Trafikolyckor mellan åren Olyckorna redovisas efter svårighetsgrad. ( #*#*#*#* #*#*#* #*#*#*#* #*#* Onsby Varggärdsbacken Grys ( #*#*#*#* #*#*#*#*#*#*#*#*#*#*#*#*#*#*#*#*#*#* Knutsbol Karlberg Vettsta Fridhem Svår olycka Lindrig olycka Ej personskada 13

5 3.6 MILJÖ Området utgörs av ett naturligt landskap med skog av hällmarkskaraktär varvat med skog i fuktig mark. Skogspartierna öppnas upp av brukade öppna åkrar och betade hagmarker. Inom utredningsområdet finns naturkulturvärden som beskrivs närmare i Kapitel 5, Miljökonsekvensbeskrivning. 3.7 RÖDA OMRÅDEN Inom utredningsområdet finns känsliga områden som man undviker att göra intrång i. Dessa områden kallas med ett generellt samlingsnamn för Röda områden i vägutredningen. Inom dessa områden finns stora värden (kultur- och naturvärden) eller förutsättningar som man värderar högt (boendemiljöer), alternativt förutsättningar som påverkar anläggningskostnaderna (stora höjdskillnader). lutning med mindre nivåskillnader fram till vägen till Söderlövsta. Väster om väg 288 och norr om Söderlövtsa övergår åkern till granskog med nivåskillnader upp till 20 meter (enligt framtagen terrängmodell). Jorden i detta område består av morän med inslag av berg i dagen. Norr om Klintbacken övergår terrängen till åker, med mindre nivåskillnader. Lerdjupet varierar från 6 till 10 meter. Den sydöstra delen av utredningsområdet ligger på ett stort åkerparti bestående av lera på morän. Öster om väg 288 och norr om detta åkerparti, består utredningsområdet av granskog på morän med inslag av berg i dagen. Terrängen varierar och höjdskillnaderna är mellan 5 och 20 meter. Mindre åkerpartier (lera på morän) finns i detta område. Lerdjupet varierar från 6 till 10 meter. 3.8 LEDNINGAR Inom utredningsområdet finns det såväl luftburna som nergrävda el- och teleledningar. Flera luftburna stråk med elledningar för kraftförsörjning går på den västra sidan av utredningsområdet. Markförlagda el-kablar går från luftburna ledningar till enskilda fastigheter. 3.9 BYGGNADSTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Beskrivningen av jordarterna och de geotekniska förutsättningarna i rapporten grundas på fältundersökningar utförda under maj Den sydvästra delen av utredningsområdet går på åkerpartier som består av lera på morän. Terrängen har en svag Teckenförklaring Berg, eller tunt jordtäcke Morän, moig till grusig Moränlera Sten-block (postglacial eller oklassad) Grus (postglacial eller oklassad) Sand (postglacial eller oklassad Finsand (postglacial eller oklassad) Lera (postglacial eller glacial Silt/Lerig silt (postglacial eller glacial) Organisk jordart Isälvsmaterial Fyllning Vatten Okänd eller oklassad jordart 14

6 N Norrbacken Knutsbol 689 Norrlövsta Onsby Varggärdsbacken Klintbacken Söderlövtsa Vettsta Karta 1: Jordartskarta 15

7 4. Studerade alternativ I detta kapitel beskrivs de studerade vägkorridorerna. Arbetssättet för framtagning av korridorerna beskrivs kort här nedan. Tidigt i projektet insamlas fakta och underlagsmaterial om vägen och värden i utredningsområdet. Dessa bearbetas för att identifiera röda områden. Röda områden är känsliga partier som man bör undvika att göra intrång i (redovisas i samtliga kartor med korridorer). Dessa partier består bland annat av bebyggelse, natur- och kulturvärden, fornlämningar, stora nivåskillnader och dåliga markförhållanden. I oktober 2009 anordnade Trafikverket ett tidigt samråd med representanter från Östhammars kommun, Upplands lokaltrafik, Länsstyrelsen i Uppsala län, polisen och specialister fån Trafikverket. Syftet var att identifiera tänkbara vägkorridorer för den aktuella vägsträckan. Det tidiga samrådet bedrevs som workshop, där deltagarna arbetade i mindre grupper och tog fram förslag till korrider. Varje grupp redovisade för- och nackdelar av föreslaget alternativ. Alternativen jämfördes med varandra. Resultaten från det tidiga samrådet redovisas som bilaga till vägutredningen. Känsliga partier (röda områden) kan förekomma i korridorerna. Intrång i dessa områden bör undvikas. 4.1 NOLLATERNATIV Nollalternativet är inte att betrakta som ett åtgärdsförslag. Alternativet används i vägutredningen för att beskriva konsekvenserna av att inte vidta några åtgärder. Det vill säga att nuvarande utformning bibehålls, men att omvärlden, exempelvis den förväntade trafikökningen, fortsätter att förändras. 4.2 FÖRBÄTTRINGSALTERNATIV Förbättringsalternativet innebär att vägstandarden inom befintligt vägområde förbättras. Förbättringen görs genom att bygga om vägen till mötesfri väg, det vill säga med mitträcke som skiljer körbanorna åt. I detta alternativ behöver vägen breddas till meter. En översyn av korsningar och anslutningar görs i detta förslag. 4.3 ALTERNATIV BLÅ KORRIDOR Alternativet innebär en ny sträckning (3,1-3,4 km) väster om befintlig väg. Korridoren börjar i anslutning till korsningen mellan väg 288 och södra infarten till Söderlövsta. Den återansluter till väg 288 i höjd med korsningen med väg 689. Alternativet innebär att stora delar av den gamla vägen kan finnas kvar och användas för lokala resor. Korridoren tangerar flera röda områden med sumpskog, fornlämningar och bebyggelse. I det röda området med bebyggelse i söder är det lämpligt att anlägga vägen öster eller väster om befintlig bebyggelse. För alternativet Blå korridor, redovisas på karta