Innehåll. Inledning Svarsfrekvenser Undersökningens huvudområden Resultat... 6

Transkript

1

2 Innehåll Inledning... 3 Svarsfrekvenser... 4 Undersökningens huvudområden... 5 Resultat... 6 Var fjärde polisanställd har utsatts för påverkansförsök... 6 Sammanslagna kategorier... 7 Grupperna som påverkas mest... 9 Vilka effekter får påverkansförsöken? Vilka åtgärder vill medarbetarna se? Slutord Om undersökningen... 14

3 Det handlar om trygghet På senare tid har flera påverkansförsök och hämndaktioner riktats mot polismedarbetare för att förmå dem att inte utföra sina arbetsuppgifter med att upprätthålla lag och ordning. Några av de angrepp som skett under 2017 är följande. Den 29 december sprängdes en polisbil av en handgranat utanför ett polishus i Malmö. Den 31 augusti blev en polisman knivskuren i nacken vid Medborgarplatsen i Stockholm. Attacken skedde oprovocerat. I Uppsala kastades den 27 november en handgranat mot en grupp poliser när de var på väg ut från polishuset. Den 28 oktober avlossades 12 grovkalibriga skott med automatvapen genom dörren till en polismans hus i Västerås där han, hans fru och barn låg och sov. Den 13 augusti exploderade en kraftig sprängladdning utanför entrén till en polisstation i Hallstahammar. Den 6 februari sprängdes en polismans bil av en utplacerad sprängladdning. Bilen stod parkerad vid hans bostad i en kommun norr om Stockholm. Entrén till polishuset i Helsingborg totalförstördes av en explosion natten till den 18 oktober efter att en person placerat en kraftig sprängladdning utanför dörren. Samtliga rutor på huset mittemot slogs ut. 3

4 Våld, hot och annan otillåten påverkan av Polismyndighetens medarbetare är ytterst en demokratifråga. Om medborgarna får bilden av att polismedarbetare kan påverkas med sådana metoder finns risk för att förtroendet urholkas för Polismyndighetens förmåga att upprätthålla lag och ordning. Myndighetens förmåga, och allmänhetens tilltro till denna, att fullgöra sina uppgifter på ett fullgott sätt är en avgörande förutsättning för att ett samhälle ska vara tryggt, demokratiskt och rättssäkert. Påverkansförsök mot polismedarbetare är därför helt oacceptabla. Polismyndigheten kommer därför agera kraftfullt mot sådan påverkan. Arbetet med att stärka skyddet för medarbetarna mot påverkansförsök syftar därför till att så långt som möjligt säkerställa en trygg arbetsmiljö för polismedarbetare. För att utreda, ta fram underlag och föreslå åtgärder i syfte att stärka medarbetarskyddet har Polismyndigheten tillsatt Projekt Medarbetarskydd. Av avsnitt 5.1 i projektdirektivet framgår bl.a. att projektet ska ta fram statistik över omfattningen och arten av hot, våld och annan otillåten eller otillbörlig påverkan, självcensur och trakasserier mot polismedarbetare. Med anledning av detta har en enkätundersökning genomförts under perioden 14 maj till 22 juni Undersökningens resultat har sammanställts och en statistisk analys har genomförts på materialet, för att identifiera grupper som är överrepresenterade när det gäller påverkansförsök av olika slag. Svarsfrekvenser Totalt insamlades nära svar. Antalet svar har, efter en bortfallsanalys från Polismyndighetens HR-avdelning, jämförts med antalet medarbetare som var i tjänst under juni månad Undersökningens svarsfrekvens uppgår utifrån denna jämförelse till 64 procent (se Tabell 1). Den är något högre för civilmedarbetare (66%) än för poliser (62%), vilket är naturligt eftersom poliser i högre grad arbetar i yttre tjänst och därmed har mindre tid framför en dator. Undersökningen kunde också besvaras via smartphone, vilket var vanligare bland poliser (19%) än bland civilmedarbetare (3%). Svarsfrekvenser Avdelning / region Civilanställda Poliser Totalt Ekonomiavdelningen 76% 50% 75% HR-avdelningen Internrevision IT-avdelningen Kommunikationsavdelningen NFC NOA Region Bergslagen Region Mitt Region Nord Region Stockholm Region Syd Region Väst Region Öst Rikspolischefens kansli Rättsavdelningen Särskilda utredningar SUMMA 80% 71% 84% 81% 84% 61% 54% 73% 61% 55% 72% 63% 66% 41% 73% 63% 61% 62% 59% 61% 68% 64% 94% 84% 90% 62% 61% 72% 82% 82% 70% 61% 59% 64% 59% 69% 63% 65% 85% 64% Tabell Civilanställda, 1: Översikt Poliser över svarsfrekvenserna and Totalt broken i undersökningen, down by Avdelning brutna på / region. avdelningar och regioner. 4

5 Undersökningens huvudområden Undersökningen kretsar kring fyra typer av påverkansformer mot polismedarbetare. Områdena har definierats enligt följande. Otillåten påverkan. Begreppet beskrivs i enkäten som en handling som du uppfattar vara brottslig, som riktas mot dig eller närstående och som du uppfattar som ett försök att påverka hur du framöver ska utföra dina arbetsuppgifter, eller att du inte ska utföra dina arbetsuppgifter. Med otillåten påverkan i denna fråga avses dock inte t.ex. våldsamt motstånd eller våld mot tjänsteman, som sker i en ingripandesituation och som enligt din uppfattning uppenbart endast syftar till att förhindra eller försvåra ingripandet i den aktuella situationen. Otillbörlig påverkan. Beskrivs i enkäten som en handling som du uppfattar inte vara brottslig, till exempel ett subtilt hot, som riktas mot dig eller närstående och som du uppfattar som ett försök att påverka hur du ska utföra dina arbetsuppgifter, eller att du inte ska utföra dina arbetsuppgifter. Till otillbörlig påverkan räknas även handlingar som sker i ingripandesituationen. Utövande av självcensur. Innebär, enligt texten i enkäten att du undviker att utföra en arbetsuppgift (t.ex. ingripa eller rapportera brott), på grund av oro att utsättas för våld, hot, förtal eller liknande som kan följa av ditt arbete. Trakasserier. Beskrivs i enkäten som handlingar som riktas mot dig eller någon närstående endast för att du är anställd vid Polismyndigheten eller för att du har utfört en viss tjänsteåtgärd. Handlingarna behöver inte vara brottsliga. De syftar enligt din uppfattning inte till att påverka hur du framöver ska utföra dina arbetsuppgifter. Medarbetarna har fått besvara flera följdfrågor knutna till respektive huvudområde. Bland annat har de fått uppge hur många gånger de utsatts under det senaste året, hur handlingarna har genomförts, vilken effekt de har fått och om de fått stöd efter händelsen. 5

6 Resultat Nedan redovisas huvudresultaten från undersökningen och analysen. Var fjärde polisanställd har utsatts för påverkansförsök* Det är första gången en undersökning görs på en sådan detaljnivå av polismedarbetares utsatthet för otillåten påverkan, otillbörlig påverkan, självcensur och trakasserier. Det är därmed också första gången Polismyndigheten får ett underlag som kan hjälpa myndigheten att utforma och rikta insatser på ett effektivt sätt för att skapa bästa möjliga medarbetarskydd. Undersökningen visar att 13 procent av de polismedarbetare har utsatts för otillåten påverkan ett försök att påverka en polisanställd i yrkesutövning på ett sätt som den svarande uppfattar vara olagligt under de senaste 12 månaderna. Fler, 21 procent, har under samma tidsperiod utsatts för otillbörlig påverkan ett försök att påverka på ett sätt som den svarande inte uppfattar vara olagligt, till exempel genom subtila hot. 12 procent av de polismedarbetare har utsatts för trakasserier under det senaste året, i undersökningen definierat som handlingar som riktas mot den polismedarbetare endast för att han eller hon är anställd vid Polismyndigheten eller som en hämnd för utförd tjänsteåtgärd. 6 procent, slutligen, uppger i undersökningen att de hamnat i ett tillstånd av självcensur, vilket i undersökningen innebär att de undvikit att genomföra en arbetsuppgift av rädsla för att utsättas för våld, hot eller något annat som kan följa av deras arbete. Till skillnad från otillåten och otillbörlig påverkan gäller för självcensur att en effekt har inträffat, det vill säga att en arbetsuppgift inte har utförts eller att den utförts felaktigt. Andelen av samtliga polismedarbetare som utsatts för otillåten och/eller otillbörlig påverkan summeras till 24 procent. Nära var fjärde polisanställd har alltså drabbats minst en gång under de senaste 12 månaderna. Totalt 27 procent har drabbats av otillåten och/eller otillbörlig påverkan och/eller drabbats av självcensur. Men som framgår längre fram i rapporten är utsattheten betydligt högre för poliser i yttre tjänst, t.ex. ingripande- och områdespoliser. * Förklaring: 27 procent av polisanställda, det vill säga ungefär var fjärde, har utsatts för otillåten påverkan och/eller otillbörlig påverkan och/eller hamnat i ett tillstånd av självcensur. 6

7 Andelen utsatta skiljer sig åt mellan olika funktioner och mellan män och kvinnor. I Figur 1 redovisas andelen utsatta för de olika typerna av påverkan, uppdelat per tjänstefunktion (Notera att procentskalan skiljer sig åt mellan kategorierna). Vi kan se att skillnaderna mellan medarbetare i olika funktioner är stora. De medarbetare som är mest överrepresenterade tillhör det som informellt brukar kallas yttre tjänst, som har mycket direkt kontakt med kriminella personer och som arbetar med brottsbekämpning i utemiljön. Ingripandepoliser, områdespoliser och arrestvakter som tar hand om frihetsberövade, är några av de funktionstitlar som är överrepresenterade 1. Vi kan också se att mönstret ser lite annorlunda ut för andelen medarbetare som drabbats av självcensur. Gränspoliser är en kategori medarbetare där en relativt hög andel har hamnat i ett tillstånd av självcensur under de senaste 12 månaderna. En annan iakttagelse är att områdespoliser jämfört med otillåten och otillbörlig påverkan i högre grad har drabbats av självcensur än ingripandepoliser. Det kan förklaras av att ingripandepolisers kontakter med kriminella personer i ett stökigt område är mer sporadiska och kortvariga än områdespolisers. De senare har i mångt och mycket i uppgift att förebygga brott genom att bygga relationer med de boende. Mest utsatta för trakasserier är arrestantvakter, men även polisanställda i yttre tjänst såsom ingripandepoliser, yttre befäl och områdespoliser blir för utsatta repressalier och hämndaktioner. Andelen utsatta för olika otillåten påverkan, otilbörlig påverkan och som utövat självcensur, i olika tjänstefunktioner - Otillbörlig påverkan Otillåten påverkan Otillbörlig.. Otillåten på.. Självcensur Självcensur 41% 36% 34% 33% 26% 24% 23% 22% 21% 17% 17% 14% 12% 10% 9% 9% 8% 7% 7% 6% 5% 5% 4% 4% 3% 2% 2% 2% 56% 62% 49% 46% 56% 44% Arrestantvakt Polis ingripande Områdespolis Polis hundförare Yttre befäl Insatspolis Spanare Polis trafik Polis ungdom Inre befäl/stationsbefäl Delgivningsman Gränskontrollant Polis gräns Evenemang, mm. Förundersökningsledare Operatör PKC/telefonist Utredare Polis kommun Polisaspirant Polis förvaltningsärenden Inköpsansvarig Annan funktion Administratör Fordonstekn./serviceman Handläggare Lokal brottsplatsunders. Polis underrättelse Kriminaltekniker Jurist 43% 29% 27% 27% 28% 30% 38% 26% 29% 14% 16% 17% 17% 13% 10% 0% 8% 8% 4% 6% 5% 4% 2% 11% 15% 18% 13% 11% 14% 10% 9% 9% 10% 6% 5% 9% 5% 0% 4% 5% 6% 7% 2% 0% 4% 2% 3% 2% 4% 5% 1% 4% Trakasserier Trakasserier 27% 26% 23% 24% 18% 15% 16% 15% 14% 17% 22% 15% 19% 12% 11% 15% 21% 10% 9% 9% 0% 7% 8% 5% 6% 6% 3% 2% Figur 1: Andelen av respondenterna per funktion som blivit utsatt för otillåten påverkan under de senaste 12 månaderna. Sum of Otillåten påverkan, sum of Otillbörlig påverkan, sum of Självcensur and sum of Trakasserier for each Funktion. For pane Sum of Otillåten Sammanslagna kategorier För att bilda oss en uppfattning om hur stor andel av de polismedarbetare som drabbats av något slags påverkansförsök eller som drabbats av självcensur, har vi slagit samman kategorierna. I Figur 2 nedan redovisas andelen medarbetare i olika funktioner som uppfyller följande kriterier. Har drabbats av otillåten påverkan och/eller otillbörlig påverkan Har drabbats av otillåten påverkan och/eller otillbörlig påverkan och/eller har hamnat i ett tillstånd av självcensur 1 Grupper under 10 svarande har inte särredovisats i undersökningen, för att inte riskera att röja någon medarbetares identitet. 7

8 När vi slår samman kategorierna ökar andelen utsatta. Högst i den övre panelen i Figur 2 (otillåten och/eller otillbörlig påverkan) ligger ingripandepoliser, där nästan 7 av 10 har uppgett att de blivit utsatta för otillåten och/eller otillbörlig påverkan; en mycket hög andel. Den nedre panelen kombinerar alla tre påverkansformerna (otillåten och/eller otillbörlig påverkan och/eller självcensur). Det ska sägas att sammanslagningen av dessa påverkansformer inte är helt optimal. Förekomsten av otillåten och otillbörlig påverkan betyder endast att påverkansförsök riktats mot respondenten, medan självcensur innebär att oron att utsättas för våld, hot, förtal eller liknande lett till att arbetsuppgifter inte utförts eller utförts på ett felaktigt sätt. Sammanslagningen är ändå intressant, eftersom den beskriver den totala påverkan eller oron, som belastar medarbetare i en viss funktion. Tabellen visar således att 71 procent av de svarande ingripandepoliserna blivit utsatta för en påverkan, eller känt en oro, som riskerar påverka hur de genomför sina arbetsuppgifter. Sammanslagna kategorier, i olika tjänstefunktioner - otillbörlig påverkan eller otillåten påverkan otillbörlig påverkan, otillåten påverkan eller självcensur 80% 59% 0% 80% 0% Arrestantvakt 68% Polis ingripande 58% 54% 64% 71% 66% 62% 63% 58% Områdespolis Polis hundförare Yttre befäl 48% 39% 41% 33% 34% 31% 33% 29% 31% 48% Insatspolis 39% 37% 33% 34% 39% 31% Spanare Polis trafik Polis ungdom Inre befäl/stationsbefäl Delgivningsman Gränskontrollant 43% 36% Polis gräns Evenemang, ryttare,.. 17% 19% 17% 21% 22% 23% Förundersökningsleda.. Operatör PKC/telefonist Utredare Polis kommun 43% 50% Polisaspirant 15% 10% 10% 12% 6% 5% 8% 6% 5% 3% 17% 16% 13% 11% 6% 5% 9% 9% 8% 4% Sum of otillbörlig påverkan eller otillåten påverkan and sum of otillbörlig påverkan, otillåten påverkan eller självcensur for each Funktion. For pane Figur 2: Andelen utsatta för sammanslagna kategorier, jämförelse mellan olika funktioner. Polis förvaltningsären.. Inköpsansvarig Annan funktion Administratör Fordonstekniker/servi.. Handläggare Lokal brottsplatsunde.. Polis underrättelse Kriminaltekniker Jurist Tittar vi på två av de funktioner som har högst andel utsatta, ingripandepoliser och områdespoliser, så kan vi dessutom se att det finns skillnader mellan utsatta och icke utsatta områden. I Figur 3 nedan jämförs svar från medarbetare i de två funktionerna, i lokalpolisområden som innehåller utsatta eller särskilt utsatta områden, med lokalpolisområden utan utsatta eller särskilt utsatta områden. Andelen utsatta för påverkan, två utvalda funktioner Jämförelse mellan utsatta och icke utsatta områden Andel utsatta 80% 0% 66% Ingripandepolis 72% 49% Områdespolis 67% Icke utsatta Utsatta/särskilt Icke utsatta Utsatta/särskilt Område Icke utsatta områden Utsatta/särskilt utsatta områden Figur 3: Jämförelse mellan lokalpolisområden med och utan utsatta/särskilt utsatta områden, för två av de mer utsatta funktionerna ingripandepoliser och områdespoliser. 8

9 Grupperna som påverkas mest En fördjupad analys har genomförts på underlaget för att identifiera de grupper av medarbetare som är mest överrepresenterade med avseende på de olika påverkansområdena. Analysmetoden conditional inference trees (kort: c-trees ) användes för att identifiera grupper där utsattheten är särskilt hög. De grupper som i högst grad utsätts för otillåten påverkan är manliga poliser i ett antal funktioner i yttre tjänst. Här är utsattheten 46 procent. Näst mest sticker manliga arrestantvakter ut, 42 procent av dem har utsatts, medan motsvarande andel bland kvinnliga arrestantvakter är 37 procent. Bland kvinnliga poliser i en rad funktioner i yttre tjänst är utsattheten 33 procent. Ett trettiotal grupper kan identifieras där utsattheten är signifikant högre än genomsnittet. De har definierats med hjälp av funktionstillhörighet, kön och om det lokalpolisområde där de arbetar innehåller ett så kallat utsatt eller särskilt utsatt område. Överlag är män i något högre grad drabbade av påverkansförsök än kvinnor och medarbetare i utsatta områden i högre grad än medarbetare i icke utsatta områden, men det är en regel med flera tydliga undantag. Analysen visar till exempel att kvinnliga arrestantvakter i högre grad utsätts för otillbörlig påverkan och trakasserier än män, och att de i större utsträckning utövar självcensur. Nedan redovisas de fem grupper som är mest överrepresenterade inom varje respektive område (Tabell 2). Notera att fler grupper ligger över genomsnittet än de som redovisas här. Innehållet i tabellerna visualiseras i Figur 4 längre ner. Otillåten påverkan Andel utsatta bland samtliga svarande: 13% Grupp Beskrivning Andel utsatta OTL 1 Manliga poliser i utsatta områden. Funktioner: Områdespoliser, hundförare, ingripande, trafik, ungdom, spanare, yttre befäl, inre befäl/stationsbefäl. OTL 2 Manliga arrestantvakter. 42% OTL 3 Manliga poliser i icke utsatta områden. Funktioner: Områdespoliser, hundförare, ingripande. OTL 4 Kvinnliga arrestantvakter. 37% OTL 5 Kvinnliga poliser i utsatta områden. Funktioner: Områdespolis, hundförare, ingripande, insats, spanare, yttre befäl. 46% 39% 33% Otillbörlig påverkan Andel utsatta bland samtliga svarande: 21% Grupp Beskrivning Andel utsatta OTB 1 OTB 2 Manliga poliser i utsatta områden. Funktioner: Områdespoliser, gränspoliser, hundförare, ingripande, insats, polisaspiranter, yttre befäl, ungdom, spanare. Manliga poliser i icke utsatta områden. Funktioner: Ingripandepoliser, tunnelbana, polisaspiranter. OTB 3 Kvinnliga arrestantvakter. OTB 4 Kvinnliga poliser. Funktioner: Områdespoliser, hundförare, ingripandepoliser, insats, yttre befäl. OTB 5 Manliga arrestantvakter. 54% 65% 55% 9

10 Självcensur Andel utsatta bland samtliga svarande: 6% Grupp Beskrivning Andel utsatta SC 1 Kvinnliga arrestantvakter. SC 2 SC 3 SC 4 Manliga poliser i utsatta områden. Funktioner: Områdespoliser, evenemang, gränspoliser, hundförare, ingripande, supporter, ungdom, yttre befäl. Kvinnliga poliser. Funktioner: Lokala brottsplatsundersökare, områdespolis, ingripandepoliser, insats, trafikpoliser, polisaspiranter. Manliga poliser i icke utsatta områden. Funktioner: Områdespoliser, evenemang, gränspoliser, hundförare, ingripande, supporter, tunnelbana, ungdom, yttre befäl. 18% 14% 13% Trakasserier Andel utsatta bland samtliga svarande: 12% Grupp Beskrivning Andel utsatta TR 1 Kvinnliga arrestantvakter och gränskontrollanter. 29% TR 2 TR 3 TR 4 TR 5 Manliga poliser i utsatta områden. Funktioner: Områdespoliser, evenemang, hundförare, ingripande, supporter, ungdom, polisaspirant, spanare, yttre befäl, inre befäl/stationsbefäl. Manliga poliser i icke utsatta områden. Funktioner: Områdespoliser, evenemang, hundförare, ingripande, supporter, polisaspirant, yttre befäl, inre befäl/stationsbefäl. Kvinnliga poliser i utsatta områden, i de flesta funktioner som kan klassas som yttre tjänst (19 funktioner). Manliga civilanställda. Funktioner: Operatör PKC/telefonist, arrestantvakter, delgivningsmän, gränskontrollanter. Tabell 2: Grupperna med högst andel utsatta. 28% 25% 22% Grupperna där flest utsatts för påverkan Bollarnas storlek anger antalet intervjupersoner som ingår i gruppen - Andel utsatta 70% 50% 30% 10% Otillåten påverkan Otillbörlig påverkan Självcensur Trakasserier OTL 2 OTL 4 OTL 3 OTL 1 OTL 5 OTB 3 OTB 5 OTB 4 OTB 2 OTB 1 SC 1 SC 3 SC 4 SC 2 TR 1 TR 5 TR 3 TR 2 TR 4 Intervjupersoner Kön Kvinnor Män 0% Average of Andel for each Grupptitel broken down by Effekt. Color shows details about Kön. Size shows sum of Figur 4: I figuren redovisas grupperna med högst andel utsatta för otillåten påverkan, otillbörlig påverkan, självcensur och trakasserier. Bollarnas höjd i diagrammet anger andelen utsatta i gruppen, storleken anger antalet svarande som ingår i gruppen och ger en indikation om hur många medarbetare som ryms i gruppen. Färgen anger om gruppen utgörs av män eller kvinnor (kvinnor blåa, män gula). 10

11 Vilka effekter får påverkansförsöken? Av de 13 procent av medarbetarna som utsatts för otillåten påverkan har 43 procent uppgivit att de påverkats i något avseende, i tjänsten eller på sin fritid. Motsvarande andel för otillbörlig påverkan är 28 procent. Det innebär att bland alla polismedarbetare har 6 procent utsatts för otillåten påverkan och påverkats i sin tjänsteutövning eller på sin fritid av det (Figur 5). Lika hög andel av de polismedarbetare har utsatts för otillbörlig påverkan och påverkats på eller utanför jobbet. När det gäller hur de polismedarbetare påverkats, är det vanligaste att de har tvekat inför att genomföra någon arbetsuppgift. Det förekommer också att medarbetare har ändrat på sina dagliga rutiner utanför arbetstid, de kan till exempel ha bytt färdväg hem från jobbet. Andelen utsatta och påverkade 90% Utsatta Har ej utsatts Har utsatts men ej påverkats Har utsatts och påverkats 80% 70% Andel 50% 87% 79% 88% 30% 15% 10% 7% 8% 0% 6% 6% 4% Otillåten påverkan Otillbörlig påverkan Trakasserier Average of Andel for each Effekt. Color shows details about Utsatts. The Figur 5: Andelen som utsatts för olika påverkansformer och påverkats. Gul stapel indikerar andelen medarbetare som utsatts men inte påverkats i sitt arbete eller på sin fritid, röd stapel indikerar andelen medarbetare som utsatts och som påverkats på ett eller annat sätt. En jämn andel av de polismedarbetare har alltså utsatts och påverkats av otillåten påverkan (6%), otillbörlig påverkan (6%), och trakasserier (4%). Dessutom har 6 procent uppgett att de drabbats av självcensur. Men vilka konkreta följder får påverkansförsöken? I Figur 6 redovisas hur vanliga olika konsekvenser är från olika påverkanstyper. Tvekan inför att genomföra olika arbetsuppgifter är, tillsammans med ändrade rutiner till och från jobbet, den vanligaste följden av otillåten påverkan, otillbörlig påverkan och trakasserier (självcensur undantas här eftersom det i sig självt är en effekt). Det förekommer i enstaka fall mer allvarliga konsekvenser, som att påverkas i yrkesutövningen eller att överväga att avsluta sin anställning. Vi kan också se att andelen som påverkats efter att ha utsatts för otillåten påverkan (olagliga handlingar som syftar till att påverka polismedarbetare i sin yrkesutövning) överlag är högre än andelen som påverkats efter otillbörlig påverkan (handlingar som inte uppfattats som olagliga) eller trakasserier. 11

12 Effekter av otillåten påverkan, otillbörlig påverkan och trakasserier Notera: Svarsbasen i graferna är andelen utsatta för respektive form av påverkan. Jag har tvekat inför att genomföra någon/vissa av mina arbetsuppgifter Jag har ändrat på mina dagliga rutiner utanför arbetstid, t.ex. ändrat min färdväg.. Jag har övervägt att byta arbetsuppgifter inom ramen för min anställning vid Polismy.. Jag har övervägt att avsluta min anställning vid Polismyndigheten Jag har i mitt arbete undvikit ett speciellt geografiskt område Jag har undvikit att genomföra någon/vissa av mina arbetsuppgifter Jag har blivit påverkad så att jag inte utfört mina arbetsuppgifter korrekt Jag har varit sjukskriven från arbetet Ingen påverkan/effekt 19% 336 svar 18% 325 svar 12% 213 svar 9% 163 svar 7% 132 svar 6% 100 svar 3% 50 svar 1% 21 svar 57% 1027 svar 0% 80% 0% 80% 0% 80% Otillåten påverkan 13% 385 svar 10% 276 svar 7% 194 svar 6% 167 svar 4% 125 svar 4% 106 svar 2% 45 svar 1% 18 svar 72% 2072 svar Otillbörlig påverkan 14% 227 svar 12% 195 svar 11% 170 svar 10% 165 svar 6% 91 svar 6% 91 svar 2% 33 svar 1% 22 svar 64% 1042 svar Trakasseri Sum of Otillåten påverkan, sum of Otillbörlig påverkan and sum of Trakasseri for each Vilken påverkan/effekt har händelsen/händelserna Figur 6. Andelen av utsatta som påverkats i sin yrkesutövning eller sitt privatliv. Notera att grafen beskriver andelarna av de utsatta för respektive påverkansförsök, ej andelen av samtliga polismedarbetare. Andelen utsatta för otillåten påverkan är 13 procent, för otillbörlig påverkan 21 procent, och för trakasserier 12 procent. Det innebär till exempel att den totala andelen av de svarande som tvekat inför att genomföra någon/vissa av sina arbetsuppgifter på grund av otillåten påverkan är 19% av de 13% som utsatts, det vill säga ungefär 2%. Vilka åtgärder vill medarbetarna se? Resultatet av enkäten kommer att ligga till grund för fler åtgärder för att stärka skyddet för polisens medarbetare. Detta arbete genomförs av Projekt Medarbetarskydd, en projektgrupp med representanter från verksamhetsskyddsenheten, Polisregion Väst, rättsavdelningen, HR-avdelningen, NOA utvecklingscentrum Väst och kommunikationsavdelningen, som tagit initiativ till denna undersökning. Parallellt med enkätundersökningens genomförande har Projekt Medarbetarskydd arbetat med flera åtgärdsförslag. Exempel på sådana åtgärder är nedan i Figur 7: Förslag på åtgärder Begränsa tillgängligheten av polisanställdas personuppgifter 74% Stärka säkerheten vid polisbyggnader och personalparkeringar genom bättre fysiskt skydd Utöka möjligheten för polisanställda att bära tjänstekort med endast tjänstenummer Utbildning i riskerna med och former för otillåten påverkan m.m. för att öka kunskapen i syfte att förebygga påverkansförsök Utbildning i riskerna med att blanda privat- och yrkesliv på sociala medier Bättre omhändertagande av polisanställd när påverkansförsöket har skett Utöka möjligheten för hotade poliser att bära tjänstevapen på fritiden 31% 26% 26% 22% 49% Utbildning i bemötandefrågor Rotation av personal för att undvika upprepad utsatthet 11% 13% Annan åtgärd 4% Sum of Vilka är de viktigaste åtgärderna som du tycker Polismyndigheten bör vidta för att förebygga eller hantera våld, hot om våld, s for each F1. The marks Figur 7: Olika förslag på åtgärder mot påverkansförsök. 12

13 Slutord På senare tid har flera påverkansförsök och hämndaktioner riktats mot polismedarbetare för att förmå dem att inte utföra sina arbetsuppgifter med att upprätthålla lag och ordning. Resultatet av enkäten kommer att ligga till grund för fler åtgärder för att stärka skyddet för polisens medarbetare. Detta arbete genomförs av Projekt Medarbetarskydd, en projektgrupp med representanter från verksamhetsskyddsenheten, Polisregion Väst, rättsavdelningen, HR-avdelningen, NOA utvecklingscentrum Väst och kommunikationsavdelningen, som tagit initiativ till denna undersökning. Parallellt med enkätundersökningens genomförande har Projekt Medarbetarskydd arbetat med flera åtgärdsförslag. Exempel på sådana åtgärder är: Översyn av polisens lokaler, och närområden, för att ta fram åtgärder som ökar den fysiska säkerheten. Förstärka polisens förmåga att utreda anmälda påverkansbrott mot polismedarbetare. Försvåra möjligheten att kartlägga polismedarbetare genom att medarbetares personuppgifter skyddas. Öka användning av särskilda tjänstekort utan personuppgifter. Arbetet med att skapa en tryggare och bättre arbetsplats för polismedarbetare kommer att fortsätta, nu även med undersökningen som stöd och verktyg. 13

14 Om undersökningen Undersökningen genomfördes i samarbete med undersökningsföretaget United Minds. Enkätplattformen Action Dialog användes för datainsamlingen. Datainsamlingen genomfördes via e-post till Polismyndighetens medarbetare. Via en länk i e-postmeddelandet kunde medarbetarna öppna en webbenkät i vilken undersökningen besvarades. Datainsamlingen skedde under perioden 14 maj till 22 juni. Totalt insamlades svar. Undersökningens svarsfrekvens (andelen svar har jämförts med antalet medarbetare som varit i tjänst under juni månad) var 64 procent. Det finns alltid en risk i undersökningar av detta slag att personer som utsatts för påverkansförsök är överrepresenterade. Små grupper särredovisas inte i undersökningen, för att inte riskera att identifiera enskilda personer. 14