Otillåten påverkan mot myndighetspersoner

Transkript

1 Otillåten påverkan mot myndighetspersoner Brå i samarbete med 13 myndigheter och två a-kassor. Karolina Hurve och Anna Jonsson

2 Otillåten påverkan Trakasserier som inte behöver vara straffbara Hot, våld och skadegörelse Korruption Handlar om att påverka tjänsteutövningen

3 Medverkande myndigheter och arbetslöshetskassor Utbetalande organisationer Arbetsförmedlingen Försäkringskassan STs a-kassa IF Metalls arbetslöshetskassa Tillsyns- och kontrollmyndigheter Skatteverket* Migrationsverket Kustbevakningen* Tullverket* * Ingick i studien 2005 Brottsutredande myndigheter Polismyndigheten* Ekobrottsmyndigheten Åklagarmyndigheten* Dömande myndigheter Domstolsverket* (Sveriges domstolar, nämndemän) Justitiekanslern Exekutivt verkställande Kriminalvården Kronofogden*

4 Vad bygger vår kunskap på? Enkät Drygt svar Intervjuer 140 tjänstemän Seminarier Forskningslitteratur

5 Svarsfrekvens Antal som fått enkäten Antal svarande Andel svarande Justitiekanslern ,3 Ekobrottsmyndigheten STs a-kassa ,1 IF Metalls arbetslöshetskassa Nämndemän ,1 Åklagarmyndigheten ,7 Skatteverket ,1 Försäkringskassan ,5 Kronofogden ,6 Tullverket ,1 Arbetsförmedlingen ,8 Sveriges Domstolar Kriminalvården ,1 Migrationsverket ,4 Kustbevakningen ,4 Polismyndigheten ,3 Totalt ,8

6 Organisationernas roller

7 Organisationernas roller (s ) Organisationer med olikartade uppdrag och mandat Myndighetens roll avgör formerna för otillåten påverkan Uppfattningar om vad olika yrkesroller förväntas tåla Organisationskulturer

8 Utsattheten

9 Utsatthet efter några bakgrundsvariabler Trakasserier vanligaste påverkansformen Kvinnor och män uppger lika stor utsatthet, totalt sett Män är mer utsatta än kvinnor för påverkansformerna hot och våld Tjänstemän upp till 39 år gamla uppger högre utsatthet än äldre kollegor. Personer över 60 år uppger lägst utsatthet. Otillåten påverkan sker vid enstaka tillfällen, men vissa tjänstemän uppger att de utsätts oftare. Dessa återfinns framför allt på Polismyndigheten, Kriminalvården och Migrationsverket I tjänsten, mot tjänstemannen

10 Total utsatthet för otillåten påverkan, per organisation Ca procent

11 Utsatthet per påverkansform och organisation, exkl. otillbörliga erbjudanden och otillbörliga relationer Trakasserier Hot Våld Skadegörelse

12 Utsatthet för trakasserier Utsatta yrkesroller Fattar beslut med stor påverkan på den enskildes ekonomi eller liv Omfattande kontakter med externa kunder och klienter Större inslag av mer ingående kontakter med samma kund eller klient Exempel på vanliga former av trakasserier Obehagliga telefonsamtal Okvädningsord Att påverkaren hotar att ta sitt liv (inte brottsligt men upplevs som otillåten påverkan) Skuldbeläggning (spelar på känslor, fokusförflyttning) Olovlig fotografering, film Obehagliga anspelningar (poliser)

13 Utsatthet för hot Till skillnad från trakasserier är hot straffbara Utsatta yrkesroller Liknande yrkesroller som vid trakasserier Exempel på vanliga former av hot Ignorerad otillåten påverkan Direkta hot förekommer vid ingripanden, negativa beslut, missnöje med dom Hot mot anhöriga

14 Otillbörliga erbjudanden och vänskapsrelationer Brottsrubriceringen är givande och tagande av muta. Utsatta yrkesroller Yrkesroller på fältet: utanför myndigheten, lägre kontroll överordnade (Polismyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket, Kronofogden) Yrkesroller med beslutsrätt: öka möjligheten för positivt beslut (Migrationsverket, Sveriges Domstolar) Yrkesroller inom upphandling: upphandling, tecknande av avtal Erbjudanden framförs främst personligen eller via telefon Minskad tolerans mot otillbörliga erbjudanden Exempel på vanliga former av erbjudanden Fångar upp försök till vardagskorruption De otillbörliga erbjudandena utgörs framför allt av måltider, gåvor i form av föremål eller pengar

15 Ökar utsattheten för otillåten påverkan?

16 Ökar utsattheten för otillåten påverkan? Stora metodologiska skillnader mellan denna och studien från Fler uppger att de har utsatts idag jämfört med Det gäller framför allt utsatthet för trakasserier. Minskat mörkertal: Tjänstemännen är mer benägna att betrakta en och samma händelse som ett påverkansförsök idag jämfört med Bottnar i en ökad medvetenhet om otillåten påverkan: en annan samhällsdebatt om trakasserier och hot. Resultat av ett bättre säkerhetsarbete. Faktisk ökad utsatthet: Hårdare attityder från medborgarna.

17 Påverkaren

18 Påverkarnas motiv och relation Påverkansform Påverkarens motiv Relation Trakasserier, hot Åstadkomma aktivitet Klienten och våld (18% Nämndemän 73 % Migrationsverket) Skadegörelse Vet inte Okänd påverkare Otillbörliga erbjudanden Otillbörliga relationer Framtida fördelar Få information Klienten Bekant

19 Påverkarna Ekonomisk brottsling Missbrukare Leverantör Person inom förortsbaserade nätverk / ungdomsgäng Den tacksamma medborgaren Person i desperat situation Extremist Upprörd medborgare Enskild kriminell Person med trolig psykisk störning Aktivist Rättshaverist Person inom organiserad brottslighet Person inom företag Den professionella påverkaren

20 Tre grupper av påverkare som baseras på: 1. känslor (Person i desperat situation, Person med trolig psykisk störning) Har förståelse, empati, tolerans, medlidande, tålamod med personer vars påverkansförsök bottnar i känsloimpuls. 2. systematik (Rättshaverist) Väcker inte sympatier. Använder trakasserier för att få rätt i sak. 3. strategi (Leverantör, Företagare, Person inom förortsbaserade nätverk/ungdomsgäng, Person inom organiserad brottslighet) Gåvor och smicker kontra skrämselkapital.

21 Organisationernas hantering

22 Rapportering av händelsen Allvarliga och konkreta händelser rapporteras oftare Våld, viss skadegörelse och hot. Händelser som riktas mot privat sfär, ger fysiska skador eller upplevs ha blivit personligt. När organisationen efterfrågar och gör något (synligt) av rapporten. Incidentuppföljning på generellt plan ser inte den drabbade Få händelser polisanmäls

23 Behov av stöd Störst behov vid våld. Sedan hot, trakasserier, skadegörelse och otillbörliga erbjudanden. Vid trakasserier uppger % av de drabbade att de inte behövde något stöd alls på de flesta organisationerna Av de resterande, de som uppger att de behövt stöd, har en tredjedel fått mindre stöd än de behövt. Denna grupp mindre trygg, och mer påverkad av händelsen. Chefens roller: medmänskligt stöd, talesperson, ta över ärenden, mobilisera stöd och skydd och vara förebild

24 Konsekvenser av händelsen

25 Följder för tjänsteutövningen Generellt är våld och hot de påverkansformer som föranleder allvarligast följder. Tvekat inför en åtgärd, varierar mellan former och organisationer, men 7-25% av de utsatta har minst en gång tvekat. Undvikit en åtgärd, varierar också något ovanligare än att tveka. Agerat så att tjänsteutövningen kan ifrågasättas, mycket ovanligt. Enstaka procent av de utsatta. Prioritera eller låta ärende ligga. Det är det jag är så fascinerad av. Att de som blir utsatta blir stärkta, att det blir viktigare att stå upp för yrket.

26 Följder för privatliv och hälsa De vanligaste följderna finns i denna kategori. Att man ändrat sitt beteende i privatlivet är den vanligaste följden på de flesta organisationerna (13-33% vid trakasserier). Mer vaksam, rensa på internet. Att överväga att sluta har framför allt med hanteringen av påverkansförsöket att göra (7-36% vid trakasserier). Högst andel vill sluta på de utbetalande organisationerna, Migrationsverket och Kriminalvården.

27 Förebygga och lindra påverkan Innan påverkan inträffat - Ledningen viktig, men alla måste medverka i arbetet mot otillåten påverkan - Förbered medarbetarna på riskerna i tjänsteutövningen - Var vaksam på att målstyrningen kan ge negativa följder för tjänsteutövningen - Rotera ärenden och personal och sätt fler personer i samma ärende - Bemötande och kommunikation. Under påverkansförsöket - Tydliga och levande säkerhetsrutiner - Checklistor etc. (hot via telefon etc.) - Lågaffektivt bemötande - En kollega tar över - Laglig rätt att försvara sig mot ett fysiskt angrepp i en akut nödsituation.

28 Förebygga och lindra påverkan Efter påverkansförsöket - Avlastningssamtal (alla former av otillåten påverkan) - Psykologisk första hjälp (alla former av otillåten påverkan) - Initial hot- och riskbedömning för att snabbt kunna avgöra om medarbetaren behöver skyddas (hot, våld) - Lindra såväl fysiska som psykiska skador (våld) - Efterforskningar för att se om materialet har hamnat på internet (olovlig fotografering och inspelning)

29 Slutsatser

30 Trakasserier vanligast Upplevelsen av utsatthet ökar faktisk ökning och minskat mörkertal Faktisk påverkan inte samma sak som utsatthet Stora likheter organisationerna kan lära av varandra Förebygga organisationer i samma grupp Hantera för gruppen otypisk påverkare titta på närliggande grupp Motverka negativa följder erfaren org. i samma eller närliggande grupp Bättre samarbete inom organisationerna

31 Slut! Brås uppdaterade handbok Förebygga och hantera otillåten påverkan publiceras i dag Ladda ner eller beställ handboken på www. karolina.hurve@ anna.jonsson@