Nationell lägesbild, Säkerhetsavdelningen. Hot och våld mot anställd på klass 1 anstalt, 2017

Transkript

1 Nationell lägesbild, Säkerhetsavdelningen Hot och våld mot anställd på klass 1 anstalt,

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Problemformulering... 5 Bakgrund... 5 Metod... 6 Statistik, Analys och diskussion... 7 Analysslutsatser... 9 Säkerhetsavdelningen

3 Sammanfattning Säkerhetsavdelningen ser en ökning av antalet rapporter i såväl riskhanteringsverktyget,(isap) som i kriminalvårdsregistret, (KVR) vad gäller kategorin hot och våld. Ökningen sker både mot anställd och mellan intagna. Det som ökar är främst hot och i allvarlighetsgrad mindre omfattning. De verksamhetsställen som avviker mest är klass 1 anstalter samt säkerhetshäkten. Vi har i denna rapport valt att titta vidare på fem anstalter i klass 1 där avvikelsen är störst. Vi ser att fördelningen mellan hot och våld mot anställd är 82 % mot 18 %. Följande slutsatser är baserat på vårt urval; Vi kan konstatera att misskötsamheter överlag har ökat och att upplevelsen av en mer ansträngd vardag för kriminalvårdare på anstalt därför kan stämma. Negativa besked är en trigger. De flesta situationer bottnar i ett missnöje kring vardagliga händelser. Vi ser en större ökning av misskötsamheter vad gäller kategorier som exempelvis arbetsvägran och övriga misskötsamheter. Vi kan inte se att det per definition är det reella hot och våldet mot anställd som ökar men vi ser att rapporteringen av hot i mindre omfattning ökar. En bidragande orsak till ökningen tror vi beror på ökade utbildningsinsatser. Vi tror också att en ökad medvetenhet och en strävan att nå nollvision, med ändrade rutiner, på kort sikt har lett till ökad rapportering. Säkerhetsavdelningen har under 2017 och 2018 arbetat intensivt med att öka rapporteringen i ISAP. Vi har fått beskrivet att förändringen av klientel på anstalt består i yngre och fler individer kopplade till organiserad brottslighet. När vi har tittat på orsakerna till hot och våld mot anställda, på de utvalda avdelningarna, ser vi varken någon större koppling till organiserad brottslighet eller unga klienter. Vårt resultat visar istället på en enskilt missnöjd individ som är i åldern år. Det är således inte den yngre klienten med koppling till organiserad brottslighet som vi ser i detta urval. Säkerhetsavdelningen kan i denna nationella lägesbild inte se en direkt koppling mellan hög beläggning och ökning av hot och våld. Inte om man specifikt tittar på de avdelningar som avviker i form av hög rapportering av hot och våld. Det finns anstalter där beläggningen är hög i perioder då även rapporteringen av incidenter är hög. Det finns även anstalter där beläggningen är låg men det trots det sker incidenter. En förklaring till att det trots det upplevs som att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön är tyngre, kan vara ökningen av misskötsamheter överlag. Vad gäller ensamarbete så ser vi ingen tydlig koppling mellan ensamarbete och hot och våld mot anställd i det inrapporterade urvalet. Vi ser att det är nödvändigt att tillämpa ett dynamiskt förhållningssätt på problemen som hot och våld innebär. Det dynamiska förhållningssättet innebär att säkerheten på en arbetsplats påverkas av flera komponenter och att dessa ska stärkas utifrån de brister som finns. Genom ett helhetsperspektiv där hänsyn tas till såväl människa, teknik och organisation. Vi berör delar som säkerhetskultur och säkerhetsmedvetande, d.v.s. förhållningssätt (människa). Vi berör teknikens betydelse i form av en fungerande fysisk och teknisk säkerhet, system för inrapportering (teknik) men även betydelsen av fungerande rutiner, utbildningar och övningar (organisation). Vi ser brister i komponenter som är kopplade till människa och organisation. Här har vi därför ett utvecklingsområde. 3

4 Inledning Kriminalvården har en nollvision vad gäller hot och våld mot anställda och mellan klienter, något vi arbetar med förebyggande dagligen. Vi arbetar med den dynamiska säkerheten, ett förhållningssätt som innebär att samtliga komponenter ska interagera för att få en trygg arbetsmiljö, säkerhetskultur och säkerhetsklimat. Säkerhetskulturen, det vill säga de gemensamma värderingarna, normerna och attityderna, är särskilt viktiga för att minska antalet hot och våldshändelser. Incidenter som uppstår, med hot och våld inblandat, är betydligt vanligare i yrkeskategorier som möter utsatta individer på nära håll. Genom att stärka medarbetarnas attityder och säkerhetsmedvetande, samt lägga en grund för effektiv planering och goda rutiner, kan vi ytterligare utveckla säkerhetskulturen. Det är av flera skäl angeläget att systematiskt arbeta med att kartlägga de orsakssamband som kan finnas mellan hot- och våldsincidenter och de orsaker som kan bidra till dess uppkomst. Dock finns det i dagsläget ingen enkel förklaring till varför rapporteringen av incidenter avseende hot och våld ökar. Vi kan inte se någon koppling till organiserad brottslighet, unga klienter eller beläggningsgrad. Trots att vi inte har någon enkel förklaringsmodell till ökningen av incidenter, så sker dessa och ska också hanteras. Framförallt för att öka tryggheten hos personal. De orsaker som istället är identifierade är mer komplexa och måste ses i ett helhetsperspektiv, utan att inrikta sig på enskilda faktorer. Det finns fortsättningsvis ett behov av att vidare definiera vad som är hot och våld och vad som är misskötsamheter. Detta görs bäst i verksamheten genom att först på nationell nivå definiera begreppen, att implementera dessa i en dialog mellan chef och medarbetare och att sedan på lokal och nationell nivå följa upp. Det finns troligtvis även ett utvecklingsbehov vad gäller återkoppling, engagerande av medarbetare samt lärande av bäst praxis. Det är av stor vikt att också följa hur rapportering och analyser av säkerhetsarbetet sker och används i verksamheten, men viktigast av allt hur det återkopplas till medarbetaren. Ett annat perspektiv som får stöd av flera forskare, är att det behövs en mer komplex förståelse för hot och våld i arbetslivet. Säkerhet bör inte antingen studeras med fokus på individerna eller system, utan istället bör man bredda synsättet mot att studera relationer och roller mellan individerna i systemet (Wikman 2012; Bentley m.fl. 2014) 1, d.v.s. våra förhållningssätt och relationer till varandra på arbetsplatsen. En annan viktig aspekt är att se till organisationskulturen och hur inställningen är gentemot säkerhetskultur. Följer man instruktioner och rutiner? Finns det utrymme i verksamheten att prata om säkerhet samt att involvera medarbetare i åtgärdsförslag? Hur hanteras de incidenter som sker och hur återkopplar man och lär sig utav dem i verksamheten? Det här är frågor som säkerhetsavdelningen anser är viktiga att arbeta vidare med. Ett engagerande perspektiv och möjlighet för medarbetaren att bidra till ett helhetsperspektiv tror vi skulle bidra till ett ökat engagemang och ansvar för det dynamiska säkerhetsarbetet. Att uppmärksamma arbetstagares vardagsperspektiv och att tillgodose det i utarbetande av rutiner och instruktioner skulle ge ett bättre dynamiskt säkerhetsarbete

5 Problemformulering Antalet rapporter avseende incidenter vad gäller hot och våld i Kriminalvården har ökat de senaste fem åren 2. I Kriminalvården, precis som i övriga myndigheter där personal är utsatta, ökar förekomsten av hot och våld. I BRÅ-rapporten Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället konstateras det, att om man ser till statligt anställda som grupp tycks denna vara mer utsatta för hot och våld än den arbetande befolkningen som helhet. Personer som arbetar med myndighetsutövning uppges vara särskilt utsatta. 3 Hot- och våldsincidenter upplevs ha ökat inom Kriminalvården och det finns bedömningar i verksamheten som beskriver att det har skett en förändring av klientelet, vad gäller ålderskategorier samt konflikter gentemot personal. Detta perspektiv har vi med oss i analysarbetet. Vi vet också att incidenter till stor del beror på avsteg från befintliga rutiner och underskattande av befintliga risker. 4 Definitioner av de olika begreppen hot och våld och misskötsamhet ser olika ut beroende på verksamhetsställe, något som framgår i tillsynssektionens rapporter. Även säkerhetsavdelningens regionala säkerhetsexperter delar den bilden. Riskuppfattningen ser olika ut i verksamheten. Hur en incident eller händelse definieras i Kriminalvården skiljer sig också jämfört med andra myndigheter. Kriminalvården har valt en bred definition av begreppet incident där tillbud precis som incidenter rapporteras, vilket gör att det är svårt att göra jämförelser med andra myndigheter. Samtidigt har vi ett rapporteringssystem vad gäller misstänkta misskötsamheter i KVR, där vi ser att rapporteringar i samtliga kategorier också har ökat. 5 Bakgrund Kriminalvården har i den kontinuerliga verksamhetsuppföljningen sett avvikelser vad gäller utvecklingen av rapporterade incidenter gällande hot och våld. Säkerhetsavdelningen har även redogjort för avvikelserna i årsredovisningen 2017 samt haft en dialog kring dessa i verksamhetsuppföljningen. Till skillnad från tidigare år valde Säkerhetsavdelningen i årsredovisningen 2017 att särskilja incidentrapportering av hot och våld. Detta för att vi såg att ökningen främst avsåg andelen hot och att det främst handlade om hot i mindre omfattning. Vi förklarade ökningen med att det delvis berodde på vårt proaktiva säkerhetsarbete men även att våra utvecklingsuppdrag gällande utbildning i riskhanteringssystemet ISAP hade gett konsekvensen att rapporteringen ökade. Det finns dock sällan bara en delförklaring (orsak) till de konsekvenser som en ökning av hot och våld ger. En annan hypotes som ofta framförs i verksamhetsdialoger, när det gäller ökningen av rapporteringen, är att vi har en yngre klientpopulation som orsakar ökningen av incidenter. Den yngre klientpopulationen påstås även ha en starkare koppling till den organiserade brottsligheten, vilket är en annan hypotes. Ytterligare en beskrivning har varit att vårt proaktiva säkerhetsarbete ger effekt ute i verksamheten. Kriminalvården fattar exempelvis fler beslut om avskildheter(kortare) och misskötsamhetsrapporterna leder till fler varningar. En annan förklaring skulle kunna vara platsbristen 2 Kriminalvårdens verksamhetsuppföljning bas Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället 2015:10. 4 Säkerhetsavdelningen 5 Kriminalvårdens Årsredovisning,

6 på våra anstalter och häkten. Riskerna kring ensamarbete diskuteras också när vi diskuterar hot och våld. Säkerhetsavdelningen kommer att pröva dessa hypoteser på urvalet och redogöra för svaren under analysslutsatserna. Seko har under 2018 tagit fram en rapport där de beskriver en Kriminalvård i kris. Seko har belyst avvikelserna vad gäller rapporterade hot- och våldsincidenter. I Sekos rapport uppger 25 % av medlemmarna (c:a 1700 personer) att de inte alltid rapporterar in hot- och våldssituationer. 6 I Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport om hot och våld 7 framkommer att långt ifrån alla incidenter gällande hot eller våld mot anställd rapporteras inom kriminalvården. Våld är dock det som rapporteras till närmsta chef i störst utsträckning, ca 75 %, och omkring hälften incidentrapporteras i system. Hot ska enligt BRÅ rapporteras i en lägre utsträckning. Metod Säkerhetsavdelningen har ett uppdrag att presentera nationella lägesbilder. 8 Lägesbilderna är inriktade på att beskriva olika områden utifrån ett säkerhetsperspektiv. Lägesbilderna kan utgå från våra nollvisioner eller utifrån avvikelser i vår basuppföljning. Vi kommer att beskriva ett nuläge (2017) vad gäller hot och våld mot personal på klass 1 anstalt. Som underlag använder vi oss av kvantitativa data som finns tillgänglig, d.v.s. incidentrapporter nationellt i ISAP, beslut avseende misskötsamheter från KVR samt statistik från KOS (Kriminalvård och Statistik). Säkerhetsavdelningen har även tittat på verksamhetsuppföljningen för basverksamheten samt de dialoger som verksamheten har haft i uppföljningen. Vi använder oss av våra regionala experter och deras bedömning av verksamheten. Vi har även kontaktat verksamhetsansvariga på berörda verksamhetsställen för att fånga upp verksamhetens bild av hot och våld mot anställda. Utifrån befintlig data gör vi en analys och när den presenteras gör vi det utifrån det befintliga urvalet: Hot och våld mot anställd, klass 1, specifika avdelningar, år SEKO rapport En kriminalvård i kris (2018), s.12 7 (2015:12) 8 Nationell verksamhetsplan Jämfört med år

7 Statistik, 2017 I Kriminalvårdens statistik framgår följande data av relevans för analysen: 1 oktober fanns det 4148 inskrivna klienter på anstalt oktober Ålderskategorin år utgör 46 % av de intagna oktober Huvudbrott är våldsbrott 31 % följt av narkotikabrott 26 %. 12 Analys och diskussion Utifrån analyserat underlag ser vi en ökning av antalet rapporter i såväl Isap som i KVR, vad gäller hot och våld. Ökningen sker både mot anställd som mellan intagna. Hot och våld har under lång tid presenterats som en gemensam kategori och när det talas om en ökning så kan vi konstatera att ökningen framförallt sker i kategorin hot. Det är av vikt att särskilja de båda kategorierna för att kunna följa utvecklingen mer korrekt framöver. Det finns också en svårighet att förklara differensen mellan rapportering i KVR vad gäller misskötsamheter för hot och våld och rapporteringen i ISAP. Vad differensen beror på är en fråga för verksamhetsställen att analysera vidare. En förklaring kan vara att rapporteringen är för omständig och att systemen inte synkroniserar med varandra. Det är även svårt att uttala sig om den reella ökningen vad gäller hot och våld. Vi har i denna analys sett flera möjliga orsaker till denna ökning och tror att dessa orsaker korrelerar. Säkerhetsavdelningen har under 2017 genomfört ett flertal större utbildningsinsatser 13. Syftet med insatserna har varit att höja kvaliteten i samtliga verksamheter. Det har både identifierats behov av att utbilda i att man ska rapportera samt hur man ska rapportera. Detta tror vi ger konsekvensen att rapporteringen har ökat. Vi har i de nationella och regionala verksamhetsplanerna haft flera uppdrag kopplade till målet att arbeta med proaktivt säkerhetsarbete. Vi mäter resultaten både kvalitativt och kvantitativt. Ändrade rutiner och satsningar på nollvisioner kan vara en av förklaringarna till den ökade rapporteringen. Kriminalvården har en nollvision gentemot hot och våld. Hot och våld är oacceptabelt. Dock så tror vi att en ökad medvetenhet och en strävan att nå nollvision, med ändrade rutiner, på kort sikt kan leda till ökad rapportering. Vi har under 2017 och 2018 arbetat intensivt med att öka rapporteringen i ISAP. Det finns flera syften med det. Rapporteringen är till för att kunna göra riskbedömningar och för att arbetsmiljön i stort kan följas upp på ett systematiskt sätt. För att riskhanteringssystemet ska fylla en funktion så måste vi dock identifiera orsak och verkan när vi tittar på hot och våld. Det är därför viktigt att fortsätta utvecklingen av bedömningar i ISAP genom att identifiera orsakerna till hot och våld snarare än att titta enbart på ökningen. Vad gäller ensamarbete så ser vi ingen tydlig koppling mellan ensamarbete och hot och våld mot anställd i det inrapporterade urvalet. 10 KOS (2017) s KOS (2017) s KOS (2017) s Utbildning för lokala ISAP samordnare och närmaste chef H/A/F samt NTE 7

8 Inledningsvis i rapporten skrev vi att en hypotes var att ett förändrat klientel var orsaken till mer hot och våld. Detta kan vi inte se, vi kan dock konstatera att misskötsamheter överlag har ökat och att upplevelsen av en mer ansträngd vardag för kriminalvårdare på anstalt därför kan stämma. Vi ser en stor ökning av misskötsamheter vad gäller kategorier som arbetsvägran och övriga misskötsamheter. Rubriken övriga misskötsamheter bör specificeras för att förstå ökningen. Det är nödvändigt att framgent använda sig av analyser gällande misskötsamheter överlag för att förklara den upplevda arbetsmiljön. Vi har även fått beskrivet att förändringen av klientel på anstalt består i yngre och fler individer kopplade till organiserad brottslighet. När vi har tittat på orsakerna till hot och våld mot anställda, på de utvalda anstalterna, ser vi varken någon koppling till organiserad brottslighet eller unga klienter. Vårt resultat visar istället på en enskilt missnöjd individ som är i åldern år. 14 Missnöje hos klienter är något som BRÅ även redogör för som en orsak till hot och våld. Risken att drabbas av hot och våld var särskilt stor när de intagna på anstalt och häkte fick negativa besked eller tillsägelser, enligt tidigare forskning. När det gäller den ålderskategori hos klienter som är mest frekvent i samband med incidenterna i underlaget så utmärker sig den ålderskategorin som är störst på våra anstalter. Vi ser inte något samband med låg ålder och hög risk för hot och våld mot anställd. Säkerhetsavdelningen kan i analysen inte se en direkt koppling mellan hög beläggning och ökning av hot och våld. En förklaring till att det upplevs som att arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön är tyngre, kan vara ökningen av misskötsamheter överlag. Uppfattningarna om vad som utgör en risk och vad som är riskfaktorer tror vi skiljer sig åt mellan medarbetare och verksamhetsansvariga och kan även påverkas av säkerhetskultur och säkerhetsklimat. En bra säkerhetskultur är beroende av att chefer och medarbetare pratar öppet om risker och incidenter. Kriminalvårdens proaktiva säkerhetsarbete innebär därför att vi i vår planering ska kartlägga risker och identifiera brister. Vi ska bedöma säkerheten innan det inträffar en incident. Säkerhetsavdelningen föreslår att ökningen av misskötsamheter undersöks närmare. Säkerhetsavdelningen har i denna analys identifierat ett flertal orsaker till ökningen av rapportering gällande hot och våld mot anställda på klass 1-anstalt. Rekommendationen är därmed att det är nödvändigt att tillämpa ett dynamiskt förhållningssätt på problemen som hot och våld innebär. Det dynamiska förhållningssättet innebär att säkerheten på en arbetsplats påverkas av flera komponenter och att dessa ska stärkas utifrån de brister som finns. Genom ett helhetsperspektiv där hänsyn tas till såväl människa, teknik och organisation. Vi har berört delar som säkerhetskultur och säkerhetsmedvetande, d.v.s. förhållningssätt (människa). VI har även berört teknikens betydelse i form av en fungerande fysisk och teknisk säkerhet, system för inrapportering (teknik) men även betydelsen av fungerande rutiner, utbildningar och övningar (organisation). Vi har en nollvision när det gäller hot och våld och all rapportering är därför en avvikelse. Målet måste fortfarande vara att nollvisionen ska eftersträvas. Kriminalvården kan med stor sannolikhet förvänta sig en ökning framöver av incidentrapportering avseende otillåten påverkan. Detta kommer troligtvis att bero på en ökad medvetenhet och utbildningsinsatser men också att vi ser en trend. 14 Det stämmer överens med BRÅ:s rapporter där våld och hot är vanligare hos individer i den ålderskategorin. 8

9 Analysslutsatser 1 oktober 2017 fanns det 4148 inskrivna klienter på anstalt. Majoriteten av dessa är sällan eller aldrig inblandade i incidenter vad gäller hot och våld mot anställd. Hot är vanligare förekommande än våld. Vad gäller rapportering om hot är det troligt att det finns ett mörkertal. Vad gäller rapportering om våld så tror vi att det rapporteras i högre grad. Majoriteten av individerna kopplade till misskötsamheter på anstalt avseende hot och våld mot personal är män och mellan 26 och 37 år. Ålderskategorin år utgör ej den kategori som kallas yngre klienter. Ökningen av misstänkta misskötsamheter överlag på anstalt har ökat totalt vilket kan tänkas påverka upplevelsen av en mer krävande arbetsmiljö. Antal procent länkade till organiserad brottslighet är låg om man tittar på samtliga incidenter. Klienter som hotar eller är våldsamma mot anställda är oftast enskilda individer som är missnöjda. Negativa besked är en trigger. De flesta situationer bottnar i ett missnöje kring vardagliga händelser så som exempelvis; matutdelningar, visitationer, tillrättavisningar, negativa besked, delgivningar, diskussioner kring medicin och i samband med förflyttningar. Det stämmer väl överens med forskning på hot och våld kopplat till myndighetsutövning. 15 Vi rapporterar mer än tidigare. Det finns en ökad medvetenhet. Sett till antalet utbildningsinsatser i Isap så är ökningen av rapporter till viss del förväntad, i vart fall avseende hot i mindre omfattning. Kriminalvårdare är generellt mer utsatta för våld än övriga befolkningen. Kriminalvårdare ingår i den grupp med utsatta tjänstemän som BRÅ har räknat. Hot och våld är inte direkt kopplat till ensamarbete. Vi kan inte se en koppling i det data som vi har tillgänglig och det framgår ej heller i vår dialog med regionerna. 15 Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället 2015:10. 9

10 10