GENOMFÖRANDEPLAN Strategier för Kriminalvårdens infrastruktur vid anstalter och häkten

Transkript

1 Strategier för Kriminalvårdens infrastruktur vid anstalter och häkten

2 Innehållsförteckning Genomförandeplan Inledning Beslut Omklassning och utveckling av den lägsta säkerhetsklassen Stärka säkerhetsarbetet i klass Öka antal platser och geografisk spridning inom klass Specialisering mot korta strafftider vid några klass 3-anstalter Fortsatt översyn av placeringar Utveckling av elektronisk övervakning Fokusering av specialplatser Utveckling av anstalter för kvinnor Utveckling av häkten...8

3 3(8) 1. Inledning Kriminalvården beslutade våren 2016 om Strategier för Kriminalvårdens infrastruktur vid anstalter och häkten. Syftet med strategierna är att stödja en mer kostnadseffektiv verksamhet bättre anpassad till framtidens behov och uppdrag. Strategierna är: omklassning och utveckling av den lägsta säkerhetsklassen, utveckling av elektronisk övervakning, fokusering av specialplatser, utveckling av anstalter för kvinnor samt utveckling av häkten. Utifrån strategidokumentet ska en årlig genomförandeplan tas fram innehållande prioriterade beslut för att ta Kriminalvården framåt i önskad riktning års genomförandeplan innehöll en rad beslut som fattades av både generaldirektören, anstalts- och häktesdirektören och säkerhetsdirektören. Lokalförsörjningsprocesser har inletts avseende anstalterna Hall, Tidaholm och Sagsjön, häktet Östersund samt ny kriminalvårdsanläggning i Svedala. Fördjupade utredningar genomförs om säkerhetklass 3, omklassning, placeringskriterier, specialplatser, anstalter för kvinnor samt häkten. De lokalförsörjningsprocesser som har inletts inom ramen för genomförandebeslutet 2016 kommer tillsammans med utredningarna kring omklassning, säkerhetsklass 3 samt placeringskriterier att möjliggöra en omställning där Kriminalvården använder sina säkerhetsklasser mer effektivt än idag. Utredningen om placeringskriterier har redan startat en process där klass 3-anstalter under det senaste året utnyttjats i allt högre grad års genomförandeplan avser beslut som med beaktande av försiktighetsprincipen kan stärka redan påbörjade processer och leda till en fortsatt förändring av Kriminalvårdens verksamhet och infrastruktur. Störst fokus ligger på att utveckla och säkerställa en långsiktigt hållbar säkerhetsklass 3. Detta förväntas på sikt leda till en mer kostnadseffektiv kriminalvård som bättre möter framtidens klienter i deras utslussning och frigivningsförberedelser, utan att göra avkall på säkerheten. För att lyckas genomföra en hållbar förändring av myndighetens arbete över tid, kommer det att krävas ett långsiktigt och samordnat arbete med en mängd mindre förändringar. Samtliga avdelningar på huvudkontoret, samt regional och lokal nivå, måste utifrån sina olika expert- och ansvarsområden bidra till att göra förflyttningen möjlig. Generaldirektören fastställer i år genomförandeplanen 2017 i sin helhet. Genomförandeplanen utgår i sin disposition från beslutade strategier och utifrån dessa presenteras en rad beslut inklusive bakgrund och ekonomiska konsekvenser.

4 4(8) 2. Beslut 2.1 Omklassning och utveckling av den lägsta säkerhetsklassen Utifrån beslut i genomförandeplan 2016 har en fördjupad utredning av klass 3 genomförts. Utredningen har lämnat förslag på kort och lång sikt i syfte att stärka förutsättningarna för den lägsta säkerhetsklassen. Nedan presenteras beslut utifrån genomförd utredning Stärka säkerhetsarbetet i klass 3 Beslut Kriminalvården säkerställer att klass 3 får säkerhetsmässiga förutsättningar att hantera tilldelade klienter. Säkerhetsavdelningen samt, i delar, berörda regioner får i uppdrag att: - I revideringen av myndighetens säkerhetsstrategi också fokusera på säkerhetsklass 3. - I revideringen av myndighetens säkerhetshandbok också tydligt anpassa och utveckla styrning och stöd för säkerhetsarbetet i säkerhetsklass 3. - Genomföra översyn och utveckling av stödet för säkerhetsarbetet i säkerhetsklass 3, exempelvis vad gäller tillgång till underrättelsetjänst och narkotikahundar. - Genomföra anpassning av säkerhetsarbetet på lokal nivå med fokus att kunna ge fler klienter och klienter med svårare problematik en säker verkställighet med ett relevant verksamhetsinnehåll. Bakgrund En ökad användning av säkerhetsklass 3 innebär vissa säkerhetsmässiga utmaningar, dels utifrån att fler klienter passerar i verksamheten, dels utifrån att klientelet som helhet blir något svårare. Utmaningarna ställer krav på ett stärkt fokus på att bedriva ett konstruktivt säkerhetsarbete i och för säkerhetsklass 3. Genom att balansera en ökad användning av säkerhetsklass 3 med stärkt fokus på säkerhet, så bibehålls den försiktighetsprincip som bör prägla denna typ av långsiktigt riktade förändringar. Varje anstalt behöver över tid rusta sin personal för att hantera de möjligheter och svårigheter man ställs inför i vardagen. Stöd för detta arbete behöver samtidigt finnas i regelverk, instruktioner och rutiner samt genom expertstöd. Eventuella konsekvenser identifieras och hanteras inom ramen för aktiviteterna. Konsekvenserna förväntas kunna hanteras i ordinarie budgetprocess.

5 5(8) Öka antal platser och geografisk spridning inom klass 3 Beslut Kriminalvården säkerställer hållbarhet och geografisk spridning av säkerhetsklass 3. Anstalts- och häktesavdelningen, i samråd med säkerhetsavdelningen, får i uppdrag att inleda lokalförsörjningsprocesser och, i enlighet med beslutad process (PM om processer för genomförandeprojekt infrastruktur avseende Hall, Sagsjön och Tidaholm, beslutad av GD ), ta fram projektdirektiv för: - Anstalten Skenäs, med målbild storleksmässigt på 100 ordinarie och tillgängliga platser +/- 10 procent. - Anstalten Sörbyn, med målbild storleksmässigt på 70 ordinarie och tillgängliga platser +/- 10 procent. - Anstalten Rödjan, med målbild storleksmässigt på 90 ordinarie och tillgängliga platser +/- 10 procent. - Anstalten Östragård, med målbild storleksmässigt att kunna nyttja anstaltens 110 ordinarie platser. Kriminalvårdens målbild för fördelningen av platser mellan säkerhetsklasserna ska vara cirka 25 procent i säkerhetsklass 1, 50 procent i säkerhetsklass 2 och 25 procent i säkerhetsklass 3. Bakgrund För att kunna genomföra beslutad strategi omklassning och utveckling av lägsta säkerhetsklass, behöver Kriminalvården förändra platsbeståndet. Beslut i 2016 års genomförandeplan tar höjd för att kunna omklassa anstalter års beslut har till syfte att skapa ett långsiktigt hållbart klass 3-anstaltsbestånd som har förutsättningar att möta framtidens klienter. Detta genom ett ökat platsantal och en förbättrad geografisk spridning. Detta kan både ske genom omklassning av klass 2-anstalter, där pågående utredning har att redovisa möjliga förslag till omklassning, men också genom utveckling av befintliga klass 3- anstalter. En genomgång och bedömning av samtliga klass 3-anstalter för män har gjorts i relation dels till beslutade prioriteringsgrunder (Strategier för Kriminalvårdens infrastruktur vid anstalter och häkten, beslutad av GD ), dels till tillgängliga resurser för att genomföra lokalförsörjningsprocesser. Prioriteringsgrunderna är följande: Fastigheters skick Möjlighet till expansion och flexibilitet Möjlighet till effektiv byggprocess Ekonomisk värdering Platssituation och platstyp Geografisk placering Hyresavtal Omvärldsfaktorer

6 6(8) Den geografiska placeringen får i förhållande till klass 3 särskild betydelse, då närhetsprincipen för vissa kategorier av dessa klienter ses vara av vikt. Ett gynnsamt geografiskt läge skapar goda förutsättningar för frigång, som kan övergå till utökad frigång. För vissa kategorier av dessa klienter kan avstånd till hemorten istället vara riskreducerande. Syftet är att öka användningen av säkerhetsklass 3, vilket förväntas minska de långsiktiga kostnaderna för Kriminalvården. Projektmedel ska hanteras inom befintlig ram 2017 och behoven för åren därefter ska hanteras i ordinarie prognos-, verksamhetsplanerings-, och budgetprocess. Projektens genomförande kräver att projektresurser prioriteras i verksamhetsplanerings- och budgetprocess. På längre sikt uppstår kostnader avseende olika former av investeringar, exempelvis i inventarier samt i teletekniska och säkerhetstekniska anläggningar. Därtill kan hyrespåverkan uppstå. Detta ska hanteras enligt ordinarie prognos-, verksamhetsplaneringsoch budgetprocess utifrån den tidsplan som tas fram i projektplanerna Specialisering mot korta strafftider vid några klass 3- anstalter Beslut Anstalts- och häktesavdelningen får i uppdrag att utreda vilka verksamhetsställen (2-3 stycken) som kan och bör ges i uppdrag att specialisera sig på att ta emot klienter med korta strafftider. Uppdragen till, av utredningen utpekade verksamhetsställen, hanteras i verksamhetsplanerna för Bakgrund Verksamhetsinnehållet behöver utvecklas och anpassas för att kunna ta emot fler klienter med längre strafftider i säkerhetsklass 3. Flertalet anstalter i säkerhetsklass 3 är i dagsläget relativt små och har en bred målgrupp. Den stora andelen klienter med korta strafftider gör att anstalterna inte har förutsättningar för att utveckla en verksamhet som passar klienter med längre strafftider. Utifrån det bör klienter med korta vistelsetider i huvudsak koncentereras till några anstalter, som ges förutsättningar att hantera stor klientgenomströmning. Detta stärker möjligheterna att ge dessa klienter ett relevant verkställighetsinnehåll samtidigt som det möjliggör verksamhetsutveckling för klienter med längre strafftider på andra anstalter i säkerhetsklass 3.

7 7(8) Förväntas kunna hanteras i ordinarie budgetprocesser Fortsatt översyn av placeringar Beslut Anstalts- och häktesavdelningen ges i uppdrag att genomföra en utredning under 2017 med inriktning att se över myndighetens handläggning av placeringsärenden, med särskilt fokus på placeringshandboken och utformning av särskilda villkor, i syfte att öka antalet klienter som avtjänar hela eller en större del av sin verkställighet i säkerhetsklass 3. Bakgrund Under ett antal år har Kriminalvården blivit allt mer restriktiv till att placera i säkerhetsklass 3. Såväl placeringshandbok som praxis har utvecklats till att utgångspunkten är en placering i säkerhetsklass 2, och att klienter placeras högre eller lägre om en samlad bedömning ger skäl för det. En ändrad grundinställning mer i linje med lagstiftningens utgångspunkt i placering i lägsta säkerhetsklass, och att klienten placeras i högre säkerhet om det finns skäl för det, skulle förändra beläggningen över tid. Det finns en utvecklingspotential att initialplacera fler klienter med längre strafftider i säkerhetsklass 3 och att flytta ut klienter med långa strafftider som inlett verkställigheten i en högre säkerhetsklass väsentligt tidigare än vad som idag är fallet. Utifrån försiktighetsprincipen behöver detta kombineras med ett stärkt dynamiskt säkerhetsarbete (se avsnitt 2.1.1), inklusive möjligheter att omplacera klienter inom säkerhetsklass 3. Inga ekonomiska konsekvenser av översynen, hanteras inom ram. Ökad användning av säkerhetsklass 3 förväntas minska de långsiktiga kostnaderna för Kriminalvården. 2.2 Utveckling av elektronisk övervakning Inom detta område fattas inga nya beslut. Projektet Upphandling och införande av e-boja pågår och fortgår. Målet med projektet är att Kriminalvården ska upphandla och införa ett nytt system för elektronisk övervakning i frivård och på anstalt. Upphandling och implementering av e-bojor kommer vara kostsamt för Kriminalvården. Att pågående projekt når framgång är av stor vikt för att i första hand dagens möjligheter till elektronisk övervakning ska kunna bibehållas, i andra hand att beslutade strategier för

8 8(8) Kriminalvårdens infrastruktur ska kunna realiseras. Ökad användning av e-boja i klass 3 stärker förutsättningarna för säkerhetsklass 3 att ta hand om nya klientgrupper. Projektplan är beslutad sedan tidigare. Investering 2018 och projektmedel för 2018 samt Fokusering av specialplatser Den fördjupade utredningen kring specialplatser fortgår under 2017 och inga konkreta beslut fattas därmed i årets genomförandeplan. 2.4 Utveckling av anstalter för kvinnor Den fördjupade utredningen kring anstalter för kvinnor fortgår under 2017 och inga konkreta beslut fattas därmed i årets genomförandeplan. Stort fokus kommer den närmaste tiden ligga på att utveckla verksamhetsberskrivning för anstalten Sagsjön utifrån tidigare fattat beslut. 2.5 Utveckling av häkten Den fördjupade utredningen kring häkten fortgår och inga konkreta beslut fattas därmed i årets genomförandeplan. Sammantaget kan dock konstateras att Kriminalvården står inför stora utmaningar, utgående från vissa häktens lokalmässiga skick, Polisens önskemål och en förväntad utveckling av det isoleringsbrytande arbetet vid samtliga häkten. Detta kan i närtid komma att kräva beslut gällande flera häkten, något som vid behov får hanteras i kompletterande genomförandebeslut.