Hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda? Utbildning inför valet xx

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda? Utbildning inför valet xx"

Transkript

1 Hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda? Utbildning inför valet xx Catrin Marsell Kanslichef Michael Björklund Säkerhetssamordnare

2 Föredragningslista Inledning( Bakgrund och statistik) Förebygga och trygga Genomgång av riktlinjerna Vad gör jag om det händer? Frågor

3 Det händer inte mig/oss.. 3

4 Bakgrund Våld och hot mot förtroendevalda är ytterst ett demokratiproblem som kan leda till att politiker: - tvekar inför beslut - blir påverkade i sitt beslutsfattande - väljer att inte engagera sig i vissa politiska frågor - hoppar av sina uppdrag Det kan även påverka tillgängligheten gentemot medborgarna samt försvåra rekryteringen av nya politiker

5 Olika yrkesgruppers utsatthet för våld, hot och trakasserier VD/Klubbdirektör/Sportchef - idrott (2012) Domare - idrott (2012) Ordningsvakter/Publikvärdar idrott (2012) Personal vid Försäkringskassan (2010) Förtroendevalda (2012) Kollektivtrafiken i J-köping (2012) Tjänstemän inom Kronofogdemyndigheten (2005) Säkerhetschef/Evenemangsansvarig idrott (2012) Kustbevakningstjänstemän (2005) Åklagare (2005) 42 procent 35 procent 30 procent 16 procent 16 procent 16 procent 13 procent 12 procent 10 procent 10 procent Källa: Brå 5

6 Trakasserier, hot och våld riskerar leda till att Förtroendevalda blir påverkade i beslutsfattandet. Förtroendevalda avstår från att uttala sig. Förtroendevalda lämnar sina uppdrag i förtid. Invånarna avstår från att ta förtroendeuppdrag. Färre deltar i samhällsdebatten. Därmed hotas den lokala demokratin och självstyrelsen!

7 Lägesbild Hur många är utsatta och hur ofta? Vilken typ av hot/våld är vanligast? Vilka drabbas mest? Vilka är förövarna? Vad utlöser hot/våld? Vad vill förövarna? Vilka blir konsekvenserna? Källa: Politikernas trygghetsundersökning 2015 (BRÅ)

8 Politikernas trygghetsundersökning 2015 från Brottsförebyggande rådet PTU 2015

9 Otillåten påverkan ett samlingsbegrepp Trakasserier Obehagliga telefonsamtal, tecken på kartläggning eller att oönskade varor har beställts i den förtroendevaldas namn i syfte att hämnas. Hot Allt från konkret hot till ett sms om att egendom ska skadas om en förtroendevald inte fattar ett visst beslut eller förhåller sig passiv. Våld Fysiskt våld riktat mot förtroendevalda med anledning av deras uppdrag är den grövsta formen av otillåten påverkan.

10 Utsatta för trakasserier, hot och våld Mellanvalsår % utsattes Valåret % utsattes 2014 utsattes 2300 personer vid tillfällen. Av dessa utsattes 500 personer för våld, skadegörelse och stöld vid 3200 tillfällen. bra.se

11 En händelse kommer sällan ensam

12 Vanligaste typ av händelser Hot och trakasserier Sociala medier 13 % Öga mot öga 10 % Uthängd på internet 6 % E-post 5 % Telefon 5 % Våld och skadegörelse Våld, knuff och slag 3,7 % Skadegörelse, brand 2,7 % Klotter 1,4 %

13 Vilka utsattes mest? Politiker som har ledande uppdrag och är välkända Ordföranden i styrelsen (62 %), socialnämnd (44 %) och utbildningsnämnd (41 %) särskilt utsatta. Bland hel- och deltidspolitiker är kvinnor mer utsatta än män. Politiker som är aktiva på internet/i sociala medier Mycket aktiva på internet/sociala medier (60 %) Ganska aktiva på internet/sociala medier (42 %) Övrigt Yngre mer utsatta än äldre (50 % av <30 år) Förtroendevalda med utländsk bakgrund mer utsatta (33 %)

14 Vad utsatta förknippade händelsen med Blut Beslut Särskild fråga Uttalande Uppmärksamhet privat Annat/vet ej bra.se

15 Typ av förövare

16 Förövarens grupptillhörighet Högerextremistisk/rasistisk grupp 17 % Vänsterextremistisk grupp 15 % Lokal aktionsgrupp kring särskild politisk fråga 7 % Kriminellt nätverk/gruppering 1,8 % Ej medlem 30 % Ingen uppfattning 25 %

17 Vad ville förövaren uppnå? Förolämpa/förödmjuka 33 % Proaktiva motiv 30 % Påverka beslutsfattande 15 % Få den förtroendevalde att sluta 15 % Reaktiva motiv 27 % Visa missnöje 24 % Hämnas 3 % Okänt motiv 10 %

18 Konsekvenser av utsatthet (och oro för att utsättas) Har övervägt att Lämna specifikt uppdrag 16 % (6 %) Lämna samtliga uppdrag 16 % (6 %) Tvekat inför beslut/åtgärd 13 % (8 %) Påverkats genom att ha Lämnat specifikt uppdrag 5 % (2 %) Lämnat samtliga uppdrag 3 % (1 %) Fattat annat beslut/vidtagit annan åtgärd 3 % (2 %) Undvikit engagera sig/uttala sig i frågan 25 % (14%) Påverkan totalt 39 % av utsatta (21 % av samtliga) Anm: Siffrorna anger andelar bland utsatta och inom parantes bland samtliga förtroendevalda.

19 Diskutera! Känner du igen situationerna? Har du varit med om något liknande? Hur tänkte och agerade du då? Vad tror du hade hänt om något liknande hade inträffat i din kommun/ditt parti?

20 Syfte Syftet med riktlinjerna är att Filipstads kommun ska kunna agera snabbt och effektivt när en hotfull eller våldsam situation uppstår och därmed förebygga ohälsa och olycksfall. Störningar, olyckor och ohälsa vid offentliga sammanträden i Filipstads kommun ska också förebyggas. 20

21 Mål Målet med riktlinjerna är att den eller de som drabbas: Inte ska påverkas i sitt beslutsfattande. Ska kunna utföra sitt uppdrag utan inskränkningar. Ska känna godtagbar trygghet och säkerhet både under sitt uppdrag och i övriga sammanhang. 21

22 Ansvar och roller Förtroendevalda är inte formellt anställda och omfattas inte av arbetsmiljölagen. Kommunfullmäktige behöver därför - i samråd med de politiska partierna - klargöra sitt ansvar för de förtroendevaldas situation. Vem gör vad kommunen respektive partierna? Samverkan med polisen.

23 Förebygga och trygga Samtalstonen Attityder Gränsdragningar Kommunicera budskap/beslut Internet och sociala medier korrekt syn på beslutsmandat Offentliga sammanträden och möten Kända och aktuella riktlinjer

24 Samtalstonen Samtalstonen

25 Lite får man ju tåla

26 Att möta missnöje och misstro Lyft de förtroendevaldas roll i den lokala demokratin Är vald och kan avsättas av kommunens medborgare. Finns tillgänglig för att lyssna, diskutera och förklara. Göra avvägningar mellan olika intressen och perspektiv. Har rätt och ansvar att fatta beslut även om alla inte gillar alla beslut. Offentlighet, granskning och konstruktiv kritik Samtalstonen i politiken Dialogen med kommunens medborgare

27 Lite får väl en politiker tåla Förtroendevalda är offentliga personer vars beslut ska granskas. Men det är inte samma sak som behöva tåla hot och våld. Ibland måste förtroendevalda göra obekväma val och fatta kontroversiella beslut. Många räknar därför med ett högre tonläge och rent av hot som en del av uppdraget - Lite måste man ju tåla.

28 Men vad måste en politiker tåla? Arg medborgare på ett torgmöte: Vi vet vem du är och var dina barn går i skolan? Upprepade samtal från en medborgare kring ett ärende mitt i natten? Politiker filmas när de hämtar barn på dagis?. Demonstration mot nedskärningar med plakat där bilder på politiker korsats över? Sprayat på politikers dörr: Avgå! Falsk begravningsannons i lokaltidningen? Sönderslagen bilruta?

29 Diskutera! Hur ser du på inställningen att lite måste man ju tåla? Var går gränsen mellan aggressiv kritik och hot?

30 Politik Boende Arbetsliv Förälder Boende Arbetsliv Förälder Etc.

31 Sprida fokus!

32 Sprida fokus!

33 Internet och sociala medier Internet och sociala medier

34 Låt inte människor felaktigt tro, att enskild politiker har större individuell makt än vad som är fallet! Det kan skapa onödig grund för personligt hat!

35 Offentliga sammanträden Kommunens förvaltningar medverkar i bedömning inför möten tillsammans med säkerhetssamordnare och polis

36 Politiska partierna svarar själva för bedömning inför möten. Offentliga möten

37 Offentliga möten Riskfaktorer Kan mötet/evenemanget dra till sig ett intresse från grupper eller individer som utgör en särskild risk för hot och våld eller som på något annat sätt kan vara ute efter att störa mötet? Finns det risk för överförda hotbilder? (Medverkar personer/grupper som har en hotbild riktad mot sig) Pågår andra evenemang i närheten som kan påverka situationen? (Demonstrationer, möten m.m.) Vilken bedömning gör arrangören/ordföranden av hotbilden utifrån stämningsläge, medierapportering, antal deltagare och eventuell övrig information?

38 Offentliga möten Före mötet (planering) Prata ihop er innan mötet om hur ni hanterar uppkomna situationer och vem som gör vad. Se till att lokal polis är underrättad om situationen. Informera exempelvis om eventuella kontroversiella budskap som kan påverka hotbilden. Ordna med en smidig väg till och från talarstol. Inga åskådare bakom ryggen eller fysiska hinder (t.ex. funktionärer) i utrymmet mellan talare och publik. Se över möjligheten att larma. Ladda mobiltelefoner, bestäm vem som larmar, till vilket nummer och se över möjligheten till snabb hjälp.

39 Offentliga möten Efter mötet (följa upp och förbättra) Om polis är underrättad, kontakta dem och berätta att aktiviteten är avslutad. Om något hänt, se till att drabbad inte lämnas ensam. Prata igenom händelsen och utifrån situationen kontaktas lämpliga parter. Vad gick bra och vad kan göras bättre?

40 40 Innehåll i Riktlinjerna Inledning Hot mot sammanträde Åtgärder vid hot Generella akutåtgärder Polisanmälan Skydd för hotade Checklistor Offentliga möten och sammanträden Rutiner när en förtroendevald stalkas (hotas) Hot och bombhot Förebyggande arbete

41 Vad gör jag om det händer? Använd åtgärdslista/checklista enligt riktlinjerna. Stöd av det egen partiet/ andra partier Polisanmälan/incidentrapport Stöd av kommunens säkerhetssamordnare

42 Kommunala försäkringar

43 Viktigt att klargöra: Vem/vilka ska den förtroendevalda kontakta när personen har utsatts för hot eller våld? Vem/vilka gör bedömningen av om händelsen ska polisanmälas? Vem/vilka gör polisanmälan? Vilket stöd erbjuds den förtroendevalde som utsatts?

44 När någonting inträffar? Vem ansvarar för informationen internt kring händelsen? Vem ansvarar för kontakt med media kring den uppkomna händelsen? Vem ansvarar att en bedömning sker av hur händelsen påverkar frågan som utgör grunden för hotet den förtroendevaldas uppdrag som utgör bakgrunden till hotet hur hotet ska hanteras?

45 Diskutera! Vet du var du ska vända dig om du drabbas av hot och/eller våld? Känner du till om det finns rutiner i kommunen för att förebygga och hantera olika typer av incidenter? Har ni rutiner i ditt parti för att hantera hot och våld? Vad behöver Din kommun göra för att förebygga och hantera olika typer av incidenter?

46 Material för ytterligare fördjupning Hot och våld mot förtroendevalda (SKL 2014) Hot och våld mot förtroendevalda - Inspirationsskrift för förtroendevalda (SKL 2014) Politikernas trygghetsundersökning 2015 Förtroendevaldas utsatthet under valåret 2014 (Brå rapport 2015:23) Att förhindra och hantera incidenter mot förtroendevalda (Brå 2015) Personlig säkerhet (SÄPO 2009) Samtalstonen i politiken - webbaserat utbildningsmaterial (SKL)

47 47 Frågor