Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Transkript

1 Enkät om kränkningar och hot mot journalister

2 Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten av kränkningar, trakasserier och hot mot journalister. Svarsfrekvensen på 2013 års enkät (som genomfördes i maj) om hot och våld mot journalister blev 15,4 procent. Det fanns inte möjlighet att göra någon bortfallsanalys. Därför är det svårt att dra några långtgående slutsatser om resultatet. Samtidigt är en hotad journalist en för mycket. Och alltför många av de totalt 2417 journalister som deltog i enkäten visar tyvärr att kränkningar, påtryckningar, trakasserier och hot är en del av en journalists vardag. Kränkningar och hot mot journalistens blir allt vanligare Nästan fyra av tio (38,2 procent eller 923 journalister) av de journalister som besvarat undersökningen har någon gång blivit utsatta för kränkningar, påtryckningar eller trakasserier från sin publik under de senaste fem åren. Det kan jämföras med Journalistförbundets undersökning 2009, där 822 journalister svarade att de utsatts för hot under sitt yrkesverksamma liv. Fråga 1: Under de senaste fem åren, har det hänt att du har blivit utsatt för kränkningar, påtryckningar eller trakasserier från publiken Dessutom uppger 5,7 procent (137 journalister) att de blivit utsatta för kränkningar, påtryckningar eller trakasserier från sin publik fler än tio gånger under de senaste fem åren. Kränkningar, påtryckningar och hot sker ofta på ett personligt plan. Antingen via fysiska möten ansikte mot ansikte eller personligt riktad e-post, sms, brev eller telefonsamtal. Bland de medlemmar som besvarat vår enkät var det inte lika vanligt att de blev kränkta eller hotade via sociala medier.

3 Fråga 2: Genom vilka kanaler blev du kränkt, utsatt för påtryckningar, trakasserad eller hotad av källor, intervjuobjekt eller publiken? Nej 1-2 gånger 3-5 gånger 6-10 gånger >10 gånger Direktkontakt, ansikte mot ansikte eller telefon? 44,9% 45,9% 6,1% 1,8% 1,4% Per brev, e-post eller sms? 32,1% 44,7% 12,5% 4,6% 6,1% Omnämnas i media? 85,8% 10,3% 2,5% 0,5% 0,8% Via sociala medier? 64,5% 22,5% 6,9% 1,3% 4,8% Rapporteringen påverkas av kränkningar och hot Det är oroväckande att påtryckningar, trakasserier och hot enligt de som besvarat undersökningen påverkar den aktuella rapporteringen. 29,3 procent svarar att det gör det på något sätt (från i liten grad till i stor grad). Fråga 3: Påverkade påtryckningarna, trakasserierna eller hoten den aktuella rapporteringen? Svar Procent Inte alls 70,7 I liten grad 19,0 I någon grad 7,7 I stor grad 1,5 I mycket stor grad 1,1 N 1208 Samma tendens finns i svaren på frågan om journalisten undvikit att skriva om vissa ämnen som en följd av att de blivit utsatta för påtryckningar, trakasserier och hot. 25,5 procent svarar att de gjort det (från i liten grad till i stor grad). Fråga 4: Har du i efterhand låtit bli att skriva om ämnen eller personer som en följd av att du blivit utsatt för påtryckningar, trakasserier eller hot?

4 Svar Procent Inte alls 74,5 I liten grad 15,3 I någon grad 7,5 I stor grad 1,5 I mycket stor grad 1,3 N 1199 Att journalister påverkas av kränkningar och hot på ett personligt plan är tillräckligt illa. När journalister som hotas också avstår från att bevaka och rapportera om vissa ämnen blir det också ett problem för journalistiken och demokratin. Här har samhället i stort ett problem som måste hanteras på ett effektivare sätt. Utgångspunkten måste vara att det aldrig ska kunna löna sig att försöka påverka vad en journalist väljer att bevaka och rapportera om. Undersökningen visar vidare att det i dagsläget finns få möjligheter för journalister att byta ämne att rapportera kring. Tre av fyra journalister som utsatts för kränkningar och hot fick ingen möjlighet alls att arbeta med andra ämnen som en följd av att de blivit utsatt för påtryckningar, trakasserier eller hot. Fråga 5: Fick du möjlighet att arbeta med andra ämnen som en följd av att du blivit utsatt för påtryckningar, trakasserier eller hot?

5 Få polisanmälningar och många nedlagda förundersökningar Enkäten visar att det är sällan kränkningar och hot mot journalister polisanmäls. Inte ens var tionde kränkning eller hot anmäls till polisen. Men om kränkningar och hot mot journalister inte polisanmäls finns det heller inget att åtgärda för rättsväsendet. Då riskerar problemet att bli osynligt. Fråga 6: Har påtryckningarna, trasserierna eller hoten polisanmälts? Ett annat, värre problem är att de fall som faktiskt anmäls till polisen sällan leder någonstans. Enligt undersökningen lade polisen ned förundersökningen i över hälften (51,9 procent) av de polisanmälda påtryckningarna, trakasserierna och hoten. Knappt 15 procent hade gått till åtal. Fråga 7: Hur har polisväsendet följt upp ärendet?

6 Att så pass många som 27,9 procent svarar vet ej är också oroväckande. Rutinerna för återkoppling från polisens sida angående förundersökningarna verkar tyvärr vara bristfälliga. Intervjuer bekräftar bilden av polisens brist på rutiner Journalistförbundet har intervjuat ett antal medlemmar som polisanmält trakasserier och hot. Polisens hantering av de anmälda hoten har i dessa fall varierat kraftigt. Några förundersökningar har lagts ned trots att det rör sig om uppenbara hot. Ofta har polisväsendets handläggningstid varit mycket långsam, vilket utsatt den hotade journalisten för fortsatt stress och press. Det har också hänt att en gärningsman identifierats snabbt och att förhör har kunnat hållas relativt kort tid efter att polisanmälan gjorts. Av de som intervjuats är det få som uppfattar att polisen prioriterar anmälan. Det förekommer inte sällan att det är redaktionen står för den initiala brottsundersökningen och tar fram identiteten bakom IP-numren. Det förekommer att hoten och trakasserierna upphör om gärningsmannen konfronteras antigen genom en polisanmälan eller att redaktionen visar att agerandet är oacceptabelt och i vissa fall brottsligt. Journalistförbundet November 2013