Verksamhetsberättelse 2004

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2004 BESTÄLLARNÄTVERKET FÖR TJÄNSTEMÄN I LANDSTING OCH REGIONER Västerbotten - Västernorrland - Dalarna - Gävleborg - Uppsala - Västmanland. Värmland (adjungerad) - Stockholm - Örebro Västra Götaland Halland (adjungerad)- Östergötland - Kronoberg - Skåne - Blekinge

2 Inledning Nätverket Uppdrag Hälsa är ett nätverk för tjänstemän som arbetar med hälso- och sjukvård i ett befolknings-, behovs- och uppdragsgivarperspektiv. Att utveckla uppdraget som befolkningsföreträdare och därmed den demokratiska styrningen av hälso- och sjukvården är viktigt för oss. Frågor som vi arbetar med handlar om befolkningens hälsa, behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, prioriteringar, uppdrag/överenskommelser och att utveckla former för dialog med bland annat medborgarna. Löpande arbetar vi med olika utvecklingsprojekt, seminarier, kurser och vart annat år arrangerar vi tillsammans med några av våra samarbetspartners en nationell konferens för personer, politiker och tjänstemän, i ledande ställning inom hälso- och sjukvård Nätverkets grundläggande uppgift är att stödja och underlätta medlemmarnas arbete genom att skapa goda kontakter och bra erfarenhetsutbyte. I olika projekt utvecklas kunskap, metoder och verktyg. Vi har också en omfattande utbildnings- och seminarieverksamhet. Vi arbetar i nära kontakt med Nätverket Uppdrag Hälsa som består av politiker som arbetar med motsvarande frågor men då utifrån ett politiskt perspektiv. Vi har funnits sedan 1995 och hette fram till årsskiftet 2003/2004 Beställarnätverket för tjänstemän. Med namnbytet vill vi framhålla att vår identitet bygger på befolknings- och uppdragsgivarperspektiv snarare än på en specifik organisationsmodell. Nätverket är öppet landsting, regioner och kommuner som vill bidra till en utveckling i enlighet med nätverkets syfte och mål. Nätverket har fn 15 medlemmar. Våra utvecklingsområden Vi har identifierat sex olika utvecklingsområden som vi beslutat ägna särskild uppmärksamhet åt under åren Områdena, som drivs tillsammans med politikernätverket och andra samarbetspartners är: Roller och ansvar Dialog och samverkan Hälso- och sjukvårdsprogram Prioritering Ersättningssystem Uppföljning

3 Aktiviteterna inom respektive område består av projekt, seminarier och inom vissa områden även kurser/utbildningar. Projekten är i allmänhet parkerade i något landsting med lokalt ansvariga projektledare men där flera landsting aktivt deltar. I en särskild överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har samverkan med nätverket inom dessa områden ytterligare lagts fast. För områdena roller och ansvar, ersättningssystem och ett projekt som syftar till att utveckla hur det politiska uppdraget till vården skall utformas, uppdragsbeskrivningen, har dessa fram till årsskiftet 2004/2005 haft sin bas på hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen, Lf. Projekten kommer att avrapporteras vid en erfarenhetskonferens under februari En del av de erfarenheter som projekten resulterat i har redan börjat tillämpas inom andra aktiviteter, bland annat i ett samarbetsprojekt med SoS om implementeringen av nationella riktlinjer. Området roller och ansvar har haft till uppgift att identifiera olika roller ur ett lednings- och styrningsperspektiv och vilka frågor som hör till de olika rollerna. Hur styrs landstingen/regionerna har också belysts. Exempel på hur en sammanhållen styroch ledningsprocess kan se har tagits fram Landstingen i Västmanland, Gävleborg och Örebro och LF har aktivt deltagit. Ett annat exempel är det s.k. Örebrosprojektet som under en mandatperiod följer hur politikerrollen förändras och utvecklas utifrån ett tydligt befolkningsföreträdarperspektiv. Andra viktiga rapporter med koppling till området är bl a en rapport fån Västmanland benämnd Medborgarviljan i Västmanland som tar upp de förtroendevaldas olika roller, de politiska partiernas roller och som på ett heltäckande sätt redovisar olika metoder för dialog och en rapport från Östergötland som beskriver utvecklingen av Rollen som befolkningsföreträdare i ett lednings- och styrningsperspektiv. De senare rapporterna liksom flera motsvarande med liknande syfte och innehåll, som inventerades i nätverkets s.k. kommunikationsprojekt under har utgjort viktiga underlag inom området dialog och samverkan. Framförallt har det politiska nätverket ägnat stort intresse åt dialog och samverkansfrågorna och dessa har kommit att bli ett naturligt och kontinuerligt inslag i det nätverkets arbete. Lyckas vi inte kommunicera och göra de svåra frågorna, ex vis inom prioriteringsområdet, begripliga för olika aktörer och intressenter i hälso- och sjukvården blir de oli8ka metoder, verktyg och modeller som utvecklas till intet värde. Nätverket Hälsa och Demokrati genomförde under hösten ett seminarium på temat Hur skapar vi en bred och meningsfull dialog med medborgarna. Samverkan har etablerats med Demokratiberedningen på LF/SK och ett gemensamt seminarium planeras under våren Dialogen med medborgarna och formerna för detta behöver fortsätta att diskuteras de kommande åren. Detsamma gäller samverkan med andra aktörer inom hälso- och sjukvården, kommuner, försäkringskassa m fl. Hälso- och sjukvårdsprogram syftar till att göra programarbetet till ett kraftfullt verktyg för ledning och styrning. Avslutade och pågående programarbeten har inventerats och håller på att förtecknas. Gemensamma begrepp och definitioner behöver utvecklas.

4 Hur vi kommer vidare från program till avtal och hur uppdraget skall formuleras och de politiska prioriteringarna skall bli tydliga har utvecklats i ett särskilt projekt i samarbete mellan nätverket uppdrag hälsa, Lf och Region Skåne. Kontakt har etablerats med Socialstyrelsen och SBU. Projektgruppen för hälso- och sjukvårdsprogram har fått samordningsgruppens uppdrag att ansvara för samarbetet med SoS och SBU. Samarbetet med SBU handlar bland annat om att identifiera och diskutera ämnesval och frågeställningar som behöver utvärderas och hur kunskapen ska presenteras och spridas för att bli så användbar som möjligt. I samarbetet med SoS ligger fokus på hur och på vilket sätt nationella riktlinjer beaktas och integreras i landstingens lednings- och styrningsprocess. Subnätverk är under bildande, gemensamma seminarier med SoS och SBU har genomförts/planeras. Området prioritering har visat sig svårare än vad vi initialt bedömde och det kanske inte underligt att arbetet med öppna prioriteringar utifrån ett befolknings- och behovsperspektiv fortfarande ett outforskat område trots att det snart är tio år sedan riksdagen fattade sitt beslut Under våren 2004 genomfördes ett arbets- och erfarenhetsseminarium med redovisningar av erfarenheter från både nationell och lokal nivå. Det återstår en hel del frågor rörande det medicinska kontra politiska ansvaret och innebörden i begreppet prioritering. Nätverket har därefter träffat Lf ett antal gånger för att bland annat klara gränsdragningar till Lf: s nationella projekt kring tillgänglighet, indikationer och reell vårdgaranti. Nätverkets fokus kommer framöver att vara hur arbetet med horisontella prioriteringar kopplat till det politiska ansvaret utvecklas. Utvecklingen av vertikala prioriteringar och rangordningslistor inom olika sjukdomsgrupper pågår på flera håll och med starkt stöd från de professionella grupperna. Inom området ersättningssystem har kartläggningar av olika ersättningsformer inom sjukhusvård och primärvård genomförts och redovisats och detsamma gäller förekomsten av olika resursfördelningsmodeller. Utvecklingen av nya beskrivnings- och ersättningsmodeller i Stockholm presenterades för samordningsgruppen vid mötet i mars och i ett särskilt seminarium under hösten tillsammans med särskilt inbjudna personer från akademien diskuterades behovet av fortsatta utvecklings- och forskningsinsatser. Kreativiteten då det gäller att utveckla nya ersättningssystem är stor och mycket har prövats genom åren. Kunskapen finns om effekterna, ur olika perspektiv, däremot finns inte ett enda ersättningssystem utan dessa måste anpassas till vad man vill och vilka prioriteringar som görs för olika verksamheter. Den kunskapen används inte optimalt för närvarande, snarare tenderar ersättningarna att schabloniseras och i de flesta fall av differentierad ersättning dominerar ersättning för utförd produktion. Ersättningssystemet är ett viktigt medel för att påverka och styra verksamheten och kräver fortsatt utvecklingsarbete. Detta kräver dock att ersättningssystemen står i samklang med vilka prioriteringar som görs. Görs dessa utifrån ett befolknings- /behovsperspektiv måste också ersättningar och ekonomisk uppföljning ske på samma sätt, vilket kräver ett utvecklingsarbete över flera år.

5 Ett intressant första försök att beräkna hälso- och sjukvårdens samlade kostnader i ett landsting fördelat på olika sjukdomsgrupper har gjorts i Östergötland tillsammans mellan landstinget och CMT, Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi. Rapporten Ohälsans kostnader är den första i sitt slag och avser kostnaderna för Fortsättningsvis kommer frågan om och på vilket sätt dessa data kan användas som ersättning till vårdgivare att bli föremål för fördjupade diskussioner. Området uppföljning syftar bland annat till att identifiera uppföljningsområden av särskilt intresse ur befolknings- och behovsperspektiv och att göra strukturerade beskrivningar av identifierade områden. Vilka uppföljningar som görs inom följande områden har kartlagts under året: (1) befolkningens syn på hälso- och sjukvård, (2) befolkningens hälsoläge, (3) befolknings- och sjukdomsgrupper, (4) patienters och anhörigas synpunkter på hälso- och sjukvård, (5) vårdkonsumtion och (6) kvalitet och hur denna kunskap användes i landstingens olika lednings- och styrdokument. Under 2005 fortsätter arbetet med att ta fram förslag på indikatorer för uppföljning av befolkningens hälsoläge och motsvarande data inom kvalitetsområdet. Hur och vilka konsumtionsdata som är lämpliga att använda i överenskommelser och avtal behöver också preciseras. Nätverkets övriga aktiviteter Ledarutvecklingsprogrammet Prisma, som ersatte det långa kompetensutvecklingen som nätverket tidigare drivit under tiden , avslutades i april Programmet drevs tillsammans med Lf och målgrupp var ledare, från både utförar- och beställarorganisationer, med ansvar att driva utvecklings- och förbättringsarbete. Programmet omfattade 8 seminarietillfällen om 2-3 dagar. Något nytt program av liknande karaktär är inte planerat. Inom masterområdet erbjuder Linköpings universitet tre stycken kurser som var och en ger fem akademiska poäng. En kurs i hälsoekonomi genomfördes under 2004 och nya kurser har planerats. Målgruppen för dessa kurser är inte densamma som för långa kompetensutvecklingsprogrammet och en fortsatt diskussion om hur detta skall ersättas är nödvändig. Frågan har ånyo aktualiserats i de diskussioner som förts om de kunskapsgenererande strukturerna för ledning, styrning och utveckling av hälso- och sjukvården. Under 2004 genomfördes följande kortkurser/fördjupningskurser: april kortkurs politiker Stora Brännbo april kortkurs Solbacka maj uppföljning kortkurs Solbacka ht 04.Viks Herrgård 2-3 juni uppföljningskurs, fördjupning Solbacka 6-7 september lokal kortkurs Landstinget Kronoberg 5-6 oktober ersättningsmodeller och ersättningssystem, fördjupning Solbacka, oktober Hälso- och sjukvårdsprogram fördjupning Solbacka november uppföljning kortkurs, Solbacka april, Vår Gård 2-3 december uppföljningsdag kortkurs pol Stora Brännbo Umeå

6 Totalt har omkring 125 personer deltagit i nätverkets olika kurser under året. Ytterligare kurstillfällen var planerade men fick flyttas i tid av olika skäl. Inför 2005 har en minienkät genomförts för att beräkna behovet. Kursprogrammet finns på hemsidan och möjlighet kommer att finnas att anmäla sig direkt via hemsidan. Tillsammans med LfU: Upphandling av primärvård, Leverantörernas syn på förfrågningsunderlaget, Stockholm Genomförda seminarier Under 2004 har 6 arbetsseminarier genomförts inom våra utvecklingsområden: Uppföljning, Skövde, Prioritering, Stockholm, Hälso- och sjukvårdsprogram, Stockholm, Planeringsseminarium. Hälso- och sjukv dir, Gåshaga, Ersättningsmodeller, Landstinget möter akademin, Stockholm Uppföljning, Stockholm, Tillsammans med SBU Genomgång av SBU:s riktlinjer för depressionssjukdomar, Stockholm, Tillsammans med Nätverket Hälsa och Demokrati Närsjukvård i ett befolkningsperspektiv , Västerås Roller, lednings- och styrverktyg , Stockholm Hur skapar vi en bred och meningsfull medborgardialog? , Stockholm Samtliga seminarier finns dokumenterade i form av minnesanteckningar. Seminariet kring roller mm var ett förberedande seminarium inför en nationell erfarenhetskonferens 2005 från Lf: s kraftsamlingsprojekt kring ledning och styrning. Seminarieinnehåll finns refererat i verksamhetsberättelsen från nätverket Hälsa och Demokrati. Stämman Beställarstämman 2004 ägde rum i Stockholm den 5-6 februari. Temat för årets stämma var uppföljning och utvärdering. Stämman samlade ca 500 deltagare, politiker och tjänstemän i ledande ställning, från landsting/regioner och nationella organ. I utvärderingar får stämman ett klart godkänt betyg och de allra flesta av de som svarat ger betyget 3-4 på en fyrgradig skala. Program och dokumentation finns på nätverket hemsida.

7 Planeringen för nästa stämma i Linköping 8-9 februari 2006.har påbörjats. Styrgrupp och arbetsgrupp har utsetts, en workshop kring programmet har genomförts och ett första ramprogram tagits fram. Stämman kommer att handla om hur vi får ihop politik och verklighet under rubriken Från Folkvilja Till Praktisk Verklighet. Ny hemsida och nätverksstöd En ny hemsida har tagits i drift under året och håller på att successivt fyllas med innehåll. Beslut om hemsidans struktur och layout godkändes av samordningsgruppen i december Under våren besökte koordinatorn 14 av nätverkets medlemmar för en genomgång och presentation av tankar och idéer samt syftet, mål, innehåll samt förväntningar på insatser från respektive landsting för få en så bra hemsida som möjligt. Lokala kontaktpersoner har utsetts hos flertalet medlemmar och en introduktionsutbildning genomfördes Kontaktpersonerna har etablerat ett nätverk och träffas kontinuerligt för att delge varandra synpunkter och erfarenheter och föreslå förbättringar i syfte att göra hemsidan till det kraftfulla verktyg i vårt arbete som förväntas. Successivt har hemsidan börjat fyllas med material på och en nystart gjordes under hösten. På hemsidan finns minnesanteckningar och protokoll från olika grupper, kontaktpersoner, e-postlänkar och möjlighet för nätverkets medlemmar att dela med sig av erfarenheter, ge nya perspektiv, visa arbetsmaterial, få synpunkter och knyta kontakter. Under året har besöken på hemsidan ökat från drygt 100 per månad till drygt per månad. Från hösten finns också en särskild funktion som nätverksstödjare på 40 % med uppgift att hålla kontakt med medlemmarna, fånga upp idéer, förmedla kunskap, kontakter och bevaka vad som sker hos samarbetspartners och övriga intressenter. Nätverksstödjaren ansvar också för innehåll, utveckling av hemsidan och håller ihop de lokala kontaktpersonerna. Nätverksstödjaren ansvarar också för framtagandet av ett nyhetsbrev som skickas via e- post. Nyhetsbrevet kommer en till två gånger per månad och sprids även via medlemmarnas intranät. För intresserade finns också en möjlighet att prenumerera på nyhetsbrevet. Nyheter från omvärldsbevakningen publiceras på hemsidan och sprids via nyhetsbrevet. Hemsidan är gemensam för politiker- och tjänstemannanätverken Adressen till hemsidan är

8 Nätverkets samarbetspartners Samverkan med Nätverket hälsa och Demokrati, den politiska motsvarigheten till vårt nätverk, har varit av samma karaktär som under Utvecklingsområdena är desamma som föregående år, även om frågorna inom respektive område är olika för respektive nätverk. Samordning sker fortlöpande genom gemensamma aktiviteter och träffar. Politikernätverket har haft fokus på området dialog och samverkan under året. Samverkan har etablerats mellan politikernätverket och förbundens demokratiberedning och en gemensam workshop på temat medborgardialog kommer att genomföras under våren Förhoppningen är att detta skall resultera i ett gemensamt seminarium på stämman En kortkurs i att arbeta med behovsperspektivet för fötroendevalda genomfördes i april. Kursen fick ett mycket bra betyg av deltagarna, som träffades på nytt för en uppföljning i början av december. Gruppen har bestämt att fortsätta att träffas för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. En fråga som varit uppe till diskussion vid flera av våra gemensamma diskussioner är hur vi skapar medlemsnytta, en annan hur vi blir bättre på opionsbildning. Tillsammans har nätverken under året genomfört tre seminarier, se ovan. Inför 2004 träffades en överenskommelse om samverkan mellan Landstingsförbundet och nätverket. Enligt överenskommelsen skulle samverkan utvecklas inom nätverkets olika utvecklingsområden som beskrivits ovan. En viktig anledning till att samverkan formaliserades i en särskild överenskommelse var att vi kunde konstatera att många av de frågor som är viktiga för nätverket också fanns på förbundets agenda samtidigt som det finns andra frågor som med fördel hanteras av nätverket. I inledningen till denna verksamhetsberättelse konstaterades att områdena roller och ansvar, ersättningssystem och ett projekt som syftar till att utveckla hur det politiska uppdraget till vården skall utformas, uppdragsbeskrivningen, så har dessa projekt fram till årsskiftet 2004/2005 haft sin bas på hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen, Lf. Inom områdena uppföljning, hälso- och sjukvårdsprogram, dialog och samverkan har förhållandet snarare varit det motsatta med representanter från Lf i nätverkets grupper medan formerna för samverkan inom prioriteringsområdet ännu inte utkristalliserats. En ny överenskommelse inför 2005 tecknades i slutet av året med de olika utvecklingsområdena som bas men med en tydligare precisering av olika aktiviteter som skall genomföras under Förutom hälso- och sjukvårdspolitiska avdelningen har samarbete också etablerats med Enheten för demokrati- och själstyrelse, Demos.

9 Hur resultatet av de projekt, inom områdena roller och ansvar, ersättningssystem och uppdragsbeskrivningen som kommer att avrapporteras vid en erfarenhetskonferens under februari 2005 skall tas om hand framöver kommer att diskuteras under våren med den nya enheten för Ekonomi och styrning, SKL. Representant från SKL deltar i samordningsgruppens möten och andra informeras kontinuerligt via protokoll, kallelser och handlingar till samordningsgruppens möten. Samverkan med Nysam har som tidigare år fokuserats inom områdena befolkningens hälsa, konsumtion av vård och effekter av olika åtgärder. har samverkat i fyra år vilket på ett markant sätt börjar ge positiva effekter för vårt nätverk. Nysams verksamhetsplan har lyft fram befolkningens hälsa och flera konsumtions- och effektmätningar presenterades under hösten styrgrupp som är direkt användbara för uppdragsgivarna. De flesta medlemmarna i Nysam är också medlemmar i Beställarnätverket, 11 av 13, och genom att vara representerade i varandras styr- och samordningsgrupper skapas förutsättningar för en bra samverkan. Under 2004 träffades arbetsutskotten den och diskuterade formerna för den fortsatta samverkan inom de tre aktuella områdena. Hur samverkan skall utformas inom nätverkets utvecklingsområde uppföljning är ännu inte klart. Nätverket är sedan starten representerat i Prioriteringscentrums styrelse. Verksamheten har under året utvärderats av en extern utvärderare som i flera avseenden konstaterat att verksamheten ligger i framkant såväl nationellt som internationellt. Uppdraget har förlängts under en treårsperiod. I Priocentrums verksamhetsplan är ambitionen att öka kunskaperna om politiska prioriteringar och om prioriteringar mellan verksamhetsområden och olika samhällssektorer. Prioriteringscentrum har under året fortsatt att publicerat flera viktiga rapporter av stor betydelse för beställar/-uppdragsarbetet. Nätverkets deltagande i styrelsen har inneburit möjligheter till att ta initiativ och att lyfta fram befolkningsperspektivet på ett tydligt sätt. Tillsammans med Landstingsnätverket för upphandling, LfU, genomfördes en kurs i upphandling av primärvård, Stockholm Kursen var en fortsättning på tidigare kurser och ägnades denna gång åt förfrågningsunderlagets utformning och privata entreprenörer/vårdgivares synpunkter på hur förfrågningsunderlaget utformas var ett viktigt inslag. LfU är och kommer att vara en viktig samarbetspartner för nätverket i det projekt kring avtal och uppdragsbeskrivningar som just påbörjats. Att inventera vad som finns i form av olika avtal, att skapa mallar, standards, checklistor och generella verktyg för olika situationer är LfU väl förtrogna med vilket kommer att betyda mycket för projektets genomförande och resultat.

10 Samverkan med Socialstyrelsen har under 2004 etablerats inom utvecklingsområdena uppföljning och hälso- och sjukvårdsprogram. Representanter från SoS har deltagit i nätverkets arbetsseminarier och kursverksamhet inom uppföljningsområdet. Inom området hälso- och sjukvårdsprogram har samverkan formaliserats i ett uppdrag som syftar till att integrera de nationella riktlinjer för olika sjukdomsgrupper som expertgrupper på SoS tagit fram i de uppdrag som ges från den politiska ledningen till verksamheten. Basversioner för ett sådant uppdrag inom i första hand de tre områden som idag är färdiga, astma och KOL hjärtsjukvård och stroke, kommer skall enligt planeringen finnas till sommaren Om detta blir som tänkt fortsätter samarbetet därefter inom andra områden I början av 2003 bildade nätverket tillsammans med SBU den s.k. SBU-gruppen som haft i uppdrag att ge förslag till frågor som bör tas upp av SBU, ge förslag på hur kunskapen ska presenteras och föras ut för att bli användbar i beställararbetet samt säkerställa att beställningar baseras på evidens baserat underlag. Gruppen har under året avrapporterat sitt förslag hur samverkan bör se ut och utvecklas. Ansvaret för samverkan med SBU har från hösten 2004 kopplats till utvecklingsområdet hälso- och sjukvårdsprogram Tillsammans med Apoteksbolaget har samverkan diskuterats inom områdena hälsooch sjukvårdsinformationen, med tonvikt på läkemedel, till befolkningen, hur hantera kostnadsansvaret för läkemedel i avtal och överenskommelser samt producentoberoende information. Konkret har samverkan hittills resulterar i att Apoteksbolaget deltog som resurspersoner i den kurs som arrangerades tillsammans med LfU i oktober. Bland övriga som nätverket haft kontakt med under året kan nämnas den s.k. Rundabordsgruppen som under året fokuserat på kvalitetsfrågor, och nätverken Vårdnätet och Svenskt Forum för Vårdkvalitet. Nätverket deltog även under 2004 i den årliga konferensen som EHMA anordnade, denna gång i Berlin. Årets tema var Empowerment och nätverk representerades av Gösta Andersson som under konferensen redovisade översiktligt medborgarnas rättigheter och valmöjligheter inom svensk hälso- och sjukvård. Konferensen var välbesökt och mycket informativ Bl a redovisade professor Angela Cultier från Storbritannien intressanta teoribildningar om basförutsättningar för medvetna och informerade val inom vården. Mer info får du vid besök på hemsidan genomförs nästa konferens i Barcelona och handlar om hur man tar om hand innovationer inom hälsooch sjukvården Flera personer med koppling till nätverket besökte också den femte internationella prioriteringskonferensen den 2-5 november på Nya Zeeland. Flera bidrag fanns från Sverige och Prioriteringscentrum. Nätverket representerades bl a av Mårten Gerle som presenterade projektet om uppdragsbeskrivningar.

11 Organisation Det informella arbetssättet är grunden för nätverkets arbete. Nätverket är öppet för de landsting/regioner som vill utveckla behovs- och uppdragsgivarperspektivet och det demokratiska arbetet. Verksamheten finansieras av medlemmarna som också styr den formella organisationen, samordningsgruppen och arbetsutskottet. Samordningsgruppen Samordningsgruppen är uppgift är att hålla sammannätverkets aktiviteter. I samordningsgruppens möten deltar hälso- och sjukvårdsdirektörer/beställarchefer eller motsvarande från deltagande landsting. Dessutom deltar representanter för de nationella organisationer som nätverket samarbetar med. Samordningsgruppen har träffats tre gånger under 2004: Den 2 mars i Stockholm Den 27 augusti i Stockholm Den 17 november i Stockholm Dessutom arrangerades ett särskilt planeringsseminarium med hälso- och sjukvårdsdirektörerna den 30/9-1/10 på Gåshaga för att diskutera nätverkets utvecklingsområden och prioriterade aktiviteter under det kommande året. Förutom de frågor av löpande karaktär som samordningsgruppen har att ta ställning till, ex vis rörande handlingsprogrammet, kurser, ekonomi, mm, har samordningsgruppen under året behandlat, diskuterat eller informerats om: Den 2 mars togs en diskussion upp om vad som händer med befolkningsperspektivet och hur detta hanteras i svåra ekonomiska tider med exempel från Stockholm. Ulf Bley, Lf, gav en lägesrapport om tankarna och idéerna om det nya förbundet och Georg Engel beskrev utvecklingen av beskrivningssystem och ersättningsmodeller i Stockholm. Den 27 augusti lämnades fördjupade lägesrapporter från av utvecklingsområdena uppföljning och hälso- och sjukvårdsprogram. Den 17 november informerade Pia-Britt Hildebrand om upphandlingen av närsjukvård i Värmland och Göran Garellick om hur VGR utvecklat uppföljningen genom att använda och kombinera data från alla de olika källor/register som finns att tillgå. Under 2003 uppmärksammades behovet av att sätta en del formalia, som reglerar medlemsskap, representation, avgifter, valfrågor m m, på pränt. Ett förslag från arbetsutskottet till regelverk diskuterades vid novembermötet. Förslaget kommer upp till beslut vid samordningsgruppens möte i februari.

12 Ordförande i samordningsgruppen är Sören Berg, Stockholms läns landsting. Gösta Andersson, Landstinget Dalarna, är utsedd av samordningsgruppen som nätverkets representant i Prioriteringscentrums styrelse och till internationell kontaktperson. Arbetsutskottet Arbetsutskottet har till uppgift att bland annat förbereda samordningsgruppens möten, fortlöpande följa upp handlingsprogram och nätverkets ekonomi samt delta i och ge synpunkter på områden av principiell karaktär. Arbetsutskottet har haft följande möten under året: Den 11 februari i Stockholm Den 22/23 april i Halmstad, den 22 april med Nysams au Den 24 maj i Stockholm, em tillsammans med NHD:s au Den 17 augusti i Stockholm Den 1 november i Stockholm Den 14 december i Stockholm Förutom de arbetsuppgifter som följer av vad som sagts ovan har arbetsutskottet i uppdrag att också driva frågorna och tillsammans med koordinatorn identifiera frågor av principiell natur. En diskussion och ett samarbete med projektet kring kunskapsgenererande strukturer för ledning, styrning och utveckling som Johan Calltorp ansvarar för har inletts under hösten. Att hålla kontakt med medlemmar men också att informera och intressera andra till att bli medlemmar i nätverket är en viktig uppgift för ordförande och koordinator. Diskussioner för f n med några landsting. Fr.o.m föreslås. enligt förslaget till regelverk, att även kommuner skall kunna bli medlemmar i nätverket Nätverket har under året beretts tillfälle att yttra sig över förslaget till Socialdepartementets PM om överlämnande av ansvaret för driften av sjukhus till privata entreprenörer. Ett yttrande, undertecknat av ordförande och koordinator, med beaktande av nätverkets synpunkter, har lämnats in i augusti. Samordningsgruppens arbetsutskott har under 2004 utgjorts av: Sören Berg, ordf., Stockholms läns landsting Axel Bergh, Västra Götalandsregionen Mats Hasselrot, Landstinget Kronoberg, t o m feb 2004 Peter Molin, Landstinget Västmanland Gabriella Petterson, Landstinget Gävleborg Håkan Rundberg, Region Skåne

13 I samband med utgången av 2004 lämnar Axel Bergh och Peter Molin sina uppdrag i arbetsutskottet. Nya ledamöter fr.o.m är Nils-Gunnar Ernstson, VGR och Kerstin Petrén, Uppsala. Koordinatorsfunktionen Koordinatorsfunktionen har under året bestått av Anders Eklund, 100 %, Gunilla Nyrén som under första halvåret var knuten till Nätverket Hälsa och Demokrati, hanteras sedan halvårsskiftet av Anders Eklund. Monica Qvarfordth, tillhörande Samverkansnämnden i Sydöstra regionen har på kontraktsbasis ansvarat för ekonomi- och administrativ hantering och kontakter med medlemmar, kursansvariga m fl. Fr o m hösten finns också Ewa Printz kopplat till koordinatorsfunktionen som nätverksstödjare på 40 % med ansvar för hemsida och nyhetsbrev. Lokaler för koordinatorsfunktionen är samlokaliserade med och hyrs av Samverkansnämnden. Koordinatorsfunktionen har dels varit engagerad i alla de aktiviteter som lyfts fram i denna verksamhetsberättelse, dels haft en basverksamhet bestående av att förmedla tips, finnas tillgänglig för att förmedla erfarenheter och vara bollplank till beställare etc. Koordinatorn har under året besökt samtliga medlemmar vid ett eller flera tillfällen. Övriga grupper IS/IT-gruppen har under året träffats tre gånger i februari, maj och september. Ett dokument innehållande förslag och tankar kring IT-utveckling ur ett beställarperspektiv fastställdes av gruppen vid februarimötet. Kommande träffar har primärt diskuterat frågor gällande hemsidan, vilket kompetens i IT-frågor som beställarna behöver och ITstöd till och deltagande i nätverkets utvecklingsområden. Tyvärr är det få medlemmar som besitter egen kompetens inom IT-området och genom olika organisationsförändringar har det blivit ännu färre på senare vilket minskat närvaron vid gruppens träffar. Det finns mycket att vinna på en gemensam utveckling och en förnyad diskussion behövs om hur IT-frågorna skall hanteras ur ett uppdragsgivarperspektiv. Ett alternativ som diskuterats skulle kunna vara att koppla dessa till respektive utvecklingsområde. Ersättningsmodellgruppens frågor har under året integrerats med Lf projekt om resursfördelning och ersättningsmodeller inom hälso- och sjukvården. Eftersom Staffan Lindvall, ansvarig för gruppen i nätverket och varit projektledare för Lf: s projektet. Projektet avrapporteras under februari 2005 och vad som därefter behöver göras i nätverket eller av SKL kommer att diskuteras vidare. Ekonomi För 2004 redovisas ett överskott på drygt 400 tkr. Överskottet förklaras av att alla sex utvecklingsområden under 2004 inte behövt de resurser som avsattes i budget under detta år eftersom inte alla kommit igång fullt ut ännu. Beroende på osäkerhet kring

14 ersättningar och medlemsavgifter under hösten och då antalet möten reducerats kunde koordinatorn även upprätthålla uppgiften att ge3 störd och service åt NHD. Utfallet för de olika delarna blev. Basverksamhet inkl. hemsida 510 tkr Kortkurser - 20 tkr Handlingsprogrammet - 78 tkr Notera att i budgeten avsattes 300 tkr som i sammanställningen ovan och i bilaga 1 av tekniska skäl återfinns underrubriken basverksamhet. Redovisat underskott på kursverksamheten beror på att vissa intäkter inte slutredovisats och inte heller periodiserats i bokslut. Kursverksamheten skall vare sig ge över- eller underskott vilket en genomgång också visat. Underskottet på 20 tkr vägs upp av intäkter som redovisats under början av Stockholm i februari 2004 Sören Berg/ Ordförande Axel Bergh Peter Molin Gabriella Petterson Håkan Rundberg /Anders Eklund

15 Bokslut 2004 Basverksamhet inkl hemsida Budget 2004 Utfall år 2004 Överfört från Medlemsavgifter Lf bidrag, projekt mm Summa intäkter Verksamhetens kostnader Lön Mtrl, tryckkostnader, kopiering Sammanträden, seminarier, kurser Egna lokaler, tfn, adm serv Bil Resor, logi Konsulttjänster Hemsidan Adm stöd BN för politiker Handlingsprogrammet Oförutsett Summa kostnader Ränteintäkter Finansiella int. Resultat Kortkuser Utfall Intäkter Kostnader Resultat Kompetensutv program Utfall Intäkter 0 Kostnader 0 Resultat 0 Handlingsprogram Utfall Intäkter Kostnader Resultat

16